RODRIGUES, Janaina de Holanda. A Vila que ficou velha: a trajetória do jornal de bairro Vila notícia e sua prática comunicacional. 2013. 133f. . – Dissertação (Mestrado) – Universidade Federal do Ceará, Programa de Pós-graduação em Comunicação Social, Fortaleza (CE), 2013. / Submitted by Márcia Araújo (marcia_m_bezerra@yahoo.com.br) on 2014-04-03T15:35:27Z No. of bitstreams: 1 2013-DIS-JHRODRIGUES.pdf: 2967609 bytes, checksum: 76d73cbb602c23fb77190561568ef77e (MD5) / Approved for entry into archive by Márcia Araújo(marcia_m_bezerra@yahoo.com.br) on 2014-04-03T15:47:05Z (GMT) No. of bitstreams: 1 2013-DIS-JHRODRIGUES.pdf: 2967609 bytes, checksum: 76d73cbb602c23fb77190561568ef77e (MD5) / Made available in DSpace on 2014-04-03T15:47:05Z (GMT). No. of bitstreams: 1 2013-DIS-JHRODRIGUES.pdf: 2967609 bytes, checksum: 76d73cbb602c23fb77190561568ef77e (MD5) Previous issue date: 2013 / This dissertation investigates what is modified when the popular communication acquires sense from mediations that are part of the Vila Noticia newspaper. This question became the central goal of the scientific research that I present. The categories Popular Communication, Basic Ecclesial Communities and Entrepreneurship are pointed in the dissertation to reflect on the experience of communication lived in Vila Velha neighborhood, located in the west of Fortaleza. This neighborhood is traditionally marked by shortages in the areas of education, health, security and social inclusion policies. It is also a purpose of this research to set the birth place of the newspaper Vila Noticia, analyzing the production process, the content and to relate the trajectory of life of communicators who are part of the newspaper, also highlighting the experience that they have in the neighborhood. In this study, therefore, theory and methodology walk together and linked. Thus, this paper discusses how the reflections about ethnographic, anthropological interviews, participant observation and life stories were instrumental in this research. It is within this context that the proposed research develops a theoretical-methodological approach to qualitative social relations that underlie the newspaper Vila Notícia. / A presente dissertação investiga o que se modifica quando a comunicação popular ganha sentido a partir de mediações que compõem o jornal Vila Notícia. Esse questionamento se tornou o objetivo central da pesquisa científica que apresento. As categorias Comunicação Popular, Comunidades Eclesiais de Base e Empreendedorismo são apontadas na dissertação para refletir sobre a experiência de comunicação vivenciada no bairro Vila Velha, localizado na zona oeste de Fortaleza. O bairro é tradicionalmente marcado pela carência nas áreas da educação, da saúde, da segurança e de políticas públicas de inclusão social. É também intuito desta pesquisa situar o nascimento do jornal Vila Notícia, analisar o processo de produção, os conteúdos e relacionar a trajetória de vida dos comunicadores que fazem o jornal, ressaltando também, a vivência que eles têm no bairro. Neste estudo, portanto, teoria e metodologia caminham juntas e vinculadas. Desse modo, o trabalho discute como as reflexões sobre etnografia, entrevista antropológica, observação participante e relatos de vida foram fundamentais para esta pesquisa. É dentro desse contexto que a pesquisa desenvolve uma proposta teórico-metodológica para abordagem qualitativa das relações sociais que perpassam o jornal Vila Notícia.

Submitted by Patricia Barros (patricia.barros@ufes.br) on 2016-08-10T17:46:46Z No. of bitstreams: 2 license_rdf: 0 bytes, checksum: d41d8cd98f00b204e9800998ecf8427e (MD5) Dissertação Final Edna_949ebd12-3359-47d8-b3b5-288d9980bc6b.pdf: 1629875 bytes, checksum: cd78321302b18a1f9846196267a53620 (MD5) / Approved for entry into archive by Patricia Barros (patricia.barros@ufes.br) on 2016-11-08T16:40:04Z (GMT) No. of bitstreams: 2 license_rdf: 0 bytes, checksum: d41d8cd98f00b204e9800998ecf8427e (MD5) Dissertação Final Edna_949ebd12-3359-47d8-b3b5-288d9980bc6b.pdf: 1629875 bytes, checksum: cd78321302b18a1f9846196267a53620 (MD5) / Made available in DSpace on 2016-11-08T16:40:04Z (GMT). No. of bitstreams: 2 license_rdf: 0 bytes, checksum: d41d8cd98f00b204e9800998ecf8427e (MD5) Dissertação Final Edna_949ebd12-3359-47d8-b3b5-288d9980bc6b.pdf: 1629875 bytes, checksum: cd78321302b18a1f9846196267a53620 (MD5) / CAPES / O objetivo central dessa pesquisa é analisar a modalidade de Educação de Jovens e Adultos (EJA), sua relação com a pobreza e o seu papel na formação educacional enquanto proposta que ultrapassa os objetivos da educação básica, sendo uma das direções a inclusão social. O projeto da EJA propõe uma articulação educativa com a prática social inclusiva voltada para uma camada da população com precariedade educacional e em condição de risco social, num quadro de desigualdade socioeconômica. Neste caso, nosso foco de estudos se prende a uma análise da EJA, enquanto Política Pública, diante de um cenário social preocupante no quadro dos novos paradigmas do processo de desenvolvimento nacional nessas primeiras décadas do século XXI. A pesquisa contou com uma base metodológica histórico-explicativa, em abordagem qualitativa apoiada inicialmente em uma pesquisa bibliográfica sobre a questão social, a pobreza e a questão educacional no Brasil a partir do final do século XX, buscando compreender a educação como parte de uma construção de uma prática social com foco em um movimento transformador, investigando a influência da pobreza como fator relevante de exclusão educacional e, por conseguinte, social. Além da bibliografia geral e específica sobre o tema, a pesquisa foi apoiada em uma pesquisa empírica fundamentada em coleta de dados por aplicação de 03 (três) tipos de questionários em 04 (quatro) escolas com turmas da EJA, no município de Vila Velha – ES. As informações dos questionários foram importantes para a análise dos resultados da EJA no processo de inclusão social, bem como criar o perfil dos educandos jovens e adultos nas suas conjunturas de vida, comunidade, escola e trabalho. A análise dos seus relatos aponta para o fato de que, não só os jovens e adultos estão procurando essa modalidade de ensino como uma segunda chance como também percebemos uma expressiva presença dos adolescentes, que estão migrando para a EJA abandonando o ensino regular cada vez mais cedo, em busca e inserção no mercado de trabalho como condição de sobrevivência e satisfação de necessidades materiais, relatando o chamado "juvenilização da EJA". / The main objective of this research is to analyze the modality of Young and Adult Education (EJA), its relationship with poverty and its role in educational training as a proposal that exceeds the goals of basic education, being one of the directions social inclusion. The EJA project proposes an educational articulation with the inclusive social practice facing a layer of the population with precarious education and in condition of social risk within a framework of social and economic inequality. In this case, the focus of the study relates to an analysis of EJA, while Public Policy, facing a worrying social scenario under the new paradigms of the process of national development in these early decades of the twenty-first century. The research included a historical-explanatory methodological basis for qualitative approach supported initially in a bibliographic research on social issues, poverty and educational issue in Brazil from the late twentieth century, seeking to understand education as part of a social practice construction focusing on a transformative movement, investigating the influence of poverty as a relevant factor of educational exclusion and therefore social. In addition to general and specific literature on the topic, the research was supported by an empirical research based on the data collection by 03 (three) types of questionnaires at 04 (four) schools with classes of adult education in the city of Vila Velha – ES. The information from the questionnaires was important for the analysis of the results of EJA in the social inclusion process and to create the profile of young and adults students in their conjunctures of life, community, school and work. The analysis of their reports points to the fact that not only the young and adults are looking for this type of education as a second chance but was also noticed a significant presence of teenagers, who are switching to EJA abandoning the regular education increasingly early seeking integration in the labor market as a condition of survival and satisfaction of material needs, reporting the so-called "juvenilization of EJA".

Vilan är en vardaglig aktivitet på många förskolor men som det inte forskats så mycket omkring. Däremot så finns det en hel del forskning om barns delaktighet och inflytande i förskolans samlingar. Studiens syfte är att undersöka hur barn kunde vara delaktiga i vilan och dess innehåll samt pedagogers och barns egen upplevelse var av att vila och varför man vilade i förskolan. Undersökningen gick till så att jag observerade barns vila under tre tillfällen, intervjuade fyra pedagoger och hade samtal med åtta barn. Detta gjordes på två olika förskolor i två olika kommuner. Det barn kunde vara delaktiga i var att göra olika val som t.ex. val av bok, var i rummet barnet ville ligga eller sitta och bredvid vem. Barnen kunde också ha olika önskemål t.ex. att få se en film, hur lång tid vilan skulle vara eller vilken bok de skulle läsa. Men det var inte alltid barnen fick igenom sina önskemål om vilan och barnen visste inte heller vad de kunde vara delaktiga i. Barnen blev också delaktiga i vilan genom att pedagogerna såg barnens intressen och behov, på så sätt kunde barnen påverka vilan på ett indirekt sätt. På en av förskolorna så röstade barnen om böcker som de skulle läsa vid vilan. Barnen upplevde vilan på olika sätt en del barn tyckte om vilan medan andra barn tyckte den var tråkig, något som pedagogerna också var medvetna om. Pedagogerna menade att vilan har en viktig funktion för att barnen ska få en paus under dagen som är lugnare och tystare. Både kroppen och hjärnan behöver en stunds avkoppling för att barnen ska kunna ladda sina batterier menade pedagogerna. Men vilan kunde också ses som ett tillfälle för lärandet som t.ex. vid högläsning så utökas barnens ordförråd och utvecklar barnens språk. Barnen själva uttryckte att vila är bra för kroppen. / <p>Godkännandedatum: 2016-03-27</p>

Studiens syfte har varit att undersöka förskollärares uppfattning om barns vila och återhämtning samt att undersöka hur vila erbjuds i förskolan. Det vetenskapsteoretiska perspektiv vi valt att utgå ifrån är ett sociokulturellt perspektiv där interaktionen mellan människor är nyckelordet. Studien bygger på en kvalitativ forskningsmetod och vi har använt oss av semistrukturerad intervju som metod. Genom semistrukturerad intervju fanns möjligheten till ett större djup och det fanns möjlighet att ställa följdfrågor. Resultatet är utifrån intervjuerna indelat i teman relaterade till de frågeställningar som studien har som syfte att besvara. Resultatet visar att vilan är en daglig rutin på de undersökta förskolorna och en rutin som anses viktig för att barnen ska orka med. De yngsta barnen sover på sin vila medan det för de äldre barnen finns flera olika alternativ till vila så som saga, massage, yoga eller att rita. Barnens inflytande och interaktionen mellan barn och vuxna för att vilan ska bli en positiv upplevelse, framträder som en viktig aspekt i planeringen och utförandet av vilostunden. Förhoppningen är att studien ska kunna bidra med kunskap kring vikten av att erbjuda barnen i förskolan aktiviteter och utrymme för att kunna vila och återhämta sig.

Möjlighet till vila är ett grundläggande mänskligt behov. Vid kritisk sjukdom eller trauma som kräver intensivvård befinner sig människan i en miljö med andra rutiner och annan dygnsrytm. Miljön på intensivvårdsrummet kan leda till sömnstörningar och utgöra ett hinder för vila. Brist på vila och sömn förhindrar läkning och återhämtning och beskrivs som en bidragande faktor till IVA-syndrom. Att befrämja patientens behov av vila är intensivvårdssjuksköterskans uppgift och att befrämja vila för en annan människa borde innebära att själv ha en tanke om vad vila kan innebära. De egna erfarenheterna av vila skulle kunna ha betydelse för befrämjandet av patientens vila. Syftet med studien är därför att belysa intensivvårdssjuksköterskors erfarenheter av vila samt hur de upplever sig kunna befrämja patientens vila under dagen.För att söka tillgång till intensivvårdssjuksköterskors erfarenheter av vila har den kvalitativa forskningsintervjun använts som metod. Materialet har genomgått en innehållsanalys. Studien visar att sjuksköterskorna inte har funderat så mycket på vad vila kan innebära men de upplever det som viktigt att befrämja vila för patienten. De ser att de kan använda egna erfarenheter i arbetet. Sjuksköterskorna upplever det ofta som svårt att befrämja patientens vila men tänker sig ändå att det finns möjligheter. Sjuksköterskorna uttrycker det som att de kanske gör mer än vad de tror. De efterfrågar rutiner och mer forskning på området för att kunna arbeta mer aktivt med vilan. Utifrån studien kan ses att befrämjandet av vila förutsätter reflektion och prioritering. Att skapa en stund för vila kräver rutiner och samarbete mellan yrkeskategorier. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot intensivvård

Syftet med vår studie är att ta reda på hur fritidspedagogerna säger sig arbeta med att skapa rekreationsmöjligheter på fritidshemmet samt vad det är som påverkar deras arbete. Vi valde att använda kvalitativa metoder i form av intervjuer och observationer. Vi intervjuade sex fritidspedagoger och observerade sex fritidshem i södra Sverige. Under resultatdelen presenterar vi fritidspedagogens arbetssätt med lugna platser och rekreation på fritidshemmet, avgränsade platser för rekreation, fritidspedagogernas synsätt på olika begrepp samt lärande i planerade rekreationsaktiviteter. Rekreation är enligt de intervjuade fritidspedagogerna olika för olika individer och det handlar om att det är ett personligt val som eleverna gör själva, till exempel att vila i soffan eller att spela fotboll. Därför är det viktigt att fritidspedagogen arbetar med valmöjligheter och erbjuder eleven till exempel en styrd rekreationsaktivitet. Slutsatsen som vi kan dra genom intervjuerna och observationerna är att rektorerna behöver ge fritidspedagogerna bättre förutsättningar att arbeta med att skapa rekreationsmöjligheter på fritidshemmet.

Este trabalho consiste num relatório sobre o estágio efectuado no âmbito do mestrado de Ciências da Comunicação, na campanha eleitoral da Coligação Gaia Na Frente para as eleições autárquicas de 2009. No relatório é descrito o trabalho realizado durante a campanha eleitoral e faz-se o contraponto da teoria com a prática,

No description available.

Pretende-se aprofundar e sistematizar os conhecimentos sobre a evolução urbanística do litoral de Gaia, em particular sobre a praia de Miramar. A informação recolhida permitiu avaliar a dinâmica dessa evolução, as suas causas e efeitos mais mercantes em termos especiais e as relações estabelecidas com as dinâmicas de lazer e turismo da área. A pesquisa incidiu fundamentalmente sobre documentação existente em arquivos públicos, e o intervalo de tempo situa-se entre os primeiros anos do século XX e a década de 70 do mesmo século.

Syftet är att skapa kunskap om förskollärares uppfattningar om vilans pedagogiska syfte samt om vilans allmänna betydelse för barn. Konkret innebär detta vilans pedagogiska syfte i förskolan beskrivet ur ett barnperspektiv. Studien är genomförd med två kvalitativa gruppintervjuer. Datainsamlingen är analyserad genom tematisk analys där empirin har lästs igenom flera gånger, sedan har empirin färgkodats och därigenom skapades studien centrala teman:  barns behov av vila, barns självbestämmande i sin vilostund, kommunikationens betydelse, skapa en samsyn med vårdnadshavarna och barngruppens storlek begränsar. Resultatet visar att förskollärare saknar tydliga riktlinjer samt tillräckligt med reflektionstid med arbetslagen angående hur vilan ska genomföras för att tillgodose varje barns behov av vila. Det uppstår olika begränsningar som går emot vad som verkar vara barnens behov av vila så som önskemål från vårdnadshavare, arbetslagets kommunikation och barngruppernas storlek gentemot antalet pedagoger. Samtliga förskollärare anser att barnets bästa bör vara det viktigaste men att brist på tid, kompetensutveckling samt tydliga riktlinjer i styrdokument leder till att arbetet för barnets bästa gällande barns vila blir drabbande.