Denna studie avser att undersöka upplevelser av rekryterare inom bemanningsbranschen gällande nyttan med användningen av personlighetstester. Personlighetstester har existerat i över ett sekel men användningen av dem har övergått från en mer akademisk användning -främst inom psykologin- till en mer kommersiell användning bland företag runt om i Sverige. Användningen av personlighetstester är en omstridd fråga vilket gör att det blir intressant att undersöka den eventuella direkt nyttan med användningen av dem. Mer exakt utgår frågeställningarna om organisationerna har upplevt fördelaktiga effekter till följd av användningen av personlighetstester och i så fall vilka effekter det handlar om. Undersökningen kommer även att söka svar på om hur valen av de personlighetstester vilka används i rekryteringsprocesserna gått till samt om hur tillförlitliga de upplevs att vara.Det teoretiska ramverket inleds med att skildra både historiska och nutida förhållningssätt gentemot att dels kategorisera och försöka förstå till om hur utvecklingen mot den mer kommersiella användningen av personlighetstesterna sett ut. Vidare kommer definitioner att ges av dels personlighet, dels personlighetstest. Detta blir utgångspunkter för att titta närmare på vad personlighetstesternas utgångspunkter för personlighet blir samt dess utformning rent konkret. Personligheten ter sig annorlunda beroende på vår närmiljö samt om vilka situationer vi befinner oss i. Teoriavsnittet kommer att koppla de olika roller vi spelar med personlighetstesternas validitet samt reliabilitet. Personlighetstesterna har även olika mätskalor i vilka de bedömer en individs personlighet baserat på personlighetstestresultatet och det stycket blir en övergång till de största teorier kring personlighetstester samt kategorisering av personlighet. ”Fem faktors modellen” (”Big five”) och ”Gordons personlighetsinventorium” (GPI) blir stommen i de utvecklade personlighetstester vilka företagen i studien använder sig av. Master personlighetsanalys (MPA) och ”Measuring and assesing individual potential (MAP) heter personlighetstesten undersökningsföretagen använder sig av och får således egna stycken. Teoriavsnittet avslutas med etiska förhållningssätt samt argument och slutligen en sammanfattning.Metodavsnittet kommer att motivera metodvalet. Vidare kommer avgränsningarna i studien att förklaras. Intervjupersoner och urvalet kommer att presenteras följt av tillvägagångssätt av intervjuer. Analysen av intervjuerna förklaras och metodavsnittet kommer även att problematisera dels etiken kring förfarandet, dels tillförlitligheten. Resultat och analysavsnittet presenterar de fynd författaren till denna studie anser vara mest relevanta och presteras i enlighet med kodningen av materialet. Studiens slutsatser och avslutande diskussion kommer att visa vilka upplevelser rekryterarna från bemanningsföretagen delar med sig av. Fynden korrelerar inte alltid med vad det teoretiska ramverket menar gällande användningen och nyttan med personlighetstester vilket gör att vidare undersökningar och studier inom ämnet blir nödvändiga.

Detta examensarbete handlar om anmälda arbetsskador inom den svenska sjöfarten under åren 2014-2016.

No description available.

No description available.

This research has aimed to investigate how the pursuit of higher diversity through an inclusive culture affects the leadership performed by the managers within corporations. The study is based on five interviews, and the candidates were identified by a contact person at Löfbergs AB which led to invites through email to participate in the interviews. The conducted interviews were based on an interview guide that was created by the researchers. The interviews had a semi-structured format, which made it possible to obtain relevant and in-depth knowledge of subjects concerning the area of investigation. The analysis of the collected data results was done through re-watching recorded interviews, which were later transcribed and analyzed following the grounded theory. The research implies that leaders within organizations striving for diversity and inclusiveness tend to be more democratic, have a combination of concern for tasks with concern for relationships, and have a combination of concern for people with concern for results. The leaders also tend to adjust their leadership in relation to followers' degree of maturity. These types of leaders also work with transformative leadership, mainly through making followers aware of their contributions and therefore creating higher motivation.

Idag finns god kunskap om att en bra arbetsmiljö, såväl fysisk som organisatorisk och social, ger förutsättningar för arbetstillfredsställelse och produktivitet. Samtidigt vet man också att en dålig arbetsmiljö istället kan påverka en verksamhet negativt genom dålig produktivitetsutveckling, försämrad kvalitet, ökad sjukfrånvaro och personalomsättning. Att mäta arbetsmiljöns konsekvenser i ekonomiska termer är dock svårt. Inom den offentliga sektorn framträder ytterligare hinder i och med svårigheterna med att använda de traditionella måtten kvalitet, produktivitet och effektivitet för att mäta arbetet. I detta examensarbete har vi genom en explorativ fallstudie med semistrukturerade intervjuer undersökt vilken påverkan arbetsmiljöfaktorer, såväl fysiska, organisatoriska som sociala, har på arbetet på en mottagningsenhet inom Migrationsverket. Vidare har vi även undersökt hur arbetet påverkas vid sjukfrånvaro. För att kunna undersöka detta har vi analyserat hur arbetet kan mätas. En bedömning av vilka negativa konsekvenser arbetsmiljön respektive sjukfrånvaron har på verksamheten har därefter redovisats i både monetära och ickemonetära termer. Resultatet visar att de anställda upplever att det finns fysiska och organisatoriska faktorer i arbetsmiljön som påverkar deras arbete negativt. Dessa faktorer yttrar sig i koncentrationssvårigheter, stress, frustration och dubbelarbete hos de anställda. Detta anses medföra konsekvenser för verksamheten i form av en negativ påverkan på såväl kvaliteten som produktiviteten. Sjukfrånvaron upplevs leda till stress och omprioriteringar som i sin tur bedöms leda till produktionsbortfall. De svårigheter som påvisats i tidigare forskning med att mäta arbetsmiljöns effekter för arbetet inom offentlig sektor, bekräftas i detta examensarbete. En av slutsatserna är att arbetsmiljön påverkar kvaliteten, produktiviteten och effektiviteten. En annan slutsats är att den som gör en uppskattning av denna påverkan måste vara väl insatt i verksamheten så att rationaliseringsmått som speglar verksamhetens mål kan användas. Vidare konstateras att de konsekvenser som kan uppstå i en organisation till följd av brister i arbetsmiljön inte alltid kan mätas i monetära termer. / Today we know that a good working environment, both physical, organizational and social, provides opportunities for job satisfaction and productivity. At the same time it is also known that a poor working environment can affect a business adversely by poor productivity, reduced quality, increased absenteeism and staff turnover. Measuring the working environment consequences in economic terms, however, is difficult. More obstacles appear in the public sector with the difficulties in using the traditional measures of quality, productivity and efficiency to measure work. In this master thesis, we have through an explorative case study with semi-structured interviews, investigated what impact working environment factors, both physical, organizational and social, have on the work at a reception unit in the Swedish Migration Agency. Furthermore, we have also investigated how the work is affected by sick leave. To be able to investigate this, we have analyzed how work can be measured. An assessment of the negative impact the work environment and sick leave have on the operations, have subsequently been reported in both monetary terms and non-monetary terms. The results show that the employees feel that there are physical and organizational factors in the work environment that affect their work adversely. These factors express themselves into difficulty in concentrating, stress, frustration, and duplication of work, among the employees. This is considered to have consequences on the business in terms of negative impact on both quality and productivity. Sick leave is considered leading to stress and changes in priorities, which in turn, is expected tolead to production loss. The difficulties identified in previous research, on how to measure the impact of working environment on work in the public sector, is confirmed in this master thesis. One of the conclusions is that the work environment does affect the quality, productivity and efficiency. Another conclusion is that the person who makes an estimate of this impact, must be well versed in the business so that rationalization measures, that reflect the business goals, can be used. It also stated that consequences that may arise in an organization, as a result of shortcomings in the work, not always can be measured in monetary terms.

Studien syftar till att utforska och jämföra rekryteringsmetoder samt värderingar av kandidater hos rekryterare och chefer. Genom att analysera deras tillvägagångssätt identifieras likheter och skillnader i hur de bedömer kandidater samt val av tillvägagångssätt, dock utan att fastställa den mest effektiva rekryteringsmetoden. Genom kvalitativa intervjuer med fem rekryterare och fem chefer syftar studien till att identifiera och jämföra deras metoder och perspektiv. Teoretiskt stödjer sig uppsatsen på den psykometriska och sociala ansatsen, dubbelprocessteorin samt bias och homogenitet för att förklara och diskutera resultatet. Utöver dessa teorier används också kunskap och utbildning om rekrytering som en förklaringsfaktor till varför likheter och skillnader uppstår. Resultatet visade att tillvägagångssättet i de olika rekryteringsprocesserna var i stora drag lika men att mindre detaljer kunde skiljas åt. Rekryterna följde en standardiserad metod för att upprätthålla objektivitet och var även mer konsekvent i sitt handlande. Cheferna, å andra sidan, tillät sig ibland att avvika från denna metod och motiverade sina beslut med personliga uppfattningar och känslor. Denna skillnad i tillvägagångssättet tyder på att rekryterarna huvudsakligen lutade mer åt en psykometrisk ansats, medan cheferna lutade mer åt en social ansats.När det gällde bedömning och värdering av kandidaterna tenderade rekryterarna vara mer objektiva medan cheferna var mer subjektiva i deras bedömning. Detta kan förklaras av att de grundar sina beslut på olika ansatser. Dubbelprocessteorin ger även en ram för att förstå de kognitiva mekanismer som ligger till grund för dessa bedömningsmetoder. Studiens resultat pekar på en varierad tillämpning av rekryteringsstrategier och understryker betydelsen av att balansera intuitiva och systematiska tillvägagångssätt för att minimera bias och främja mångfald inom rekrytering.

Arbetsmiljö är en viktig aspekt för samtliga arbetsplatser och är något som ständigt är i förändring. Under pandemin minskade arbetsplatsolyckorna markant för att sedan under 2023 öka igen, detta var därefter ett rekordår för antalet arbetsplatsolyckor sedan 2011. Syftet med studien är att undersöka hur medarbetarnas attityd och förhållningssätt gentemot säkerheten påverkar arbetsplatsens säkerhet och därtill vilka faktorer som påverkar medarbetarna. Metoden som användes för att undersöka ämnet var en kvantitativ enkät som besvarades av industrimedarbetare på en industri i norra Norrland. Enkäten innehöll frågor som berörde medarbetarnas upplevelse av hur de själva arbetar med säkerheten samt deras upplevelse av ledningens påverkan på säkerheten. Studiens framtagna resultat visade mönster kopplat till medarbetarnas individuella aspekter; kön, ålder, utbildning, tidigare erfarenheter och att dessa påverkar deras förhållning samt attityd gentemot säkerheten. Den främsta påverkan på säkerheten i undersökningen som framkom var att ledningen har en stor effekt på medarbetarnas förhållning och attityd gentemot säkerheten. Utifrån studiens resultat kopplat till tidigare forskning framkommer vikten av ett genomgående säkerhetstänk i hela organisationen. Inkludering och kommunikation mellan medarbetarna och ledningen är därmed en viktig faktor för ett hållbart och långsiktigt arbetsmiljöarbete.

Äldreomsorgen står inför stora utmaningar med demografiska förändringar vilket gör att det förväntas bli stor brist på behörig personal inom äldreomsorgen inom en snar framtid (SKR 2024), samtidigt som det är stor omsättning på enhetschefer inom äldreomsorgen (Socialstyrelsen 2021, ss.17, 19). Enhetscheferna är de som leder arbetet inom äldreomsorgen, och deras uppdrag är komplext på flera sätt, inte minst genom att de befinner sig i en mellanposition. Mot den bakgrunden utgår vi från ett chefsperspektiv i denna kvalitativa studie, där vi intervjuar nio enhetschefer inom kommunal äldreomsorg i tre olika kommuner. Våra frågor var öppna med förhoppningen om att de skulle leda in oss på nya perspektiv. Syftet med studien är att undersöka vilka organisatoriska förutsättningar enhetscheferna upplever sig ha, om de upplevs tillräckliga för att göra ett bra jobb, samt ta reda på om, och i så fall hur, enhetscheferna själva önskar förändra deras chefsuppdrag, så att fler enhetschefer i äldreomsorgen väljer att stanna. De teoretiska ramverk vi använt oss av är Karaseks krav-kontroll-stödmodell, samt New Public Management (NPM) som i sig inte är en teori, men högst relevant för vår studie. När vi presenterar vårt resultat använder vi oss av citat från enhetscheferna för att styrka våra påståenden. Det framgår att samtliga respondenter upplever sig ha ett komplext uppdrag med stor variation på arbetsuppgifter. Upplevelsen av de organisatoriska förutsättningarna skiljde sig åt, där majoriteten upplevde att de inte har tillräckliga förutsättningar för att göra ett bra jobb. Vi fick även till ny insikt i vårt resultat som vi själva inte efterfrågade. Flera respondenter talade om samverkan med myndighetsfunktionen och dess påverkan, vilket vi inte funnit i tidigare forskning. I diskussionen diskuterar vi vårt resultat i förhållande till Krav-kontroll-stödmodellen, NPM, samt tidigare forskning. Vi diskuterar även vår valda metod, samt ger förslag på fortsatt forskning.

Workplace discrimination exists in the Swedish work environment. Minority groups (such as immigrants, persons from ethno-racial backgrounds different from the majority population, persons of non-normative sexual orientation, gender, or religious background) may experience discrimination or the fear of possible exposure to discrimination in the workplace. This presents an additional form of stress referred to as ‘minority stress’. Minority Stress is added stress to general stressors experienced by all people that is unique to minority groups. In the workplace, workplace discrimination is a psychosocial risk factor which could lead to minority stress. To address this risk, studies aimed at eliminating health and other disparities requires quality and methodologically sound research on racial/ethnic minorities, yet little guidelines are available. This thesis aims to bridge this gap and adopts ethno-racialization and participatory research frameworks to elicit the views and opinions of eight (8) ethno-racialized minorities in Sweden on how survey items investigating workplace discrimination in Sweden could be designed in a sensitive, non-stigmatizing manner that does not reinforce negative stereotypes. Study participants included five men and three women aged between 18 – 45 years old recruited through opportunistic, snowball sampling technique, with Swedish work experience between1 – 10 years, and working across academia, hospitality, communication, and health sectors. Participants responded to survey questionnaire and were interviewed on four key areas: Demographics; Ethno-racialization questions; Sample of various wordings on discrimination questions and Technology related questions regarding data collection, storage, and access.The result from this study show that “language” used in the wording of survey questions directed at ethno-racialized minorities is an important element if/how they respond and interpret questions. In this regard, using unclear and indirect language that is vague, ambiguous in survey questionnaire could lead to multiple interpretations and impact the validity of data collected. The study also found that ethno-racialized persons are not a homogenous group and as such, how they interpret and respond to survey questions indicate differences and reflect their individual preferences. The study concludes that survey items investigating workplace discrimination among ethno-racialized minorities should be designed using language that is direct and considers the varied opinions and perspectives of members of the group – that is, ethno-racialized minorities come from diverse backgrounds and their views are not homogenous.