The Kinetic quest of Ashtanga yoga through the lens of pilgrimage : making sense of postmodern questing.

The purpose of this study was to examine the effect of yoga on children’s executive function and selective attention. There were three primary aims of this study. The first aim was to examine whether yoga would have a positive effect on children’s selective attention in a school setting. Another aim was to explore if teachers will report an improved change in children’s executive function in the classroom. The final aim was to determine if yoga would be a socially acceptable intervention to teachers and students. Participants included three fifth grade students and two teachers. Mixed methods were used to visually analyze selective attention data using a Multiple Probe Across Participants Multiple Baseline design, as well quantitative analysis of executive functioning data and qualitative analysis of social validity data. Results indicated that no functional relations were found between selective attention and yoga and no significant differences were found on pre-post measures of executive functioning. Improvements were seen when descriptive data was analyzed for dependent variables and the intervention was determined to be socially acceptable to teachers and students. Implications from the findings and recommendations for future research are presented.

Pro-inflammatory cytokines have been implicated in the pathophysiology and maintenance of depression. This study investigated the effects of a short mindfulness intervention on pro-inflammatory correlates of depression (IL-6 and TNF-α) and selfreported psychological health. Sixty-four college females were assigned to a four-week mindfulness training group or a contact-control group. Cytokines and psychological health were assessed at baseline, post-treatment, and 3-month follow-up (mindfulness group only). IL-6 and TNF-α significantly decreased from baseline to post-treatment in the mindfulness group only; these changes were sustained at 3-month follow-up. No between-group differences in psychological health emerged. Although reductions in proinflammatory cytokines in the mindfulness condition were not attributable to psychological changes, they may serve to protect against the development of future depressive episodes.

Hipotezė: joga praktikuojančių žmonių gyvensena sveikesnė ir sveikatos vertinimas geresnis, nei jogos nepraktikuojančių. Darbo objektas: jogą praktikuojančių ir nepraktikuojančių žmonių gyvensena ir sveikatos vertinimas. Darbo tikslas: nustatyti ir palyginti jogą praktikuojančių ir jogos nepraktikuojančių žmonių gyvensenos ypatumus bei sveikatos vertinimą. Uždaviniai: 1.Nustatyti ir palyginti jogą praktikuojančių ir nepraktikuojančių žmonių mitybos ypatumus. 2.Nustatyti ir palyginti jogą praktikuojančių ir nepraktikuojančių žmonių žalingų įpročių bei fizinio aktyvumo ypatumus. 3.Palyginti jogą praktikuojančių ir nepraktikuojančių žmonių subjektyvų savo sveikatos vertinimą. Rezultatai: Apžvelgus visus gautus duomenis, galime teigti, jog darbo pradžioje iškelta hipotezė, yra teisinga. Jogą praktikuojantys žmonės mitybos, fizinio aktyvumo, žalingų įpročių ir sveikatos vertinimo atžvilgiu yra pranašesni už jogos nepraktikuojančius. Išvados: Jogą praktikuojantys žmonės pasižymi sveikesniais gyvensenos įpročiais, jie mažiau vartoja gyvūninės kilmės riebalų, dažniau vartoja vaisius, košes ir grūdinius produktus, taip pat yra fiziškai aktyvesni, nei nepraktikuojantys, tiek vyrai tiek moterys dažniau sportuoja savarankiškai, lanko grupines pratybas ir be jogos praktikų užsiima kitomis fiziškai aktyviomis veiklomis. Tarp jų vyrauja mažesnis žalingų įpročių paplitimas, nei vienas iš jų nerūko, o ir alkoholį vartoja ženkliai mažiau, nei jogos nepraktikuojantys. Praktikuojantys jogą... [toliau žr. visą tekstą] / Hypothesis: yoga practitioners lifestyle is healthier and health evaluation is better that non practitioners. Object: yoga practitioners and non practitioners actual lifestyle and health evaluation. Aim: to determine and compare the yoga practitioners and non practitioners lifestyle features and health evaluation. Objectives: 1.Determine and compare yoga practitioners and non practitioners nutrition pecularities. 2.Determine and compare yoga practitioners and non practitioners addictions and physical activity pecularities. 3.Compare yoga practitioners and non-practitioners subjective evaluation of their health. Results: After taking a close look at the results of our research, we can confirm that the hypothesis raised in the beginning of the work is correct. Yoga practitioners nutrition, physical activity, addictions and evaluation of their health is better than non practitioners. Conclusion: Yoga practitioners have healthier lifestyle habits, they consume less animal fat, eat more fruits, cereal and cereal based products. Also they are more physically active than non practitioners, both men and women often exercise solo or in group practices and without yoga, practice more kinds of physical activities. Among them are less prevalence of addictions, none of them smoke and comparing with yoga non practitioners less of them use alcohol. Yoga practitioners are healthier and have a better value of their health and quality of life.

Tidigare forskning visar på de olika effekter som yoga tycks ha för barns välmående, men det har varit ont om undersökningar som visar pedagogers upplever avseende yogans effekt i arbetet med barn. Vårt syfte med studien var därför att undersöka pedagogers upplevelser av att arbeta med yoga och barn i förskoleålder. Genom kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med pedagoger har studiens resultat vuxit fram och analyserats utifrån en fenomenologisk teori. Fenomenologin används sedan för att koppla studiens resultat till de begrepp vi använder oss av för att förstå pedagogernas livsvärldar. Slutsatsen visar att yoga påverkar både det enskilda barnet och barngruppen och att barn för att orka med sin vardag behöver få tid till lugn och ro. Genom att använda yoga som arbetsmedel utvecklar pedagogerna barnens självuppfattning samtidigt som barnens både fysiska och psykiska funktioner utvecklas. Barnens relationer både till sig själva och till andra utvecklas med hjälp av ett prestationsfritt förhållningssätt där pedagogerna medvetet arbetar för att hjälpa barnen att känna ett lugn och att kunna fokusera.

Studien ämnar till att undersöka anledningarna till samt resultatet av att yoga har blivit så populärt i Sverige, sett till sekulariseringsprocessen i Sverige idag, att det som ett resultat bidragit till att det erbjuds som en hälsofrämjande träningsform till skolpersonal på en gymnasieskola i Sverige. Vi har därför undersökt lärares och skolpersonals upplevelser av personalyoga, främst kundaliniyoga, som ett verktyg för stresshantering och tittat på yogans religiösa bakgrund. Sex kvalitativa intervjuer, där både lärare, skolpersonal och yogainstruktör blivit intervjuade har genomförts, transkriberats och analyserats. Resultatet visade att samtliga respondenter ansåg att yoga fungerar stressreducerande men endast en av de sex respondenterna ansåg att yoga var religiös utövning. Nästan alla respondenter var dock medvetna om att yoga har religiösa rötter i hinduism och buddhism, men samtidigt ansåg samtliga respondenter att målet med personalyogan endast var avkoppling i hälsofrämjande syfte. Utifrån resultatet har vi dragit slutsatsen att respondenterna är påverkade av sekulariseringsprocessen i Sverige samt att synen på yoga har gått från en mer religiös handling till en allt mer filosofisk väg och förhållningssätt i västvärlden.

Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare uppfattar yoga och de eventuella skillnader som framkommer i verksamheten efter yogaanvändningen, samt om den kan vara en metod för att motverka stress hos barn. Resultatet visar att förskollärarna uppfattade att det finns olika förhållningssätt till yoga i förskolan. Intervjupersoner ansåg att barnyoga ska vara roligt, spännande och lekfullt. Däremot uppfattades yogaanvändningen med barn i behov av särskilt stöd i somliga fall som komplicerad. Detta eftersom barnen, i vissa situationer, kan ha svårt att koncentrera sig eller utföra de fysiska rörelserna. Resultatet visar dessutom att yoga inte alltid prioriteras, på grund av tidsaspekt eller personaltäthet. I resultatet framkom yoga som estetik, i form av rörelse och språk, för att kunna praktisera yoga i linje med läroplanen. Barnen uppfattades även stärka sin fysiska förmåga såsom kroppskontroll och motorik. De uppfattades även som lugnare och tryggare efter yogapraktiserandet. Metoden som har använts i studien är kvalitativa, semi-strukturerade intervjuer. Sex förskollärare som arbetar med barnyoga i förskolan har intervjuats. Tre intervjuer utfördes i personligt möte och tre gjordes på telefon. I analysen, vilken gjordes utifrån en fenomenografisk utgångspunkt, framträdde tre huvudteman: Yoga som övertygelse: hur förskollärarnas entusiasm kan ha påverkat hur de ser på yogapraktiserandet i förskolan. Yoga som åtgärd: vilka effekter yogaanvändningen uppfattades ge i den dagliga verksamheten. Yoga som verktyg: om och hur yoga kan användas som verktyg för att arbeta med läroplanen. Samt förskollärarnas uppfattningar om yoga kan vara ett verktyg för barnen att hantera stress genom livet.

Thesis advisor: Joyce Pulcini / This randomized intervention study examined the efficacy and feasibility of a stress reduction program using mindful movement to decrease levels of perceived stress, facilitate coping, enhance self-esteem, and self-regulation in school-age girls. School-age children experience stressors with serious sequelae and need to respond with multiple coping strategies. Girls use maladaptive coping strategies and report lower self-esteem. Evidence-based interventions for stress management in children are scant, contributing to missed opportunities for preventing illness and promoting health. Mindfulness-based stress reduction is a training program of awareness-based practices, including yoga, which was adapted to the development of school-age girls. The questions included: (1) To what extent do school-age girls who participate in an eight week mindful movement intervention report significantly different levels of perceived stress, effectiveness and number of coping strategies, levels of self-esteem, and self-regulation than girls in a wait-list control group? (2) To what extent is the dose of mindful movement inversely correlated with perceived stress and positively correlated with effectiveness and number of coping strategies, self-esteem, and self-regulation? A sample of fourth and fifth grade girls was recruited from two public schools randomized as intervention and wait-list control. The intervention group met one hour a week for eight weeks and completed ten minutes of daily homework. Repeated Measures Analysis of Variance with an intention to treat analysis (n=155) was used. No differences between groups were found. Both groups reported increased self-esteem and self-regulation over time. Compared to the control group, the intervention group was more likely to increase their frequency of coping (p< .05). The amount of home yoga practice predicted an increase in stress scores. Supplemental analyses found the intervention group was more likely to report increasing stress appraisals (p<.01). Coping frequency and stress appraisal scores were not correlated at Time 1 in the intervention group, but were positively correlated at Time 2. The intervention group may have become more aware of feelings associated with stress and generated coping, or may have experienced increasing stress as part of mindfulness training. School-based mindfulness interventions are feasible and may be coordinated by school nurses, but require more investigation. Limitations, implications, and suggestions for future research are discussed. / Thesis (PhD) — Boston College, 2010. / Submitted to: Boston College. Connell School of Nursing. / Discipline: Nursing.

Psykisk ohälsa bland unga ökar i snabb takt. Därför är det av stor vikt att undersöka vad som kan främja god hälsa så att denna negativa utveckling kan minska. Yoga och mindfulness är metoder som människor kan använda sig av för att framförallt öka sitt välbefinnande samt att med hjälp av olika verktyg minska stressnivån. Syftet med studien är därför att undersöka hur yoga och mindfulness utövas i skolan samt hur lärarnas upplevelser är kring hur eleverna har påverkats av yoga och mindfulness i årskurs 1-6 i grundskolan. Semistrukturerade intervjuer genomfördes och resultatet analyserades med en manifest innehållsanalys. Resultatet visar att yoga och mindfulness upplevs generera över lag i positiva effekter för eleverna med framförallt minskad stress och ökade prestationer. Dock finns det även de som har svårt att se effekter och som anser att det till och med skulle kunna ha stressande effekt. Det upplevs ha lite ojämlika effekter på eleverna baserat på ålder och mottaglighet hos dem. Resultatet kan användas som en påbörjan till vidare forskning inom ämnet för att eventuellt implementera yoga och mindfulness på fler skolor i Sverige så att fler elever kan få hjälp som kan minska stressen i skolan och öka deras välmående. Diskussionen tar upp studiens brister och positiva aspekter gällande genomförandet samt kopplingar mellan resultatet i studien och tidigare forskning och teoretiska perspektiv.

Orientador: Carlos José Martins / Coorientador: Silvia Deutsch / Banca: Afonso Antônio Machado / Banca: Marcio Sussumu Hirayama / Resumo: Três aspectos motivaram o desenvolvimento deste estudo: a ampliação do uso de novas tecnologias no âmbito da saúde aliada a democratização de acesso à internet; a crescente popularização da prática de Yoga; e o aumento de problemas relacionados aos estados emocionais apresentados pelas pessoas de maneira geral. Observa-se o surgimento cada vez maior de aulas virtuais de Yoga, contribuindo para a propagação e aderência a esta prática. Porém, são muito escassas as pesquisas sobre as implicações desta nova tendência nos mais diversos contextos. Com essa motivação, investigou-se a interferência das aulas de yoga nos estados de ânimo de seus praticantes sob um contexto virtual, através da criação do Projeto "Yoga nas Férias", comparando-o com o contexto presencial. A pesquisadora foi responsável pela criação e estruturação das aulas de Yoga, bem como pelas filmagens e processos de postagens na plataforma virtual de ensino a distância (EAD) criada para esta pesquisa, e, ainda, pela criação de um grupo em uma rede social para facilitar a comunicação entre pesquisadora e participantes. Para verificar a alteração dos estados de ânimo os participantes responderam a Lista de Estados de Ânimo - reduzida e ilustrada (LEA-RI) (Volp, 2000) antes e após a prática de aulas de Yoga nas duas situações. Foi analisado, também, através de um questionário de avaliação do curso virtual, como os alunos se relacionaram com a plataforma de EAD e suas aulas de Yoga, para que se pudesse mensurar as implicações, vantagens e desvantagens desse novo contexto de aula. Os resultados das análises dos estados de ânimo foram de mudanças positivas, havendo maior número de alterações na aula presencial quando comparada à aula virtual. Quanto a análise da avaliação do projeto virtual, revelou-se que a maioria dos participantes se relacionou bem com a Plataforma virtual, bem como com as aulas neste formato, sendo que... / Abstract: Three aspects motivated the development of this study: the growth in use of new technologies in the health field allied to the democratization of internet access; the growing popularization of Yoga practice; and the increase in problems related to emotional states of people in general. An increase in the number of virtual Yoga classes can be noticed, which contributes to the propagation and adherence to this practice. However, studies on the implications of this new tendency on a variety of contexts are still scarce. Therefore, this study investigates the interference of Yoga classes in the emotional states of its participants, comparing the virtual context to the in-person context. An online course platform was used to present the classes and evaluate the participants' emotional states, and an online social network was used to ease the communication between the researchers and the participants. In order to evaluate their mood changes, the participants answered the reduced and illustrated Emotional States List (LEA-RI) (VOLP, 2000) before and after both online and in-person classes. It was also analyzed, through a questionnaire, how the participants felt about the online classes and the virtual platform, so it was possible to measure the implications, advantages and disadvantages of this new class context. The moods' analyses results were all positives, with a higher number of changes in the in-person practice when compared to virtual practice. As the assessment of the analysis of virtual classes revealed that most participants had a good attitude about the virtual platform as well as the virtual classes, after performing the first access in the in-person classes, most of them had enough motivation to return to practice more classes. The participant's expectations and needs were satisfied, and the content of lessons and reviews were well valued. Despite any technical difficulties, the distance Yoga classes through the platform can ... / Mestre