Bakgrund: Under de senaste 15 åren har psykisk ohälsa bland unga vuxna ökat betydligt. Barn- och ungdomspsykiatri är ansvarig för vården av dem under 18 år, medan vuxenpsykiatri tar över ansvaret vid 18 års ålder. Det finns skillnader i synsätt och behandlingsmetoder mellan dessa två områden inom psykiatrin. Syfte: Att belysa hur unga vuxna upplever övergången från barn- och ungdomspsykiatrin till vuxenpsykiatrin. Metod: En strukturerad litteraturöversikt. Datainsamlingen har skett i databaserna CINAHL, PubMed samt PsycInfo där sökord, inklusions- och exklusionskriterier är utformade utifrån People, Exposure, Outcome och Type of study (PEO-T). Identifierade artiklar har kvalitetsgranskats med hjälp av granskningsprotokoll formulerat av Caldwell et al. (2011). Inkluderade artiklar har analyserats utifrån Bettany-Saltikov och McSherry's (2016) tematiska analysmetod. Resultat: Fem teman har identifierats: Att vara förberedd, Att vara delaktig, Att vara redo eller ej, Att vara i limbo och Att vara självständig och ansvarstagande. Slutsats: Resultatet indikerar ett behov av förbättrad planering och förberedelse för övergången från barn- och ungdomspsykiatrisk vård till vuxenpsykiatrisk vård. Detta är nödvändigt för att säkerställa en sömlös övergång och bibehålla kontinuitet och kvalitet i vården för unga vuxna med psykisk ohälsa. / Background: Over the past 15 years, mental health issues among young adults have significantly increased. Child and adolescent psychiatry are responsible for their care until the age of 18, while adult psychiatry takes over at the age of 18. There are differences in perspectives and treatment methods between these two areas within psychiatry. Purpose: To shed light on how young adults experience the transition from child and adolescent psychiatry to adult psychiatry. Method: A structured literature review. Data collection was conducted in the databases CINAHL, PubMed and PsycInfo where keywords, inclusion and exclusion criteria are designed based on People, Exposure, Outcome and Type of study (PEO-T). Identified articles were quality-assessed using review protocols formulated by Caldwell et al. (2011). Included articles were analyzed using Bettany-Saltikov and McSherry's (2016) thematic analysis method. Results: Five themes have been identified: Being prepared, Being involved, Being ready or not, Being in limbo and Being independent and taking responsibility. Conclusion: The result indicates the need for improved planning and preparation for the transition from child and adolescent psychiatric care to adult psychiatric care. This is necessary to ensure a seamless transition and maintain continuity and quality of care for young adults with mental health issues.

Bakgrund: Obesitas är ett medicinskt tillstånd med överdriven fettansamling i kroppen vilket ökar risken för hälsoproblem. Body Mass Index (BMI) används för att ställa diagnos. Orsakerna till obesitas inkluderar genetiska faktorer och beteendemönster. Negativa fördomar från sjukvårdspersonal kan hindra personer att söka vård. Syfte: Syftet var att undersöka individers erfarenheter av att leva med obesitas. Metod: Litteraturstudie används för att sammanställa kvalitativ forskning om individer med obesitas. Engelskspråkiga peer-reviewed artiklar mellan 2015 och 2023 fokuserade på erfarenheter av obesitas. 11 utvalda artiklar analyserades. Detta resulterade i övergripande insikter om livet med obesitas. Resultat: Det framkommer tre teman i resultatet: ”Beteendemässiga hinder och strategier i vardagen”, ”Att möta fördomar men att få personcentrerad vård” och ”Strävan efter inre harmoni”. Litteraturstudien visar på starka känslor av skam och utanförskap hos individer med obesitas på grund av samhällets stigmatisering. De möter negativt bemötande både i vardagen och inom vården vilket försämrar deras välbefinnande. Konklusion: Sjuksköterskor har en viktig funktion i att förebygga ohälsosamma matvanor genom stöd. Ett samarbete mellan yrkesgrupper är av betydelse för att stödja individer med obesitas. Negativa fördomar från sjukvårdspersonal kan negativt påverka individer med obesitas. Ett stöd från hälso- och sjukvården kan öka motivationen för livsstilsförändringar och självacceptans. / Background: Obesity is a medical condition characterized by excessive fat accumulation in the body, increasing the risk of health problems. Body Mass Index (BMI) is used for diagnosis. The causes of obesity include genetic factors and behavioral patterns. Negative biases from healthcare professionals can prevent individuals from seeking medical care. Aim: The purpose of the study was to investigate individuals experiences of living with obesity. Method: Literature review is used to compile qualitative research on individuals with obesity. English-language peer-reviewed articles between 2015 and 2023 focusing on experiences of obesity. 11 selected articles were analyzed, resulting in overarching insights into life with obesity. Findings: The result reveals three main themes: “Behavioral barriers and strategies in everyday life”, “Facing prejudices but receiving person-centered care” and “Striving for inner harmony”. The literature study reveals strong feelings of shame and exclusion among obese individuals due to societal stigmatization. They encounter negative treatment both in everyday life and within healthcare which worsens their well-being. Conclusion: Nurses play a crucial role in preventing unhealthy eating habits through support. A collaboration between professions is important to support individuals with obesity. Negative biases from healthcare professionals can adversely affect individuals with obesity. A support from healthcare providers can enhance motivation for lifestyle changes and self-acceptance

Bakgrund Djurunderstödda interventioner är ett paraplybegrepp där bland annat djurunderstödda aktiviteter och djurunderstödd terapi ingår med syftet att på ett eller annat sätt förbättra en människas hälsa. Individer med diagnosen autism kan ha svårt att exempelvis socialt interagera med andra människor. Dessa svårigheter ger ofta sekundära hälsoproblem som exempelvis depression. Den aktuella behandlingen för diagnosen autism är symtomatisk, då det inte finns någon farmakologisk behandling mot diagnosen. Sjuksköterskan kan vara drivande i de insatser som kan främja en patients hälsa, därför behöver sjuksköterskan veta vilka insatser som är betydelsefulla för just denne individs situation. Syfte Syftet var att beskriva effekter av djurunderstödda interventioner för vuxna individer med den neuropsykiatriska diagnosen autism. Metod En litteraturöversikt med tio vetenskapliga artiklar hämtades från databaserna PubMed, CINAHL Complete och PsycINFO. Artiklarna analyserades enligt Fribergs analysmodell. Resultat Analysen av resultatet ledde till tre huvudteman med åtta tillhörande underteman: 1) Sociala effekter: Mindre ensamhet- en social kontakt utan mänsklig närvaro Kommunikationsförmåga- med andra individer Djuret som samtalsämne- ett socialt smörjmedel Sociala aktiviteter - en bro till samhället 2) Psykologiska effekter: Meningsskapande och ökat välbefinnande Ansvar och en känsla av självständighet 3) Fysiska effekter: Motion Taktil stimulans Slutsats Litteraturöversiktens slutsats är att individer med en autismdiagnos kan få positiva psykologiska-, fysiska- och sociala hälsoeffekter av djurunderstödda interventioner. Detta forskningsområde är relativt nytt och vår förhoppning är att litteraturöversiktens resultat ska kunna öka allmänsjuksköterskans kunskap. En hög kunskapskompetens kan bidra till en bättre vård med fler icke-farmakologiska behandlingsmöjligheter för individer med en autismdiagnos. Nyckelord Djurunderstödda interventioner, autism, effekter, vuxna / Background Animal assisted intervention is an umbrella-term that includes both animal assisted activities and animal assisted therapy with the aim of improving a person's health in one way or another. Individuals diagnosed with autism may have difficulty socializing with other people. These difficulties often give secondary health problems such as depression. The current treatment for the diagnosis of autism becomes symptomatic, since there is no pharmacological treatment against the diagnosis. The nurse can be a driving force in the efforts that can promote a patient's health, therefore, the nurse needs to know which interventions are important for this particular individual's situation. Aim The aim was to describe the effects of animal assisted interventions for adult individuals with the neuropsychiatric diagnosis of Autism. Method A literature review with ten articles was retrieved from the databases PubMed, CINAHL Complete and PsycINFO. The articles were analyzed according to Friberg's analysis model. Results The analysis of the results led to three main themes with eight associated subthemes: 1) Social effects: Less loneliness- a social contact without human presence Communication skills- with other individuals The animal as a conversation topic- a social lubricant Social activities - a bridge to the society 2) Psychological effects: Meaning of fulfillment and increased well-being Responsibility and a sense of independence 3) Physical effects: Exercise Tactile stimulation Conclusions The conclusion of the literature review is that individuals with an autism diagnosis can get positive psychological, physical and social health effects from animal-assisted interventions. This research area is relatively new and our hope is that the results of the literature review will be able to increase the general nurse's knowledge. A high level of competence can contribute to better care with more non-pharmacological treatment options for the individual with an autism diagnosis. Keywords Animal assisted intervention, autism, effects, adult

Syftet var att undersöka vilka faktorer som påverkar unga kvinnors val av preventivmedel. Vald metod var en litteraturöversikt med systematisk metod och integrerad analys.PubMed, CINAHL och PsycInfo användes vid sökning av vetenskapliga artiklar. Sjutton artiklar inkluderades i resultatet efter kvalitetsgranskning varav 13 kvalitativa och fyra artiklar med kvantitativ eller mixad metod. Den integrerade analysen användes som analysmetod, där resultatet kvalitetsgranskades och färgkodades. Resultatets huvudteman var preventivmedlets påverkan, samhällets påverkan och hälso- och sjukvårdens påverkan. Följande huvudtema följdes av två eller tre underteman. Resultatet visade att biverkningar och önskvärd inverkan var en faktor som påverkade ungdomarnas val. Det fanns rädslor för psykiska och fysiska besvär, men även upplevda bieffekter som kvinnorna hade erfarit. Resultatet påvisade även en rädsla för att drabbas av STI. Rädslor fanns att bli smittade och gravida, och då inte kunna slutföra sin utbildning. Ekonomi och tillgänglighet sågs som en bidragande faktor till valet av metod. Detta handlade om stöttning ekonomiskt från föräldrar och/eller partner. Stöttning av familj, vänner och/eller partner sågs betydelsefullt i valet. Kvinnornas familj och partners sågs ha en bestämmande roll i valet av metod. Dessa faktorer innefattade förbud mot användning, rädslor kring infertilitet och religiösa och kulturella skäl. Resultatet visade även att hälso- och sjukvården hade en betydande roll i valet av preventivmedel hos kvinnorna. Information och rådgivning kring olika metoder visade sig vara en viktig faktor till det slutgiltiga valet. Studien visade att ovannämnda delar spelar roll i barnmorskans arbete samt vilka förbättringar som bör göras för att kunna stötta ungdomar till rätt beslut i valet av preventivmedel. Det kan i sin tur leda till godare kunskap och förståelse för kroppens reproduktiva system och individens reproduktiva livsplan. / The aim was to investigate which factors influence young women's choice of contraception. The chosen method was a literature review with a systematic method and integrated analysis. PubMed, CINAHL and PsycInfo used as databases in the search for scientific articles. Seventeen articles were included in the results after quality review, of which 13 were qualitative and four articles with a quantitative or mixed method. The integrated analysis was used as analysis method, where the results were quality checked and color coded. The main themes of the results were the impact of the contraceptive, the impact of society and the impact of healthcare. The following main theme was followed by two or three sub-themes. The results showed that side effects and desirable impact were a major factor influencing the young people's choice. There were fears of psychological and physical problems, but also perceived side effects that the women had experienced. The result also showed a fear of contracting an STI. There were fears of getting infected and pregnant, and then not being able to complete education. Economy and availability were seen as a contributing factor to the choice of method. This was about financial support from parents and/or partners. Support from family, friends or/and partner, was seen as significant in the choice. The women's family and partners were seen to have a decisive role in the choice of method. These factors included prohibitions on use, fears of infertility, and religious and cultural reasons. The results also showed that health care had a significant role in the women's choice of contraceptives. Information and advice about different methods proved to be an important factor in the final choice. The study showed that the above-mentioned parts play a major role in the midwife's work as well as what improvements should be made to be able to support young people to make the right decision in choosing contraceptives. This, in turn, can lead to better knowledge and understanding of the body's reproductive system and the individual's reproductive life plan.

Studiens syfte var att undersöka vad som upplevs motiverande i arbetslivet hos unga vuxna inom handel. För att uppnå en djupare förståelse för upplevelsen av arbetsmotivation användes en kvalitativ metod med sju semistrukturerade intervjuer som analyserades genom induktiv tematisk analys. Analysen genererade sex huvudteman och fyra underteman; Utvecklingsmöjligheter med undertemat Involverade chefer, Lön, Den sociala kontakten med underteman Horisontell kontakt och Vertikal kontakt, Att gilla det man gör, Prestera bra med undertemat Bekräftelse samt Eget ansvar. Resultatet gav en inblick i vad som motiverar unga vuxna inom handel och kan bidra med kunskap kring vad arbetsgivare kan behöva arbeta med för att stärka yngre medarbetares arbetsmotivation. / The purpose of the study was to examine what young adults in the retail industry perceived as motivating at work. In order to achieve a deeper understanding of the experience of work motivation, a qualitative method was used with seven semi-structured interviews which were then analyzed through inductive thematic analysis. The analysis generated six main themes and four sub-themes; Development opportunities with the sub-theme Involved managers, Salary, The social contact with the sub-themes Horizontal contact and Vertical contact, Liking what you do, Performing well with the sub-theme Confirmation and one’s Own responsibility. The result gave insight into what motivates young adults in the retail industry and can contribute with knowledge about what employers may need to work with to strengthen younger employees' work motivation.

Introduktion: Sociala mediers påverkan på hälsan är ett utforskat område där det råder motstridiga fynd kring sociala mediers hälsopåverkan hos ungdomar och unga vuxna. Enligt författarnas kännedom finns inga kvalitativa litteraturöversikter som enbart fokuserar på de positiva aspekterna av sociala medier och hur det kan främja hälsan ur både ungdomar och unga vuxnas perspektiv. Det är av vikt att fokusera på både ungdomar och unga vuxna, eftersom dessa genomgår kritiska utvecklingsperioder som påverkar och lägger grunden för den framtida hälsan. Syfte: Syftet är att genom en litteraturöversikt sammanställa kunskap kring ungdomar och unga vuxnas perspektiv av sociala mediers positiva hälsoaspekter. Metod: En litteraturöversikt baserad på kvalitativa artiklar publicerade mellan 2019 och 2024, som fokuserade på ungdomar och unga vuxnas (13–25 år) perspektiv av positiva hälsoaspekter med sociala medier, valdes från databaserna PubMed och Web of Science.Totalt inkluderades nio artiklar i dataanalysen. Resultat: Dataanalysen resulterade i fem huvudteman: sociala kontakter; socialt stöd och gemenskap; självuttryck, validering och positiv jämförelse; positivt innehåll och emotionellt stöd; och informationskälla. De inkluderade artiklarna tillämpade intervjuer och fokusgrupper som huvudsakliga insamlingsmetoder och resultaten indikerade på att sociala medier främst påverkade ungdomar och unga vuxna positivt ur mentala och sociala aspekter. Slutsats: Sammanfattningsvis indikerar denna litteraturöversikt att sociala medier har en positiv inverkan på hälsan hos ungdomar och unga vuxna, särskilt med avseende på mentala och sociala aspekter. Därav kan hälsovägledare utnyttja resultaten från litteraturöversikten för att främja mental och social hälsa hos ungdomar och unga vuxna genom att fokusera på de hälsofrämjande aspekterna av sociala medier. / Introduction: The impact of social media on health is a researched area where there are conflicting opinions about the impact of social media on the health of adolescents and young adults. To the authors' knowledge, there are no qualitative literature reviews that deal solely with the positive aspects of social media and how it can promote health from both adolescents' and young adults' perspectives. It is important to focus on both adolescents and young adults, as these go through critical development periods that affect and lay the foundation for future health. Objective: The aim is to compile knowledge about adolescents'and young adults' perspectives of the positive health aspects of social media through a literature review. Method: A literature review based on qualitative articles published between 2019 and 2024, which focused on adolescents' and young adults' (13-25 years) perspectives on positive health aspects of social media, was selected from PubMed and Web of Science databases. A total of nine articles were included in the data analysis. Results: The data analysis resulted in five main themes: social contacts; social support and community; self-expression, validation and positive comparison; positive content and emotional support; and source of information. The included articles applied interviews and focus groups as mainmethods for collection of data and the results indicated that social media mainly influenced adolescents and young adults positively from mental and social aspects. Conclusion: In conclusion, this literature review indicates that social media has a positive impact on the health of adolescents and young adults, especially with regard to mental and social aspects. Hence, practitioners who are working in the field of health promotion can use the findings from this literature review to promote mental and social health in adolescents and young adults by focusing on the health-promoting aspects of social media.

De flesta människor skjuter ibland fram saker som borde göras. Att prokrastinera är att medvetet fördröja något som var planerat, med vetskap om negativa påföljder. Tidigare forskning vittnar om olika definitioner av begreppet, där fokus varierar från att betrakta prokrastinering som ett enhetligt fenomen till att handla om olika aspekter av beteendet. Många faktorer relaterar till prokrastinering, däribland hälsa och stress. Stress är en normal respons som framkallar agerande, däremot kan långvarig stress leda till utmattningsrelaterade symtom och många vuxna svenskar uppger att stress påverkar deras psykiska hälsa. Eftersom det redan finns samband mellan prokrastinering och stress var undersökningens syfte att utröna huruvida det finns ett samband mellan prokrastinering och självskattade utmattningsrelaterade symtom, samt undersöka eventuella skillnader mellan åldersgrupper. I enkätundersökningen deltog 112 personer mellan 22–72 år (M= 35.54; SD=10.37) varav 76 kvinnor, 35 män och en identifierade sig som annat. Utifrån medelvärdet delades deltagarna in i åldersgrupper. Data samlades in under två veckor utifrån frågor baserade på två validerade självskattningsskalor. Resultatet visade ett signifikant samband mellan prokrastinering och utmattningsrelaterade symtom, däremot kunde inga signifikanta skillnader mellan åldersgrupperna påvisas varken för prokrastinering eller utmattningsrelaterade symtom. Utifrån kunskapsläget anser vi att undersökningen kan bidra med ökad förståelse kring prokrastinering och utmattningsrelaterade symtom. / Most people put off things that should be done at some point. To procrastinate is to deliberately delay something that was planned, knowing that it will lead to negative consequences. Thus, previous research highlights different definitions and approaches to the phenomenon, where the focal point varies from considering procrastination as a uniform phenomenon to treating different aspects of the behavior. Many factors relate to procrastination, including health and stress. Stress in humans is a normal response that causes us to act in different contexts. However, prolonged stress can lead to various exhaustion symptoms, and many Swedish adults report that stress affects their mental health. A questionnaire survey was conducted with 112 participants aged 22–72 years (M= 35.54; SD=10.37), including 76 women, 35 men and one identified as other. Data was collected over two weeks using questions based on two validated self-report scales. Pearson's correlation coefficient was estimated, and two independent t-tests were performed. The results showed a significant association between procrastination and exhaustion symptoms. However, no significant differences between the age groups could be detected for either procrastination or exhaustion-related symptoms. Based on the state of knowledge, we believe that the study can contribute to a better understanding of procrastination and exhaustion symptoms.

Redan i tidig ålder utvecklas individens anknytningsmönster vilket påverkar ens relationer och uppfattning på omvärlden genom livet. Dessutom formas ens självbild, vilket handlar om hur man uppfattar sig själv, i anknytningsrelationen. Individer ställs inför olika utmaningar. Hur individen hanterar stressen påverkar individens välmående. För att underlätta hanteringen av stress kan individen använda sig av olika copingstrategier. Syftet med studien var att undersöka eventuella könsskillnader i hur en individs coping korrelerar med och predicerar dennes anknytningsmönster. I studien deltog 196 (N kvinnor =93, Ålder 18–82 Mdn=25; M=28,54; SD=10,39. N män = 98, Ålder 18–71 Mdn=27; M=30,70; SD=10,66) personer vilka besvarade en enkät bestående av The Relationship Structures Questionnaire global och Brief COPE. Resultaten indikerar att det finns skillnader mellan män och kvinnors copingstrategier och anknytningsmönster. Copingstrategier predicerade anknytningsmönster hos män i större uträckning än hos kvinnor. Kvinnors anknytningsmönster hade dessutom fler associationer med copingstrategier än vad män hade. Kvinnor och män med undvikande anknytningsmönster använder olika copingstrategier. Dessa resultat kan tyda på att kön kan spela en roll i hur individer upplever och hanterar emotionella och relationella utmaningar. Resultatet från studien är en viktig språngbräda för kommande forskning, där även könsidentitet, könstillhörighet och samhällsnormer bör tas i beaktande. / A person develops their attachment style at a young age, which affect their relationships and perspective of the world throughout their life. Furthermore, it shapes one´s self-image and how they perceive themself in attachment relationships. People face various challenges, and their ability to manage stress impacts their well-being. To cope with stress, a person can use different coping strategies. The purpose of the study was to investigate potential gender differences in how coping correlates with and predicts their attachment patterns. The study involved 196 adult participants (N women = 93, age 18–82 Mdn=25; M=28,54; SD=10,39. N men = 98, age 18–71 Mdn=27; M=30,70; SD=10,66), who answered a questionnaire consisting of The Relationship Structures Questionnaire global and Brief COPE. The results indicate differences in copingstrategies and attachment patterns between women and men. Coping strategies predicted attachment patterns in women to a greater extent than in men. Women’s attachment patterns had more associations with coping strategies than men´s. Women and men with avoidanceattachment patterns tend to use different coping strategies. These findings suggest that gender may play a role in how individuals experience and deal with emotional and relational challenges. The results of this study are important to springboard into future research, where gender identity, gender expression and social norms should also be taken into consideration.

Hur skolans utomhusmiljö är utformad varierar från skola till skola vilket gör att elevernas lekkommer har olika förutsättningar. Dessutom kan lärarens synsätt ha en påverkan på hur eleverna förhåller sig till miljön och leken. Examensarbetet undersöker hur lärare arbetar medutomhusmiljön samt hur deras arbete påverkar elevernas lek. Studien använder sig av intervjueroch observationer, med analysschemat outdoor play environment categorys (OPEC), för att undersöka frågeställningarna: Hur upplever lärarna att utomhusmiljön och material påverkans lek?; Hur påverkar lärarens synsätt och förhållningssätt hur eleverna förhåller sig tillutemiljön och leken?; Vilka metoder och verktyg använder lärare sig av för att vara möjligheter och motverka hindra i utomhusmiljön, material och leken? Detbarndomssociologiska perspektivet användes för att forma studier, där begreppen varandeindivider och blivande vuxna visade sig återkommande i informanternas berättelser. För att förstå informanternas berättelser angående elevernas lek utomhus används rumsteori och begreppet tolkningsreproduktion. Resultatet visar att det finns en koppling mellan platsen och hur eleverna leker, men även att lärarnas förhållningssätt har påverkats på elevernas lek. Detframkom att eleverna drog sig till undanskymda platser, bland annat i buskar och bakom träd, föratt leka rollkar. Det visade även sig att lärarnas synsätt gjorde det möjligt att skapa nya rumutomhus, bland annat genom att ta ut inomhusmaterial eller att hålla i lärarledda aktiviteter på platser.

Introduktion: Antalet personer i Sverige som vårdades inom slutenvård enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård under 2022 var ungefär 12 600 personer. Tvångsvård kan endast genomföras om strikta kriterier uppfylls, inklusive ett akut och oundgängligt vårdbehov som inte kan tillgodoses frivilligt. Tvångsvård syftar till att patienter ska bli kapabla att frivilligt delta i vidare behandling, men det saknas forskning kring dess effektivitet och patientupplevelser. Syftet: Syftet med examensarbetet var att undersöka patienters upplevelser av tvångsvård på psykiatrisk vårdavdelning Metod: Examensarbetet kombinerar deskriptiv design med en litteraturöversikt och kvalitativ metodologi. Tio artiklar söktes via databaser PubMed, Psycinfo och CINAHL som sedan kvalitetsgranskades och analyserades. Salutogena modellen KASAM som har tre dimensioner: begriplighet, meningsfullhet och hanterbarhet användes som teoretisk referensram. Resultat: Analysen resulterade i två huvudkategorier. Den första var upplevelser av brist på sammanhang med underkategorierna: maktlöshet och kontrollförlust, meningslöshet, hopplöshet och hjälplöshet, maktobalans och att inte bli sedd och förlusten av autonomi och identitet. Den andra huvudkategorin var upplevelser av återvunnet sammanhang med underkategorierna: återtagandet av kontrollen, gott bemötande och nödvändig process till förbättring.  Slutsats: Resultatet visar att tvångsvård kan leda till negativa upplevelser som maktlöshet och kontrollförlust, och att vårdtiden upplevs som meningslös. Det kan även leda till positiva upplevelser och förbättra den psykiska hälsan. / Introduction: The number of people in Sweden who were hospitalized under the Compulsory Psychiatric Care Act in 2022 was approximately 12,600. Compulsory care can only be implemented if strict criteria are met, including an acute and indispensable need for care that cannot be voluntarily met. The purpose of compulsory care is to enable patients to voluntarily participate in further treatment, but there is a lack of research regarding its effectiveness and patients’ experiences. Aim: The purpose of the thesis was to investigate patients' experiences of compulsory care in psychiatric wards. Method: The thesis combines descriptive design with a literature review and qualitative methodology. Ten articles were searched through the databases PubMed, Psycinfo, and CINAHL, which were then quality assessed and analyzed. The salutogenic model Sense of Coherence (SOC), which has three dimensions: comprehensibility, meaningfulness, and manageability, was used as the theoretical framework. Results: The analysis resulted in two main categories. The first was experiences of a lack of coherence with the subcategories: powerlessness and loss of control, meaninglessness, hopelessness and helplessness, power imbalance and not being seen, and loss of autonomy and identity. The second main category was experiences of regained coherence with the subcategories: regaining control, positive treatment, and necessary process for improvement. Conclusion: The results show that compulsory care can lead to negative experiences such as powerlessness and loss of control, and that the time in care is perceived as meaningless. It can also lead to positive experiences and improve mental health.