Är volontärt psykoterapeutarbete en win-win situation eller en fattigdomsfälla? Finns detblinda fläckar i den goda intentionen eller är en volontärresurs enbart av godo? Syftet med undersökningen var att beskriva hur några psykoterapeuter ser på sin arbetsinsats och arbets-situation som volontärer och samtidigt väcka frågor kring det ideella arbetets drivkrafter, eventuell påverkan på psykoterapirelationen och arbetstillfredsställelsens betydelse.  Verksamheten som studerades finns inom Stadsmissionens regi i Stockholm på Terapicentretför unga, där merparten av psykoterapeuterna är volontärer. Den undersökningsmetod som användes var semi-strukturerad intervju och fem volontärer deltog i undersökningen. Den teoretiska anknytningen har huvudsakligen utgjorts av litteratur inom den psykodynamiska teoribildningen och då särskilt forskning inom psykoterapins område avseende terapeutisk effektivitet. Även forskning inriktad på relationell psykoterapi och forskning inom ideellt och volontärt arbete har bidragit till den teoretiska referensramen. Resultaten visade att volontärerna upplever drivkrafter som egennytta,  att få vara del i ett meningsfullt sammanhang och att få göra nytta för andra som centrala drivkrafter för sin volontärinsats som också beskrivs som mycket engagerande, meningsfull, stimulerande, givande och som starkt hoppingivande. Viktigt var också upplevelsen av positivt bekräftande från omgivningen. Arbetssituationen upplevdes som mycket tillfredsställande och parametrar som gott ledarskap, frihet, flexbilitet och den sociala kontexten lyftes fram. I undersökningen kunde inte konstateras någon uppenbar koppling mellan det volontära engagemanget och innehållet i psykoterapi-relationen. Undersökningsresultaten kan tolkas som att volontärarbetet sammantaget upplevs som identitetsstärkande för volontären.

Uppgiften om år på uppsatsens försättsblad är fel. Ska vara 2009.

Denna uppsats uppmärksammar fenomenet volontärturism som anses vara mer utav en välgörande form av resa, där volontärer anmäler sig frivilligt att arbeta ideellt med olika projekt runt om i världen, en turismform som är ömsesidigt fördelaktig för båda parter. Volontärer reser själva eller med en organisation till olika länder för att erbjuda sin tid och hjälp i olika projekt, bland annat för att få erfarenhet och en upplevelse i retur. Syftet med denna studie är att begreppsliggöra vad volontärturism är och dess innebörd, samt undersöka hur en volontärturists vardag ser ut, innefattande deras arbetsuppgifter, förpliktelser och upplevelser i Kenya. Sedermera undersöker vi även volontärturisternas förväntningar kontra den faktiska upplevelsen på deras resa till värdnationen.  För att få svar på vårt syfte och frågeställningar har vi genomfört intervjuer med åtta volontärer, varav två skedde på plats i Nairobi, Kenya, samt sex intervjuer per mail. Vidare genomfördes intervjuer med två olika volontärorganisationer, nationella samt internationella. Organisationerna som intervjuades var ICYE och PeaceWorks. Det finns både ideella- och kommersiella organisationer som förmedlar volontärer till olika projekt runt om i världen. Vi har valt att rikta in oss på ideella organisationer, dessa två nämnda ovan.   De resultat som framkom av intervjuerna var bland annat huruvida volontärturism anses vara en turismform eller ej går att diskuteras. Vissa likheter i definitionerna av turist samt volontärturist framkom, dock såg inte volontärerna sig själva som turister. Vidare framkom det att det kulturella utbytet som sker vid volontärresor var något som lockade samt något volontärerna saknade vid hemkomsten.   På plats i värdnationen arbetade informanterna inom mikrofinans samt på barnhem där lek med barnen och vardagssysslor präglade dagarna. Projekten som erbjuds varierar men de mest vanliga är att arbeta på barnhem, utbildning, miljö- och naturfrågor och medicinsk hjälp. På fritiden valde majoriteten att upptäcka landet samt kringliggande länder, så som Zanzibar och Uganda. Genom intervjuerna fick vi även veta vem den typiska volontären var, innefattande målgrupp, kön samt ålder. Utifrån informationen vi mottog, analyserade vi resultatet för att senare dra slutsatser. / This paper draws attention to the phenomenon of volunteer tourism that is considered to be more of a beneficial form of travel, where volunteers sign up voluntarily to volunteer with various projects around the world, a form of tourism that is mutually beneficial to both parties. The projects vary but the most common is to work in orphanages, education, environmental and natural issues and medical assistance. The purpose of this study is to conceptualize what volunteer tourism is and its implications, and examine how a volunteer tourist everyday looks, including their duties, responsibilities and experiences in Kenya. Later on, we also investigate the volunteer tourists' expectations versus the actual experience on their journey to the host nation. To get answers to our purpose and research questions, we conducted interviews with eight volunteers, two of which took place in Nairobi, Kenya, and six interviews by email. Furthermore, interviews were conducted with two different volunteer organizations, national and international. The organizations interviewed were ICYE and PeaceWorks. There are both non-profit- and commercial organizations that supply volunteers for various projects around the world. We have chosen to target the non-profit organizations, those two mentioned above. The results that emerged from the interviews were that whether volunteer tourism is considered a form of tourism or not can be discussed. Some similarities in the definitions of tourism and volunteer tourism emerged, however, did not the volunteers see themselves as tourists. It was also found that the cultural exchange that takes place at the volunteer travel was something that attracted and some volunteers were missing when they returned back home. On location in the host nation informants worked in microfinance and in orphanages where playing with the kids and everyday tasks characterized the days. The projects that offered vary, but the most common is to work in orphanages, education, environmental and natural issues and medical assistance. During leisure, the majority chose to discover the country and the surrounding countries, such as Zanzibar and Uganda. Through the interviews we also found out who the typical volunteer was, including target group, gender and age. Based on the information we received, we analyzed the results and later draw conclusions.

Arbetskraften på svenska festivaler består till stor del av volontärer. Vid arbete med volontärer kan vissa problem uppstå, exempelvis att volontärer inte dyker upp till sina pass. Vilket i sin tur kan innebära en viss osäkerhet för projektet. Då volontärer är en slags gratis arbetskraft gäller det att hitta och fokusera på andra faktorer än monetär ersättning som kan motivera och styra volontären, och på så sätt försöka reducera osäkerheten. Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur festivalarrangörer styr volontärer, samt i vilken utsträckning de använder sig av ansvarsfördelning i nuläget. Metoderna vi valde att använda oss av, baserades mycket på att vi ville att våra egna erfarenheter och uppfattningar skulle vara en del av vår uppsats. Uppsatsen är baserad på en kvalitativ forskningsmetod, med inriktning på en abduktiv ansats. Vår primärdata har vi samlat in med hjälp av intervjuer från tre olika respondenter som arbetar med volontärer på tre olika svenska festivaler. Något vi kommit fram till är att det är viktigt att förstå volontärer och dess beteende för att kunna styra dem. Viktiga faktorer som kan påverka styrningen är att ha en välfungerande grund inför projektet, bestämma sig för hur styrningen ska utformas och veta hur man kan motivera volontärerna. Uppsatsen riktar sig framförallt mot festivalorganisationer som jobbar med volontärer, men även andra organisationer som jobbar med ideell arbetskraft.

Studiens syfte var att undersöka hur employer branding kan användas för att attrahera och behålla volontärer med specialiserad kompetens inom en organisationform som är beroende av kompetens. Ytterligare ett syfte var att undersöka upplevelsen av ett aktivt arbete med employer branding för att attrahera och nehålla volontärer. Det genomfördes sammanlagt sex intervjuer med volontärarbetare på en volontärorganisation. Resultatet visade på fyra upplevda huvudteman som kunde sammankopplas med respondenternas val av volontärorganisation. Dessa teman kunde också kopplas samman med organisationens attraktivitet. Det framkom i resultatet att respondenternas kompetens inom organisationens inriktning skapade ett upplevt intesse för verksamheten och var en viktig faktor i valet av volontärorganisation. Det framkom också att en personlig koppling samt personliga fördelar inom organisationen var av stor betydelse för respondenterna. Det framgick av intervjuerna att uppfattningen av organisationen som strukturerad ansågs vara en positiv aspekt i fråga om att stanna kvar inom organisationen. Slutligen framkom det att den allmänna kännedomen om organisationen skapade motivation hos volontärerna / The study's purpose was to examine how employer branding can be used to attract and retain volunteers with a high skill level in an organization that depends on skills. Another purpose was to explore the experience of active work with employer brandingto attract and retain volunteers. Six interviews were conducted with volunteers in a volunteers organization. The result showed that there were four main percevied themes that could be linked to the respindent's choice of a volunteers organization. These themes could also be linked to the organization's attractiveness. The result showed that there were four perceived main factors that could be associated with respondent's choice of volunteers organization. It also emerged that a personal connection and personal benefits of the organization was of great importance to the respondents. It was clear from the interviews that the perception of the organization as structured was considered a positive aspect in regards to remain in the organization. Finally, it appeared that the general awareness of the organization created motivation for the volunteers.

Uppsatsen avhandlar en undersökning om evenemangsorganisationers ledarskapsstrategier vid rekrytering och ledning av volontärer. Då tidigare forskning inom området tenderar att utgå från volontärernas perspektiv fanns det ett intresse att utföra en studie utifrån ett organisatoriskt perspektiv. Detta möjliggjordes genom semistrukturerade intervjuer med evenemangsorganisationer. Syftet med uppsatsen var att undersöka olika evenemangsorganisationers strategier för att rekrytera och leda volontärer. För att uppnå studiens syfte utformades följande frågeställningar: Vilka strategier använder evenemangsorganisationer för att rekrytera volontärer? Vilka strategier använder evenemangsorganisationer för att leda volontärer? Vilka likheter och skillnader finns mellan de olika evenemangsorganisationernas strategier vid rekrytering och ledning av volontärer? För att besvara våra frågeställningar utgick vi från fyra teoretiska utgångspunkter. Första utgångspunkten som presenteras är modellen Volunteer functions inventory, ett index som används för att förklara hur anpassade ledarskapsstrategier i relation till volontärers motivationsfaktorer kan bidra till tillfredsställda volontärer. Därefter redogörs teorin om De fem praktikernas ledarskap, som förklarar hur ledare ska gå tillväga för att uppnå ett idealistiskt ledarskap. Sedan presenteras en teori om ett idealläge vid rekrytering av volontärer, Volunteer recruitment. Avslutningsvis beskrivs Transformativt ledarskap, en ledarskapsstil med syfte att involvera volontärer i beslutsprocesser. Studiens resultat påvisade att valda evenemangsorganisationer till viss mån utformar strategier för hur volontärer ska rekryteras och ledas, där strategierna både skiljer sig och liknar varandra. Det går att identifiera att motivationsfaktorer, kravställande, mål och visioner, involvering och kommunikation är de strategier som evenemangsorganisationer belyser är av betydelse vid rekrytering och ledning av volontärer. Resultatet kommer att ligga till underlag för hur organisationer genom sitt ledarskap kan rekrytera och leda volontärer vid evenemang, med syfte att skapa tillfredsställda volontärer. Studien ska även bidra till förståelse för de strategier organisationer inom evenemangsbranschen kan tillämpa för att rekrytera nya volontärer samt för att behålla befintliga volontärer. / This study examines the leadership strategies of event organizations in their work with volunteers. Since earlier studies tend to be based solely on volunteers' perspectives, we found it interesting to conduct a study from an organizational perspective, which was made possible by semi-structured interviews with event organizations. The purpose of this thesis is to investigate the leadership strategies that different event organizations applies when recruiting and leading volunteers. Three research questions were asked to answer our purpose: Which strategies do event organizations use when recruiting volunteers? Which strategies do event organizations use when leading volunteers? Which similarities and differences are there between the strategies that the event organizations use when recruiting and leading volunteers? This thesis is using four theoretical frameworks that help us to answer our research questions. Firstly, the framework Volunteer functions inventory, used an index to investigate how strategies are related to volunteer motivation factors. Secondly, the theory of The five practices of exemplary leadership, explaining how leaders will achieve idealistic leadership is presented. Thirdly, a theory for ideal strategy when recruiting volunteers, volunteer recruitment is explained. Lastly, Transformational leadership that describes a leadership style with the aim of involving volunteers in decision-making processes is presented. The study results indicate that event organizations formulates strategies for deciding how volunteers should be recruited and managed and that there are many similarities and differences found between these strategies. It is possible to identify that motivational factors, requirements, goals and visions, involvement and communication are the main factors that event organizations highlight as important to attract and satisfy volunteers. The result should be the basis for how organizations can recruit and lead volunteers through events via their leadership to create the result that event organizations strives for. The study will also help to understand if organizations in the event industry use strategies for how to recruit new volunteers and retain existing volunteers. The language of this thesis is Swedish.

Denna uppsats behandlar volontärers engagemang i den ideella organisationen Rädda Barnen, med syftet att belysa hur organisationens struktur samt samarbetet mellan volontärer och tjänstemän inom organisationen påverkar volontärernas engagemang. Mina tre frågeställningar var: a. Hur är Rädda Barnens organisation uppbyggd, hur styrs organisationens arbete och hur påverkar detta volontärernas engagemang, b. Hur upplever volontärerna organisationsstrukturen och samarbetet inom organisationen samt c. Hur upplever tjänstemännen att de har del i volontärernas engagemang i organisationen. För att besvara mina frågeställningar använde jag dokumentstudier samt semistrukturerade intervjuer med två tjänstemän och fem volontärer som arbetade på olika nivåer inom Rädda Barnen. Resultatet visade på att samarbetet mellan volontärerna och tjänstemännen har betydelse för volontärernas engagemang i organisationen. Detta då tjänstemännen genom att utgöra ett stöd istället för att leda volontärerna, möjliggör för volontärerna att utforma sitt engagemang i organisationen. Organisationsstrukturen visade sig möjliggöra för volontärerna och tjänstemännen att till stor del själva utforma detta samarbete. Tjänstemännens svar visade på en svårighet de ofta upplevde mellan att ge volontärerna stor frihet och stödja deras engagemang å ena sidan och samtidigt verka i riktning mot Rädda Barnens målsättning. Resultatet analyserades med utgångspunkt från tidigare forskning samt utifrån de teoretiska perspektiven symbolisk interaktionism i kombination med rollteorier och Maslows behovshierarki. Detta för att lyfta fram betydelsen av interaktionen mellan de två positionerna volontär och tjänsteman, inom ramen för organisationen samt belysa hur engagemanget motiveras av de behov människan har enligt Maslows behovshierarki.

No description available.

No description available.

Detta är en kvalitativ studie vars syfte är att synliggöra barns uppfostran på ett barnhem i Ghana ur ett utomkulturellt perspektiv. Studien tar ansats i globaliserings- och socialiseringsbegrepp. Den fysiska disciplineringen är en del av socialiseringsprocessen i Ghana, vilket strider mot Barnkonventionen. I denna studie uppmärksammas de motsättningar som kan uppkomma när Barnkonventionen ska implementeras i ett utvecklingsland samt den omedvetenhet som finns kring barns rättigheter. Genom kvalitativ forskning får ni ta del av en volontärs och det inhemska folkets perspektiv på barnuppfostran på ett barnhem i Ghana. / This is a qualitative study whose aim is to highlight the children's upbringing in an orphanage in Ghana from a different cultural perspective. The study’s approach is based on globalization and socialization theories. The physical disciplining is part of the socialization process in Ghana, which is contrary to the CRC. This study highlights the contradictions that might arise from the CRC when implemented in a non-Western country and the unconsciousness of childrens rights in a country as Ghana. Through interviews and observations, you will benefit from both my, the volunteer, and the indigenous people's perspective on raising children in an orphanage in Ghana.