Allt högre krav ställs på en vetenskapligt grundad praktik inom det sociala arbetet, en så kallad evidensbaserad praktik. Studiens syfte är att undersöka evidensbasering i det sociala arbetets praktik. Detta uppnås genom en undersökning av arbetsmetoder och synen på evidensbaserat arbete hos fältassistenter verksamma i Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltning. Studien genomförs med hjälp av intervjuer vilka analyseras tillsammans med olika dokument och ställs mot det teoretiska ramverket. Dokumenten utgörs av en populärvetenskaplig artikel och två arbetsplatsannonser samt skriftlig information från fältassistenterna. Författarna utgår därmed ifrån en kombination av olika sätt att inhämta kunskap. Det teoretiska ramverket utgörs av Socialstyrelsens modell för evidensbaserat arbete och tillämpad teoretisk litteratur gällande evidensbasering, socialt arbete och fältarbete. Studiens resultat visar enligt författarna att det råder en osäkerhet kring evidensbegreppet bland de fältassistenter som ingår i undersökningen. Detta leder till att den evidensbaserade praktiken till stor del utförs utan en professionell medvetenhet. / Increasingly high demands, in western welfare states, are placed on a scientifically based social work practice; a so-called evidence based practice. The aim for the study is to investigate evidence based social work practice. This is achieved through a study of the work methods of detached youth workers from Rinkeyby-Kista district administration in Stockholm and their view on evidence based social work. The study is conducted using interviews which together with various documents are analyzed and set against a theoretical framework. The documents consist of a popular science article, two job advertisements and data from detached youth workers. The authors thus use different methods of collecting data. The theoretical framework consists of the National Board model for evidence based work and applied theoretical literature regarding evidence based practice, social work and outreach work. The results demonstrate that there is uncertainty about the concept of evidence based practice among detached youth workers included in the survey. This furthermore leads to an evidence based practice which is largely carried out without a professional awareness.

This study aims to investigate how teachers at upper secondary school understand the concept of language-developing work methods and whether they define this method in a similar way. Further, this study aims to investigate how teachers put those methods into practical use in the classroom. The data has been collected through interviews with six teachers at two different municipal upper secondary schools. The results have been analysed from a sociocultural perspective. The results show that all teachers in the study claim that there is a particular school language but they differ in how they define and deliberately work with language-developing work methods. They all claim the method is carried out through interaction and that teachers act as a supporting figure. Knowledge, understanding and motivation are affected positively with the students. Conclusively, teachers differ in how they understand the meaning of language-developing work methods and in-service training is important to improve this understanding. / Syftet med studien är att undersöka hur några gymnasielärare förstår innebörden i språkutvecklande arbetssätt och om de definierar språkutvecklande arbetssätt på liknande sätt. Vidare syftar studien till att undersöka hur de omsätter sådana arbetssätt i praktiken tillsammans med sina elever. Studiens data har samlats in genom samtalsintervjuer med sex lärare som arbetar på gymnasiet i två olika kommuner och resultatet har analyserats med hjälp av ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet visar att alla lärare i studien menar att det finns ett speciellt skolspråk och att det skiljer sig åt hur lärarna definierar och medvetet arbetar med språkutvecklande arbetssätt. Gemensamt har de dock att det språkutvecklande arbetet sker med hjälp av interaktion och alla lärare går också att se som den mer kompetenta personen som stöttar eleverna på något sätt. Lärarna menar också att det språkutvecklande arbetet påverkar elevernas kunskaper, motivation och förståelse av sammanhang positivt. Slutsatser som dragits är bland annat att det skiljer sig åt mellan hur lärarna förstår innebörden i språkutvecklande arbetssätt och att fortbildning spelar roll när det gäller hur medvetet de arbetar med det.

No description available.

Research shows that customer involvement is an important factor affecting project outcomes in agile system development projects but the phenomenon is in practice less studied. The study aims to build an understanding of customer involvement in practice and the factors that influence the phenomenon. The study has been carried out as a case study at a Swedish consulting company active in the IT industry. Through interviews with participants in product teams for five system development projects, data has been collected regarding two themes, work methods and customer involvement. The analysis was based on the theoretical framework used in the study. In the discussion, this was compared to the purpose of the study. Conclusions were drawn in relation to theory, purpose and research questions. The study provides insights into the practical application of customer involvement in relation to its theoretical benefits, and presents factors that may affect its application. The study's conclusions describe what customer involvement can look like in practice based on the projects studied, as well as factors that have been found to affect involvement. Furthermore, problems associated with generalising an approach to the phenomenon are also discussed. The study has found that customer involvement was crucial to the outcome of the studied projects and the study's conclusions can be used to promote customer involvement in future projects. Lessons learnt from the studied projects and their outcomes can contribute to a better understanding of the design of customer involvement initiatives. / Forskning visar att kundinvolvering är en viktig faktor som påverkar projektutfall inom agila systemutvecklingsprojekt men fenomenet är i praktiken mindre beforskat. Studien avser att bilda en förståelse kring kundinvolvering i praktiken och de faktorer som påverkar fenomenet. Studien har utförts som en fallstudie på ett svenskt konsultföretag verksamt inom it-branschen. Genom intervjuer med deltagare i produktteam för fem systemutvecklingsprojekt har data samlats in gällande två teman, arbetssätt och kundinvolvering. Analysen grundades på den teoretiska referensram som använts i studien. I diskussionen ställdes detta mot studiens syfte. Slutsatser drogs i förhållande till teori, syfte och frågeställningar. Studien bidrar med insikter kring praktiskt förankrad kundinvolvering i förhållande till dess teoretiska fördelar, och redovisar faktorer som kan komma att påverka dess tillämpning. Studiens slutsatser beskriver hur kundinvolvering kan se ut i praktiken utifrån de projekt som studerats, samt faktorer som funnits påverka involveringen. Vidare diskuteras även problematik kopplad till att generalisera ett tillvägagångssätt för fenomenet. Studien har funnit att kundinvolvering varit avgörande för utfallet av undersökta projekt och studiens slutsatser kan användas för att främja kundinvolvering i framtida projekt. Lärdomar från studerade projekt och dess utfall kan bidra till bättre förståelse kring utformning av insatser gällande kundinvolvering.

The aim of this study is to explore and understand school counselors' experiences and work methods towards students in elementary school who identify as LGBTQI and experience vulnerability as a result of this. LGBTQI-youth are described by the Swedish government as particularly vulnerable in schools because of their LGBTQI-identity. Previous international research confirms that LGBTQI-students experience vulnerability, which affects them in their health, wellbeing and school experience. However the context in Sweden is quite unexplored, which implicates a research problem. A qualitative method was used to answer these questions by conducting eight digital semi-structured interviews with school counselors from different municipalities in Sweden. These interviewees were contacted by gathering their email addresses from school websites. Two theories were implemented in order to understand the empirical data, which include queertheory and the critical theory. Both of which are part of a social constructionist theory approach. The results of this study shows that Swedish school counselors have different opinions on the targeted group’s vulnerability and the possibilities, conditions and obstacles of their work. Therefore they also work in different ways. Still there is a consensus that this is an important issue that all schools should prioritize and that the responsibility does not lie solely on school counselors. These results are important because they shine light on the Swedish context and inspire further research.

För att nå Sveriges uppsatta klimatmål med netto noll växthusgasutsläpp år 2045 måste bygg- och fastighetssektorn som står för omkring 21% av Sveriges totala växthusgasutsläpp, arbeta för en hållbar utveckling. För att reglera utsläppen av växthusgaser i bygg- och fastighetssektorn har riksdagen infört ett krav på upprättande av klimatdeklaration vid uppförande av nya byggnader från och med januari 2022. Klimatdeklarationen ska redovisa vilken påverkan på klimatet en ny byggnad har genom en livscykelanalys. Kravet på inlämnandet av deklarationen är i slutet av ett byggprojekt. Många aktörer inom byggbranschen menar på att klimatberäkningar behöver påbörjas under tidigare skeden för att kunna påverka byggnadens hållbarhet. Detta då möjligheterna att påverka en byggnads energibehov och dess utsläpp av växthusgaser är som störst i tidigt projekteringsskede. Dock är informationen om den planerade byggnaden begränsad i tidigt skede och projektspecifik information saknas för att djupgående kunna bedöma byggnadens resultat och prestanda. Denna studie fokuserar på implementering av klimatberäkningar i tidiga skeden av projekteringsprocessen, anpassat för arkitekter och konstruktörers dagliga arbete. Detta då metodiska förenklingar och standardiserade tillvägagångssätt rörande klimatberäkningar i tidiga skeden ansetts relativt outforskat i tidigare publiceringar inom ämnet. Syftet med studien är att undersöka hur genomförandet av klimatberäkningar i tidigt skede av projekteringsprocessen kan gå till. Detta för att få en förståelse över hur implementeringen av arbetet med klimatberäkningar kan leda till ökad hållbarhet och ekonomisk lönsamhet i byggprojekt. Med en ökad förståelsen för klimatberäkningsarbetet i tidigt skede, är även målet att ta fram ett förslag på en standardiserad metod som vägleder arkitekter och konstruktörer att ta hållbara beslut i tidiga skeden.  Forskningsmetoden som använts är av kvalitativ karaktär och innefattar en litteraturstudie, fallstudie, intervju- och enkätstudie. Studien har utgått från ett konsultföretag med fokus på områdena arkitektur och byggkonstruktion. Enkätstudien har haft som syfte att undersöka hur arbetet inom fallföretaget fungerar idag. Intervjustudien har fokuserat på hur arbetet kan fungera i framtiden och fallstudien har undersökt/observerat hur arbetet med klimatberäkningar kan utföras i praktiken med hjälp av programvaran One Click LCA. Litteraturstudien har bidragit till djupare förståelser inom ämnet och väglett problemformuleringen i studien. Användandet av flera forskningsmetoder kallas för triangulering och bidrar till stärkt tillförlitlighet och trovärdighet för studien.     Studien visar på att det inledningsvis i ett projekt är lämpligast att använda sig av tidigare gjorda klimatberäkningar för att spara in tid och pengar. Användandet av tidigare beräkningar bör utgå från referensprojekt som organisationen själv tagit fram för att kunna motivera hur beräkningarna gått till. När egna klimatberäkningar utförs är det viktigt att de som utför arbetet med klimatberäkningarna själva är involverade i projektet. Det är även viktigt att alla projektmedlemmar har övergripande inblick i vad som krävs i ett modelleringsverktyg för att indata ska fungera på bästa sätt i ett automatiserat klimatberäkningsverktyg. Genom implementerandet av en standardiserad metod, uppstår en struktur som medför att inga viktiga moment glöms bort samt medför att fler kan få en inblick i arbetet och introduceras till projektet på ett enkelt sätt. Ett förslag på en standardiserad metod är framtaget utifrån analys av empirin i detta arbete och innefattar viktiga punkter för uppstarten/implementeringen av arbetet med klimatberäkningar i en organisation. Det innefattar även förslag på viktiga punkter när det gäller utförandet av klimatberäkningar i specifika projekt. / To reach Sweden’s climate goal of net zero greenhouse gas emissions in 2045, the construction and property sector must act for a sustainable development. Today the sector accounts for around 21% of Sweden’s total greenhouse gas emissions. In order to regulate the emissions of greenhouse gases in the construction and property sector, the government in January 2022 introduced a requirement for establishing climate declaration for the construction of new buildings. The climate declaration must report the impact a new building has on the climate, through a life cycle analysis. The requirement for when the declaration must be submitted is at the end of a construction project. Many actors in the construction industry believes that climate calculations need to be started in earlier stages to be able to affect the sustainability of the building. At the same time the information about the planned building is limited in the early stages and project-specific information is missing to be able to assess the building's results and performance in depth. This study focuses on the implementation of climate calculations in the early stages of the design process, adapted to the daily work of architects and constructors. This as methodological simplifications and standardized approaches regarding climate calculations in the early stages were considered relatively unexplored in previous publications in the subject. The purpose of the study is to investigate how the implementation of climate calculations in the early stages of the design process can be done. This is to gain an understanding of how the implementation of the work with climate calculations can lead to increased sustainability and economic profitability in construction projects. With an increased understanding of the climate calculation work at an early stage, the goal is also to develop a proposal for a standardized method that guides architects and constructors to make sustainable decisions in the early stages.  The study uses a qualitative research method that includes a literature study, case study, interview- and survey study. The study is based on a consulting company with a focus on the areas of architecture and building construction. The purpose of the survey study was to examine how the work within the case company operates today. The interview study has focused on how the climate calculation work can be operated in the future and the case study has examined/observed how the work with climate calculations can be carried out in practice using the One Click LCA software. The literature study has contributed to deeper understandings within the subject and guided the research topic in the study. The use of several research methods is called triangulation and contributes to strengthened reliability and validity of the study. The study shows that initially in a project it is appropriate to use previously made climate calculations to save time and money. The use of previous calculations should be based on reference projects that the organization itself has developed to be able to justify how the calculations were made. When conducting climate calculations, it is important that those who carry out the calculations are involved in the project. It is also important that all project members have an overall insight into what is required in a modeling tool, so the input data operates in the best way in an automated climate calculation tool. Through the implementation of a standardized method, a structure emerges, no important aspects are forgotten, and more people can gain an insight into the work and easily be introduced to the project. A proposal of a standardized method is developed based on the empirical analysis in this study and includes important points for the start-up/implementation of the work with climate calculations in an organization. It also includes suggestions on important points regarding the execution of climate calculations in specific projects.

La terminologie, telle quelle se pratique au Québec depuis une cinquantaine d'années, s'inscrit dans un projet d'aménagement linguistique qui vise à faire du français la langue d'utilisation commune sur le territoire québécois. La mise en œuvre de ce projet a été confiée à l'Office québécois de la langue française. Dans le cadre de la présente thèse, nous évaluons l'influence de l'aménagement linguistique sur l'orientation des travaux de terminologie à l'Office québécois de la langue française de 1961 à 2004. Notre objectif principal est de montrer que le projet d'aménagement linguistique a engendré une intense activité terminologique à la suite de l'adoption de diverses lois linguistiques au cours des cinquante dernières années. Plus précisément, nous analysons l'impact de ces lois sur le développement de la pratique de la terminologie. Pour ce faire, nous avons proposé six périodes qui caractérisent les travaux de terminologie de l'Office québécois de la langue française de 1961 à 2004. À l'intérieur de ces six périodes, nous analysons les mandats que les lois linguistiques ont confiés à l'Office et leurs répercussions sur l'orientation de ses travaux terminologiques. À l'instar de la problématique que nous avons esquissée au début de cette thèse, les résultats de notre recherche révèlent que la pratique de la terminologie est liée au projet de société que le Québec s'est donné pour assurer la défense du français sur son territoire. En outre, l'adoption des lois linguistiques a favorisé le développement de la pratique de la terminologie. Cette pratique a évolué en fonction des différents mandats confiés à l'Office québécois de la langue française qui a mis au point une méthodologie de travail en terminologie. C'est dans le cadre de l'aménagement linguistique que la terminologie s'est développée au Québec et qu'elle est devenue l'instrument clé de la mise en œuvre du projet d'aménagement linguistique québécois. / Terminology, as practiced in Québec for the past fifty years, has been part of a language-planning project to make French the common language of communication throughout the province. The implementation of the project was entrusted to the Office québécois de la langue française. This thesis looks at how language planning and policies have influenced the practice of the terminology at the Office québécois de la langue française from 1961 to 2004. The main objective is to demonstrate that the language-planning project generated intense terminology activity as a result of the language laws adopted over the past fifty years. The analysis focuses more specifically on the impact of this legislation on the development of the practice of terminology. Six periods are identified for the purpose of characterizing the terminology work done by the Office québécois de la langue française from 1961 to 2004. For each of the six periods, the legislated mandates of the Office and their repercussions on its terminology operations are analyzed. Like the situation described at the beginning of this thesis, the research findings show the links between the practice of terminology and Québec’s social policy in defence of the French language. In fact, the language legislation fostered developments in the practice of the terminology. This practice and the terminology work method developed by the Office québécois de la langue française were honed according to the various mandates assigned to the Office. Québec’s language policy provided a framework in which terminology developed and became a key instrument for the province’s language-planning project.

Syftet med den här litteraturstudien är att ta reda på hur lärare upptäcker särskilt begåvade elever i ämnet matematik samt hur de stöttar och stimulerar dessa elever på bästa sätt. Syftet är också att göra lärare och pedagoger uppmärksamma på de särskilt begåvade elevernas uttryckssätt och behov. För att få fram relevant litteratur till vår studie har vi använt oss av metoderna databassökning och manuell sökning. Databaserna som vi har använt är ERIC, UniSearch och Google Scholar. Resultatet visar att elever med särskild begåvning kan uttrycka sig på många olika sätt vilket kan göra dessa elever svåridentifierade. Det finns karaktärsdrag hos de särbegåvade eleverna som är gemensamma för de flesta som till exempel motivation, kunskapstörst, nyfikenhet och god problemlösningsförmåga. Dock finns det även karaktärsdrag som ter sig olika från elev till elev, som till exempel förklaringsmetoder och social kompetens. Resultatet visar även vilka speciella behov särbegåvade elever har, samt didaktiska val som kan vara gynnsamma för de särbegåvade eleverna, exempelvis berikning, acceleration, gruppering och mentorskap.

Introduktion: Psykisk ohälsa har ökat markant de senaste åren bland unga i Sverige och därmed även konsekvenser av psykisk ohälsa enligt forskningen. Flickor är i högre grad drabbade av psykisk ohälsa medan pojkar i högre utsträckning begår suicid. Orsaken till denna ökning är komplex, men det finns fortfarande stora kunskapsluckor kring varför det ser ut så. Få studier bekräftar eller beskriver arbetsmetoder och tillvägagångssätt samt effekter av samhällsaktörers hälsofrämjande och förebyggande arbete. Syfte: Denna studies syfte är att undersöka hur valda samhällsaktörer inom en region i södra Sverige arbetar hälsofrämjande med psykisk hälsa och suicidprevention hos ungdomar. Följande frågeställningar användes: Hur arbetar samhällsaktörer för att nå ut till ungdomar? Vilka arbetsmetoder använder aktörerna för att främja psykisk hälsa och suicidprevention hos ungdomar? Skiljer sig arbetsmetoderna för att främja psykisk hälsa och suicidprevention mellan pojkar och flickor? Metod: Kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfördes, som analyserades utifrån innehållsanalys med en induktiv ansats. Resultat: Fem kategorier växte fram: Utbildning ökar samhällsaktörers kompetens, Arbetsmetoder som stärker ungdomars psykiska hälsa, Hälsofrämjande insatser för psykisk hälsa och suicidprevention, Utmaningar i arbetet med att stärka ungdomars psykiska hälsa och Mål med hälsofrämjande- och suicidpreventivt arbete. Slutsats: Samhällsaktörers gemensamma mål var att stärka unga individer att själva söka hjälp när det förekom ett behov. Ett salutogent fokus var också närvarande samt olika tillvägagångssätt för att nå målet att stärka unga individer. Tillvägagångssätten handlade bland annat om samverkan, kunskapsutveckling och digitala verktyg. / Introduction: Mental illness has increased significantly in recent years among adolescents in Sweden thus also the consequences of mental illness according to research. Girls are more affected by mental illness while boys are more likely to commit suicide. The reason for this increase is complex, but there are still large gaps in knowledge about why it looks this way. Few studies confirm or describe work methods and approaches and effects of community workers health promotion and prevention work. Aim: The purpose of this study is to investigate how selected community workers within a region in southern Sweden work to promote mental health and suicide prevention for adolescents. Following questions were used: How do the community workers reach adolescents? Which approach do the community workers use to promote mental health and suicide prevention to adolescents? Does the method between promoting mental health and suicide prevention differ between boys and girls? Method: Qualitative semi-structured interviews were conducted, which were analysed based on content analysis with an inductive approach. Result: Five categories emerged: Education increases the competence of community workers, Work methods that strengthen adolescents mental health, Health-promoting efforts for mental health and suicide prevention, Challenges in the work to strengthen adolescents mental health and Goals with health-promoting and suicide-preventive work. Conclusion: Community workers common goal was to empowering adolescents to seek help themselves when needed. A salutogenic focus was present as well as different approaches to reach the goal of empowering adolescents. The approaches were for instance through collaboration, knowledge development and digital tools.

With re-actualization within the social services’ childcare as a starting point, the aim of this study has been to understand and analyze how social secretaries describe how the organizations framework affects their work. In addition to this, the aim of the study has been to examine how social secretaries experience their work with re-actualizations. The empirical material has been collected through seven qualitative semi-structured interviews with social secretaries who are active in the same municipality. To process and interpret the collected empirical data, a thematic analysis has been used along with Lipsky’s theory. We have also used previous research in the analysis, which have centered on re-actualization, the social services’ efforts for children and adolescents, and organizational challenges. The conclusion drawn from this study from an organizational perspective, point to no differences being made between re-actualization and those that are actualized for the first time. On the other hand the study do show that social secretaries have both unspoken and spoken guidelines and routines that they adhere to when working with children, adolescents, and their parents that are re-actualized. In addition, the study shows that social secretaries in the municipality in question experience that it is usually children of parents with cognitive impairments who are re-actualized. A lack of the right kind of efforts to offer this client group is also mentioned. Divided opinions among social secretaries about whether re-actualization is a problem or not has also emerged in our study. Finally, the study shows that the organization creates challenges for social secretaries in their work with re-actualized clients and they often see re-actualizations as a result of their own work not being effective enough. / Med återaktualisering inom socialtjänstens barnavård som utgångspunkt, är syftet med den här studien att analysera och försöka förstå hur socialsekreterare beskriver att organisationens ramar påverkar deras arbete. Syftet är även att förstå hur socialsekreterare upplever arbetet med återaktualiseringar. Empirimaterialet har samlats in genom sju kvalitativa semistrukturerade intervjuer med socialsekreterare som är verksamma i en och samma kommun. För att bearbeta och tolka den insamlade empirin har vi använt oss av en tematisk analys och Lipskys teori. Vi har även använt oss av tidigare forskning i analysarbetet, som handlat om återaktualisering, socialtjänstens insatser till barn och unga, samt om organisatoriska utmaningar. Slutsatser av studien är att ur ett organisatoriskt perspektiv så görs det ingen skillnad mellan återaktualiserade klienter och de som aktualiseras för första gången. Däremot har socialsekreterare själva både uttalade och outtalade riktlinjer och rutiner som de förhåller sig till då de arbetar med barn, unga och deras föräldrar som återaktualiseras. Studien visar även att socialsekreterare i den aktuella kommunen upplever att det oftast är barn till föräldrar med kognitiva nedsättningar som återaktualiseras. Upplevelsen är också att det saknas rätt slags insatser att erbjuda den här klientgruppen. Att det finns delade meningar bland socialsekreterare om huruvida återaktualiseringar är ett problem eller inte har också framkommit i vår studie. Slutligen visar studien att organisationen innebär utmaningar för socialsekreterare i deras arbete med återaktualiserade klienter, samt att socialsekreterare oftast ser återaktualiseringar som ett resultat av deras eget arbete inte har varit framgångsrikt.