Syftet med arbetet är att undersöka vilken matematik pedagogerna upptäcker att de yngsta barnen använder sig av i lek inomhus såväl som utomhus. Vidare är jag intresserad av hur pedagogernas anpassning av miljön påverkar de yngre barnens matematiska intressen. Hur gör man för att stimulera dessa?

Vår studie bygger på barnobservationer och kvalitativa intervjuer med förskollärare. Syftet är att undersöka konflikter som kan uppstå i samband med de yngre barnens fria lek på förskolan, samt att ta reda på vilka konflikthanteringsstrategier förskollärare och barnen använder sig av när konflikter uppstår mellan de yngre barnen som är i åldrarna 1-3 år. Vi har valt att studera de yngre barnen då forskning i ämnet främst finns inom skolans värld. Utifrån forskning har vi utgått från begreppen prosocial konflikthanteringsstrategi, enad konflikthanteringsstrategi, ensidig konflikthanteringsstrategi och accepterande konflikthanteringsstrategi i vår frågeställning om vilka konflikter som uppstår i de yngre barnens fria lek samt vilka konflikthanteringsstrategier förskollärare och barn använder sig av. Resultatet visar att många konflikter sker dagligen i förskolan mellan de yngre barnen och den vanligaste förekommande konflikten var om leksaker/föremål. Konflikthanteringsstrategier som förskollärare och barn använde sig av varierade efter situation men den främst förekommande var ensidig konflikthanteringsstrategi. Slutsatsen av detta är att konflikter är komplexa och det finns inget rätt sätt att lösa en konflikt på. Konflikter följer oss genom livet och är oundvikliga vilket gör att konfliktarbetet bör synliggöras och lyftas redan hos de yngre barnen. Barnens möjlighet till delaktighet i sina egna konflikter och konflikthanteringsstrategier är ett utvecklande och lärande.

Denna studie behandlar ämneskunskapen matematik med en riktning mot den vardagligamatematiken i förskolan för de yngre barnen, samt olika begrepp som är betydelsefulla förbarns matematiska kunskaper. Studien är kvalitativ och den datainsamling som använts ärobservationer från en förskola. Syftet med observationerna på förskolan är att synliggöra ochtydliggöra den vardagliga matematiken på förskolan och hur förskollärarna genom sittpedagogiska ledarskap kan stärka och främja barns matematikutveckling. Resultatet visargenomgående att de yngre barnen på förskolan erbjuds vardaglig matematik under sina dagarpå förskolan. Förskollärarna arbetar aktivt med matematiken som synliggörs både i miljöeroch i den spontana och planerade undervisning. I förskolan kan man se att det finns enskillnad i förskollärares tolkningar av matematikundervisning som baserats på individuellaerfarenheter. En del av matematikundervisningen i vardagen är att förskolläraren inte alltidbenämner eller reflekterar över att en undervisning sker. Vår studie har således sin förankringi observationer, litteratur och vetenskapliga artiklar.

Denna studie fokuserar på att undersöka hur yngre barn interagerar med varandra. Detundersöks om yngre barn använder tillträdesstrategier samt vilka strategier som i så fallförekommer. Följdfrågan till detta är om valet av tillträdesstrategier skiljer sig beroende påålder. Vi har upptill detta reflekterat kring olika faktorer kopplat till forskning som kan ha enpåverkan på hur barn interagerar med varandra.Syftet till denna undersökning är att se hur barn interagerar med varandra under fri lek. Frågorsom arbetet ska besvara är:- Vilka tillträdesstrategier används?- Är det skillnad på tillträdesstrategier beroende på barns ålder?MetodUndersökningen använder en kvalitativ metod med observation som redskap. Som stöd tillobservationerna har vi använt analytiska fältanteckningar, vilket innebär att vi skrev stödord iett löpande protokoll. Fältanteckningar från observationerna skrevs sedan om från stödord tilldetaljerad text. Inför resultatet har vi kodat datainsamlingen för att finna mönster.ResultatResultatet av undersökningen visade ett annat resultat än teorin. Vi fann fem olikaåterkommande tillträdesstrategier. De tre strategier som förekom minst av dem viuppmärksammade var väntar på inbjudan, visar ett liknande beteende som lekande barn ochcirkulerande. Strategin väntar på inbjudan innebär att barnet som inträdde väntade på att självkunna acceptera eller neka en inbjudan. Visar ett liknande beteende som lekande barn innebäratt barnet som inträdde först iakttog en lek innan den närmade sig med en efterliknelse avlekens innehåll. Cirkulerande innebär att barnet höll sig i rörelse och iakttog leken på avstånden lång stund innan ett närmande av en lek skedde. Den näst mest förekommande strateginvar icke verbalt inträde till lek. Innebörden av strategin är att barnen lekte bredvid varandrautan att visa tecken på att vilja interagera med varandra. Den mest vanligt förekommandetillträdesstrategin hos yngre barn var lekstörande inträde. Det innebär att barnet som närmadesig leken antingen tog ett föremål eller förstörde någonting i leken. Vi kunde se att det skiljdesig i val av tillträdesstrategier beroende på ålder till viss del. Barn, oavsett ålder, valde olikaformer av tillträdesstrategier. Det framgick tydligt i undersökningen att barn drogs till vuxnaoch detta, precis som vi befarade, försvårade undersökningens syfte att observera under frilek.

Studiens övergripande ambition är att öka förståelsen för de matematiska erfarenheter och det matematiska meningsskapande som möjliggörs genom de yngre barnens deltagande i fri lek. Utifrån detta formulerades studiens syfte som är att identifiera och beskriva situationer och aktiviteter under fri lek i förskolans praktik, där de yngsta barnens deltagande i matematiska aktiviteter kan möjliggöras.   Med en kvalitativ forskningsansats genomfördes en teoriinspirerad mikroetnografisk undersökning med fokus på de yngre barnen i förskolan. Teoriinspirationen kommer från ett sociokulturellt perspektiv på utveckling och lärande och Bishops sex matematiska aktiviteter vilka båda är förenliga med förskolans styrdokument. Datainsamlingen genomfördes med videoobservationer, fältanteckningar och informella samtal på förskolan Lyckan.   Studiens resultat skrivs fram med fyra djupanalyserade videoobservationer. Resultatet visar att de yngre barnens deltagande i matematiska sammanhang under fri lek möjliggjordes i samspel med andra barn och pedagoger och med kulturella redskap i förskolans praktik. Deltagandet i dessa situationer under fri lek utgick både från barnets eget intresse och från möjligheter som uppstod då barn anslöt till eller tog över ett annat barns aktivitet. Resultatet visar även på hur pedagoger genom att skapa matematisk rika miljöer, kan skapa förutsättningar för deltagande genom att tillhanda hålla ett varierat material.

Syftet med denna studie var att synliggöra hur förskollärare resonerar angående de yngre barnens första tid i förskolan. För att komma fram till detta har kvalitativa intervjuer använts som metod. Intervjuerna har spelats in med hjälp av ljudupptagning. Den teori som använts för att analysera och tolka materialet är Bowlby’s anknytningsteori. Förskollärarna berättar om olika metoder de använt sig av vid det yngre barnets första tid i förskolan, de lyfter tydligt fram att barnen ska vara trygga i förskolan, att alla barn är olika och har olika behov och att pedagogerna måste anpassa den första tiden i förskolan efter varje individ. Förskollärarna menar även att det är viktigt att barnen hittar en annan trygghet än sin förälder på förskolan, då pedagogen kommer att blir en vikarierande anknytningsperson till barnet. Samtliga förskollärare uttalar sig om hur betydelsefullt det är att vårdnadshavarna får ta del av verksamheten och att de ska känna sig trygga med att lämna sitt barn på förskolan. Är vårdnadshavarna trygga med att lämna barnet i förskolan blir barnet tryggt. Det är viktigt att fokuset inte ligger på att barnet ska bli lämnat på förskolan, utan fokus ska ligga på att barnet ska känna sig trygg av att vara på förskolan. Förskollärarna har lite olika syn på anknytning hos barnen den första tiden i förskolan. En metod är att utöka tiden för dagen successivt för att barnet ska skapa en trygg anknytning till pedagogerna. Barnen ska få ta del av alla rutiner i förskolan innan det börjar sina ordinarie tider för att en trygghet ska kunna skapas. En annan metod är att barnet ska vistas några timmar under förmiddagen på förskolan den första tiden för att skapa en anknytning till pedagogerna, och att rutinerna för dagen faller sig naturligt för barnet senare när det börjar sina schemalagda tider.

Det här examensarbetet tar sin utgångspunkt i samspelet, bemötandet och konflikter mellan barn i den fria leken på förskolan. Vårt syfte med studien är att undersöka hur de yngre barnen interagerar med varandra och hur konflikter uppstår samt hur dessa hanteras av barnen i den fria leken på förskolan. De forskningsfrågor vi undersökte var:  Hur samspelar de yngre barnen med och bemöter varandra i den fria leken?  Vad kännetecknar de yngre barnens konfliktsituationer i den fria leken?  Hur hanterar de yngre barnen konflikter som uppstår i den fria leken? Vår studie utgår från det sociokulturella perspektivet då vårt fokus är barns interaktion, bemötande, konfliktsituationer samt verbal- och ickeverbal kommunikation såsom kroppsspråk och ansiktsuttryck. För att genomföra denna studie förhöll vi oss till en mikro– etnografisk metod då vi ville förstå barns perspektiv och därför tillbringade vi tid ute på fältet på förskolorna och genomförde partiellet deltagande observationer via fältanteckningar. Studien genomfördes på två förskolor och det ingick totalt 24 barn i undersökningen. Vi kom fram till vårt resultat genom att vi analyserade våra observationsbeskrivningar utifrån en tematisk analysmetod vilket gjorde att vi kunde se mönster i barnens interaktion och konfliktsituationer. Sammanfattningsvis visade resultatet att barn använder sig av sin sociala kompetens och olika sociala verktyg för att interagera med varandra såsom verbal- och ickeverbal kommunikation till exempel skratt, leenden, ögonkontakt och kroppslig kontakt. Resultatet visade också att barnen använde sig av sin verbala- och ickeverbala kommunikation för att ta kontakt med pedagoger för att sedan använda sig av deras stöd i att att hantera konflikter i den fria leken. Detta har betydelse för vår studie då vårt problem var att undersöka barns interaktion, samspel och bemötande i den fria leken, för att ta reda på hur konflikter uppstår och om våld ofta förekommer i deras hantering av konflikter eller om andra konflithanteringsmetoder är mer förekommande hos barnen.

<p>Matematik är en social och kulturell företeelse som berör oss alla. Vuxna och barn kommer dagligen i kontakt med matematik i någon form. Förskolan har enligt Skolverket (1998) i uppdrag att främja barns lärande, bland annat i matematik i en trygg och stimulerande miljö. För att uppnå strävansmål i den behöver pedagogerna kunskap i ämnet. De behöver även vetskap i hur och när barn lär. Skolverket har på uppdrag av Utbildningsdepartementet (2008) gjort ett förtydligande av läroplanen som innebär att formuleringarna blir fler och tydligare i vilka kunskaper förskolan skall förmedla till barnen. I och med detta kommer kraven på pedagogerna i förskolan att öka.</p><p>Syftet med detta arbete har varit att undersöka vad pedagoger anser vara matematik, och om de anser sig ha tillräckliga kunskaper för att uppfylla läroplanens direktiv. Som metod att undersöka detta har pedagoger i förskolan svarat på en enkät.</p><p>Alla pedagoger som svarat i undersökningen ser matematik som en naturlig del av förskolans verksamhet. Det går att urskilja två kategorier pedagoger i den här studien. Den största gruppen är de som anser att de "får in" matematik i alla aktiviteter i förskolan. Den andra gruppen menar att matematik är siffror och räknande.</p><p>Resultatet visar också att nästan hälften av pedagogerna i undersökningsgruppen saknar utbildning i matematik för förskolebarn. Med en så stor del pedagoger som saknar utbildning i matematik för förskolebarn, finns risk för att målen i läroplanen inte nås i den omfattning som vore önskvärt. Detta utifrån antagandet att utbildade pedagoger har lättare att arbeta mot målen.</p>

Matematik är en social och kulturell företeelse som berör oss alla. Vuxna och barn kommer dagligen i kontakt med matematik i någon form. Förskolan har enligt Skolverket (1998) i uppdrag att främja barns lärande, bland annat i matematik i en trygg och stimulerande miljö. För att uppnå strävansmål i den behöver pedagogerna kunskap i ämnet. De behöver även vetskap i hur och när barn lär. Skolverket har på uppdrag av Utbildningsdepartementet (2008) gjort ett förtydligande av läroplanen som innebär att formuleringarna blir fler och tydligare i vilka kunskaper förskolan skall förmedla till barnen. I och med detta kommer kraven på pedagogerna i förskolan att öka. Syftet med detta arbete har varit att undersöka vad pedagoger anser vara matematik, och om de anser sig ha tillräckliga kunskaper för att uppfylla läroplanens direktiv. Som metod att undersöka detta har pedagoger i förskolan svarat på en enkät. Alla pedagoger som svarat i undersökningen ser matematik som en naturlig del av förskolans verksamhet. Det går att urskilja två kategorier pedagoger i den här studien. Den största gruppen är de som anser att de "får in" matematik i alla aktiviteter i förskolan. Den andra gruppen menar att matematik är siffror och räknande. Resultatet visar också att nästan hälften av pedagogerna i undersökningsgruppen saknar utbildning i matematik för förskolebarn. Med en så stor del pedagoger som saknar utbildning i matematik för förskolebarn, finns risk för att målen i läroplanen inte nås i den omfattning som vore önskvärt. Detta utifrån antagandet att utbildade pedagoger har lättare att arbeta mot målen.

Sammanfattning   Undersökningen i denna studie handlar om förskolebarns tankar om nederbörd och olika nederbördsformer. Genom kvalitativa intervjuer visas barnens tankar kring nederbörd. I undersökningen intervjuades åtta förskolebarn i åldern tre till fem år.   Resultatet som tolkats visar att barns uppfattning av snö och regn är att det kommer från himlen. Majoriteten av barnen vet att regn är vatten.  De kopplar inte ihop moln med nederbörd. Barnen förstår att is är den fasta formen av vatten men inte att även snö är det. Något barn förstår fasövergången mellan flytande till fast. Att is smälter av värme vet barnen och de förstår att temperaturen har betydelse. Däremot visar barnen inte ett tydligt tecken på att de förstår innebörden i avdunstning med vatten i flytande form som övergår till vatten i gasform. Barnen visar ingen förståelse för fenomenet kondensation.      Nyckelord: förskolan, regn, snö, yngre barn / Abstract   The investigation in this study is about preschool children's ideas about precipitation and different forms of precipitation. Through qualitative interviews shows the children's ideas about precipitation. In the survey interviewed eight preschool children in the aged three to five years.   The result which has been interpreted is that children's perception of snow and rain is that it comes from heaven. The majority of the children know that rain is water. They do not associate clouds with precipitation. The children understand that ice is the solid form of water but not that snow is that. One of the children understands the phase transition between liquid to solid. That the ice is melting in heat understand the children and they understand that the temperature is significant. However the children show no clear signs that they understand the meaning of evaporation, that there is water in liquid form which is put into water in gaseous form. The children show no understanding of the phenomenon of condensation.    Keywords: preschool, rain, snow, younger children