In this study I have examined teachers’ attitude to children in preschool. I have used the qualitative method focus groups to collect empirical data where the participants discussed freely about two fictitious cases. The cases is of such a nature that they could happen daily in the preschool and that they have no right or wrong answer in how teachers should act, instead there are many different ways to act in the situations. The approach a teacher has to the children proved to be about what kind of view on children they have and how it is influenced by external factors. The result shows that there are many different ways to perceive and relate to children in preschool, in this study I have found seven different categories. In the study I use a phenomenographically way of looking at the phenomenon. In a phenomenographically way of looking at a phenomenon you are interested of the second order perspective. With the second order perspective it means that you look at how the participants perceive the phenomenon. / I denna studie har jag undersökt pedagogers förhållningssätt till barnen i förskolan. Jag har använt mig av den kvalitativa metoden fokusgruppssamtal för att samla in empirin där deltagarna har fått diskutera fritt kring två fiktiva case. Casen är av sådan karaktär att de skulle kunna hända dagligen i förskolan och att de inte har något rätt eller fel i hur pedagogen ska handla utan det finns många olika sätt att agera i situationerna. Vilket förhållningssätt till barnen en pedagog har visade sig handla om vad denne har för barnsyn och hur pass påverkad pedagogen blir av yttre faktorer. Resultatet visar att det finns många olika sätt att uppfatta och förhålla sig till barn i förskolan, i den här studien har jag funnit sju olika kategorier. I studien använder jag mig av en fenomenografisk ansats och tittar i och med detta efter andra ordningens perspektiv. Med andra ordningens perspektiv menas att en tittar på hur deltagarna uppfattar fenomenet.

<p>In this essay, I have interviewed four pedagogues from three preschools whit different pedagogical purposes. The purpose was to find out how they work with mathematics outdoor. In addition to interviews, I have conducted observations at each preschool. The different preschools are one traditional, one Reggio Emilia and one “all weather” (Friluftsfrämjandet) preschool. All the preschools were often out and then they used the natural materials like stones, sticks, leaves and fir cones when they were in the forest or in the play yard. During wintertime they used the snow too stamp and looked at the pattern that showed under the shoes. Did the pattern vary depending on shoe type? It is important that the pedagogues work on the supposition of the child and their interests and curiosity. When they are using different things that the children recognizes it is easier for them to go from the concrete to the abstract. The children’s learning and development occur in interaction with the pedagogue and the other children. All of these take place in the everyday consistency that the children can relate too. This is supposed to lead to lifetime learning (Lpfö 98). One of my conclusions is that it is a difference between the preschools in what they consider the important mathematical activities. There is a difference in whether they focus on counting, geometry, or pattern. </p>

<p>Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur synen på barn reflekteras genombarnlitteratur från åren 1930-2001. Mer specifikt har fyra olika bilderböcker analyserats:Hattstugan (1930), Känner du Pippi Långstrump (1947), Till vildingarnas land (1967) ochGittan och fårskallarna (2001). Analysen har rört böckernas personskildringar, berättarröstersamt tid, rörelse och kausalitet. De frågeställningar som har använts är: Hur framställsbarnkaraktärerna i dessa fyra barnböcker? Och vilken syn på barn gestaltas genom dessakaraktärer? Resultatet av analysen blev att ingen av böckerna förmedlar endast en syn på barnutan barnkaraktärerna framställs på flera olika sätt. Tydligt är dock att barnsynen sträcker sigfrån det inkompetenta barnet i den första boken till det relativt kompetenta och relativtresilienta barnet i de två sista av de analyserade böckerna.</p> / <p>The aim of this study is to contribute to the knowledge of how the view on children isreflected in children’s literature from 1930 to 2001. Specifically have four different picturebooks been analyzed, which are: Hattstugan (1930), Do You Know Pippi Longstocking?(1947), Where the Wild Things Are (1963/1967) and Bridget and the Muttonheads (2001).The analysis has concerned the book’s characterizations, the voice of the narrator along withtime, movement and causality. Two questions are asked in this essay and they are thefollowing: How are the characterizations of children portrayed in these picture books? Andwhich view on children do these characterizations portray? The result of the analysis was thatnone of the books portrayed only one view on children because the characterizations of thechildren were portrayed in different ways within the books. It is however evident that theviews on children go from the incompetent child in the first of the books to the relativelycompetent and relatively resilient child in the two latter books.</p>

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur synen på barn reflekteras genombarnlitteratur från åren 1930-2001. Mer specifikt har fyra olika bilderböcker analyserats:Hattstugan (1930), Känner du Pippi Långstrump (1947), Till vildingarnas land (1967) ochGittan och fårskallarna (2001). Analysen har rört böckernas personskildringar, berättarröstersamt tid, rörelse och kausalitet. De frågeställningar som har använts är: Hur framställsbarnkaraktärerna i dessa fyra barnböcker? Och vilken syn på barn gestaltas genom dessakaraktärer? Resultatet av analysen blev att ingen av böckerna förmedlar endast en syn på barnutan barnkaraktärerna framställs på flera olika sätt. Tydligt är dock att barnsynen sträcker sigfrån det inkompetenta barnet i den första boken till det relativt kompetenta och relativtresilienta barnet i de två sista av de analyserade böckerna. / The aim of this study is to contribute to the knowledge of how the view on children isreflected in children’s literature from 1930 to 2001. Specifically have four different picturebooks been analyzed, which are: Hattstugan (1930), Do You Know Pippi Longstocking?(1947), Where the Wild Things Are (1963/1967) and Bridget and the Muttonheads (2001).The analysis has concerned the book’s characterizations, the voice of the narrator along withtime, movement and causality. Two questions are asked in this essay and they are thefollowing: How are the characterizations of children portrayed in these picture books? Andwhich view on children do these characterizations portray? The result of the analysis was thatnone of the books portrayed only one view on children because the characterizations of thechildren were portrayed in different ways within the books. It is however evident that theviews on children go from the incompetent child in the first of the books to the relativelycompetent and relatively resilient child in the two latter books.

In this essay, I have interviewed four pedagogues from three preschools whit different pedagogical purposes. The purpose was to find out how they work with mathematics outdoor. In addition to interviews, I have conducted observations at each preschool. The different preschools are one traditional, one Reggio Emilia and one “all weather” (Friluftsfrämjandet) preschool. All the preschools were often out and then they used the natural materials like stones, sticks, leaves and fir cones when they were in the forest or in the play yard. During wintertime they used the snow too stamp and looked at the pattern that showed under the shoes. Did the pattern vary depending on shoe type? It is important that the pedagogues work on the supposition of the child and their interests and curiosity. When they are using different things that the children recognizes it is easier for them to go from the concrete to the abstract. The children’s learning and development occur in interaction with the pedagogue and the other children. All of these take place in the everyday consistency that the children can relate too. This is supposed to lead to lifetime learning (Lpfö 98). One of my conclusions is that it is a difference between the preschools in what they consider the important mathematical activities. There is a difference in whether they focus on counting, geometry, or pattern.

The purpose of my study was to explore how preschool educators in Kenya look at children's influence on teaching. Researchers have argued that the formal educational system in Kenya today is a remnant of its days as a colony when people were expected to blindly follow rules without questioning them. I have used qualitative interviews as a method in order get the most concrete understanding of educators’ views on the influence from children. The educators I interviewed were based at a school I visited in Kenya. There were three preschool teachers and one first grade teacher working at the school so the number of educators available for interviews was limited. From my interviews, I wanted to learn if educators use the UN convention on the rights of the child and the curriculum in their teaching. My results of the study showed that educators think that they give children influence in the teaching when the children are involved in the teacher led lessons and activities. Not all of the educators used the UN convention on the rights of the child in their teaching and the views on children’s influence varied among the educators. Some of the educators thought that children should obey them without questioning, while other educators stated that they do give children influence in the teaching process. The curriculum provides the educators with a lot of room to make their own interpretations of children’s influence. The educators' views on the curriculum are to use it as a guide book and follow its instructions in order for the children to reach satisfactory targets. The conclusion of my studies is that there is a need of clearer guidelines in the curriculum concerning children’s influence on teaching. / Syftet med min studie var att undersöka hur förskolepedagoger i Kenya ser på barnens inflytande i undervisningen. Forskare har menat att dagens formella undervisningssystem i Kenya är en kvarleva från kolonialtiden då individer förväntades att följa regler utan att ifrågasätta. Jag har använt mig av kvalitativa intervjuer som metod för att få en så konkret uppfattning om pedagogers syn på inflytande. Pedagogerna jag intervjuade var på en skola där jag vistades under en tid i Kenya. Det fanns tre förskolepedagoger på skolan och en lärare i årskurs ett så mitt urval av pedagoger till intervjuerna var inte så stort. I mina intervjuer ville jag veta om de använder sig av FN:s barnkonvention och läroplanen i sin undervisning. Mina resultat av studien visade att pedagogerna anser att de ger barnen inflytande i undervisning genom att barnen är delaktiga i de lärarledda lektioner och aktiviteter som pedagogen håller i. Alla pedagoger använde sig dock inte av FN:s barnkonvention och synen på barns inflytande varierade bland pedagogerna. Vissa pedagoger tyckte att barn skulle lyda utan att ifrågasätta och andra att de ger barn inflytande i undervisningen. Läroplanen ger i dagsläget stort utrymme för pedagogerna att ha sina egna tolkningar kring barns inflytande. Pedagogernas syn på läroplanen är att använda den som en handbok och att följa det som står i den för att barnen ska uppfylla målen för godkänt. Slutsatserna av min studie är att det finns ett behov av att ha tydligare riktlinjer i läroplanen om barns inflytande i undervisningen.

Studiens syfte var att ta del av förskollärares tankar kring relationen mellan materialitet och agens såsom det kommer till uttryck när de utformar den fysiska miljön inomhus utifrån barns lek. Vi utgår från ett onto-epistemologiskt perspektiv och studien bygger på en fenomenografisk metodansats. Sex verksamma förskollärare intervjuades och är den empirin som studien bygger på. Resultatet visade på fem teman som beskriver hur förskollärare utformar inomhusmiljön utefter barnens intressen och behov. Dessa var Barnens agens i leken, Miljö och materials agens, Barnens agens i miljön, Miljö utefter barnens intressen och Barnens bästa. Inom dessa teman kunde vi urskilja olika variationer i förskollärarnas berättelser. Slutsatsen syftar till hur förskollärares förhållningssätt och barnsyn är nära kopplat med hur de beskriver att de ordnar och utformar sina fysiska inomhusmiljöer. Studien bidrar med reflekterande frågor och tankar om hur barn synliggörs som aktiva agenter i förskollärares beskrivningar av sina inomhusmiljöer. Den bidrar även till förståelsen kring hur materialitet och agens påverkas och påverkar varandra. / The purpose of the study was to take part in preschool teachers' thoughts on the relationship between materiality and agency as it’s expressed when they design the physical environment indoors based on children's play. The study is based on an onto-epistemological perspective and with a phenomenographic methodological approach. Six active preschool teachers were interviewed and the empirical evidence is what the study is based on. The results showed five themes that describe how preschool teachers design the indoor environment according to the children's interests and needs. These were The children's agency in play, The environment and materials' agency, The children's agency in the environment, The environment according to the children's interests and The children's best interests. Within these themes, we were able to distinguish different variations in the preschool teachers' stories. The conclusion refers to how preschool teachers' attitudes and views of children are closely linked to how they describe that they arrange and design their physical indoor environments. The study contributes with reflective questions and thoughts about how children are made visible as active agents in preschool teachers' descriptions of their indoor environments. It also contributes to the understanding of how materiality and agency are affected and affect each other.

Studien är en kvalitativ, empirisk undersökning som baseras på intervjuer med sex pedagoger som arbetar på Reggio Emilia-inspirerade förskolor. Reggio Emilia-filosofin växte fram i norra Italien efter andra världskriget och introducerades i Sverige under början av 1980-talet. Inom Reggio Emilia anser man att barn är rika och kompetenta och man arbetar kontinuerligt med att utvärdera och utveckla verksamheten genom att bland annat använda pedagogisk dokumentation som arbetsredskap. Syftet med studien är att undersöka om och i sådana fall på vilka sätt pedagoger på två Reggio Emilia-inspirerade förskolor anser att deras förhållningssätt förändrats jämfört med deras tidigare yrkesutövning inom förskoleverksamhet. I litteraturgenomgången redogörs för ursprunget till Reggio Emilia-filosofin, hur framväxten av den svenska förskolan sett ut, när och hur Reggio Emilia introducerades i Sverige samt de grundtankar vi funnit centrala inom Reggio Emilias filosofi. Resultatet visar på att pedagogerna har förändrat sitt förhållningssätt inom fem områden. De menar att de har förändrat sin syn på barn och sitt sätt att arbeta med dokumentation. De strävar efter att göra både barn och föräldrar mer delaktiga i förskolans verksamhet samt att göra förskolan mer delaktig i samhället. De har även förändrat miljön på förskolan för att barnen ska kunna bli mer självständiga och de arbetar nu med åldersindelade barngrupper. I diskussionen reflekterar vi bland annat över vikten av att pedagogerna kan motivera inför föräldrar vad de grundar sitt sätt att arbeta på samt förmedla vad ett Reggio Emilia-inspirerat förhållningssätt innebär för dem som pedagoger. / This is a qualitative, empirical study based on interviews with six educationists working at Reggio Emilia inspired pre schools. The Reggio Emilia philosophy originates from northern Italy, where it developed after the Second World War. It was introduced in Sweden in the early 1980’s. The opinion within Reggio Emilia is that all children are rich and competent, and you constantly work on evaluation and development of the practice by help of pedagogical documentation, for example. The aim of the study is to examine if the educationists at two Reggio Emilia inspired pre schools are of the opinion that their approach has changed, compared to how they earlier exercised their profession in pre school. In the literary part of the study we describe the origin of the Reggio Emilia philosophy, the development of the Swedish pre school, and also when and how Reggio Emilia was introduced in Sweden. Furthermore we describe the fundamental ideas we have found to be the core of the Reggio Emilia philosophy. The result of the study shows that the educationists have changed their approach in five areas. They are of the opinion that they have changed their view of children and the way they work with documentation. They strive to involve children and parents more in the pre school activities, and also to make their pre school more involved in the community. The educationists have also changed the surroundings at the pre school to give the children the possibility to be more independent, and they are now working with age divided groups of children. In the discussion we reflect upon the importance for educationists being able to motivate to parents what their practice is based on, and also being able to explain the meaning of a Reggio Emilia inspired approach.

Barns inflytande i förskolan är ett aktuellt ämne som dessutom anses vara otroligt komplext, både att förstå begreppet och att arbeta med. Vårt syfte är att synliggöra de normer som kännetecknar en verksamhet där barn får möjlighet till inflytande och vilka konsekvenser det får för verksamheten. Arbetet tar avstamp i kulturanalytisk teori och utifrån ett normkritiskt perspektiv diskuteras sedan resultatet. Vi har utfört en mikroetnografisk studie och data har samlats in med hjälp av semistrukturerade intervjuer och observationer. Empirin har samlats in på två avdelningar på två olika förskolor. Vårt resultat synliggör såväl möjligheter som hinder för barns inflytande. Det som framkommer är att pedagogernas barnsyn ligger till grund för det förhållningssätt som de har till barns inflytande. Vidare påverkar deras barnsyn om de närmar sig ett barns perspektiv eller inte vilket är avgörande för barns möjlighet till inflytande.  Pedagogernas förhållningssätt är också avgörande för de normer som kommer till uttryck i verksamheten. Sammanfattningsvis visar resultatet att de normer som finns i förskolan skapar både möjligheter och hinder och att de samverkar med varandra. / Children’s influence in preschool is a highly debated subject and it contains much complexity, both defining the word and working with the subject. The purpose of this study is to highlight norms that signifies a preschool where children have the possibility to influence their everyday life and the consequences that arise. The study begins in the culture analytic theory and use a norm critical perspective to discuss the results. As a methodology we have used the micro-ethnographic approach, where data has been collected using semi-structured interviews and observations. The empirical material comes from two departments, from two different preschools. The result presents both possibilities for and obstacles to children’s influence. The prominent result shows that teacher’s view on children determines their approach to children’s influence. Their view on children also plays a significant part on whether or not they try to understand a child’s perspective, which is of great importance for children’s possibility to have influence. Also, the result shows that teacher approach plays a significant part in what norms become significant in preschool. As a conclusion our result shows that existing norms work both as possibilities and as obstacles to children’s influence and that these norms all coexists.

<p>Studien är en kvalitativ, empirisk undersökning som baseras på intervjuer med sex pedagoger som arbetar på Reggio Emilia-inspirerade förskolor. Reggio Emilia-filosofin växte fram i norra Italien efter andra världskriget och introducerades i Sverige under början av 1980-talet. Inom Reggio Emilia anser man att barn är rika och kompetenta och man arbetar kontinuerligt med att utvärdera och utveckla verksamheten genom att bland annat använda pedagogisk dokumentation som arbetsredskap. Syftet med studien är att undersöka om och i sådana fall på vilka sätt pedagoger på två Reggio Emilia-inspirerade förskolor anser att deras förhållningssätt förändrats jämfört med deras tidigare yrkesutövning inom förskoleverksamhet. I litteraturgenomgången redogörs för ursprunget till Reggio Emilia-filosofin, hur framväxten av den svenska förskolan sett ut, när och hur Reggio Emilia introducerades i Sverige samt de grundtankar vi funnit centrala inom Reggio Emilias filosofi. Resultatet visar på att pedagogerna har förändrat sitt förhållningssätt inom fem områden. De menar att de har förändrat sin syn på barn och sitt sätt att arbeta med dokumentation. De strävar efter att göra både barn och föräldrar mer delaktiga i förskolans verksamhet samt att göra förskolan mer delaktig i samhället. De har även förändrat miljön på förskolan för att barnen ska kunna bli mer självständiga och de arbetar nu med åldersindelade barngrupper. I diskussionen reflekterar vi bland annat över vikten av att pedagogerna kan motivera inför föräldrar vad de grundar sitt sätt att arbeta på samt förmedla vad ett Reggio Emilia-inspirerat förhållningssätt innebär för dem som pedagoger.</p> / <p>This is a qualitative, empirical study based on interviews with six educationists working at Reggio Emilia inspired pre schools. The Reggio Emilia philosophy originates from northern Italy, where it developed after the Second World War. It was introduced in Sweden in the early 1980’s. The opinion within Reggio Emilia is that all children are rich and competent, and you constantly work on evaluation and development of the practice by help of pedagogical documentation, for example. The aim of the study is to examine if the educationists at two Reggio Emilia inspired pre schools are of the opinion that their approach has changed, compared to how they earlier exercised their profession in pre school. In the literary part of the study we describe the origin of the Reggio Emilia philosophy, the development of the Swedish pre school, and also when and how Reggio Emilia was introduced in Sweden. Furthermore we describe the fundamental ideas we have found to be the core of the Reggio Emilia philosophy. The result of the study shows that the educationists have changed their approach in five areas. They are of the opinion that they have changed their view of children and the way they work with documentation. They strive to involve children and parents more in the pre school activities, and also to make their pre school more involved in the community. The educationists have also changed the surroundings at the pre school to give the children the possibility to be more independent, and they are now working with age divided groups of children. In the discussion we reflect upon the importance for educationists being able to motivate to parents what their practice is based on, and also being able to explain the meaning of a Reggio Emilia inspired approach.</p>