I ett samhälle där eventindustrin är växande är det av stor vikt att få förståelse för vad som motiverar individer till att arbeta volontärt. Många evenemang skulle inte gå att genomföra utan volontär arbetskraft. Syftet med denna studie är att få förståelse för hur de instrumentella (yttre) och intrinsikala (inre) motivationsfaktorerna påverkar individer till att arbeta volontärt. Studien genomfördes med en kvalitativ metod och data samlades in genom sju semistrukturerade intervjuer. Studiens respondenter bestod av individer som tidigare arbetat volontärt. Vidare ska samtliga av respondenterna arbeta volontärt för EuroPride 2018. Resultatet påvisade mer skilda upplevelser gällande de instrumentella motivationsfaktorerna och fler enstämmiga svar gällande de intrinsikala faktorerna. Gemenskap var dock ett återkommande tema som samtliga respondenter belyste. Det framgick tydligt i studien hur de intrinsikala motivationsfaktorerna fanns väl förankrade och djupt rotade hos respondenterna, medan de instrumentella motivationsfaktorerna mer sågs som en bonus som förgyllde tillvaron. / In a society where the event industry is growing, it is of importance to understand what motivates individuals to work voluntarily. Many events would not be possible to accomplish without the work of volunteers. The purpose of this study is to gain knowledge of how the instrumental (external) and intrinsic (internal) motivational factors influence individuals to work voluntarily. The study was conducted with a qualitative method and data was collected through seven semi- structured interviews. The study's respondents consisted of individuals who previously have worked as volunteers. Furthermore, all of them will volunteer at EuroPride 2018. The result demonstrated different experiences regarding the instrumental motivation factors and more unanimous answers regarding the intrinsic factors. However, belonging to a community was a recurring theme highlighted by all respondents. It was clear in the study how the intrinsic motivation factors were well-rooted within the respondents, while the instrumental motivational factors were more viewed as a bonus that embellished life. This study will be presented in Swedish.

Studiens syfte var att undersöka de kapabla väktarna polis, ordningsvakter, polisens volontärer samt icke-uniformerade kapabla väktares betydelse för trygghet och rädsla för personbrott. Även sambandet mellan trygghet och rädsla för personbrott undersöktes. I enkäten deltog totalt 307 studenter varav 129 var män och 178 var kvinnor (M=23,6 år, SD=4,63). Resultaten visade att polisens volontärer var de som hade störst betydelse för både tryggheten och rädslan för personbrott för kvinnorna. Bland männen fanns inga skillnader mellan de kapabla väktarna i tryggheten, dock indikerade resultatet att polisens volontärer har mest betydelse för rädslan för personbrott. Det fanns även ett samband mellan trygghet och rädsla för personbrott. Det fanns dock bara signifikanta skillnader mellan sambanden för kvinnor, där polisens samband var svagast. / The study's purpose was to examine the capable guardians police, security guards, police volunteers and non-uniformed capable guardian’s importance for feelings of safety and fear of personal crime. The correlation between feelings of safety and fear of personal crime was also investigated. A total of 307 students participated in the survey, 129 were men and 178 were women (M=23.6 years, SD=4.63). The results showed that police volunteers were those who had the greatest significance in both feelings of safety and fear of personal crime for women. For men, there were no differences between the capable guardians in feelings of safety, however, the results indicated that police volunteers have the most significance for fear of personal crime. There was also a correlation between feelings of safety and fear of personal crime. However, the relations only had significant differences for women where police were found to have the weakest correlation.

Collecting qualitative feedback from volunteers is essential but challenging for non-profit organisations. Gamification has been used in different contexts to try to improve users’ motivation, but has presented mixed results in the context of online surveys. This study examines the effect of achievement badges on the survey response behaviour of non-profit volunteers in online feedback surveys in Sweden. A survey tool was created to conduct the study, collecting both survey responses and behavioural patterns within the survey in real time. The survey tool had four versions, gamified and non-gamified, and on mobile and computer view. Sending out the survey together with four non-profit organisations, 57 volunteers participated. Their behavioural patterns were analysed through principal component analysis, and differences in responses and results through Pearson’s correlations coefficient and Spearman’s rank correlations. The results indicate that the impact of achievement badges on respondent behaviour was not statistically significant. There was a weak indication that the respondents of the gamified survey spent, on average, less time in the survey, rated their experience as lower and gave shorter answers. Only three respondents interacted meaningfully with the badges, which could explain why achievement badges as an isolated game achievement has proven unsuccessful in online surveys this far to increase engagement. / Att samla in kvalitativ feedback från volontärer är viktigt men utmanande för ideella organisationer. Gamification har använts i olika sammanhang för att försöka förbättra användares motivation, men det har gett blandade resultat i kontexten onlineenkäter. Denna studie undersöker effekten av prestationsmärken på enkätbeteendet hos ideella volontärer i digitala feedbackenkäter i Sverige. Ett enkätverktyg skapades för att genomföra experimentet, vilket samlade in både enkätsvar och beteendemönster i realtid. Enkätverktyget hade fyra versioner: gamifierat och icke-gamifierat, och på mobil- och datorvy. Genom att skicka ut enkäten tillsammans med fyra ideella organisationer deltog 57 volontärer. Deras beteendemönster analyserades genom principal component analysis och skillnader i svar och resultat jämfördes genom Pearsons korrelationskoefficient och Spearmans rangkorrelationer. Resultaten visar att prestationsmärken inte påverkade respondenternas beteende på ett statistiskt signifikant sätt. Svaga indikationer visade att respondenterna i den gamifierade undersökningen i genomsnitt tillbringade något mindre tid i undersökningen, betygsatte sin upplevelse som lägre och gav kortare svar. Endast tre respondenter interagerade med märkena på ett meningsfullt sätt, vilket skulle kunna förklara varför prestationsmärken som ett isolerat spelelement än så länge inte har visat framgång i att öka respondenters engagemang i onlineenkäter.

Syftet med denna studie var dels att undersöka vad som motiverar människor att arbeta ideellt enligt självbestämmande teorin och i allmänhet genom en öppen fråga, samt om antalet år inom organisationen påverkade motivationsfaktorerna. Utifrån självbestämmande teorin undersöktes hur det tre motivationsbehoven autonomi, kompetens och samhörighet förändrades över tid hos volontärarbetarna. För att undersöka detta utformades en enkät som byggde på basic need satisfaction at work scale (BNS) som distribuerades till 70 volontärarbetare inom Röda korset verksamhet i Gävle. En hierarkisk regressionsanalys visade att behovet av samhörighet hos volontärarbetarna minskade över tid. Orsaker till att samhörigheten minskade över tid hos volontärarbetare diskuterades. / The purpose of this study was to examine what motivates people to volunteer both in general by an open-ended question, and according to self-determination theory. The purpose was also to investigate if the number of years in the organization affects the motivation factors. To investigate this a questionnaire based on the basic need satisfaction at work scale (BNS) was distributed to 70 volunteers in the Red Cross organization in Gävle. Based on self-determination theory this study examined how the three motivation needs of autonomy, competence and relatedness changed over time with volunteer workers. A hierarchical regression analysis showed that the need for relatedness of volunteer workers decreased over time. Reasons for the volunteer reduces of relatedness over time where discussed.

The roots of international voluntary work can be said to stem back to the 19:th century missionary work. It is thus nothing new with westerners wanting to spread their knowledge or help the poor in other countries. However, relatively recently the international voluntary work or, as termed in this thesis, volunteer tourism have become more like an industry. Both the older phenomenon of non-profit organizers of volunteer travels and the newer, nowadays more visible, alternative of commercial companies are to choose from. Within this relatively new landscape of volunteer travels, this study seeks to understand the volunteers’ and the volunteer experience through a comparison of non-profit and profit organizers of volunteer travels. To do this, open-ended interviews were conducted with 14 former volunteers who had travelled with various organizers. The interviews took place in Stockholm, March-April 2015. The theoretical framework is based on critical theories, social movement theory and theories about (volunteer) tourism. The study showed that the experiences of and motivations for volunteering were quite similar between the groups. However, the volunteers’ who had travelled with non-profit organizers were in retrospect less focused on the aim of “helping” and they had to a larger extend revalued the aim and concept of volunteering. The most common least satisfactory part of the travel was the working situation. For all, the in general most valuable outcome of the travel was a cultural insight (exchange) rather than making a difference or helping, which is the common image marketed by many volunteer travel organizers.

Att besöka olika typer av evenemang har blivit ett alltmer vanligt sätt att förgylla vardagen. Ofta är det ett fåtal personer som ligger bakom planeringen av ett evenemang, men för att lyckas genomföra det på ett framgångsrikt sätt krävs det mer personal, och detta ofta i form av volontärer. Då dessa ställer upp utan finansiell ersättning, är det lätt hänt att det råder en brist på motivation. Avhopp av volontärer är vanligt förekommande och kan ge evenemanget ödesdigra konsekvenser, så det ligger i arrangörens intresse att försöka få dem att stanna och detta genom att hålla dem motiverade. I denna studie har det undersökts vad som skiljer olika personlighetstyper åt när det kommer till motivation. Genom att låta ett antal studenter genomföra ett personlighetstest baserat på modellen The Big Five och sedan genomföra intervjuer med 14 av dem, har det bildats enklarare uppfattning kring hur olika individer motiveras på bästa sätt. Efter att intervjuerna analyserats med hjälp av två personlighetsklassificeringsmodeller samt två motivationsteorier, har vissa skillnader funnits. Studien har fått fram både väntade samband mellan vilken personlighetstyp respondenten klassificerats som och vad denna anser sig motiveras av, men även somliga mer oväntade resultat. / It has become more and more common to visit different kinds of events as a way to glorify the everyday life. Usually, it is only a few people working with planning an event, but to get a successful result more staff is required, and in many cases these are consisting by volunteers. Since these people are helping without any monetary compensation, it can be hard to keep the volunteers motivated, which can be a devastating consequence for the event. Therefore, it is very much in the interest of the arrangers to keep the motivation high throughout the whole event. In this study it has been examined what differs the different personality types when it comes to motivation. By letting a number of students fill out a personality test which was based on The Big Five model and then letting 14 of them go through an interview, a clearer picture has been formed about how different individuals are getting motivated the best way. When the interviews had been analyzed through two different personality models and two motivation theories, some differences have been found. This study has found some relationships between which personality the respondent has been classified as and what they consider themselves to be motivated by. Some findings have been expected while others have been more surprising.

Abstract   Title: The nonprofit leader   Level: Final assignment for Bachelor Degrees in Business Administration   Author: Felicia Jingmyr Steiner and Rebecca Gullersbo   Supervisor: Jonas Kågström   Date: May 2020   Aim: The purpose is to highlight the connection between Big Five´s different personality traits, the dimension according the Maslach Burnout Inventory and the underlying motivational factors within Swedish sport associations and their non-profit leaders.   Method: The study uses a quantitive method with a deductive approach. The method involved a survey in which 380 leaders in Swedish sports associations were assigned the questionnaire. The empirical data was then processed in the analysis and statistics program Jamovi through a descriptive-, correlation- and factor analysis.   Result and analysis: The result of the study showed that leaders with high levels of neuroticism have the biggest risk of burnout. A big part of the study group had high values of conscientiousness and extraversion built in to perform their leadership and involvement tasks well with high efficiency. The result showed that the leaders have a number of underlying motivational factors and not only one. The biggest motivating factor in the leaders who participated in this study was to help other people and the least motivated factor was the monetary reward.   Contribution of the thesis: The study makes the most knowledge and an increased understanding of the interaction between different personality traits with other factors such as burnout and underlying motivational factors. The survey´s selection of leaders within Swedish sport associations provides a practical contribution in the form of knowledge about the leaders themselves and how they should work with them to keep the involvement going.   Suggestions for further research: Upon completion of the study, further research of the sports associations´ leaders and their assignments can a connection between personality traits with other factors such as burnout and underlying motivational factors be found. An interesting angle of this type of research would be relevant is to see how the leader´s actual mission affects its sense of purpose. Further research in sport leaders and their non-profit involvement could do more in-depth by looking at their team/athletes´ demographic variables and strengths to see if the motivational factors are being eradicated because of these.   Keywords: “The Big Five”, “Maslach Burnout Inventory”, burnout, personality trait, volunteer, voluntary work, “Volunteer Function Inventory”, coach, sport

Bakgrund: Psykisk ohälsa är ett folkhälsoproblem som ökar nationellt och internationellt. I Sverige är den psykiska ohälsan ojämnt fördelad och den största ökningen går att se bland unga tjejer. Till följd av den överbelastade offentliga sektorn har den ideella sektorn kommit att utgöra ett viktigt komplement för att stötta personer med psykisk ohälsa, vilket är viktigt ur ett folkhälsoperspektiv. Att möta personer som lider av psykisk ohälsa kan dock vara påfrestande och omsättningen av volontärer är idag hög. Återkoppling från volontärorganisationen har visat sig vara av betydelse för att volontärer ska vilja stanna kvar i uppdraget. Därför är det av intresse att undersöka hur volontärer på Sveriges största stödorganisation för tjejer, Tjejzonen, upplever arbetet med att stötta tjejer med psykisk ohälsa samt den återkoppling de får från organisationen. Syfte: Studiens syfte är att undersöka volontärers upplevelser av att stötta tjejer med psykisk ohälsa på Tjejzonen samt vilken betydelse handledarnas återkoppling har för volontärerna i deras uppdrag. Metod: För att besvara studiens syfte har en kvalitativ ansats använts, där data samlats in genom semistrukturerade intervjuer under våren 2022. Till studien valdes åtta deltagare ut genom ett målinriktat urval. Den insamlade datan analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet av dataanalysen resulterade i fem kategorier: Egen belöning, Emotionell påfrestning, Positiv arbetskultur, Varierande behov samt Kompetensutveckling. Bearbetningen av de fem kategorierna resulterade vidare i temat Värdet av att ingå i en gemenskap. Slutsats: Tjejzonens volontärer upplever att det finns en värdefull gemenskap som stärker dem i uppdraget och mildrar påfrestande situationer. Återkopplingen som ges av handledarna beskrivs vara en stark bidragande faktor till gemenskapen och framställs som viktig i kompetensutvecklingssyfte. Utöver återkopplingen från handledarna beskrivs det kollegiala stödet från andra volontärer vara av betydelse för känslan av gemenskap, vilket i sin tur föder en ökad motivation och känsla av meningsfullhet i uppdraget. / Background: Mental illness is a public health problem that is increasing nationally and internationally. In Sweden, mental illness is unevenly distributed and the largest increase can be seen among young girls. As a result of the congested public sector, the non-profit sector has become an important complement in supporting people with mental illness, which is important from a public health perspective. Meeting people who suffer from mental illness can, however, be stressful and the turnover of volunteers is today high. Feedback from the volunteer organization has proven to be important for volunteers’ willingness to stay in the assignment. Therefore, it is of interest to investigate how volunteers at Sweden's largest support organization for girls, Tjejzonen, experience the work of supporting girls with mental illness and the feedback they receive from the organization. Aim: The aim of the study is to investigate volunteers’ experiences of supporting girls with mental illness at Tjejzonen and what significance the supervisors’ feedback have for the volunteers in their assignments. Method: To answer the study's purpose, a qualitative approach has been used, where data was collected through semi-structured interviews in the spring of 2022. For the study, eight participants were selected through a goal-oriented selection. The collected data was analyzed with a qualitative content analysis. Results: The results of the data analysis resulted in five categories: Own reward, Emotional stress, Positive work culture, Varying needs and Skills development. The revision of the five categories resulted in the theme The value of being part of a community. Conclusion: Volunteers at Tjejzonen feel that there is a valuable community that strengthens them in the mission and soothes stressful situations. The feedback provided by the supervisors is described as a strong contributing factor to the community and is presented as important for competence development purposes. In addition to the feedback from the supervisors, the collegial support from other volunteers is described as being important for the feeling of community, which in turn breeds an increased motivation and sense of meaning in the assignment.

Allt fler religiösa organisationer har börjat använda sig av informationsteknik i sin verksamhet i takt med den digitala teknologins frammarsch i samhället. På grund av deras starka fokus på evangelisation är församlingar inom protestantiska samfund, och då i synnerhet pingstförsamlingar, i hög grad benägna att ta till sig informations- och kommunikationsteknik (IKT). Tidigare studier inom detta forskningsområde har fokuserat på hur religiösa samfund använder IKT för att nå ut med sitt budskap samt på aktiva medlemmars användning av teknik och sociala medier. Få studier har undersökt implementering av interna informationssystem i religiösa organisationer. Syftet med detta arbete är att för en församling inom pingstkyrkan i en svensk kontext genomföra en förstudie till implementeringen av ett e-kollaborationssystem, för att identifiera eventuella problem som kan uppstå och vilka åtgärder som kan vidtas för att förebygga dessa. Detta arbete utformades som en fallstudie där datainsamlingen främst bestod av intervjuer och en enkätundersökning med volontärer som arbetar i församlingen, samt observationer av delar av verksamheten vari volontärer deltar. Ur resultatet från intervjuerna och enkäten identifierades förväntade problem i samband med implementeringen av ett e-kollaborationssystem. I likhet med de problem som finns beskrivna i litteraturen handlar dessa främst om användarmotstånd eller felaktig användning av systemet på grund av användarnas ovana eller ointresse av ny teknik. Likaså överensstämmer volontärernas uppfattningar gällande de viktigaste faktorerna för att använda ett e-kollaborationssystem – utbildning inom systemet, uppfattad nytta och fördelar med systemet, men framför allt att systemet ska vara lättanvänt - med de som beskrivs i litteraturen. Studiens resultat är inte direkt generaliserbar då den endast studerat en församling, men resultatet skulle kunna användas som underlag för projekt som utförs i andra organisationer och under liknande förutsättningar. Vidare kan denna studies resultat jämföras med en verklig, framtida implementering av ett e-kollaborationssystem i en religiös organisation. / As digital technology gain ground in society, an increasing number of religious organizations are beginning to use information technology within their operations. Due to their strong focus on evangelism, Protestant congregations – in particular those belonging to the Pentecostal movement – are strongly inclined to adopt information and communications technologies (ICTs). Previous research in this field has focused on how religious communions use ICT to reach people with their message, and on their members’ use of technology and social media. Few studies have investigated the implementation of internal information systems in religious organizations. The aim of this research work was to conduct a preliminary study on the implementation of an e-collaboration system for a Pentecostal congregation in a Swedish context, in order to identify the problems that may arise and measures that can be taken to prevent these. This research work was designed as a case study, the data gathering of which consisted primarily of interviews with and a questionnaire answered by volunteers who work in the congregation, along with observations of parts of the operations of the congregation. The results of the interviews and the questionnaire were analyzed, and the problems that were expected to arise in connection with the implementation of the e-collaboration system were identified. These were found to correspond to a high degree with those discussed in the literature, and primarily revolved around user resistance to or incorrect use of the system based on unfamiliarity with and lack of interest in new technology. Moreover, the volunteers’ opinions corresponded to what is described in the literature as regards what the most important factors in use of an e-collaboration system: training in, perceived usefulness and advantages of, and – in particular – ease of use of the system. It is not possible to directly generalize using the results of this study due to the fact that it was based on a single congregation, but the results may be used as a basis for projects conducted in other organizations and under similar circumstances. Furthermore, the results of this study can be compared to those of a real, future implementation of an e-collaboration system within a religious organization.

Syftet med studien var att öka förståelsen om upplevelsen av rollen som volontär inom det sociala arbetet med ungdomar och unga vuxna, genom att beskriva rollen som volontär utifrån upplevelsen av att agera som en ”icke-professionell” hjälpare gentemot sin målgrupp, och att tolka resultaten i relation till tidigare forskning på området. Sex semi-strukturerade intervjuer har genomförts med volontärer från fyra ideella föreningar. Intervjusvaren har analyserats med tematisk analys. Resultat och analys har presenterats i form av sex centrala teman som kommer redogöras för nedan.  Temat drivkrafterna beskriver varför man blivit volontär. En central drivkraft är att ge till andra men volontärer beskriver också hur den offentliga sektorn inte kan ge tillräckligt eller rätt typ av stöd för att stötta de unga. I temat hur engagerad ska man vara? illustreras skillnader i hur volontärerna ser på föreningsengagemanget, där vissa volontärer lägger stort engagemang i den ideella förening de tillhör medan andra fokuserar på grunduppdraget som volontär. Detta kan leda till frustration och slutsatsen dras att det finns svårigheter att identifiera en gemensam identitet kring hur engagerad man ska vara som volontär. I temat stå för ställningstaganden beskrivs hur volontärerna anser att det ingår i deras roll att stå för vissa värderingar och ställningstaganden. Volontärer delar spontant de flesta av föreningens värderingar men det ges också uttryck för ambivalens. Temat frihet på gott och ont skildrar hur frihet och kravlöshet är återkommande teman när volontärerna beskriver sin roll. Det handlar om friare arbetsförhållanden, mindre byråkrati, men också en känsla av frihet i mötet med den unge, jämfört med yrkeslivet. I temat känslan av otillräcklighet framställes en av baksidorna med friheten: en önskan att hjälpa mer än vad man kan göra i rollen som volontär. Detta område kopplas ihop med temat friheten på gott och ont, där ett resonemang förs om att bristen på mandat i rollen som volontär bidrar till känslan av otillräcklighet. I temat stöd från olika håll beskrivs hur volontärerna får stöd att hantera svårigheter. Stödet kommer från andra volontärer, föreningen, anhöriga och volontärerna har också personliga strategier. Vissa volontärer vill inte använda föreningens begränsade resurser för sina egna behov av stöd i rollen, vilket anses ha en koppling till volontäridentiteten. / The purpose of the study was to increase understanding of the experience of the role as a volunteer in social work with young people and young adults, by describing the role as a volunteer based on the experience of being a “non-professional” helper towards the target group, and interpret the results in relation to previous research in the field. Six semi-structured interviews were conducted with volunteers from four non-profit organizations. The interviews have been analyzed with thematic analysis. Results and analyses have been presented in the form of six themes which are described below.  The theme driving forces describe the reasons why the respondents are active as volunteers. A central motivation is to give to others but there also an experience that the public sector cannot provide enough, or the right kind, of support to the youth. The theme how committed should one be? describes differences in the volunteers’ view on how active and involved a volunteer should be in the non-profit organization that they work for. Some volunteers place great commitment on the organization while others focus only on the volunteering task. This can lead to frustration and it is concluded that there are difficulties in identifying a common identity about how committed one should be as a volunteer. Support the statements illustrates how the volunteers see it as a part of their role to stand for certain values ​​and statements of the organization. Volunteers share most of the organization’s values, but ambivalence is expressed in some areas. Freedom for better or worse portrays freedom and lack of demands as recurring descriptions when the volunteers talk about their role. Volunteers describe freer working conditions, less bureaucracy but also a feeling of freedom in the meeting with the young person, compared to working life. Feelings of inadequacy illustrates one of the downsides of freedom: a desire to help more than one can do in the role as a volunteer. This theme is linked to the theme of freedom for better or worse. A suggested explanation is that the volunteers lack the authority and tools necessary to create change in a young person’s situation and that the inability to create change contributes to feelings of inadequacy. Different kinds of support describe how the volunteers receive support in dealing with difficulties. The support comes from other volunteers, the non-profit organization, relatives and the volunteers also have personal strategies. Some volunteers feel that they should not use the organization’s limited resources for their own need of support in the role, which has a correlation to volunteer identity.