Undersökningen handlar om att lyfta fram årskurs 9-elevers syn på vägledning under sin tid i grundskolan. I skollagen står det att elever i alla skolformer utom förskolan och förskoleklass ska ha tillgång till personal med sådan kompetens att deras behov av vägledning inför val av framtida utbildnings- och yrkesverksamhet kan tillgodoses. Skolinspektionen har undersökt att insatserna fokuserats till årskurs 8 och 9. Syftet med undersökningen är att höra hur nöjda eleverna är med sin vägledning under grundskoletiden, när eleverna skulle vilja att insatser sätts in, samt vilka insatser som de skulle vilja ha mer av. Frågeställningarna är; Hur tycker eleven att deras vägledning varit under grundskolan? När skulle eleverna vilja att insatserna av vägledning sätts in i grundskolan? Vad skulle eleverna vilja ha mer av i grundskolan för att kunna göra ett så underbyggt val som möjligt inför gymnasiet? Teorin som används är Patton och McMahons teori The Systems Theory Framework och underökningen genomförs som en kvalitativ metod. Resultaten var att eleverna inte gör val i ett vakuum, utan de blir påverkade utifrån av vårdnadshavare, lärare, samhälle och oförutsägbara händelser. Alla elever blir inte nöjda med vägledningen, utan den skulle behöva bli individanpassad för att nå varje elev.

Introduktion: Antalet personer med kognitiv sjukdom ökar och konsekvensen av detta är bland annat att fler personer drabbas av beteendemässiga och psykiska symtom. Detta ställer allt högre krav på hälso- och sjukvården. Distriktssköterskan har tillsammans med det interprofessionella teamet ansvar att tillämpa personcentrerade omvårdnadsåtgärder med syfte att lindra beteendemässiga och psykiska symtom hos personer med kognitiv sjukdom.  Syfte: Syftet var att beskriva omvårdnadsåtgärder som lindrar beteendemässiga och psykiska symtom hos personer med kognitiv sjukdom. Metod: En integrativ litteraturstudie med induktiv ansats baserat på Whittemore och Knafls integrativa metod. Vetenskapliga artiklar söktes fram i databaserna; CINAHL, PubMed och PsycINFO, 17 artiklar återstod efter urvalsprocessen och analyserades sedan i fem steg enligt Whittemore och Knafls analysmetod. Resultat: Utifrån artiklarnas resultat identifierades omvårdnadsåtgärder som lindrade beteendemässiga och psykiska symtom som presenteras under tre huvudkategorier: Stimulera sinnen, Främja emotionella funktioner och skapa en trygg miljö samt Stimulera till vardagliga aktiviteter. Konklusion: Distriktssköterskan kan med hjälp av individanpassade omvårdnadsåtgärder lindra beteendemässiga och psykiska symtom hos personer med kognitiv sjukdom. Omvårdnadsåtgärderna kan omfattas av massage, aromaterapi och musikterapi, som har en sinnesstimulerande effekt. Genom att initiera omvårdnadsåtgärder, som främjar emotionella funktioner, i form av aktivitet med docka eller stödja orienteringsförmågan genom miljöanpassning, kan BPSD lindras. Slutligen kan stimulering till vardagliga aktiviteter, som avser främja kroppsrörelse och koordinationsförmågan, stimulera språk- och räkneförmågan samt tillämpa identitetsfrämjande och kreativa aktiviteter, skapa förutsättningar för upplevelse av delaktighet och känsla av sammanhang. / Introduction: The number of people with cognitive illness is increasing and the consequence amongst others is that more people suffer from behavioral and psychological symptoms. This places increasingly high demands on health care. The district nurse, together with the interprofessional team, is responsible for applying person-centered nursing measures with the aim of alleviating behavioral and psychological symptoms in people with cognitive disorders. Purpose: The purpose was to describe nursing interventions that alleviate behavioural and psychological symptoms in people with cognitive disorders. Method: An integrative literature study with an inductive approach based on Whittemore and Knafl's integrative method. Scientific articles searched in the databases; CINAHL, PubMed and PsycINFO, 17 articles remained after the selection process and were then analysed in five steps according to Whittemore and Knafl's analysis method. Results: Based on the results of the articles, nursing interventions were identified that alleviated behavioural and psychological symptoms presented under three main categories: Stimulate the senses, Promote emotional functions and create a safe existence and Stimulate everyday activities. Conclusion: With the help of individually tailored nursing measures, the district nurse can relieve behavioral and psychological symptoms in people with cognitive disorders. Nursing measures may include massage, aromatherapy and music therapy, which have a mind-stimulating effect. By initiating nursing measures, which promote emotional functions, in the form of activity with a doll or supporting orientation skills through environmental adaptation, BPSD can be alleviated. Finally, stimulation for everyday activities, which aim to promote body movement and coordination skills, stimulate language and numeracy skills and apply identity-promoting and creative activities, can create the conditions for experiencing participation and a sense of context.

Syfte: Syftet med denna studie är att analysera vilket bemötande arbetstagare inom privat tjänstesektor i Sverige önskar av arbetsledningen inför en kommande organisationsförändring. Följande forskningsfrågor bevaras: Vilka psykologiska bakomliggande faktorer indikerar motstånd mot förändring bland arbetstagare inom privat tjänstesektor i Sverige Vad anser dessa arbetstagare vara ett bra bemötande av företagsledningen inför en kommande organisationsförändring Metod: Denna studie har en kvantitativ ansats genom en enkätundersökning där resultatet av undersökningen analyserats med hjälp av explorativ faktoranalys. Undersökningen genomfördes med 171 arbetstagare inom privat tjänstesektor i Sverige. I ett led att skapa en nyans till studien förekommer det kvalitativa inslag som grundar sig i en innehållsanalys av kommentarer skapade via en fritext-fråga i enkäten. Resultat och slutsats: Resultatet av denna studie visar att de psykologiskt bakomliggande faktorerna som indikerar förändringsmotstånd är: Känslorna styr inför en förändring, Konsekvent och principfast, Rutiner är av godo samt Nuet är viktigare än framtiden. Resultatet visar även att inför en förändring önskar arbetstagare följande bemötande av arbetsledningen: En tydlig och transparent kommunikation, Förberedelse med information i god tid, En öppen dialog och delaktighet i förändringsprocessen samt En socialt stödjande miljö som främjar trygghet och framtidstro. Examensarbetets bidrag: Denna studie har bidragit till att validera användandet av modellen “The Resistance to Change-scale". Resultatet av studien visar på att modellen kan användas som ett verktyg för att utreda hur arbetstagare inom privat tjänstesektor i Sverige kommer reagera på olika sätt inför en kommande organisationsförändring. Ytterligare ett bidrag är att resultatet av studien visar på att en tydlig, inbjudande och transparant kommunikation är av vikt för att förebygga uppkomsten av negativt förändringsmotstånd. Ledningen bör beakta de fyra kommunikationsstrategierna för att skapa ett informationsutbyte som passar alla individer i en organisation. Förslag till fortsatt forskning: Förståelsen för fenomenet förändringsmotstånd är långt från färdigutvecklat och vi ser att det finns olika inriktningar framtida forskning kan ta för att utveckla förståelsen för ämnet. RTC-skalan behöver användas som ett verktyg i andra populationer för att testa skalans tillförlitlighet. Vi ser även att framtida forskning kan beröra hur en arbetstagares mående utanför arbetet påverkar dennes benägenhet att mer eller mindre uppvisa organisatoriskt förändringsmotstånd. Ett sista förslag är att koppla samman RTC-skalan med förändringskurvan (Five Stages of Grief). / Aim: The purpose of this study is to analyze what kind of treatment employees within the private service sector in Sweden seek from management before an upcoming organizational change. The research questions to be answered are: Which psychological underlying factors indicate resistance to change among employees in the private service sector in Sweden? What do these employees consider to be a good treatment from the management in the face of an upcoming organizational change? Method: This study has a quantitative approach through a survey where the results of the survey were analyzed using exploratory factor analysis. The survey was conducted with 171 employees in the private service sector in Sweden. In order to provide nuance to the study, there is a qualitative element based on a content analysis of comments created via a free-text question in the survey. Results and conclusions: The results of this study show that the psychological underlying factors that indicate resistance to change are: Emotions rule before a change, Consistent and principled, Routines are good and The present is more important than the future. The results also show that before an organizational change, employees want the following treatment from management: Clear and transparent communication, Preparation with information in good time, An open dialogue and participation in the change process and A socially supportive environment that promotes security and belief in the future. Contribution of the thesis: This study has contributed to validating the use of the model "The Resistance to Change-scale" as a tool to investigate how employees in the private service sector in Sweden will react in different ways to an upcoming organizational change. A further contribution is that the results of the study show that clear, inviting and transparent communication is important to prevent the emergence of negative resistance to change. Management should consider the four communication strategies to create an information exchange that suits all individuals in an organization. Suggestions for future research: The understanding of the phenomenon of resistance to change is far from fully developed, and we see that there are therefore different directions that future research can take to continue developing the understanding of the subject. The RTC scale needs to be used as a tool in other populations to test the reliability of the scale. We also see that future research can refer to how an employee's mood outside of work affects their tendency to show more or less resistance to organizational change. A final suggestion is to connect the RTC scale with the change curve (Five Stages of Grief).

Forskning visar att psykisk ohälsa bland barn och ungdomar som grupp har ökat sedan flera årtionden. Studier visar att psykisk ohälsa ofta börjar under tidiga utvecklingsfaser i livet och särskilt under ungdomsåldern och därför motiverar det tidiga och förebyggande insatser. Det finns stora utmaningar vid vård för psykisk hälsa och ohälsa för ungdomsgruppen vad gäller tillgång till vård med god kvalitet. Mycket av forskning på vård för unga utgår från vuxnas perspektiv och det framkommer bristande evidens gällande behandlingar för ungdomsgruppen. Ungdomars perspektiv behövs för att kvalitetssäkra vården. Det finns lite forskning inom området och därför syftar denna studie att bidra till ungdomars perspektiv på vård för psykisk hälsa och ohälsa. Frågeställningarna undersökte behov, förväntningar och på vilket sätt ungdomar önskar kontakt med vård för psykisk hälsa och ohälsa. För att undersöka detta har kvalitativ intervjumetod genomförts med åtta ungdomar, mellan 16–17 år. Resultatet behandlades/bearbetades med hjälp av kvalitativ tematisk analys och där det framkom teman som visar på att ungdomar önskar mer kunskap om vård och psykisk hälsa och ohälsa. Ungdomarna påvisar behov av tillgänglig och individuellt anpassad vård med delaktighet och valmöjlighet som främjar självständighet. Ungdomarna förväntar sig god kvalitet på vård, vård i tid, vård med rätt kompetens, bra bemötande och vård på rätt vårdnivå. Det finns fortsatta utmaningar att på samhällsnivå ge ungdomar stöd, behov av samverkan med och mellan vårdinstanser samt fortsatt forskning på området. / Research shows that mental illness among children and young people as a group has been increasing for several decades. Studies show that mental illness often begins during early developmental phases of life and especially during adolescence and therefore justifies early and preventive interventions. There are major challenges in mental health care for the adolescent group in terms of access to good quality care. Much of the research on care for young people is based on the perspective of adults and there is a lack of evidence regarding treatments for the adolescent group. Young people's perspectives are needed to ensure the quality of care. There is little research in the field and therefore this study aims to contribute to young people's perspectives on mental health care. The questions examined needs, expectations and in what way adolescents want contact with care for mental health. To investigate this, a qualitative interview method has been conducted with eight young people, between 16-17 years old. The results were processed with the help of qualitative thematic analysis and there were themes that show that young people want more knowledge about health care and mental health. The adolescents demonstrate a need for accessible and personalized care with participation and choice that promotes independence. Young people expect good quality care, care in time, care with the required competencies, good treatment and care at the right level. There are continued challenges in providing support to young people at the societal level, the need for collaboration with and connections between healthcare institutions and continued research in the area.

Introduction: The problems and the complications regarding hypothermia in the operating room are well known historically. The struggle of keeping the patient warm is still problematic. Hypothermia creates extensive complications and suffering for patients and is potentially lethal. Purpose: To explore the operating- and anesthesia nurses experiences in preventing hypothermia perioperative Method: A qualitative interview study using phenomenografic approach. The research group consisted of operating- and anesthesia nurses from a medium sized hospital in Sweden. Semi structured interviews were conducted. Results: The study revealed three concept categories. That knowledge leads to understanding which indicated that the knowledge of why hypothermia needs to be prevented raised awareness and compliance. Understanding the importance of communication and teamwork that highlighted the importance of communicating and strive towards the same goal. Working with conditions and obstacles that showed the importance of using available instrumentalities to prevent those obstacles that remains. Conclusion: This master thesis contributes to highlighting the importance of knowledge in the preventive work around hypothermia. Strengthened teamwork between operating nurses and anesthesia nurses creates a better condition in protecting patients against unwanted hypothermia and creating a safer surgical care.

No description available.

I detta arbete undersöks och analyseras några möjligheter och utmaningar med elevers användning av generativa AI-verktyg såsom ChatGPT ur filosofilärarens perspektiv med fokus på filosofiämnet i gymnasieskolan. Bland möjligheterna avhandlas individanpassning av undervisningen och bland utmaningarna källkritik och kritiskt tänkande och hur läraren säkrar tillförlitligheten vid examinationer i ljuset av fenomenet generativ AI. En kvalitativ undersökning har utförts bestående av intervjuer med ett litet antal gymnasielärare i filosofi kring hur de förhåller sig till elevers användning av AI-verktyg. Frågor om lärares förhållningssätt till elevers (faktiska eller potentiella) användning av generativ AI och vilka eventuella nya överväganden som AI-verktyg aktualiserar för läraren utreds och diskuteras samt hur filosofiläraren möter de nya utmaningar och realiserar de nya möjligheter som AI aktualiserar. Några goda och dåliga sätt på vilka elever kan använda AI inom filosofi identifieras och förutsättningar för en god elevanvändning analyseras. Filosofiämnet kan bidra till att stärka förutsättningarna för en god användning av AI genom att träna eleverna i förmågor som kritiskt tänkande, att formulera frågor och värdera information samt fördjupning av insikter om centrala begrepp som kunskap och sanning.

Bakgrund och problemformulering: Vård i livets slutskede innebär att vården övergår från att vara livsförlängande till att vara lindrande. Vården kan pågå från dagar till månader och det är viktigt att sjuksköterskan anpassar vården utifrån patientens hälso- och livssituation. Sjuksköterskan ska erbjuda patienten en säker och evidensbaserad vård som utgår från patientens aktuella behov och önskemål. Syfte: Syftet är att belysa sjuksköterskans erfarenheter av vård i livets slutskede i hemmet. Metod: En litteraturöversikt enligt Friberg gransknings- och analysmetod. Resultat: Resultatet presenteras i två teman och fem subteman. Teman som identifierades var att skapa en vårdande relation vid vård i livets slutskede och sjuksköterskas roll vid vård i livets slutskede i hemmet. Slutsats: Det krävs att sjuksköterskan har kompetens, kunskap och engagemang för att kunna erbjuda patienten en god vård i livets slutskede. Trots att vård i hemmet blir allt vanligare inriktar sig den aktuella grundutbildningen för sjuksköterskor i stor utsträckning från att vårda på sjukhus. / Background and problem formulation: Care in the final stages of life means that the care transitions from being life-extending to being palliative. The care can last from days to months and it is important that the nurse adapts the care based on the patient's health and life situation. The nurse must offer the patient safe and evidence-based care based on the patient's current needs and wishes. Aim: The aim is to illustrate the nurse's experiences of end-of-life care at home. Method: A literature review according to Friberg's review and analysis method. Results: The results are presented in two themes and five sub-themes. Themes that were identified were to create a caring relationship in end-of-life care and the role of nurses in end-of-life care at home. Conclusion: It is required that the nurse has the competence, knowledge and commitment to be able to offer the patient good care in the final stages of life. Despite the fact that home care is becoming more common, the current basic education for nurses largely focuses on nursing in hospitals.

Enligt World Health Organization lever ungefär 55 miljoner människor med en kognitiv sjukdom och varje år insjuknar 10 miljoner. Beteendemässiga och psykiska symtom vid demens förekommer hos nio av tio personer med sjukdomen. Beteendemässiga och psykiska symtom vid demens medför lidande både för personer med sjukdomen och för de som vårdar. Syftet var att beskriva vårdpersonalens upplevelse av att vårda personer med beteendemässiga och psykiska symtom vid demens på akutsjukhus och omsorgsboende. Metoden som tillämpades för att besvara studiens syfte var en litteraturöversikt med systematisk sökstruktur där Polit och Becks niostegsmodell användes genomgående under datainsamling- och analysprocessen. 15 originalartiklar av både kvalitativ och kvantitativ ansats som svarade mot syftet valdes ut, analyserades och sammanställdes i resultatet. Resultatet utmynnade i tre teman: Upplevda utmaningar i omvårdnaden av BPSD, Strategier vid vård av personer med BPSD och Upplevelsen av organisatoriska faktorer som påverkar omvårdnaden vid BPSD och sju subteman: Känslor som väcktes, Miljöfaktorer i omvårdnaden som påverkar BPSD, Att förstå personen bakom sjukdomen, Bemötande och icke-farmakologiska åtgärder, Önskan om mer formell utbildning, Önskan om fler vårdpersonal och mer tid och Upplevelsen av teamet vid BPSD. Slutsatsen var att vårdpersonalen behöver en stödjande organisation som främjar utbildning, tid och effektivt teamarbete för att personer med beteendemässiga och psykiska symtom vid demens ska få adekvat omvårdnad och god livskvalitet. / According to the World Health Organization, approximately 55 million people live with a cognitive disorder, with 10 million new cases emerging every year. Behavioural and psychological symptoms of dementia (BPSD) are present in nine out of ten individuals with the disease. BPSD leads to suffering for both those afflicted and those who care for them. The aim of this study was to elucidate healthcare professionals' experiences of caring for individuals with BPSD in acute hospitals and care homes. The methodology employed to address the study's objective was a systematic literature review using Polit and Beck's nine-step model consistently throughout the data collection and analysis process. Fifteen original articles, encompassing both qualitative and quantitative approaches and aligning with the study's objective, were selected, analysed, and synthesised in the results. The findings culminated in three overarching themes: Perceived challenges in the care of BPSD, Strategies in caring for individuals with BPSD, and Experiences of organisational factors influencing care for BPSD. Additionally, seven subthemes were identified: Emotions evoked, Environmental factors in care affecting BPSD, Understanding the person behind the disease, Approach and non-pharmacological interventions, Desire for more formal training, Need for more healthcare staff and time, and Experience of teamwork in BPSD. The conclusion drawn was that healthcare professionals require a supportive organisation that promotes education, time, and effective teamwork to ensure individuals with BPSD receive adequate care and maintain a good quality of life.

The COVID-19 pandemic has been a great challenge, especially for families. We aimed to analyze the impact of the pandemic on childcare for and the work–family balance of pediatric surgeons in Germany. An anonymized questionnaire on the working and familial situation before and during the COVID-19 pandemic was sent to the members of the German Society of Pediatric Surgery and trainees in pediatric surgery (April–July 2021). One-hundred-fifty-three participants (59% female) completed the questionnaire. A total of 16% of the males and 62% of the females worked part-time. Most (68%) had underage children. During the COVID-19 pandemic, 36% reported a decrease in patients and interventions, and 55% reported an increase in the organizational workrelated burden. Childcare for underage children during lockdown was organized mainly with the help of institutional emergency childcare (45%), staying home (34%), one parent working from a home office (33%), or staying home by themselves (34%). Before the lockdown, 54% reported a good work–family balance. During the lockdown, this worsened by 42%. Most of the families had to organize themselves. Different means such as a home office, flexible working hours, and different models for childcare can help to improve the situation.