Syftet med denna studie var att ta reda på hur förskollärare upplever sitt arbete med Tydliggörande pedagogik i lärmiljön. Vi har använt oss av en kvalitativ intervjumetod med tematisk analys som metodansats. I vår studie genomförde vi semistrukturerade intervjuer med fem förskollärare som beskrev vad Tydliggörande pedagogik var för dem, hur de arbetar med Tydliggörande pedagogik i lärmiljön och om de upplever några möjligheter eller utmaningar i det arbetet. Resultatet har analyserats utifrån ett relationellt perspektiv och diskuterades sedan i relation till tidigare forskning och bakgrund. Studiens huvudsakliga resultat visade att förskollärarna har en gemensam syn på att Tydliggörande pedagogik handlar om att använda olika verktyg och strategier i lärmiljön för att göra vardagen på förskolan hanterbar, begriplig och meningsfull. Samtliga förskollärare upplever positiva möjligheter i arbetet med Tydliggörande pedagogik, dels att alla barn gynnas av att vardagen blir tydlig, dels att pedagoger får en bättre arbetsmiljö. De utmaningar som framkommer av studien är att det saknas kompetensutveckling i verksamheten och att pedagoger inte har ett gemensamt förhållningssätt gentemot barnen. Vi drar slutsatserna att det behövs mer forskning och kompetensutveckling inom fältet, pedagoger behöver ha ett gemensamt förhållningssätt gentemot barnen och att alla barn gynnas av att ha en tillgänglig lärmiljö.

Studien analyserar fyra olika läromedel från de tre läroplanerna Lgr 80, Lpo 94 och Lgr 11.Syftet med studien är att undersöka hur det visuella i läromedel har förändrats över tid och vad det har för betydelse för inlärningen, vi har också undersökt hur läromedlen förhåller sig till respektive läroplan. Vi har använt oss av den ideationella analysen när vi analyserat texter och då vi undersökt bilderna har vi tagit hjälp av Anders Björkvalls (2019) analysmodell. Analysen visar att det visuella i läromedlen har förändrats minimalt under 30 år, den största skillnaden är tillgängligheten för färg- och bildtryck. Textmässigt är den största skillnaden att texterna i böckerna har en större mening och ett underliggande budskap.

Effektiva lärosätt för algoritmer är inte alltid det enklaste att hitta. Algoritmer somanvänds inom området för artificiell intelligens kan ofta vara svåra att förstå och ta långtid att lära sig. Uppsatsen handlar om hur det kan vara möjligt att effektivisera lärandet av pathfindingalgoritmer genom att använda ett visuellt stödverktyg. Lärometoden som uppsatsen använder sig av är att genom en kombinationen av självimplementation och visualisering av pathfinding-algoritmer kunna öka effekten av dessa algoritmer. Användaren ges möjligheten att implementera fyra grundläggande pathfinding-algoritmer men även möjlighet att konstruera och implementera sina egna algoritmer. Studien som utförts i uppsatsen syftar åt att visa att det kan bli lättare att förstå pathfinding-algoritmer visuellt jämfört med till exempel med penna och papper, där dessa algoritmer ritas ut steg för steg. Studiens resultat visar att ett effektivare lärande kan uppnås om det finns en applikation tillgänglig som ger användaren ett visuellt stöd på hur en pathfinding-algoritm arbetar. / Effective ways of learning algorithms is not always easy to come by, especially withincomputer science. Algorithms used in the field of artificial intelligence can often be verydifficult to understand and may require a lot of effort to learn. This thesis tries to cover the possibility of streamlining the learning process of pathfinding algorithms by supporting the learning process with visual aid. The learning method that this thesis uses is a practical approach of learning pathfinding algorithms followed by visualization of said algorithms. The user is given the opportunity to implement four basic pathfinding algorithms including the possibility to construct and test their own. An application has been developed to facilitate the possibility of visualizing these algorithms. The study carried out in this thesis shows that it may be easier to understand pathfinding algorithms visually than with pen and paper where the user has to write the algorithms search-pattern step by step. The research performed in this thesis demonstrate that it would provide a more effective learning process if the user has access to an application that visually shows how a pathfinding algorithm works.

The aim of this essay is to determine why some specific NFT’s in large collections are sold for much greater sums than others. By analyzing the top five most expensive NFT’s out of  the NFT collection Board ape yacht club, I hope to find the common aspects among these that might be  determining factors for their high valuation. Specific traits of the NFT’s and their rarity will be showcased and analyzed. The analysis is done through the means of visual analysis focusing on connotations of each NFT. The result shows that the primary cause for high valuation is rarity which makes NFT’s and other collectables more desirable. Unique esthetics may also play a role by representing traits the potential owner of an NFT may want to associate with.

På sociala medier publiceras idag ett flertal olika typer av innehåll, vilket skapar olika känslor hos mottagaren och påverkar mottagarens handlingar. Detta kan visa sig genom kundengagemang i form av likes eller kommentarer vilket idag har visat sig ha en effekt på exempelvis kundnöjdhet och förtroende samt ger förståelse för hur konsumenter interagerar med produkter och varumärken. Ett negativt engagemang kan bidra till en negativ uppfattning av företaget hos konsumenter. Studien syftar till att bidra med ökad kunskap och förståelse för vilken typ av innehåll på Instagram som kan ge svenska klädföretag ett högt och positivt kundengagemang. Metoderna som har använts är netnografi och en kvantitativ innehållsanalys för att undersöka inlägg som publicerats under 4 veckor från 10 olika svenska klädföretag. Dessa samlades in och delades upp efter motiv, bild eller video samt informativ eller känslomässig text där likes och kommentarer studerades. Slutsatsen visar att informativt innehåll ger högst kundengagemang i form av likes och kommentarer för svenska klädföretag på Instagram. För högt antal kommentarer rekommenderas videoinnehåll tillsammans med informativ text medans bild med person/er eller bild med annat motiv än det som företaget säljer, båda tillsammans med en informativ text, ger högt engagemang i form av likes.

Syftet med denna enkätstudie var att få kunskap om lärares didaktiska val, utifrån Uljens (1997) skoldidaktiska teori om lärares intention, handling och reflektion, vid användning av visuellt stöd i språkstödjande syfte. Ämnet belystes utifrån begreppet språklig sårbarhet, där utgångspunkten är att läraren kan hjälpa till att undanröja språkliga hinder genom att tillgängliggöra lärmiljön, oavsett vad som orsakar den språkliga sårbarheten. För att få reda på lärares erfarenheter genomfördes en enkätstudie genom en webbenkät som analyserades utifrån skoldidaktisk teori och tidigare forskning om visuellt stöd. Studien begränsades till lärare som undervisar i åk 4–9 i ämnena svenska, SO, NO, teknik och praktiskt-estetiska ämnen. 92 lärare besvarade enkäten. Resultatet visade att hälften av lärarna använder visuellt stöd alla lektioner, främst i syfte att presentera nya arbetsområden. Lärarna uppgav att elever använder ämnesspecifika ord och begrepp i högre grad tack vare det visuella stödet. Orsaker till att elever hamnar i språklig sårbarhet är enligt respondenterna, främst, annat modersmål än det som talas i skolan och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Tidigare positiva erfarenheter är avgörande för användande av visuellt stöd i ordinarie undervisning. Det som kan utgöra hinder är tidsbrist och icke fungerande teknik. Vår slutsats är att lärare har positiva upplevelser av att använda visuellt stöd i ordinarie undervisning, men brister i lärares tid och den tekniska utrustningen leder till att elever bara delvis möter en språkligt tillgänglig lärmiljö.

Undervisningen i skolan ska anpassas efter samtliga elevers individuella behov och de vars funktionsnedsättningar påverkar möjligheterna att nå målen har rätt att få kompenserande stöd som minskar konsekvenserna av nedsättningen. Elever med en utvecklingsrelaterad störning avleds och distraheras lättare av distraktioner irrelevanta för skolarbetet, vilket beror på exekutiva funktioner med ett otillräckligt arbetsminne och/eller brister i inhiberingsmekanismer samt nedsatt uthållighetsförmåga. Då alla sinnesintryck påverkar lärandet och tolkningen av intrycken är avgörande är detta viktiga aspekter att ta hänsyn till i skolan och utformning av undervisningen och dess rum. Som ett led att hålla oss ajour med aktuell forskning och med insikten att det finns en viss saknad av hjälpmedel valde vi att undersöka effekten av ett visuellt brusreducerande hjälpmedel, QuietFrames. Studien genomfördes som kombinerad metod med ett explorativt förhållningssätt. Det är en kvasiexperimentell design med pre-posttest, där interventionen bestod av införandet av hjälpmedlet QuietFrames. 12 elever, diagnosticerade med lindrig intellektuell funktionsnedsättning, inskrivna i den anpassade grundskolan och gymnasieskolan genomförde kognitiva tester från Mindmore. Resultaten genomgick en statistisk analys av inompersonsdesign med hjälp av det statistiska verktyget Jamovi där analysen nåddes genom beroende t-test där signifikansvärdet studerades. Detta kompletterades med strukturerade intervjuer med 3 pedagoger. Intervjuerna bestod av standardiserade frågor som analyserades tematiskt för att ge en uppfattning om pedagogernas upplevelse av QuietFrames effekt. Resultaten av studien visar att visuellt brusreducerande glasögon inte kan betraktas som ett effektivt hjälpmedel för den undersökta gruppen elever. Inte heller visar den statistiska analysen att användningen av dessa gav ett förbättrat resultat avseende elevernas prestationer gällande uppmärksamhet, fokus och arbetsminne. Detta motsades dock av den upplevelse som pedagogerna redogjorde för i intervjuerna. Studien kan med fördel genomföras på nytt med ett större antal deltagare och fler mätpunkter då urvalsgruppen i denna studie kan anses vara för litet.

I skollagen (2010:800) betonas vikten av att alla barn och elever har rätt till den ledning och stimulans de behöver för sin personliga utveckling och sitt lärande. Skolan är därmed skyldig att ge alla elever det stöd de behöver. I den här studien undersöks hur den visuella undervisningen inom specialskolan för döva elever och elever med hörselnedsättning anpassas och skapar förutsättningar för att öka delaktigheten och måluppfyllelsen. Med fokus på lektionsinnehåll, planering och hur undervisningen kan främjas utifrån miljö och arbetssätt, kan möjligheter skapas för en god kunskapsutveckling hos eleven. Alla människor är olika och vi lär oss på olika sätt. Den här studien ska undersöka hur undervisningsmetoder, vilka bygger på våra sinnen, kan vara ett hjälpmedel. Inom specialskolan är språket en viktig del eftersom all undervisning är tvåspråkig, svenska och teckenspråk. Studien utgår därför ifrån ett sociokulturellt perspektiv då mycket av det sociala samspelet sker via kommunikation, men även utifrån ett individuellt perspektiv där lärstilsteorin används för att förtydliga lärandets olika delar och för att tolka och förstå resultaten. Resultatet visar att utifrån den språkproblematik som ibland uppstår i ett tvåspråkigt klassrum kan undervisningsmetoder som grundar sig utifrån olika sätt att lära främja lärandet. Studien visar på att vissa anpassningar görs inom specialskolan, men arbetet skulle kunna utvecklas ytterligare. Studien lyfter vikten av att alla elever är olika och därför krävs olika anpassningar för att kunskapsinhämtningen ska bli optimal. Med stöd av metoder vilka grundar sig på elevernas inlärningsstil skulle kunskapsinhämtningen kunna förbättras. Föreliggande studie kan bidra med en insikt i arbetet med visuell språkanpassad undervisning med stöd av lärstilsteorin, vilket skulle kunna skapa bättre förutsättningar för pedagoger i deras arbete. Studien är en kvalitativ fallstudie vilket genomförts genom deltagande observation samt videodokumentation i en årskurs 4 på en av landets fem regionala specialskolor för döva och hörselskadade.

Medical technology is a field of work with connection to prevention, diagnosis, monitoring, treatment and care. The company Human care is a well-established company in Sweden with red rollators seen all over Sweden. The product family of Human care has four different units of mobility aid solutions. These are lifting devices, rollators, healthcare beds, and convertible chairs. In common they share the same brand, but they do not have any clear connection to each other when it comes to form, colour and texture. In this thesis a visual brand language is developed and created for the company. At the same time, it is implemented and developed on a lifting solution for patient mobility in the healthcare. To find a brand language which should be easier to implement on the products investigations into the brand and products has been done. By trying to find a common ground in the current products the step from creation to implementation of a guideline will be smaller. Further, research has been done in colour psychology, ergonomics, surface textures and forms. The result of this thesis is a guideline which the company can use as a base when developing new products. In this thesis, it has been implemented on a lifting device for patient transportation.

Företag låter publicera ofta helt frivillig information kring sitt hållbarhetsarbete till sina intressenter och det samhälle de verkar inom. Denna information innehåller ofta en stor mängd visuellt material och detta material kan innehålla en hel del information som företaget vill förmedla. Därmed är det av stor vikt att förstå hur och varför detta visuella material används. Då byggbranschen skapar stora belastningar på både miljön och människa har vi valt att studera svenska byggföretags hållbarhetsredovisning.   Syftet med denna uppsats är att identifiera och granska de bilder byggföretagen använder i sin hållbarhetsrapportering som ett kommunikationsverktyg genom deras webbplatser och årsrapport. Därmed bidra till tidigare forskning med ytterligare insikt i hur företag förmedlar budskap i syfte att vinna legitimitet.   Vi har valt att analysera det visuella materialets lingvistiska, denotativa och konnotativa delar för att försöka tolka bilden som helhet och därmed förstå dess budskap. Genom detta har vi funnit att dessa byggföretag gärna använder ett positivt perspektiv på de motiv som ofta associeras med hållbarhet. Vår slutsats blev därmed att dessa byggföretag använder det visuella materialet framförallt genom fyra identifierbara strategier. Dessa är att påverka samhällets uppfattningar om företaget, att på ett självberömmande vis betona det samhälleliga ansvar det tagit, att omdirigera uppmärksamheten från ett problem till andra ämnen eller att informera om ändringar företaget gjort. Även om vi inte kan bevisa det så är det troligt att strategierna används som ett sätt att proaktivt möta de förväntningar företagets olika intressentgrupper har på miljöinitiativ.   Företagen ligger bakom en stor del av den miljöförstöring vi har idag och som samhälle samt intressent finns det en förväntan på dessa företag att ta sitt ansvar. Därmed ger vår studie en aspekt i hur intressenter och det samhälle företaget verkar inom kan tolka den frivilliga informationen detta företag ger ut, i syftet att avgöra om de ska stödja eller motarbeta företagets mål. / Organizations often publish completely voluntary information about their sustainability work to stakeholders and to society. This information often contains a large amount of visual material and may contain a lot of information that the company wants to convey. Therefore, it is of great importance to understand how and why the visual material is used. Since the construction industry creates a lot of tension on both the environment and humans, we have chosen to study sustainability reporting from Swedish construction companies.   The purpose of this paper is to identify and review the images that construction companies use in their sustainability reporting as a communication tool through their websites and annual report. This contributes to previous research with further insight into how companies convey messages in order to gain legitimacy.     We have chosen to analyze the linguistic, denotative and connotative parts of the visual material to try to interpret the picture and thereby understand the underlying message. Through this, we have found that the construction companies in this paper like to use a positive perspective on the themes that are often associated with sustainability. Our conclusion was that these construction companies use the visual material mainly through four strategies. These are to influence society's perceptions of the company, to emphasize in a self-praising manner the social responsibility it has taken, to redirect attention from one problem to other subjects or to inform about changes the company has made. Even though we cannot prove it, it seems very likely that the strategies are used to proactively meet the expectations of various stakeholder groups on environmental initiatives.     The companies are behind a large part of the environmental degradation we have today, and society and stakeholder have an expectation for these companies to take responsibility for this. Thus, our study provides an aspect in how stakeholders and society can interpret the voluntary information this company issues, in order to determine whether they should support or counteract the company's goals.