Bakgrund: World Health Organization, WHO har arbetat fram en checklista för säker kirurgi, som skall stötta arbetslaget i arbetet kring patienten. Checklistans syfte är att förbättra kommunikationen i arbetslaget och minska komplikationer och dödsfall i samband med kirurgi. Studiens syfte var att undersöka operations- och anestesisjuksköterskors upplevelser av att använda checklista för säkerhet vid operationer i sitt dagliga arbete. Metod: Studien var en kvalitativ intervjustudie som genomförts i fokusgrupper med operationssjuksköterskor i ena gruppen och anestesisjuksköterskor i andra. Data från två intervjuer analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Studien visade att brister fanns vid implementeringen och att personalen arbetade enligt gamla rutiner. Ett varierat intresse fanns till checklistan, vilket resulterade i en varierad följsamhet i användandet. Resultatet visade på att kommunikationen förbättras och att checklistan synliggjorde alla medarbetarna och ökade möjligheten till att alla kunde känna sig delaktig i vården kring patienten. Vid användning av checklistan reds frågetecken ut och checklistan skapade ett öppet klimat där personalen kunde ta upp eventuella frågetecken som fanns. Resultatet i studien visar dock på att checklistan inte löser alla kommunikationsproblem, då det framkommer att dåliga attityder och bristande respekt till varandra fanns och försvårade användandet. Konklusion: Operation -och anestesisjuksköterskorna ansåg att checklistan var ett bra verktyg när det gäller patientsäkerhet, kommunikation och teamarbete men att det fanns brister i följsamheten. De ansåg att användandet av checklistan var personbundet och att det trots checklistans tydliga utformning ändå fanns frågetecken hos personalen, speciellt vem som ansvarade att den blev gjord.

Sjötåget sommaren 1676 blev ett svenskt misslyckande. Efter regalskeppet Kronans förlisning och förlusten av sjöslaget den första juni 1676 tillsatte kungen Karl XI en kommissorialrätt med syfte att ställa de ansvariga för misslyckandet till svars. Kommissorialrättens protokoll har utgjort den här undersökningens grund. Syftet har varit att dels undersöka kommissorialrättens arbete, dess organisation, retorik och metod, men också att analysera de tankemönster och värderingar som präglade och styrde dess handlingsmönster. Det står klart att kommissorialrättens ledamöter, samt de berörda officerarna, i stor utsträckning delade ett antal föreställningar om mod och manlighet, plikt och trohet, samt heder och ära. Dessa föreställningar påverkade inte bara det sätt man valde att beskriva sjöslaget och officerarnas agerande i strid, utan också hur framför allt de anklagade kom att uppföra sig inför den sittande rätten. Rätten framstår i protokollen inte enbart som en arena för att skilja skyldiga från oskyldiga samt för att utdöma straff, utan också som en plats att bevisa och återupprätta en hotad heder.

Bakgrund: Sepsis är ett akut sjukdomstillstånd med varierande symtom och är därför svårt att upptäcka. Tillståndet innebär lidande för patienten och mortaliteten bland drabbade är hög. Snabb identifiering och behandling är av betydelse för patientens hälsa och överlevnad. Sjuksköterskan har ansvar för omvårdnaden, såväl för beroende som oberoende omvårdnadsåtgärder. För att möjliggöra god och säker vård ska sjuksköterskan arbeta förebyggande med patientsäkerhetsarbete. Syfte: Syftet var att undersöka faktorer i sjuksköterskans arbete som är viktiga för att tidigt upptäcka och behandla patienter med sepsis. Metod: Artiklar med kvantitativ design har sammanställts till en litteraturöversikt och analyserats med deduktiv ansats. I urval och datainsamling har Polit och Becks niostegsmodell används och totalt gick 11 artiklar vidare från kvalitetsgranskning till resultat. Resultat: Tre faktorer hittades; Utbildning, screeningverktyg samt riktlinjer för behandling vid sepsis. Utbildning ledde till ökad kunskap och ökade sjuksköterskans förmåga att identifiera sepsis. Vid användning av riktlinjer ökade följsamheten till behandlingsåtgärder och tiden till behandling minskade. Screeningverktyg och riktlinjer för behandling minskade mortaliteten. Slutsats: Sjuksköterskans är central i arbetet för tidig upptäckt och behandling, då sjuksköterskan screenade patienter för sepsis, initierade till och utförde behandlingsåtgärder. För att säker vård ska möjliggöras vid sepsis krävs såväl kunskap, screeningverktyg samt riktlinjer för behandling. / Background: Sepsis is a critical condition with varying symptoms that makes it difficult to detect. The mortality is high and the condition causes the patient suffering. Early identification and rapid treatment is important for the patient's health and survival. The nurse is responsible for nursing care, both independent interventions and ordered by physicians.  The nurse needs to work preventing regards patients and providers safety to provide good care. Aim: To survey factors for early detection and treatment in the nurse's work with patients having sepsis. Method:  A literature overview with quantitative articles and a deductive approach. For selection and collection of data Polit and Becks nine-way model was used. A total of 11 articles was quality reviewed and included to the result.  Results: Three factors were found; Education, screening tools and guidelines for treatment of sepsis. Education led to increased knowledge and increased the nurse's ability to identify sepsis. When using guidelines, adherence to treatment measures increased and time to treatment decreased. Furthermore, screening tools and treatment guidelines were found to reduce mortality. Conclusion: The nurse is central in the work of early detection and treatment. The nurse screened patients for sepsis, initiated and fulfilled treatment measures. Knowledge, screening tools and guidelines for treatment are required to enable safe care in the case of sepsis.

Victim offender mediation is practiced to less extent in Sweden despite the method being a statutory municipal obligation. Recommendations from the existing research is to investigate the identified problems of mediation. In the first part of this qualitative study an integrative literature study has been applied to existing research on the experiences of professional mediators. The second part of the study is conducted through interviews with politicians with emphasis on the fact that a statutory municipal method is used to less extent while the nation is calling for crime prevention. The results are subsequently analyzed from organizational theory and new public management theory. The results show that there are uncertainties about the mediator's position in the legal system, indicating a discrepancy between the legislature´s intention and the social regulation and the practical activities, thus indicating existing exclusion processes within the mediation system. The results of the study also show that the legislation needs to be modified as to meet the need of social work with youth offenders. The increased debate regarding juvenile delinquency and the demand of punitive policies has created a polarization in society where the attitudes and knowledge of victim offender mediation as a method are disparate thus creating the paradox of calling out for new methods contrary using existing ones that are evaluated, implemented and legislated, such as victim offender mediation.

Arbete hemifrån är en växande trend och arbetstagare i Sverige har till följd av covid-19 rekommenderats att arbeta hemifrån. Syftet med studien är att undersöka och därmed bidra med kunskap om medarbetares uppfattningar om arbete hemifrån, med särskilt fokus på medarbetares fysiska och psykosociala arbetsmiljö i hemmet. Frågeställningarna studien avser besvara är; Hur uppfattar medarbetare den fysiska och psykosociala arbetsmiljön vid arbete hemifrån? Vilka utmaningar och möjligheter uppfattar medarbetare finns med att arbeta hemifrån? Genom en fenomenografisk metodansats undersöks medarbetares uppfattningar av fenomenet arbete hemifrån. Femton semistrukturerade intervjuer genomfördes med arbetstagare från det svenska tågbolaget SJ. Resultatet visar att respondenterna uppfattar att hemmets arbetsplats inte är lika bra som på kontoret och heller inte kan bli det. Respondenterna gav även uttryck för att digitala hjälpmedel inte fullt ut kan motsvara det sociala samspelet på arbetsplatsen. Gränsen mellan arbetsliv och privatliv uppfattades även vara mer flytande vid hemarbete.

Bakgrund: I takt med att människan blir allt äldre ses en ökning av att fler drabbas av en demenssjukdom. På grund av nedsatt kommunikationsförmåga vid demenssjukdom är det många patienter som utvecklar någon form av beteendemässiga och psykiska symtom vi demenssjukdom (BPSD). Sjuksköterskor som arbetar inom demensvården upplever ofta både verbalt och icke verbalt våld, som kan leda till en svår arbetssituation för sjuksköterskor. Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med demenssjukdom som utvecklat BPSD. Metod: En allmän litteraturöversikt där 11 vetenskapliga artiklar granskades. Resultat: Resultatet visar att sjuksköterskor ofta upplever någon form av BPSD i vården av patienter med demenssjukdom. De beskriver situationen som komplex och att etiska konflikter ofta uppstår. Sjuksköterskor ser BPSD som en naturlig del av demensprocessen. Personcentrerad vård, miljöanpassning samt bemötandet ses som främjande åtgärder och minskar risken att BPSD uppstår. I vissa fall kan läkemedel krävas för att minska lidande. Slutsats: Studien visar att sjuksköterskors upplevelser av BPSD i stor utsträckning påverkar sjuksköterskors välbefinnande och hälsa. Studien belyser vikten av förstående chefer, ett öppet arbetsklimat samt utbildning och kunskap som viktiga faktorer. / Background: As people get older, there is an increase in more people suffering from dementia. Due to impaired communication skills in dementia, many patients develop some form of behavioral and mental symptoms in dementia (BPSD). Nurses who work in dementia care often experience both verbal and non-verbal assault, which can lead to a difficult work situation for nurses. Aim: The aim of the study was to shed light on nurses' experiences of caring for patients with dementia who have developed BPSD. Method: A general literature review where 11 scientific articles were reviewed. Results: The results show that nurses often experience some form of BPSD in the care of patients with dementia. They describe the situation as complex and that ethical conflicts often arise. Nurses see BPSD as a natural part of the dementia process. Person-centered care, environmental adaptation and treatment are seen as preventative measures and reduce the risk of BPSD occurring. In some cases, medication may be required to reduce suffering. Conclusion: The study shows that nurses 'experiences of BPSD to a large extent affect nurses' well-being and health. The study highlights the importance of understanding managers, an open work climate and education and knowledge as important factors.

Titel: Småföretags möte med covid-19 - En kvalitativ studie om förändring av strategi vid kris Författare: Annie Johansson & Louise Åberg Handledare: Pia Nylinder Examinator: Petter Boye Institution: Ekonomprogrammet, Linnéuniversitetet i Kalmar. Introduktion: I början av våren 2020 spred sig viruset covid-19 över hela världen. Detta virus ha orsakat stora ekonomiska konsekvenser för bland annat företag i Sverige och de har svårigheter att klara sig ekonomiskt. Det finns emellertid bristande forskning om hur små företags tillämpning av strategi vid kris samt hur denna strategi förändras för att de ekonomiskt ska kunna gå runt. Speciellt vid en pandemi som covid-19 då det är första gången detta drabbar världen i modern tid. Det är ett unikt tillfälle att fånga upp små företagens agerande mitt i detta kaos. Syfte: Syftet med studien är att analysera om och hur småföretag i Sverige förändrar sin strategi till följd av covid-19 pandemin. För att kunna analysera detta kommer vi fokusera på hur företagen hanterar sin strategi när de är i kris i jämförelse med vilka strategier de hade innan krisen påverkade dem. Metod: Studien har genomförts med en kvalitativ forskningsmetod där en växling mellan teori och empiri har nyttjats för att möjliggöra en justering av teorin för att matcha studiens riktning. En resebyrå, en camping samt en livsmedelsbutik har intervjuats genom semistrukturerade intervjuer, vilket vi baserar vår empiri på. Intervjuerna har skett med personer som är kunniga inom området på sitt företag. Slutsats: Studien har visat att samtliga tre företag genomgår strategiförändringar i samband med covid-19 för att ekonomiskt klara av krisen. Resultatet visar även att företagen arbetar mer med en strategi som process än strategi som plan p.g.a. av det ökade behovet av flexibilitet. Även andra faktorer som bland annat kundfokus och tekniskt innovativa idéer skapar möjligheter för företaget att utveckla sig även i kriser. / Title: Small companies meets with Covid-19 - A qualitative study on changing strategy in crisis Authors: Annie Johansson & Louise Åberg Supervisor: Pia Nylinder Examiner: Petter Boye Institution: Bachelor of Science in Business and Economics, Linnaeus University, Sweden Introduction: In early spring 2020, the virus covid-19 spread throughout the world. This virus has caused great financial consequences for companies, among other, in Sweden and they have difficulties in managing financially. However, there is a lack of research on how small companies apply strategy in crisis as well as how this strategy changes in order to be economically viable. Especially in a pandemic like covid-19 when it is the first time this has hit the world in modern times. It is a unique moment to catch up with small businesses in the midst of this chaos. Purpose: The purpose of the study is to analyse if and how small companies in Sweden are changing their strategy in results of the covid-19 pandemic. In order to analyse this, we will focus on how the companies manage their strategy when they are in crisis to compare to the strategy they used before the crisis. Method: The study was conducted using a qualitative research method where an alternation between theory and empiricism was used to enable an adjustment of the theory to match the study's direction. A travel agency, a camping and a grocery store have been interviewed through semi-structured interviews, on which we base our empiricism. The interviews have taken place with people who are knowledgeable in the field at their company. Conclusion: The study has shown that all three companies are undergoing strategy changes in conjunction with covid-19 to financially cope with the crisis. The result also shows that the companies work more with a strategy as a process than a strategy as a plan, because of the increased need for flexibility. Other factors such as customer focus and technologically innovative ideas also create opportunities for the company to develop even in crises.

De agila metoderna har under många år varit mycket framgångsrika inom informationssystemutveckling men enligt Balaji och Sundararajan Murugaiyan (2012) finns det även nackdelar med metoderna. En av dessa nackdelar är en flaskhals som kan finnas mellan avdelningarna utveckling och drift på ett företag eftersom dessa avdelningar ofta inte är anpassade till varandra (Laudon & Laudon, 2018). För att hantera dessa nackdelar har element från både agila metoder, Lean utveckling samt ett starkt samarbete mellan utveckling och driftavdelning bildat DevOps som har som syfte att förbättra produktionsflödet inom Informationssystemutveckling. Enligt Hemon, Lyonnet, Rowe och Fitzgerald (2019) är det många företag som planerar ett organisationsskifte mot DevOps eller är mitt uppe i förändringen. Denna förändring har visat sig vara en svår process för företag att få till då det krävs mycket resurser, tid, sociala och organisatoriska förändringar och även förändring av produkten för en del företag (Dornenburg, 2018; Ebert & Paasivaara, 2017; Sreenivasan & Kothandaraman, 2019; Ebert, Gallardo, Hernantes & Serrano, 2016). Detta gör att ämnes- och problemområdet är intressant att undersöka för att hjälpa till att skapa ett bättre utgångsläge för företag att ta sig an förändringen mot DevOps. Med hjälp av en kvalitativ fallstudie med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod var syftet att undersöka frågeställningen: ”Vilka utmaningar och kritiska framgångsfaktorer finns för SME vid införande av DevOps med ramverket SAFe?”. För att hjälpa till att besvara frågeställningen skapades även två delfrågor: 1: ”Vilka systemutvecklingsområden är utmanande i en DevOps-kultur?” och 2: ”Hur upplever anställda som påverkas av övergången att gå över till en DevOps-kultur?”. Den insamlade datan har sedan kodats enligt Gillham (2008) tiostegs-process för att hitta kategorier och teman.Resultatet av denna studies frågor visade att främst tre utmanande områden finns vid ett införande av DevOps, vilka är (1) automatisering, (2) kulturen och nya samarbeten samt (3) om produkten är komplex och utvecklad under många års tid. Resultatet avseende anställdas upplevelser visade att tids- och resursbrist var mycket framträdande hos respondenterna då de inte anser att det finns tid för att arbeta med DevOps-främjande aktiviteter. Ett annat fynd som gjorts var att de sociala förändringarna stärker vi-känslan men kan samtidigt bidra till frustration och stress, samt att inställningen till DevOps är viktig då det krävs en villighet till förändring både från ledning och de anställda när det kommer till en stor organisatorisk förändring.Framgångsfaktorerna som denna studie resulterat i handlar mycket om att vara förberedd, planera och låta förändringen ta den tid som behövs. Det framkom även att det är en framgångsfaktor att investera i och ta vara på interna resurser och deras vilja att arbeta med DevOps-främjande aktiviteter.

Bakgrund: Varje år insjuknar ca 24 000 personer i någon form av demenssjukdom och med det kan många besvärliga situationer uppstå pga. kommunikationsproblem relaterat till den kognitiva svikten. Med personcentrerad vård kan dessa situationer möjligen underlättas för personen med demens, de blir behandlade som en individ utifrån dennes behov. Varje individs behov är olika så därav måste varje möte utgå från personen, dennes livsberättelse. Musik är något som finns i varje människas liv och kan ha stor påverkan på bland annat humör och känsla av trygghet. I en värld där det sällan finns något sammanhang kan en sång från barndomen inge en tillfällig känsla av trygghet, sammanhang och ett mänskligt värde. Syfte: Syftet är att jämföra om vårdarsång har effekt på uttryck av motsträvighet och känslor samt om dessa effekter skiljer sig åt mellan personer som är diagnostiserade med Alzheimers sjukdom och personer med vaskulär demens under morgonrutin. Metod: Denna studie är en kvantitativ interventionsstudie och utfördes genom erhållna data från en tidigare studie av Hammar et al. (2010) där videoupptagningar utfördes under morgonrutin av tio personer med demensdiagnos, fem med Alzheimers sjukdom och fem med vaskulär demens. Deltagarna filmades under fyra morgonrutiner utan vårdarsång och fyra med vårdarasång. Videoupptagningarna bedömdes utifrån skalorna RTCS (Resistiveness to Care Scale) och OERS (Observed Emotion Rating Scale). Resultat: Resultaten visar att sång under morgonrutin höll personerna med demens lugnare och blev mer positivt inställda till omvårdnadssituationen. Hos personerna med vaskulär demens sjönk omvårdnadssituationerna där beteendet scream/yell uppvisades med 87 % under tillfällen med vårdarsång och hos personerna med Alzheimers sjukdom ökade känslan pleasure med 397 % under morgonrutinerna med vårdarsång. Slutsats: Oavsett om personen med demens hade fått diagnosen Alzheimers sjukdom eller vaskulär demens hade vårdarsång positiv effekt på motsträvighet och känslor under morgonrutinen. Effekten var dock något olika. Personer med Alzheimers sjukdom uppvisade mer positiva känslor när omvårdnadspersonalen sjöng för dem, medan personerna med vaskulär sjukdom uppvisade mindre motsträvigt beteende under morgonrutiner som inkluderar sång. Vårdarsång kan vara ett redskap för omvårdnadspersonalen att underlätta och förbättra omvårdnaden vid personer med demens. / Background: Each year, about 24,000 people fall ill with some form of dementia and with that many difficult situations can arise due to communication problems related to cognitive failure. With person-centered care, these situations can possibly be easier for the person with dementia as they are treated as an individual based on their needs. Each individual's needs are different, so every care meeting must be based on the person and his or her life story. Music is something that is found in every person's life and can have a great influence on mood and sense of security, among other things. In a world where there is limited context, a childhood song can instill a temporary sense of security, connection and human value. Aim: The purpose is to compare whether music therapeutic caregiving has an effect on expressions of reluctance and feelings and whether these effects differ between people diagnosed with Alzheimer's disease and people with vascular dementia during the morning routine. Method: This study is a quantitative intervention study and was conducted by obtained data from a previous study by Hammar et al. (2010) where video recordings were performed during the morning routine of ten people with dementia diagnosis, five with Alzheimer's disease and five with vascular dementia. The participants were filmed during four morning routines without music therapeutic caregiving and four with music therapeutic caregiving. The video recordings were assessed on the basis of the RTCS (Resistiveness to Care Scale) and OERS (Observed Emotion Rating Scale) scales. Results: The results show that singing during the morning routine kept people with dementia calmer and became more positively attuned to the nursing situation. In people with vascular dementia, nursing situations decreased, with behavioral scream/yell showing 87 % during those occasions with music therapeutic caregiving and in people with Alzheimer's disease, the feeling of pleasure increased by 397 % during the morning routines with singing. Conclusion: Regardless of whether the person with dementia had been diagnosed with Alzheimer's disease or vascular dementia, music therapeutic caregiving had a positive effect on reluctance and emotions during the morning routine. However, the effect was slightly different. People with Alzheimer's disease showed more positive feelings when the nursing staff sang for them, while those with vascular disease exhibited less repugnant behavior during morning routines that included singing. Music therapeutic caregiving can be a tool for nursing staff to facilitate and improve the care of people with dementia

Detta examensarbete undersöker tidsåtgången av två skilda planprocesser. Det ena projektet beläget i Sverige och det andra i Tyskland. Anledningen till att jämförelsen gjordes med Tyskland är på grund av deras paragraf 34. Paragrafen innebär att nybyggnation kan ske utanför ett detaljplanerat område inom tätort och har på senare tid varit omtalad i svensk media. Byggbolagen i Sverige anser idag att det är en omständlig process från projektidé till byggstart och begär en förändring i planprocessen för att kunna påskynda byggandet. Befolkningen växer i framför allt storstäderna och det byggs för få bostäder för att kunna tillgodose efterfrågan. En av de bidragande orsakerna till att det byggs för lite är en allt för långt utdragen planprocess. Undersökningen av planprocessen för de två projekt i denna rapport har utförts genom analys av deras respektive detaljplaner. Dessutom genomfördes intervjuer med Sveriges Byggindustrier(BI), Sveriges kommuner och landsting(SKL) och NCC för att erhålla deras bild av den svenska planprocessen. Resultatet visade att planprocessen var 1,9 år längre i Sverige och att det skiljde sig mellan de två projektens planförfaranden. Programskedet tog längst tid i Sverige och i Tyskland tog programskedet och samrådet lika lång tid. Undersökningen visade också att slutpriset för två likartade husprojekt i respektive land skiljde sig med cirka 51 % billigare pris för det tyska projektet. Till detta kan det påpekas att byggprisindex är lägre i Tyskland och de har en effektivare produktutveckling, som är ett led i en snabbare planprocess. Vid en kortare planprocess kan kapitalkostnaden minskas och ur kundens perspektiv innebär det att slutpriset kan sänkas. Det finns flera orsaker till varför bostadsbyggandet inte flyter på trots den rådande bostadsbristen. Ett är att det tar för lång tid i hanteringen kring dokumentation av handlingar i de olika skedena i planprocessen. Därutöver tar överklagandeprocessen en lång tid och ett förslag är att färre instanser skulle påskynda processen. Vidare rekommenderas tydligare riktlinjer i PBL, slopande av kommunala särkrav och att inte detaljplanera mer än nödvändigt. Det behövs en förändring av den svenska planprocessen för att påskynda bostadsbyggandet. Färre instanser under överklagandeprocessen, bättre riktlinjer i PBL och tydligare hantering i kommuner, införande av en mer enhetlig regeluppsättning över hela Sverige och att inte detaljplanera om det inte är nödvändigt. Dessa rekommendationer skulle förbättra den svenska planprocessen. / This thesis examines time and cost consumption under two different planning processes. One project located in Sweden and the other in Germany. The main reason why the comparison was done in relation to Germany is because of an article on paragraph 34.This paragraph has recently been in Swedish media and construction companies in Sweden are requesting a change in the planning process to make it easier and faster to build houses. The population is growing, especially in the larger cities and the buildings fail to meet the demands required by the city. The main reason being that they build far too few homes because of an inefficient planning process. The planning process for these two projects has been carried out through analysis of their planning documents. In addition, interviews were conducted with the Swedish Construction Organization, Sweden's municipalities and NCC to obtain their view on how the Swedish planning process works. The results showed that the planning process was 1.9 years longer in Sweden. The program period took the longest time in Sweden and in Germany the program period and the consultation period took equal time. The investigation revealed that the final price to the customer is about 51% less in Germany. Furthermore, the construction price index is lower in Germany and they have a more efficient product development. With a shorter planning process the cost of capital can be reduced and from the customer's perspective, this means that the final price can be lowered. There are many reasons as to why the buildings aren't meeting the demands despite the housing shortage. One of them is that it takes too long in the handling of documentations in the different stages of the planning process. In addition, the process of appeal takes a very long a time and one suggestion is that a fewer instances would hurry up the planning process. Further recommendations would be that the guidelines in the regulations should be clearer and easier to follow and not to plan in detail more than necessarily. The Swedish planning process needs to change to accelerate the housing construction. Fewer instances during the appeal process, better guidelines in PBL and clearer management in municipalities, create a more uniform set of rules across Sweden and no detailed plan if it is not necessary. These recommendations would improve the Swedish planning process.