Sverige är ett av de länder med högst återvinnings- och skräphanteringsratio. Mängden deponi har minskat mer och mer under de senaste åren och ersatts med fler återvinningsmetoder samt energiåtervinning. Dock så är en hög andel av det material som förbränns och hamnar på deponi fortfarande användingsbart vid återvinning. Därför finns det ett behov att hitta en mer effektiv lösning för materialåtervinning. Rapporten täcker arbetet med att utveckla och visualisera ett koncept för en single-stream återvinningsanläggning som skall kunna appliceras i Sverige. Material och skräptyper har studerats och evaluerats. Detta gav sju olika fraktioner: blandat papper, PE, PP, HDPE, järnhaltiga metaller, icke järnhaltiga metaller samt trä. För dessa fraktioner har sedan maskiner valts ut och sedan 3D-modellerats. Omgivande komponenter som t.ex. trappor och ställningar har även modellerats för att ge ett verkligt intryck av återvinningsanläggningen. För exteriören av anläggningen har fotogrammetri använts för att återskapa en topografi för att sedan integrara byggnaden i topografin. Animationer har gjorts för både exteriören och interiören för att visa hur skräpet kommer till anläggningen, behandlas, och sedan transporteras iväg. Eftersom arbetet har varit på ett konceptuell nivå ges rekommendationer och tips på fortsatt arbete för att kunna verkställa en sådan anläggning i Sverige. / Sweden is one of the countries with the highest recycling and waste processes rates. Over the years the landfill has been reduced and replaced by better recycling and waste-to-energy through combustion. However, a large amount of the waste that goes to to combustion and landfill are still useable if recycled. Therefore there is a demand of finding a more efficient solution for recycling material. The report covers development and visualisation of a concept for a single stream recycling plant that could be applied on waste in Sweden. Materials and waste has been studied and evaluated to find seven fractions to recycle from a mixed waste stream: mixed paper, PE, PP, HDPE, ferrous metals, non ferrous metals, and wood. Machines were selected and 3D modelled. Photogrammetry was used to recreate a topography of the surroundings to put the plant in. Animations were made of the exterior and interior demonstrating how the waste arrives to the plant, gets sorted, and finally transported away. Since the work is on a conceptual level the report provides recommendations and future work for how to further develop the plant, and finally build it in Sweden.

With the grow of big data technologies, it has become challenging to design and manage complex data workflow, especially for non technical person. However, in order to understand and process these data the best way, we need to rely on domain expert who are often not familiar with tools available on the market. This thesis discovers the needs and describe the implementation of an easy to use tool to define and visualise data processing workflow. The research methodology includes the definition of customer requirements, architecture design, prototype development and user testing. The iterative approach used in this project ensure continuous improvement based on users feedback. The final solution then assessed using KPI metrics such as usability, integration, performances and support. / Med den växande big data-tekniken har det blivit en utmaning att utforma och hantera komplexa dataarbetsflöden, särskilt för icke-tekniska personer. För att förstå och bearbeta dessa data på bästa sätt måste vi dock förlita oss på domänexperter som ofta inte är bekanta med de verktyg som finns tillgängliga på marknaden. Denna avhandling identifierar behoven och beskriver implementeringen av ett lättanvänt verktyg för att definiera och visualisera arbetsflödet för databehandling. Detta genom att abstrahera de tekniska krav som krävs av andra lösningar. Forskningsmetoden omfattar definition av kundkrav, arkitekturdesign, prototyputveckling och användartestning. Det iterativa tillvägagångssätt som används i detta projekt säkerställer kontinuerlig förbättring baserat på användarnas feedback. Den slutliga lösningen utvärderas sedan med hjälp av nyckeltal som användbarhet, integration, prestanda och support.

Forskning och internationella mätningar visar att förmågan att hantera två- och tredimensionella objekt är en utmaning för elever. Motivet till denna kvalitativa observationsstudie är att undersöka hur digital teknik kan bemöta elevernas utmaning i geometri. Vi ämnar undersöka hur ett digitalt visualiseringsprogram stöttar elevens spatiala resonemangsförmåga, studien utgår därför från forskningsfrågan: Hur stöttar TinkerCad elevens spatiala visualisering av tredimensionella kroppar? Studien tar utgångspunkt i Trouche (2004) teoretiska ramverk instrumentell genes som beskriver hur elever på olika sätt finner en artefakts funktioner som användbara. Genom en sekventiell analys kan vi utifrån olika processer identifiera hur TinkerCad kan få en stöttande roll. Resultatet visar att det är beroende på hur eleven väljer att använda TinkerCads funktioner som påverkar i vilken utsträckning det får en stöttande roll. När eleven tillåts att se tredimensionella kroppar från olika håll och perspektiv, stöttas den spatiala visualiseringen. Även om resultatet visar att TinkerCad kan få en stöttande roll för den spatiala visualiseringen så är det inte garanterat. En konsekvens av detta är att verksamma lärare behöver skapa sig en medvetenhet om att elever finner olika typer av artefakter som användbara i arbetet med två- och tredimensionella objekt. / Research and international assessments indicate that the ability to manipulate two and threedimensional objects poses a challenge for students. The motive behind this qualitative observational study is to investigate what potential that digital technology offers in addressing students' challenges in geometry. We intend to examine how a digital visualization program supports students' spatial reasoning ability; therefore, the study is based on the research question: How does TinkerCad support students' spatial visualization of three-dimensional shapes? The study is grounded in Trouche's (2004) theoretical framework of instrumental genesis, which describes how students find an artifact's functions useful in various ways. Through sequential analysis, we can identify how TinkerCad can play a supportive role based on different processes. The results show that it depends on how the student chooses to use TinkerCad's functions, which affects the extent to which it provides support. When the student is allowed to view three-dimensional shapes from different angles and perspectives, spatial visualization is supported. Although the results indicate that TinkerCad can play a supportive role in spatial visualization, this is not guaranteed. Consequently, practicing teachers need to develop an awareness that students find different types of artifacts useful in working with two and threedimensional objects.

Denna kandidatrapport beskriver det arbete som utfördes i kursen TDDD96, Kandidatprojekt i programvaruutveckling, våren 2024 vid Linköpings universitet. Arbetet gick ut på att vidareutveckla mjukvaruprojektet Arch. Arch är en webbapplikation ämnad att hjälpa privatpersoner digitalt rita upp hus. Detta för att utforska möjligheter kring nybygge eller ombyggnation samt producera fackmannamässiga ritningar som kan bifogas i bygglovsansökan. Rapporten behandlar hur värde kan skapas för kunden med avseende på mjukvaruprojektet Arch, samt vilka erfarenheter som kan dokumenteras därifrån. Ytterligare utforskar rapporten fördelar och nackdelar med att skapa och följa upp en systemanatomi, följa Clean Code-principer samt att ärva en befintlig kodbas. Rapporten inleds med en introduktion och bakgrund, följt av nödvändig teori. Därefter beskrivs den metod som använts för att utföra projektarbetet och samla erfarenheter. I rapporten redovisas ett flertal slutsatser. Det kan vara svårt att veta hur man ska vidareutveckla ett system för att skapa värde för kunden, annat än att kontrollera med kundens representanter huruvida de upplever att arbetet har ett värde för dem. Det är också av yttersta vikt att inledningsvis noggrant planera och strukturera utvecklingsprocessen, samt dokumentera koden för att underlätta överlämning och övertagande av den. Vidare upplevde projektgruppen att en systemanatomi kan ge ett visst stöd i det initiala skapandet av användarscenarion. Utöver detta upplevdes det som att systemanatomin hade mycket begränsade användningsområden för projektgruppen. Ytterligare fanns det upplevda fördelar med att använda Clean Code-principerna vid webbutveckling, dock ansågs det inte helt lämpligt att använda för den syntax som uppkommer inom webbutveckling. Avslutningsvis fanns det en del upplevda utmaningar med att ärva en kodbas med hög komplexitet och avsaknad av övergripande dokumentation.

Detta examensarbete undersöker datainhämtning och visualisering för integrationsmotorn TEIS (Tietoevry Integration Server) vid Gävle kommun. Syftet är att analysera och visualisera integrationerna som utförs av TEIS för att förbättra förståelsen av dess processer och dataflöden.  Arbetet började med att samla in data från TEIS API med hjälp av Postman. Genom att använda olika API-anrop kunde relevant information om arbetsytor, mappar, integrationer, processer och triggers extraheras. Därefter utvecklades en webbapplikation med hjälp av React för att visualisera denna data. Applikationen möjliggör en hierarkisk navigering genom arbetsytorna och presenterar detaljerad information om de olika komponenterna i TEIS.  För att effektivisera hanteringen av data och förbättra applikationens prestanda integrerades en databas som lagrar information om triggers, integrationer och processer. Detta reducerade tiden för att matcha triggers med respektive integrationer från flera minuter till bara några sekunder.  En enkätundersökning utfördes för att utvärdera webbapplikationen bland systemutvecklare vid Gävle kommun. Resultaten visade att applikationen uppfyllde användarnas behov och förväntningar, men några förbättringsförslag lyftes fram, såsom att införa filterfunktioner och klickbara diagram.  Slutligen konstaterades att metoden och lösningen för att samla in och visualisera data från TEIS var effektiv. Webbapplikationen ger en omfattande och tydlig bild av TEIS integrationer, vilket förbättrar Gävle kommuns förmåga att övervaka och förstå systemets prestanda och potentiella problemområden. / This thesis examines data collection and visualization for the TEIS (Tietoevry Integration Server) integration engine at Gävle Municipality. The aim is to analyze and visualize the integrations performed by TEIS to enhance the understanding of its processes and data flows.  The work began with collecting data from the TEIS API using Postman. By employing various API calls, relevant information about workspaces, folders, integrations, processes, and triggers was extracted. Subsequently, a web application was developed using React to visualize this data. The application allows hierarchical navigation through the workspaces and presents detailed information about the various components in TEIS.  To streamline data management and improve the application's performance, a database was integrated to store information about triggers, integrations, and processes. This reduced the time to match triggers with their respective integrations from several minutes to just a few seconds.  A survey was conducted to evaluate the web application among system developers at Gävle Municipality. The results showed that the application met the users' needs and expectations, but some suggestions for improvements were highlighted, such as adding filter functions and clickable charts.  In conclusion, the method and solution for collecting and visualizing data from TEIS were found to be effective. The web application provides a comprehensive and clear view of TEIS integrations, improving Gävle Municipality's ability to monitor and understand the system's performance and potential problem areas.

The purpose of the study was to investigate Virtual Reality as a visualization tool for communicating light and lighting design in projects. In the study, we sought to answer whether there are differences in light and spatial experience between a VR model and a physical environment. The VR model was created on the basis of visual evaluations of a physical environment and was therefore not based on light technical parameters (illuminance, luminance etc.). The data was collected by conducting an experiment where 35 subjects were put in two groups, an experiment group (n=30) and a control group (n=5). The subjects gave numerical input through a leader-led questionnaire about their experience of light and spatial dimensions in the VR model and the physical environment. The results showed that there was no significant statistical difference between how the experiment group experienced the light in the VR model compared to the physical environment. The experiment group also considered that the spatial dimensions in the two environments were equal except for a minor deviation concerning how high/low they experienced the room. In the results, a difference can be seen in how test subject with and without knowledge of light evaluated the environments which suggests that there may be a deficiency in how design is communicated between people with knowledge of light and people without knowledge of light. Following these findings, the presenting method of visualizing light in VR seems very promising and should be seen as a basis for further practical use of the tool.

<p> In the history of scientific visualization techniques there is a lack of social science practices and methodologies. The advent of modern computer graphics brought the use of visualizations into a whole new era, but even though the tools by which such modern visualizations are created become easier to access and use, the lack of social science researchers harvesting the benefits of such tools still remain. This ease of use, increase in power and accessibility plus the ever growing need within the natural sciences to augment the human senses has further complicated the relationship between scientific methodologies, validity, reliability and the use of visualization techniques. This relationship must be explored, demystified and understood in order to fully grasp the impact of visualization practices when incorporated into any given scientific method. Within the social sciences there is one example of a tradition that has since its conception carried within it a graphical notion and a visualization practice. Time geography, a theory/method from the field of human/cultural geography has at its core a set of visualization techniques that encapsulate the very framework of time geographical analysis. Since it has been an integral part of the method trough out its history, it provides the perfect example for the study of the relationship between graphical visualization techniques and methodological development. The essay uses time geography as a case to construct and try out a set of scientific and methodological perspectives on the use of modern visualization techniques in social science practices. It is not an attempt to critically deconstruct this relationship within time geography, rather it points to a possible approach to the study of visualization techniques and their impact/role in the development of social science practices.</p> / <p>Den vetenskapliga visualiserings historia visar en tydlig brist på exempel från samhällsvetenskapliga praktiker och metoder. Den moderna datorgrafikens utveckling har tagit den vetenskapliga visualiseringen till nya nivåer, men trots att verktygen för skapandet av moderna datorgrafiska visualiseringar blivit lättare att hantera och förfoga över lyser de samhällsvetenskapliga exemplen på adopterandet av dessa verktyg fortfarande med sin frånvaro. Vertygens ökande grad av användarvänlighet och kraft, samt de naturvetenskapliga traditionernas ständigt växande behov att gå bortom de mänskliga sinnenas begränsningar har gjort relationen mellan visualiseringstekniker och vetenskapliga metoder, dess reliabilitet och validitet ytterligare komplicerad. För atttill fullo förstå hur inkorporerandet av visuella praktiker och modeller påverkar en metods utveckling i övrigt måste denna relation utforskas och analyseras. Inom samhällsvetenskapen finns en tradition som sedan sin tillkomst burit med sig ett visuellt språk och en visualiseringspraktik. Tidsgeografin, en delvis kulturgeografisk tradition har i själva sitt kärnspråk en serie viusaliseringsmodeller vilka är central del av metodens analysverktyg. Tidsgeografin erbjuder därmed ett utmärkt exempel för studier av relationen mellan vetenskapliga visualiseringspraktiker och metodologisk utveckling. Uppsatsen använder tidsgeografins metod och historia som en fallstudie i ett försök att konstruera och pröva ett antal vetenskapsteoretiska och metodologiska perspektiv på användandet av vetenskaplig visualisering inom samhällsvetenskapen. Uppsatsen är inte ett försök att kritiskt dekonstruera tidsgeografin, snarare visar den på en möjlig väg att närma sig studiet av moderna visualiseringsteknikers påverkan/roll i samhällsvetenskaplig metodutveckling.</p>

I ”Översiktsplan Älvkarleby Kommun 2009” framgår att kommunen vill utveckla de demokratiska formerna och underlätta för medborgarnas politiska delaktighet. Tidigare forskning har visat att behovet av medborgardeltagande ökar i den offentliga planeringen och att planerare kan dra flera fördelar av medborgardeltagande i planprocesser. Ett sätt att öka medborgardeltagandet är att integrera digital 3D-visualisering i planprocessen, ett verktyg som Älvkarleby kommun inte använder i framtagandet av dagens detaljplaner.   Syftet med denna studie är att undersöka den digitala 3D-visualiseringens framtid i en liten svensk kommun. Studien kommer att identifiera inställningen till digital 3D-visualisering hos politiker, planerare och medborgare. Slutligen ska studien också undersöka hur mindre kommuner kan använda digital 3D-visualisering i framtida planarbete för att öka det befintliga medborgardeltagandet. Målet med denna studie är att påvisa för Älvkarleby, och andra kommuner där digital 3D-visualisering inte används, hur de med enkla medel och kostnadseffektivt kan använda 3D-visualisering i framtida planprocesser.   För att identifiera synen på digital 3D-visualisering hos ett urval av kommunala tjänstemän och politiker har det genomförts semistrukturerade intervjuer. För att kvantitativt undersöka medborgarnas syn har digitala enkäter skickats ut via det sociala nätverket Facebook. Under studien har det genomförts åtta intervjuer och 99 enkäter har besvarats.   Politiker, planerare och medborgare inom kommunen är överens om att 3D-visualiseringen kan bidra till att effektivisera och förbättra planprocessen för detaljplaner. Studien har också resulterat i identifiering av de hinder som kan uppstå inom planprocesser med digital 3D-visualisering.   Digital 3D-visualisering som en del i planprocessen för detaljplaner kan medföra att medborgardeltagandet i Älvkarleby kommun ökar. Detta eftersom intresset för det kommunala planarbetet och viljan att bidra hos medborgare kan påverkas positivt av digital 3D-visualisering i planprocessen. Utöver medborgardeltagandet kan också digital 3D-visualisering förenkla arbetsgången hos såväl kommunala tjänstemän som politiker.       Nyckelord: Digital 3D-visualisering, Planprocess, Detaljplan, Älvkarleby kommun, Medborgardeltagande. / In “Översiktsplan Älvkarleby Kommun 2009” is it clear that the municipality of Älvkarleby want to develop the democratic forms and facilitate citizens’ political participation. Earlier research shows that the need for citizen participation increases in public planning and believe that planners can draw multiple benefits of citizen participation in planning processes. One way to increase citizen participation is the integration of digital 3D visualization in the planning process, a tool that the municipality of Älvkarleby not using for local plans today. The purpose of this study is to examine the future of digital 3D visualization in small Swedish municipality. The study will identify attitudes to digital 3D visualization of politicians, planners and citizens. Finally, the study will also examine how small municipalities can use digital 3D visualization in the future planning to enhance the existing civic participation. The goal of this study is to demonstrate to Älvkarleby, and other municipalities where the digital 3D visualization is not used, how to by simple means and cost-effective use digital 3D visualization in future planning processes. To identify the perception of 3D digital visualization, a selection of municipal officials and politicians, semi-structural interviews have been carried out. To quantitatively examine the citizens' attitudes, digital questionnaires have been sent out via the social network Facebook. During the study eight interviews and 99 surveys have been answered. Politicians, planners and citizens in the municipality agree that digital 3D visualization can help to streamline and improve the planning processes for local plans. The study has also resulted in identifying the obstacles that digital 3D visualization may lead to in the planning process. Digital 3D visualization as a part of the planning process for the local planning could lead to increased citizen participation in the municipality of Älvkarleby, as the interest in the planning process increases and the desire to participate are positively affected by digital 3D visualization. In addition to civic participation, the digital 3D visualization can also be used to simplify the workflows for both municipal officials and politicians.         Keywords: Digital 3D Visualization, Planning Process, Zoning Plan, Älvkarleby kommun, Public Participation.

In the history of scientific visualization techniques there is a lack of social science practices and methodologies. The advent of modern computer graphics brought the use of visualizations into a whole new era, but even though the tools by which such modern visualizations are created become easier to access and use, the lack of social science researchers harvesting the benefits of such tools still remain. This ease of use, increase in power and accessibility plus the ever growing need within the natural sciences to augment the human senses has further complicated the relationship between scientific methodologies, validity, reliability and the use of visualization techniques. This relationship must be explored, demystified and understood in order to fully grasp the impact of visualization practices when incorporated into any given scientific method. Within the social sciences there is one example of a tradition that has since its conception carried within it a graphical notion and a visualization practice. Time geography, a theory/method from the field of human/cultural geography has at its core a set of visualization techniques that encapsulate the very framework of time geographical analysis. Since it has been an integral part of the method trough out its history, it provides the perfect example for the study of the relationship between graphical visualization techniques and methodological development. The essay uses time geography as a case to construct and try out a set of scientific and methodological perspectives on the use of modern visualization techniques in social science practices. It is not an attempt to critically deconstruct this relationship within time geography, rather it points to a possible approach to the study of visualization techniques and their impact/role in the development of social science practices. / Den vetenskapliga visualiserings historia visar en tydlig brist på exempel från samhällsvetenskapliga praktiker och metoder. Den moderna datorgrafikens utveckling har tagit den vetenskapliga visualiseringen till nya nivåer, men trots att verktygen för skapandet av moderna datorgrafiska visualiseringar blivit lättare att hantera och förfoga över lyser de samhällsvetenskapliga exemplen på adopterandet av dessa verktyg fortfarande med sin frånvaro. Vertygens ökande grad av användarvänlighet och kraft, samt de naturvetenskapliga traditionernas ständigt växande behov att gå bortom de mänskliga sinnenas begränsningar har gjort relationen mellan visualiseringstekniker och vetenskapliga metoder, dess reliabilitet och validitet ytterligare komplicerad. För atttill fullo förstå hur inkorporerandet av visuella praktiker och modeller påverkar en metods utveckling i övrigt måste denna relation utforskas och analyseras. Inom samhällsvetenskapen finns en tradition som sedan sin tillkomst burit med sig ett visuellt språk och en visualiseringspraktik. Tidsgeografin, en delvis kulturgeografisk tradition har i själva sitt kärnspråk en serie viusaliseringsmodeller vilka är central del av metodens analysverktyg. Tidsgeografin erbjuder därmed ett utmärkt exempel för studier av relationen mellan vetenskapliga visualiseringspraktiker och metodologisk utveckling. Uppsatsen använder tidsgeografins metod och historia som en fallstudie i ett försök att konstruera och pröva ett antal vetenskapsteoretiska och metodologiska perspektiv på användandet av vetenskaplig visualisering inom samhällsvetenskapen. Uppsatsen är inte ett försök att kritiskt dekonstruera tidsgeografin, snarare visar den på en möjlig väg att närma sig studiet av moderna visualiseringsteknikers påverkan/roll i samhällsvetenskaplig metodutveckling.

Samhällsdigitaliseringen har lett till att byggbranschen mer och mer strävar efter att digitalisera verktyg och arbetssätt. Att presentera projekt i 3D har därför blivit ett hett ämne där flera aktörer strävar efter att både projektera och nyttja 3D ute i produktionen. Tidigare forskning inom ämnet har till största del valt att lägga fokus på byggskedet och belyser de fördelar som går att utvinna genom nyttjandet av så kallade VDC- eller BIM verktyg. Samtidigt belyser andra vetenskapliga rapporter mark och anläggning som ett betydelsefullt skede inom hela byggprocessen. Ett flertal menar också att mark- och anläggningsskedet spelar en huvudroll i huruvida ett byggprojekt når framgång eller inte. Med detta i åtanke upplever författarna att 3D-modeller i mark- och anläggningsprojekt inte utforskats till den grad som känns nödvändig för att belysa fördelarna, men även de olika hinder som står i vägen för en lyckad implementeringsprocess. Det råder inte heller några tvivel om att byggskedet kommit längre i digitala utvecklingsaspekter, så som att visualisera projekt i 3D, vid en jämförelse med mark och anläggning. I denna studie belyser därför författarna de fördelar som går att utvinna genom att visualisera mark- och anläggningsprojekt i 3D. Studien visar upp bevis på varför verktyget bör implementeras och vad aktörer bör tänka på vid en eventuell implementering av 3Dvisualisering i projekt. Syftet med studien är därav att utreda hur det undersökta fallföretaget kan integrera 3D-modeller i mark- och anläggningsprojekt, samt belysa vilka krav fallföretagets anställda ställer på en 3D-modell för att främja utvecklingen av ett verktyg som passar och leder till en hög nyttjandegrad ute i produktionen. Vidare sker en identifiering av vilka förutsättningar ute i mark och anläggningsprojekt som spelar en nyckelroll i huruvida en implementerad 3D-modell skall kunna figurera och verka så som det är tänkt. Studien utförs med en kvalitativ metod där granskning av befintlig litteratur lyfter fram de problemområden som författarna identifierat. Vidare utförs semistrukturerade intervjuer med tjänstemän och yrkesarbetare på fallföretaget Veidekke Entreprenad AB. Intervjuerna genomförs i syfte att identifiera aktuella problem ute i produktionen, undersöka respondenternas syn på 3D-modeller samt belysa verktygets potentiella inverkan på deras vardagliga arbete.  En tydligt övergripande slutsats är att 3D-modeller i allra högsta grad behövs ute i produktionen på mark- och anläggningsprojekt. Mycket pekar på att verktyget bland annat skulle bidra med en ökad förståelse kring utförandet av projekten, men också förbättra kommunikation och produktionsledande. Verktyget kan också enligt studien minimera problemområden gällande tekniska lösningar, förbättra planering, samt genom att digitalisera moment även tillfredsställa arbetsglädjen för produktionsteamet. / Due to the digitalization the construction business is increasingly striving against more digitized tools and working methods. Presenting projects in 3D has therefore become a hot topic where several actors are trying to implement 3D not only in the design phase but also in the production phase. Earlier research dealing with the subject largely chooses to focus on the building construction process and highlights the advantages that can be extracted using so called VDC- or BIM tools. Some of the scientific reports reviewed during this study on the other hand, highlights the importance of the infrastructure and earthworks stages as a part of the entire construction process. Many also believe that the infrastructure and earthworks stage play a key role in whether a construction project achieve success or not. With that in mind, the authors feel that 3D-models for infrastructure and earthworks, have not yet been explored to the extent that feels necessary, meaning that the advantages and the various obstacles that stand in the way of a successful implementation process needs to be investigated. There is no doubt that building construction has come further in a digital development aspect of visualizing projects in 3D, compared to infrastructure and earthworks. In this study the authors have highlighted the benefits that can be gained by visualizing infrastructure and earthworks projects in 3D. The study also shows evidence of why the application of such should take place and what companies should be considering when implementing 3D visualization into such projects. The purpose of the study is therefore to investigate how the company researched by the authors can integrate 3D models into their infrastructure and earthworks projects. This in addition to identifying the requirements that the employees have on a 3D model to facilitate development of a tool that fulfils these requirements and is usable in production. In addition, the conditions and requirements that play a main role in infrastructure and earthworks projects have been investigated to identify the most suitable conditions to allow the model to work in the most efficient way as possible. The study is conducted with a qualitative method including an examination of existing literature that highlights the problem areas identified by the authors. In addition, semi structured interviews are carried out with employees from the work-site leadership and the skilled workers at the company Veidekke Entreprenad AB. This to identify the current problem areas in the production of infrastructure and earthworks projects and to examine employees’ view about how 3D models would impact on their everyday work. A clear overall conclusion is that 3D-models are truly needed in infrastructure and earthworks projects out in production. A lot of factors indicate that the tool would, among other things, contribute to an increased understanding of the scope of projects and thus contribute to an improved communication and production process leading. Such a tool can according to this study, also minimize problem areas regarding technical solutions, contribute to a better planning, and by digitizing processes, increase job satisfaction for the site team.