Syftet med undersökningen är att utveckla en förståelse av vad som krävs för en framgångsrik implementering av digitala lärresurser i samhällskunskapen på gymnasiet. Syftet undersöks genom fyra frågeställningar som riktas mot skolors tekniska förutsättningar, lärares digitala kompetens, hur och när digitala lärresurser används samt hur eleverna påverkar lärarnas användning.Undersökningen har en kvalitativ forskningsstrategi som genomförts genom semistruturarade intervjer med sju samhällslärare på tre gymnasieskolor i Malmö.Undersökningen utgår ifrån Mishra och Kohlers teori om TPCK (technical, pedagogical and content knowledge) syftar till att medvetandegöra teknikens dynamiska samband med pedagogiken och ämneskunskapen.Undersökningens resultat visar att samhällslärarna använder digitala lärresurser för att aktualisera och konkretisera sin undervisning samt för att motivera eleverna. De digitala lärresurserna används främst som ett komplemet till tradtionella läromedel i form av sekundärt digitalt material. Användningen påverkas starkt av IT-infrastruktur och lärarkompetens. Lärarna ställer sig postivt till en ökad användning av digitala lärrserser men efterlyser en större pedagogisk vision och utbildning i hur digitala lärresurser kan användas pedagogiskt i undervisiningen. Användingen av de digitala lärresurserna ger upphov till nya problem i undervisningen. Eleverna distraheras av sociala medier och har problem med källkritik. Lärarna försöker utveckla strategier för att förhålla sig till detta.

Sverige har en ökad etnisk mångfald som har resulterat i att klassrummen i de svenska skolorna är allt mer heterogena. Detta innebär att lärarna undervisar elever från olika delar av världen med olika språkliga förutsättningar och behov samt att lärarna stöter på elever vars modersmål inte är svenska. Språkutveckling har en stor betydelse för elevers lärande och kunskapsutveckling och därför är det viktigt att lärarna arbetar språkutvecklande Syftet med denna studie är att undersöka på vilket sätt lärare arbetar med hjälp av sina erfarenheter för att skapa en språkutvecklande SO-undervisning för nyanlända elever i årskurs F-3. Även ta reda på vilka utmaningar lärare stöter på när de arbetar med språkutveckling bland nyanlända elever i SO-undervisningen. Studiens frågeställning är: Vilka arbetssätt är enligt lärare gynnsamma för att skapa en språkutvecklande undervisning i SO-ämnet för nyanlända elever i årskurs F-3? och Hur reflekterar lärare över de utmaningar som förekommer när de arbetar med språkutveckling bland nyanlända elever i SO-undervisningen? I våra teoretiska perspektiv har vi valt att fokusera på det sociokulturella perspektivet och den proximala utvecklingszonen (ZPD) som är utarbetad av Lev Vygotskij, samt cirkelmodellen. Vi har valt att utgå just från dessa teoretiska perspektiv och anser dem vara relevanta, då de behandlar språkets betydelse. De är också relevanta då de visar hur lärande och språk hänger samman, alltså på vilket sätt interaktion och samspel gynnar elevers språk- och kunskapsutveckling. I denna studie används kvalitativ metod där fem lärare har valt att delta i intervjuer och besvarat 8 olika frågor. Informanterna har beskrivit olika betydelsefulla resurser och arbetssätt för att främja språkutvecklingen bland nyanlända elever i årskurs F-3, bland annat modersmål samt interaktion som lärarna har funnit underlättande i SO-undervisning. Lärarna har även talat om betydelsen av skolspråk och ämnesbegrepp i SO- undervisningen samt vilka svårigheter de stöter på vid undervisningen av nyanlända elever, som exempelvis den otillräckliga tiden.

Denna studie undersöker en föreslagen pedagogisk metod, interaktionslärande, med fokus på elevens livsvärld genom en undersökt reell situation baserad på erfarenhet, materialitet och ömsesidighet i olika former. Metodiken appliceras och reflekteras kring i en fortsättningskurs i samhällskunskap på ett svenskt gymnasium, bland annat genom en praktiskt genomförd övning med påföljande intervjuer. Studien använder sig dessutom av en teoretisk metodik där aktionsforskning eller aktionslärande appliceras som metod tillsammans med så kallat kommunikativt handlande och förhållande till systemteori och så kallat lömska problem. Studien utvärderas genom reflektion i förhållande till kontexten utifrån samtal med de medverkande, för att sätta studiens pedagogiska metod i relation till en samtida pedagogisk debatt och därigenom förhålla sig till tankar inom denna, och överväganden också för en övergripande samtida pedagogik. / In this thesis an approach to pedagogy is proposed, Interaction Learning, with an ambition to bring a subject matter closer to the pupils’ life world by focusing on individual experience, materiality and mutuality in different forms. It is further examined through a study in an applied context in an advanced Social Science course in an upper secondary Swedish Gymnasium through an exercise followed by interviews. The study itself uses a theoretical framework based on an action research approach, using reflective experience and communicative action as well as Systems theory thinking that draws on theories on what could be approached as Wicked Problems. The applied practice is further evaluated and reflected on to set the methodological thinking in reference to a current and ongoing Pedagogical debate in Sweden. To evaluate the approach’s possible use and to reflect also on pedagogy on a broader scale for a contemporary current society.

Följande text behandlar svenska som andraspråkselevers språk- kunskapsutveckling i desamhällsorienterade ämnena utifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande. Andraspråkselever tenderar att prestera sämre i skolan på grund av deras brister i begreppsligförståelse. Syftet med följande arbete är att synliggöra hur sociokulturella arbetssätt kangynna andraspråkselevers språkutveckling. Syftet är även att undersöka hurandraspråkselever kan lyckas bättre inom ramarna för den svenska undervisningen. Metodenför att ta reda på detta har bestått av litteratursökning där olika artiklar samt texter hargranskats och bearbetats. Resultatet påvisar att arbete utifrån sociokulturellt perspektiv pålärande kan stötta eleverna i att lära sig behärska ett språk och utveckla kunskaper i och omspråket för att sedan kunna applicera dessa kunskaper i skolans olika ämnen. Resultatetpresenterar samtal som en viktigt framgångsfaktor för lärande, men även modersmål ochtransspråkande lyfts för att synliggöra hur det bör användas som en resurs i undervisningen.Texten behandlar inre motivation och hur det påverkar språkinlärning. I diskussionen försresonemang som besvarar frågeställningen och resonerar kring hur denna forskningsöversiktkommer påverka framtida yrkesprofession

Syftet med vår kunskapsöversikt är att kartlägga och diskutera vad forskningen lyfter om beröringspunkter mellan värdegrundsarbete och undervisning i de samhällsorienterade ämnena, genom att besvara följande frågeställningar: Vilka är beröringspunkterna mellan värdegrundsarbete och SO-undervisning? Hur arbetar lärare med skolans värdegrund i SO-undervisning? Genom en systematisk forskningsöversikt har vi utgått från syfte och frågeställning när vi sökt i svenska och internationella databaser, för att hitta relevanta vetenskapliga artiklar. Vårt urval av källor ligger till grund för resultat, slutsats och diskussion.  Beröringspunkterna mellan värdegrunden och de samhällsorienterade ämnena kan integreras på olika sätt inom SO-undervisningen. Det finns liknande värden och kunskapsstoff i värdegrunden och de samhällsorienterade ämnena. På så vis utgör de gemensamma värdena och kunskaperna beröringspunkterna. Det går att konstatera att det finns varierande metoder för hur lärare arbetar med skolans värdegrund i SO-undervisningen. Öppet klassrumsklimat, lärarens uppmuntran och relationer i klassrummet är en del av integrerat värdegrundsarbete. Även gruppövningar, dialog och kooperativt lärande är exempel på hur läraren arbetar med värdegrunden inom SO-undervisning. Det är dock inte alltid fördelaktigt för elever att diskutera då det finns komplext innehåll i samhällsorienterade ämnen som kan vara svåra för elever att ta sig igenom. Det framkommer även att integrering av värdegrunden i SO-undervisning, kan resultera i att ämnets kunskapsinnehåll riskerar att hamna i bakgrunden om värdegrundsarbetet upptar för stor del av undervisningen.

Conselho Nacional de Desenvolvimento Científico e Tecnológico / Como as ciências sociais contribuíram para produzir teoricamente o movimento de pobladores chileno e de favelados no Brasil durante o século XX? Mediante a revisão crítica das principais teorias e perspectivas que tentaram compreender a ação política dos pobres urbanos de Santiago do Chile e do Rio de Janeiro, se espera mostrar a relação de proximidade entre estes movimentos e a produção das ciências sociais, onde operaria uma dupla hermenêutica, ou seja, um processo de reflexividade mutuamente influente que terminaria por incidir na constituição e reconhecimento dos movimentos enquanto tais. Esta tese tem o intuito de analisar como as ciências sociais performam as lutas sociais que buscam descrever, em outras palavras, como determinadas conjunturas acadêmicas interatuam positiva ou negativamente com as disputas políticas e sociais produzidas a partir dos movimentos em questão. Para tanto, se revisaram as principais perspectivas que estudaram a questão social urbana: a teoria da marginalidade, a urbanização dependente, a teoria dos movimentos sociais urbanos, as leituras utilitárias e a teoria dos novos movimentos sociais; mostrando como estas interpretações flutuaram entre o réquiem, o redescobrimento e a negação de favelados e pobladores como movimentos sociais. / This thesis will make a critical reading of the most important theories of the urban poor action in Santiago of Chile and Rio de Janeiro during the XX century. I intend to answer the question: how the social sciences contribute for the favelados and pobladores Movements construction? First, I will analyse the Marginality Theory, that I understand as the first to consider (negatively) the political potential of the marginalized. Then, I will show how Santiago and Rio de Janeiro provide a series of urban popular experiences that elicited two opposing schools of thought: the urban social movements and the utilitarian perspective of participation. Finally, I will stress how the social sciences in these countries assimilated the reaction of these sectors to each countrys military dictatorship, showing how these interpretations oscillates between the requiem, the rediscovery and the denial of these movements. Urban popular struggle must be rethought in order to move beyond this theoretical ambivalence.

Conselho Nacional de Desenvolvimento Científico e Tecnológico / Como as ciências sociais contribuíram para produzir teoricamente o movimento de pobladores chileno e de favelados no Brasil durante o século XX? Mediante a revisão crítica das principais teorias e perspectivas que tentaram compreender a ação política dos pobres urbanos de Santiago do Chile e do Rio de Janeiro, se espera mostrar a relação de proximidade entre estes movimentos e a produção das ciências sociais, onde operaria uma dupla hermenêutica, ou seja, um processo de reflexividade mutuamente influente que terminaria por incidir na constituição e reconhecimento dos movimentos enquanto tais. Esta tese tem o intuito de analisar como as ciências sociais performam as lutas sociais que buscam descrever, em outras palavras, como determinadas conjunturas acadêmicas interatuam positiva ou negativamente com as disputas políticas e sociais produzidas a partir dos movimentos em questão. Para tanto, se revisaram as principais perspectivas que estudaram a questão social urbana: a teoria da marginalidade, a urbanização dependente, a teoria dos movimentos sociais urbanos, as leituras utilitárias e a teoria dos novos movimentos sociais; mostrando como estas interpretações flutuaram entre o réquiem, o redescobrimento e a negação de favelados e pobladores como movimentos sociais. / This thesis will make a critical reading of the most important theories of the urban poor action in Santiago of Chile and Rio de Janeiro during the XX century. I intend to answer the question: how the social sciences contribute for the favelados and pobladores Movements construction? First, I will analyse the Marginality Theory, that I understand as the first to consider (negatively) the political potential of the marginalized. Then, I will show how Santiago and Rio de Janeiro provide a series of urban popular experiences that elicited two opposing schools of thought: the urban social movements and the utilitarian perspective of participation. Finally, I will stress how the social sciences in these countries assimilated the reaction of these sectors to each countrys military dictatorship, showing how these interpretations oscillates between the requiem, the rediscovery and the denial of these movements. Urban popular struggle must be rethought in order to move beyond this theoretical ambivalence.

<p>Följande studie har som syfte att undersöka vad specialpedagoger anser är viktigt att tänka på i arbetet med de elever i förskola/skola som befinner sig i sociala och emotionella svårigheter. Vi avser även att undersöka vilken roll specialpedagoger anser sig ha gentemot övriga pedagoger i detta arbete. Studien ger en översikt av tidigare forskning om bemötandets betydelse samt vikten av socialt samspel. Hur eleverna blir bemötta i förskola/skola kan vara avgörande för deras fortsatta utveckling. Med hjälp av kvalitativa intervjuer med specialpedagoger sökte vi och fick svar på syftet samt våra frågeställningar: Vad anser specialpedagoger är viktigt att tänka på i arbetet med elever i sociala och emotionella svårigheter? Vilken roll anser specialpedagoger sig ha i arbetet med dessa elever och hur anser de sig kunna stödja övriga pedagoger i detta arbete? Sammanfattningsvis pekar resultaten i vår undersökning på att alla intervjuade specialpedagoger anser att samarbetet med föräldrarna till är av stor vikt för att skapa gynnsamma förutsättningar för eleverna. I det konkreta arbetet med eleverna lyfte specialpedagogerna upp begrepp som tydlighet, struktur och relationer.</p>

No description available.

<p>Syftet med denna uppsats är att ge en forskningsöversikt kring begreppet social sårbarhet i relation till naturkatastrofer i allmänhet. Sårbarhet i relation till naturkatastrofer har kartlagts och studerats vetenskapligt under en kortare period, medan social sårbarhet, som är en undergrupp till sårbarhetsfältet, har studerats förhållandevis lite. Genom att ta reda på vilka människor/grupper av människor som är mest utsatta för naturkatastrofer finns det en möjlighet för beslutsfattare att fatta välgrundade beslut om var förebyggande insatser bör göras, såväl som akuta insatser i händelse av en naturkatastrof. Tanken är att denna uppsats skall ligga till grund för en lokal studie 2009-2010 av social sårbarhet i en utvald kommun vid Vänerns strand. Vänern är som känt hotad av ökad översvämningsrisk i samband med klimatförändringar och vikten av att undersöka social sårbarhet där är stor. Det huvudsakliga resultatet är att social sårbarhet i relation till naturkatastrofer är bristfälligt kartlagt i vetenskaplig litteratur. Den metodik som har utarbetats för att mäta och hantera social sårbarhet i olika samhällen är fortfarande på ett experimentellt stadium. Att mäta och analysera social sårbarhet i Sverige är möjligt, om än med tydliga begränsningar, men det är av största betydelse att hänsyn tas till de unika förhållanden som råder på den plats som skall studeras. De variabler som används i utländska studier för att mäta social sårbarhet är förmodligen annorlunda från vilka variabler som är lämpliga att använda i Sverige. De studier som undersökts i rapporten använder sig av variabler som är lätta att kvantifiera. Kvalitativa variabler skulle sannolikt vara mer intressanta att mäta i en studie om social sårbarhet i Sverige.</p>