In 2010 the compensation provisions of the Expropriation act changed and the proposals made in the bill (prop. 1971: 122) and which this essay takes focus on was to introduce a standard increment of 25% and to abolish the rule of presumption that limited the right for compensation for so-called expectation values. The essay examines the investigation behind the changes of the compensation provisions of the Expropriation act and outlines the propositions’ and respondents' cited pros and cons of the adjustments. The aim of the study is to explain what motivated the adjustments of the Expropriation act and to investigate whether there were alternative proposals for the changes introduced. The main motive behind the standard increment was that the private ownership would be strengthened and that the compensation would be determined closer to the market value and thus become more fair and equitable. In addition to this the intention with the changes were to adapt the compensation to the contemporary conditions. Alternative solutions to the standard increment that was proposed in the investigation was that the standard increment is limited only to be added to the value of current land use and not expectation values. Most of the respondents were in general optimistic to adjusting the rules for compensation with the motives that private ownership should be strengthened and that the regulation should be adapted to modern conditions. Many respondents anticipated that the changes of the compensation provisions would lead to a more reasonable and fair balance between individual and public interests. / År 2010 ändrades ersättningsbestämmelserna i expropriationslagen och de förslag som lämnades i propositionen (prop. 1971:122) och som uppsatsen fokuserar på var bland annat att införa ett schablonpåslag på 25 % samt att upphäva presumtionsregeln som begränsade ersättningsrätten för så kallade förväntningsvärden. Uppsatsen redogör för hur utredningen gått till vid införandet av de nya ersättningsbestämmelserna i ExL, propositionens anföranden samt remissinstansernas framförda för- och nackdelar med ändringsförslagen. Målet med undersökningen är att redogöra för motiven bakom ändringarna i expropriationslagen samt att undersöka om det fanns alternativa förslag till införda ändringar. Det huvudsakliga motivet bakom det schabloniserade påslaget var att den enskilda äganderätten skulle stärkas samt att ersättningen fortsättningsvis skulle bestämmas närmare marknadsvärdet och därmed bli mer rättvis och skälig. Utöver detta syftade ändringarna till att anpassa ersättningsregleringen till nutida förhållanden. Alternativa lösningar till schablonpåslaget har anförts i utredningen och det alternativ som uppmärksammats är en begränsning av ersättning för schablonpåslaget till att enbart läggas till värdet av pågående markanvändning och inte förväntningsvärden. De flesta remissinstanserna var positiva till ändring av ersättningsbestämmelserna vilket motiverades med att äganderätten borde stärkas och att regleringen borde anpassas till nutida förhållanden. Många remissinstanser ansåg att reglerna skulle medföra en rimlig och rättvis fördelning mellan enskilda och allmänna intressen.

Vägledning i vid bemärkelse beskrivs av Skolverket som all verksamhet som ska bidra till elevers utvecklande av kompetenser relaterade till framtida beslut om studie- och yrkesval. För att elever ska kunna utveckla denna valkompetens krävs det samverkan mellan all pedagogisk skolpersonal och det är enligt Skolverket rektorns ansvar att koordinera detta. Tidigare forskning pekar tyvärr på att rektorer och huvudmän brister i styrning av denna samverkan vilket innebär att ansvaret ofta verkar falla på enskilda studie- och yrkesvägledare. Majoriteten av denna forskning är dock utförd på grundskolenivå vilket lämnar en kunskapslucka gällande hur vägledning i vid bemärkelse ser ut på gymnasienivå. Därför har vi i denna studie sökt att bringa klarhet i hur samverkan kring studie- och yrkesvägledning i vid bemärkelse koordineras på gymnasieskolor, samt hur studie- och yrkesvägledare ser på och upplever sin roll i denna samverkan.Dessa frågeställningar undersöktes genom en kvalitativ metod bestående av ostrukturerade intervjuer med hjälp av en intervjuguide och analyserades sedan utifrån två teorier. Den första teorin är Self- determination Theory (SDT) som fokuserar på hur sociala faktorer stödjer eller hindrar folks välmående baserat på tre grundläggande psykiska behov: autonomi, kompetens och tillhörighet. Den andra teorin rör hur Henry Mintzberg beskriver att koordinering av arbetsuppgifter kan ske och hur organisationer tenderar att vara strukturerade.I resultaten visade sig informanterna uppleva sin roll som stödjande till elever och lärare med stort utrymme för dem att utforma sitt eget arbete. Dock så upplevde de att deras kompetenser inte utnyttjas till fullo, delvis då de saknar strukturer och mandat för arbetet med vägledning i vid bemärkelse. Gällande samverkan så beskrivs en situation då lärarnas brist på tid på grund av snäva kursplaner och scheman utgör ett ansenligt hinder, samt att både skolledning och lärare har bristande insyn i vad vägledning innebär.

Bakgrund Demenssjukdom utgör ett stort hälsoproblem med både emotionella och fysiska konsekvenser. Många av de personer som lever med demenssjukdom flyttar till särskilda boenden när de inte längre klarar sig på egen hand. Beteendemässiga och psykiska symtom vid demens (BPSD) innefattar olika vanligt förekommande symtom vid demenssjukdom. Symtombehandling med läkemedel medför risker i form av förvirring, olyckor och fall. Syfte Syftet med denna litteraturöversikt är att beskriva effekter och användande av icke-farmakologiska metoder för att lindra symtom vid demens. Metod Litteraturöversikten baserades på 13 vetenskapliga artiklar, varav 11 kvantitativa och 2 kvalitativa, publicerade mellan 2012 och 2021. Artiklarna inhämtades från databaserna CINAHL, PubMed och PsycInfo. Studierna granskades enligt Örebros universitets mallar och därefter analyserades innehållet. Resultat Resultatet utgjordes av två huvudkategorier; Interventioners effekter med underkategorierna BPSD, Kognition, ADL, Livskvalitet och Vårdgivarbörda samt Användande av icke-farmakologiska metoder, med underkategorierna Tillfällen för icke-farmakologiska metoder, Kunskap och Hindrande faktorer. Resultatet visade att icke-farmakologiska metoder hade god effekt vid lindring av symtom vid demens. Effekten på olika symtom och grad av demens varierade beroende på metod. Slutsats Eftersom effekterna av de icke-farmakologiska metoderna varierade, krävdes en personcentrerad inställning där interventionerna individanpassades. Vid sidan av symtomlindring sågs effekter i form av ökad ADL-förmåga, ökad livskvalitet och minskad vårdgivarbörda. / Background Dementia constitutes a large threat on health and has both emotional and physical consequences. Many people that live with dementia move into care facilities when they can no longer cope on their own. Behavioural and psychological symptoms of dementia(BPSD) include different symptoms that are common in dementia. To treat these symptoms with drugs entails risks, such as confusion, accidents and falls. Aim The aim of this study is to describe effects, and use of, non-pharmacological methods to alleviate symptoms of dementia. Method This literature rewiev is based on 13 scientific articles; 11 quantitative and 2 qualitative, published between 2012 and 2021. The articles were obtained from the databases CINAHL, PubMed and PsycInfo. The studies were reviewed according to templates by Örebro University and thereafter the content was analysed. Results The result was divided into two main categories; The effects of interventions, with the subcategories BPSD, Cognition, ADL, Quality of life and Caregiver burden and The use of non-pharmacological methods, with the subcategories Opportunities for non-pharmacological methods, Knowledge and Hindering factors. The result indicated that non-pharmacological methods were effective for alleviation of symptoms of dementia.The effect on different symptoms and degree of dementia varied depending on method. Conclusions Since the effects of the non-pharmacological methods varied, a person-centred approach with individualized interventions was necessary. In addition, there were positive effects in form om increased capability to perform ADL, increased quality of life and reduced caregiver burden.

Bakgrund: Avvänjning från respirator är en stor del av intensivvården. Där övergången från att andas med hjälp av respirator till att hitta den egna spontana andningen är en komplex uppgift för intensivvårdsjuksköterskan och kräver både tid och kompetens. Syfte: Syftet var att beskriva intensivvårdssjuksköterskans erfarenheter av vuxna patienters avvänjning från respirator. Metod: Kvalitativ design med semistrukturerade intervjufrågor användes. Studien innehöll totalt åtta stycken deltagare från två sjukhus i Sverige. Innehållsanalys med induktiv ansats användes vid analysen. Resultat: När analysen var klar framkom 5 stycken kategorier. Kategorierna var: Att förbereda och informera patienten, att patienten inte är stressad, att använda avvägningsprotokoll, betydelse av samarbete och kommunikation samt patientens tid i respiratorn har betydelse. Resultatet belyste sjuksköterskans erfarenheter kring en individuell vård, samarbetet och kommunikation. Diskussion: Ett protokoll som efterföljs har visat sig förbättra avvänjningen för patienten, samtidigt bör en individuell planering finnas med. Kommunikationen och närhet med patienten är viktig för att kunna åtgärda oro och stress och skapa trygghet. Slutsats: Resultatet påvisade att det var viktigt med kommunikation mellan intensivvårdssjuksköterskan, patienten och läkaren. Det var också viktigt att ge patienten bra förutsättningar till att lyckas med avvänjningen. / Background: Weaning from the respirator is a large part of intensive care. The transition from breathing with the help of a respirator to finding its own spontaneous breathing is a complex task for the intensive care nurse and requires both time and competence. Aim: To describe the intensive care nurse's experience of adult patients weaning from respirator. Method: Qualitative design with semi-structured interview questions was used. The study included a total of eight participants from two hospitals in Sweden. Content analysis with inductive approach was used in the analysis. Results: When the analysis was completed, five categories. The categories were: Prepering and informing the patient, that the patient is not stressed, using balancing protocols, importance of cooperation and communication and the patient´s time in the respirator is important. The result highlighted the nurseś experiences regarding individual care, cooperation and communication. Discussion: A protocol that was followed has been shown to improve the respitory weaning for the patient while at the same time a individual planning should be involved. Communication and vicinity for the patient are important in order to be able to remedy anxiety and stress and create security. Conclusion: The result showed that communication between the intensive care nurse, the patient and the doctor is important. It is also important to give the patient the best possible conditions to succeed in weaning. / <p>Godkännandedatum: 2019-11-08</p>

Bakgrund: Infertilitet är ett sjukdomstillstånd som innebär att ett par inte kan uppnå en klinisk graviditet under mer än ett år av försök. Det är mellan 10-15 % av alla par i fertil ålder som drabbas av tillståndet i varje land. Orsaken som hittas i 90 procent av fallen är antingen manliga, kvinnliga eller gemensamma faktorer. När ingen orsak hittas kallas det för oförklarlig-, eller idiopatisk infertilitet. Innan diagnostisering och eventuell behandling utförs därför noga utredningar med analyser på både kvinnan och mannen. Behandlingen bestäms därefter utifrån orsak. Vid kvinnlig infertilitet är in vitro-fertilisering (IVF) den mest vanliga icke-farmakologiska proceduren som används framför allt vid oförklarlig infertilitet och åldersfaktorer. Antiöstrogenet klomifencitrat har i många decennier varit farmakologiska förstahandsbehandlingen vid anovulatorisk infertilitet men vid de senaste 10 åren har den ersätts med aromatashämmaren letrozol som med en liknande mekanism kunnat ge upphov till ovulationsstimulering. Syfte: Syftet med examensarbetet var att utvärdera och jämföra effekterna av antiöstrogenet klomifencitrat med aromatashämmaren letrozol vid infertilitetsbehandling hos kvinnor. Metod: För att uppnå syftet utfördes litteratursökningar av relaterade vetenskapliga studier i den medicinska databasen PubMed. Nyckelorden som användes vid sökning var “female infertility”, “clomiphene” och “letrozole” och därefter hämtades fem randomiserade kontrollerade vetenskapliga artiklar (RCT) som granskades i resultatdelen av arbetet. Resultat: Samtliga studier, utom studie 5, visade att aromatashämmaren letrozol hade bättre effekt på ovulationstimuleringen och därmed också att uppnå klinisk graviditet än vad klomifencitrat hade. Administrering av letrozol ledde också till större tjocklek av endometrium och fler antalet mogna folliklar. Å andra sidan visade sig letrozol ge högre sannolikhet till multipla graviditet i studie 5. Det förekom ett par fall av allvarliga biverkningar under administrering av samtliga läkemedel, dock var majoriteten av biverkningarna milda och förekom i form utav huvudvärk, illamående, gastrointestinala besvär, trötthet och värmevallningar. Slutsats: Resultaten tyder på att letrozol är ett mer effektivt alternativ till infertilitetsbehandling av kvinnor. Eftersom den dessutom har mycket lägre halveringstid än klomifencitrat gör den mer säker att använda då det låg östrogennivå är ej optimal hos kvinnor i fertil ålder. / Background: Infertility is a condition that is based on a couple not being able to achieve a clinical pregnancy for more than a year of trying. Between 10-15 % of all heterosexual couples of childbearing age are affected by the condition in each country. The cause that is found in 90 percent of cases is either male-, female- or common factors. When no cause is found, it is called unexplained or idiopathic infertility. Before diagnosis and possible treatment, careful investigations are therefore performed with analysis on both the woman and the man. The treatment is then determined based on the cause. In female infertility, in vitro fertilization (IVF) is the most common non-pharmacological procedure used primarily for unexplained infertility and age factors. The antiestrogen clomiphene citrate has for many decades been the first-line parmacological treatment for anovulatory infertility, but in the last 10 years it has been replaced by the aromatase inhibitor letrozole, which with a similar mechanism have effect on ovulation stimulation. Aim: The aim of this thesis was to evaluate and compare the treatment effects of the antiestrogen clomiphene citrate with the aromatase inhibitor letrozole in female infertility. Method: A literature search of related scientific studies was implemented in the medical database PubMed. The keywords used in the searchfield were ”female infertility”, ”clomiphene” and ”letrozole” and then five randomized controlled trial articles (RCT) were selected to be reviewed in the results part of the thesis. Results: All studies, except for study 5, showed that the aromatase inhibitor letrozole had a better effect than clomiphene citrate on ovulation stimulation and thus also to achieve a clinical pregnancy. Administration of letrozole also led to greater endometrial thickness and increased numer of mature follicles. In study 5 on the other hand, letrozole was shown to increase the likelihood of multiple pregnancies. There were a couple of cases of serious side effects during the administration of these drugs, however, the majority of the side effects were mild and occured in the form of headaches, nausea, gastrointestinal disorders, fattigue, and hot flashes. Conclusion: In conclusion, the results suggest that letrozole is a more effective alternative to infertility treatment for women. In addition, since it has a much lower half-life than clomiphene citrate, it is safer to use as low estrogen levels are not optimal in women of childbearing potential.

Victim-Offender Mediation (VOM) is a common measure to handle criminal behaviour among the youth. The treatment has however encountered some difficulties in Sweden given its inefficient implementation and organisation. Swedish mediators must collaborate very closely and continuously with the police authorities, which many mediators are unable to do due to budgetary reasons and the work hours allotted for inter-agency cooperation specifically. The purpose of this thesis is to examine the experiences of VOM-mediators in what amounts to a vital collaboration with the police. 11 mediators were interviewed using a thematic analysis. Two main themes emerged from the interview sessions. The first theme showed the challenges associated with mediator-police cooperation, such as separate institutional theories between the two agencies. The second theme indicated how some mediators had managed to find a different approach to maintaining and cultivating a functioning cooperation with the police.The framework of new institutional theories was applied in order to explain the causes behind inefficient collaboration. The interviews showed that mediators and municipalities had handled these said difficulties in different ways. One successful measure was to integrate the social service mediator in the police building, causing friction to lessen and VOM to integrate more effectively within the police.The possibility to spend valuable work hours on collaboration mattered significantly. Municipalities which had provided mediators with sufficient time for mediation supported the development of a frictionless inter-agency collaboration. There was a vast difference between mediators who were actively supported by their organizations in this regard than those who were not. / Medling vid brott är en vanlig insats inom internationell ungdomsvård. Samtidigt har medlingen i Sverige problem med sin ineffektiva implementering och organisering. Svårigheterna beror delvis på hur samarbetet mellan polis och socialtjänst ser ut. Syftet med den här studien har därför varit att undersöka hur medlare upplever samarbetet med polisen. För att undersöka detta har nio semistrukturerade intervjuer genomförts med 11 yrkesverksamma medlare.Med hjälp av en tematisk analys framkom två huvudteman i resultatet. Det första temat berörde medlarnas upplevelser av samverkan och organisatoriska utmaningar för den svenska medlingen. Det andra temat behandlade kommunernas hantering av svårigheter kring samarbete med polisen. Medlare angav också möjliga lösningar för att få till stånd ett fungerande samarbete med polisen både på lokal nivå och nationellt. Resultatet har analyserats utifrån den nyinstitutionella organisationsteorin. Det som är framträdande i resultatet är polisens och medlingsverksamhetens skilda institutionella logiker som påverkar vilka ärenden som anses vara möjliga att medla i. För flera av de berörda kommunerna har detta resulterat i en relativt låg ärendetillförsel till medlingsverksamheten. Detta trots att medlare själva beskriver att medlingen kan bistå vid många olika typer av brottsärenden och inte bara ”småbrotten”.Många svårigheter kopplade i materialet till kommunens egna satsningar på insatsen. Medlarnas möjlighet att avsätta tid för medling och att kunna interagera med polisen påverkar möjligheterna till samverkan. Det framgick att en kommun placerade medlare och polis i en gemensam byggnad vilket har lett till en samsyn och ett välfungerande samarbete. Samtidigt visar resultatet att medlare möter fortsatta svårigheter att tillämpa sitt yrke i samverkan med polisen. Detta är en konsekvens av bristande kunskaper om insatsen samt skilda institutionella logiker mellan verksamheterna. Detta har sammantaget fått konsekvenser för den hjälp som den unge gärningspersonen och brottsutsatte kan ta del av i krisen efter brottet.

Bakgrund: När sjukdom inte längre är möjlig att bota övergår den kurativa vården till palliativ vård, som indelas i tidig och sen fas. Palliativ vård vid livets slut handlar om att få avsluta sitt liv med värdighet och utan smärta. Alla som är i behov av palliativ vård får inte det, trots att de behöver den. En brytpunkt krävs för att övergå till den sena palliativa fasen inom den palliativa vården. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors uppfattningar om faktorer som påverkar palliativ vård. Metod: Detta examensarbete är en litteraturöversikt som bygger på 14 artiklar med kvalitativ ansats. Artiklarna är publicerade mellan 2012 och 2021. Resultat: Litteraturöversiktens resultatet visar ett tema och tre kategorier som påverkar palliativ vård. Temat är faktorer på främjar samt hindrar en god palliativ vård och kategorierna är; organisation, kommunikation, och beslutsfattande. Slutsats: Det finns både positiva och negativa faktorer som påverkar palliativ vård. Faktorerna finns på alla nivåer, från patient och närstående till sjuksköterskor och teamet samt på organisationsnivå. Kompetens, kommunikation och samarbete uppfattar sjuksköterskorna behöver utvecklas för att kunna ge en god palliativ vård. Det är många faktorer som ska stämma överrens för att det ska bli en palliativ vård som är förenlig med patienters och närståendes önskemål. / Background: When there is no possibility left to cure illness, curative care is transferred into palliative care, which is divided in an early and a late phase. Palliative care at the end of life is about to be able to die with dignity and without pain. Not everyone in need of palliative care receives it, although they need it. Information about transistion to end-of-life care are demanded to proceed to the late palliative phase. Aim: To describe nurses’ perception about factors that affect palliative care. Method: The thesis is designed as a literature review based on 14 articles with a qualitative approach. The articles are published between 2012 and 2021. Results: The literature review resulted in one theme and three categories affecting palliative care. The theme is factors that facilitate or complicate a good palliative care. The categories are; organization, communication and decision making. Conclusions: There are factors that are both positive and negative that affect palliative care. The factors are present at all levels; patients and relatives, nurses and the multidiciplinary teams and within an organizational level. The nurses perceive that competence, communication and cooperation need to be developed in order to provide good palliative care. There are many factors that have coincided in order to provide a palliative care that is compatible with the wishes of patients and relatives.

Bakgrund: Vård vid livets slutskede innebär att sjuksköterskan lindrar patientens lidande och främjar livskvaliteten. Närstående ska också vara delaktiga i vården. Personcentrerad vård innebär att sjuksköterskan ser helheten kring patienten och formar vården utifrån patientens behov och önskemål. Sjuksköterskor kan uppleva att vården vid livets slutskede är komplex och tycker därför att vissa situationer är svårhanterliga.Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt är att beskriva patientens upplevelse av vad som är viktigt i vård vid livets slutskede.Metod: En litteraturöversikt där resultatet baseras på 17 vetenskapliga artiklar. Analysen ledde till att resultatet kunde presenteras i fyra teman.Resultat: Resultatets fyra teman är: Skapa en relation, Bemötande och helhetssyn, Kommunikation och information samt Närståendes betydelse för patienter vid livets slutskede. Dessa teman visades vara viktiga för patienter i vård vid livets slutskede.Slutsats: Patienter upplever att det i vård vid livets slutskede är viktigt att skapa en relation med sjuksköterskan, bli bemötta utifrån en helhetssyn, kommunicera och få information samt att närstående inkluderas i patientens vård. / Background: End of life care means that the nurse alleviates the patient´s suffering and promotes the quality of life. Relatives must also be involved in the care. Person centered care means that the nurse has a holistic view of the patient and shapes the care based on the patient´s needs and wishes. Nurses may experience that end of life care is complex and therefore find certain situations difficult to handle.Aim: The aim of this study is to describe the patient´s experience of what is important in end of life care.Method: A literature review where the result are based on 17 scientific articles. Through the analysis the content of the articles have been presented in four themes.Result: The four themes of the result are: Creating a relationship, Meeting and holistic view, Communication and information, and the Importance of close relatives for patients at the end of life. These themes were shown to be important to patients in end of life care.Conclusion: Patients experience that it is important to create a relationship with the nurse, to be treated from a holistic perspective, communicate and receive information, and that relatives are included in the patient´s care.

Bostadsbristen ökar i samhället och många byggföretag vill hitta en lösning som gör att det går att tillverka snabbare, billigare och säkrare byggnader. Att bygga moduler med trästomme är en lösning men användning av trä kräver särskilda kunskaper när det gäller brandskydd. Att skydda trästomme med gipsskivor kan vara en metod för att öka brandsäkerheten. Syftet med studien är att undersöka om Vida Building AB kan byta ut den bärande väggkonstruktionen i deras volymelement där reglarna skyddas av två gipsskivor av typ A med tjockleken 12,5 och en plywoodskiva med tjockleken 12,5 mm, mot en skiva av märket Fermacell, en så kallad fibergipsskiva. Bärförmågan har beräknats efter 60 minuters brand i väggkonstruktionen när gips-och plywoodskivor bytts mot skivor av Fermacell. Bestämning av bärförmågan hos konstruktionen gjordes med hjälp av två beräkningsmodeller. Resultatet visar att det går att använda en Fermacell skiva på 18 mm om reglarnas dimensioner ökas från 45x95 mm till 45x120 mm eller till 45x145 mm. Alternativt kan en bärförmåga motsvarande den för nuvarande konstruktion erhållas om två skivor av Fermacell med tjockleken 12,5 mm används.

In this thesis I have studied the British author C.S. Lewis´s conversion story as it is presented in his autobiography, more specifically his schooling at Malvern College. I have chosen to study his school period since Lewis himself puts great value on how his youth and school period made him into the person who in the 1930s became a Christian, not only including but putting great emphasis on these events in his conversion story. The purpose of my study is to examine the importance of Lewis’s schooling at Malvern College and the relation it has to his conversion story as written in his autobiography. My focus question is, “Why does Lewis describe his school period in such detail in his conversion story?”. To analyze my material, Lewis’s autobiography, I use a hermeneutic method. To answer the focus question, I use Roy Baumeister´s theory of “self-presentation”, which argues that there are two types of motives regarding why individuals present themselves in a certain way; “pleasing the audience” and “self-construction”. The first motive is that the individuals present themselves in line with thoughts and expectations of a certain group. “Self-construction”, on the other hand, is when individuals present themselves to a general audience and they are motivated, with their presentation, to achieve their own goals. Based on my contextualization of the schooling as a part of the larger conversion story told in Lewis’ autobiography, and especially through my analysis of the part describing his time at Malvern College, as well as through earlier research on the topic, the following are examples of conclusions that I have made: in comparison to prior research, in which each researcher presented one conclusion each, Lewis writes about his schooling at Malvern College for different reasons depending on the context, depending on what Lewis wants to achieve in that part. I have also made a conclusion that even though Lewis takes a firm stand that the events in the book will only be included if they contribute to his conversion story the events, the part I have analyzed in this thesis, does not contribute to the story of how Lewis abandoned atheism and turned to Christianity.