Syftet med vår C-uppsats var att ta reda på hur enhetschefer tänker kring begreppet social kompetens. För att ta reda på det valde vi att vända oss till en kommun för att intervjua fem stycken enhetschefer i äldreomsorgen. De frågor som vi ville ha svar på var: Hur uppfattar enhetschefen vad social kompetens är? Vilken betydelse har social kompetens i ledarskapet? Finns det tillräckligt med arbetstid och förutsättningar för enhetschefer att använda sig av sin sociala kompetens? För att få svar på våra frågor utgick vi från en kvalitativ studie där vi utarbetade en intervjuguide som främst utgick ifrån vår frågeställning men även utifrån informanterna kön, ålder och bakgrund. Detta för att i analysen se om det eventuellt fanns några skillnader och likheter mellan informanterna. De två olika teorier som vi har valt att utgå ifrån var det interaktioniska perspektivet, eftersom social kompetens handlar om att samspela med andra människor men även att det rör den egna personen. Den andra teorin som vi har valt att utgå ifrån är det situationsanpassade ledarskapet. Dels för att den stämmer bra in på hur just denna organisation fungerar, dels för att det stämmer väl överens med hur vi uppfattar enhetschefernas ledarstil.Begreppet social kompetens är inte helt lätt att definiera, vilket bl.a. framgår i vårt avsnitt ”Tidigare forskning”. Hur man definierar begreppet beror på vem som tolkar det och vilken situation man befinner sig. Alla informanter uppfattade begreppet olika beroende på vem som blev tillfrågad. Detta tror vi dels har att göra med hur lång arbetslivserfarenhet våra informanter hade och dels med annan livserfarenhet. Vi kom dock fram till att det fanns vissa gemensamma faktorer i vårt resultat, när det gäller enhetschefernas syn på social kompetens. Dessa var samspelet med andra människor och vikten av kommunikationsförmågan. Vidare har våra informanter funderat och reflekterat över varifrån våra sociala förmågor egentligen kommer. Flertalet var överens om att den sociala förmågan går att utveckla. Vi är benägna att hålla med om att social kompetens inte enbart är något medfött utan något som vi utvecklar livet igenom. När man pratar om social kompetens är emotionell intelligens (EQ) ett begrepp som man idag alltmer fokuserar på. Emotionell intelligens ingår i social kompetens. Det är en förmåga som innefattas av att känna igen både sina egna och andras känslor för att kunna dra omdömesgilla slutsatser av dem. Detta för att i sin tur använda sig av denna kunskap för att få vägledning vad gäller personens egna handlingar och tankar . Idag består en enhetschefs arbetsuppgifter av många olika delar. Deras huvudsakliga arbetsuppgifter ligger emellertid inom området för den sociala kompetensen. Det betyder att social kompetens i ledarskapet har fått en allt mer framträdande plats i dagens platta organisation. Det har i sin tur bidragit till att enhetscheferna har fått ett allt större ansvar. Enhetscheferna arbetar i ett nät av förväntningar som byggs upp av politiker, överordnade, de boende, underställda och anhöriga, vilket främst visar på att dagens ledarskap bygger på relationer och samspel. Vidare har vi kunnat konstatera att arbetstid och förutsättningar för enhetscheferna för att utöva social kompetens just i denna kommun är betydligt större idag än vad de var tidigare. Det man idag eftersträvar är att enhetscheferna ska ha personalansvar för färre underställda än vad som tidigare var fallet så att mer tid kan frigöras för det mänskliga mötet. Vidare visar vårt resultat att det finns stor kunskap hos samtliga enhetschefer i ämnet social kompetens. Eftersom man aldrig blir fullärd på detta ämnesområde är det därför av stor betydelse att man både som människa och enhetschef har ett reflekterande förhållningssätt för att kunna vidareutveckla sin sociala kompetens under hela livet.

No description available.

Disability statistics are an important component of an informational base to monitor the needs and rights of people with disabilities within all spheres of life. The effective use of disability statistics is based on measures that are transparent and valid and where potential sources of sampling, interviewer or respondent error are clearly understood. This study investigates respondent sources of survey data error generated by three sets of existing questions on disability, as applied to adults in South Africa as a case study contributing to the growing work in this field at an international level. The questions are the Short and Extended sets of the Washington Group on Disability Statistics, and the Global Study on Ageing’s (SAGE) health state description questions used by the World Health Organization. Disability is defined as the outcome of the interaction between a person’s health condition or impairment, and the context in which he or she lives. The question evaluation considers: a) the wording, comparing asking about difficulties and disabilities; b) respondents’ understanding and interpretations of whole questions; and c) the association between various life factors and the type and severity of functional profiles. The study uses a mixed methods design comprising focus groups, semi-structured interviews, in-depth interviews that tapped into the thinking behind respondents’ answers to questions, and standard questionnaires. There were 21 focus groups located nationally, and 69 semi-structured interviews and ten detailed cognitive testing interviews at the Agincourt Health and Population Unit, located in a rural area in north eastern South Africa. The results provide insight into the performance of the questions, and, particularly, the need for revisions of the questions, potential respondent sources of error, and factors in people’s lives that are associated with different response profiles. The analysis of wording shows that asking about ‘difficulty’ people have is a more inclusive and transparent measure than asking about disability. Analysis of respondents’ understanding and interpretation of questions shows that questions on vision, hearing, walking and climbing, self-care and communication are well understood as intended, while the questions on remembering are misinterpreted in similar ways by a high number of respondents. Responses to non-traditional disability domains of pain, affect (anxiety and depression) and fatigue (or problems with sleep) reflect predominantly people’s reactions to living in adverse conditions. The measures provide a way to broaden the notion of who is counted as disabled because of functional limitations for statistical purposes, but the identity of being disabled remains a separate concern. The differences between measuring identity and functional status and the implications of these separate concepts is one area identified as an important focus of future research arising from this thesis. This thesis builds on existing knowledge by: providing strong evidence on the effect of asking about disability versus difficulty; illustrating the importance of question evaluation as part of validity testing and provide a further example to add to the growing literature on this approach; providing evidence on how responses to basic activity domains differ to those given to questions on feeling domains and the implications of this for how disability is understood in a low income and resources context of rural South Africa.

<p><p><p>Syftet med framförliggande uppsats är att bidra till ökad kunskap om gymnasielärares förståelse av ämnet samhällskunskap genom en beskrivning och analys av lärares målsättning och syfte med undervisningen med avseende på mål, innehåll och selektionsavvägningar. Den övergripande forskningsfrågan för detta arbete är: <em>Vilken förståelse har gymnasielärare av innehållet och undervisningen i skolämnet samhällskunskap? </em>Utifrån syftet och forskningsfrågan är målsättningen att ge svar på de didaktiska frågorna <em>vad </em>och <em>varför.</em></p><p>För att uppnå studiens syfte har en kvalitativ metod anammats och fem semistrukturerade intervjuer har genomförts med gymnasielärare som undervisar i ämnet samhällskunskap. Lärarna i studien definierar ämnet i innehållsliga termer samt i termer av blocktillhörighet. Studien visar att undervisningen i samhällskunskap bör bidra samt syfta till förståelse av samhällets struktur och funktion, men även ge eleverna kompetenser och färdigheter för att fungera som medborgare i ett demokratiskt samhälle. Vidare visar studien att målsättning är att eleverna ska utvecklas till goda, självständiga, kritiska och handlingskraftiga demokratiska medborgare med ett samhällsintresse, där de förvärvade kunskaperna kommer till användning genom att sättas in i ett sammanhang. Resultatet ger indikationer på att kunskapsområdena politik och ekonomi, kopplat till begreppet demokrati, utgör basen för ämnet. Ämnets mest centrala begrepp är demokrati och de flesta begreppen hämtas från områdena politik och ekonomi. Studien visar också att samhällskunskapsämnet är ett "aktualitetsämne" och därför prioriteras aktuella händelser i undervisningen. Vidare påvisas att det finns ett flertal faktorer som påverkar lärarnas val av ämnesinnehåll bl.a. läroboken, lärarens intressen och preferenser, elevers och kollegors inflytande, lokala planeringsinstrument m.m. En skillnad som framträder mellan lärarna på de teoretiskt respektive pratiskt inriktade programmen är användningen av läroboken, men det råder även delade meningar bland lärarna om de lokala planeringsinstrumentens behov och betydelse för undervisningen. Resultatet visar att lärarna är tillfredsställda med samhällskunskapsämnets utformning och de tror inte att någon större framtida förändring kommer att ske med avseende på ämnesinnehållet. Men några av lärarna tror emellertid att vissa kunskapsområden och samhällsfrågor som exempelvis massmedia, livskunskap, globala frågor och miljöfrågor kommer att få större utrymme.</p></p></p> / <p><p><p>The purpose of this essay is to contribute to increased knowledge of high school teachers' understanding of the subject social science through a description and an analysis of teachers' aims and purpose of their instruction, regarding goals, contents and selection of subject contents. The overall research question for this work is: <em>What understanding does high school teachers have of the contents and the teaching of the subject social science</em>? Based on this purpose and this research question, the aim is to answer the didactic questions of <em>what </em>and <em>why.</em></p><p>To accomplish the purpose of the study, a qualitative method has been used, and five semi-structured interviews have been conducted with high school teachers who are teaching social science. The teachers in this study define the subject in terms of contents as well as in terms of blocs belonging. The study shows that the instruction in social science should contribute to, and aim for an understanding of society's structure and function, in addition to giving the students competence and skills regarding their function as citizens of a democratic society. Furthermore, the study shows that the aim is for the students to develop into good, independent, critical and resolute democratic citizens, with an interest in society, where the obtained knowledge can be put into a context. The result indicates that the fields of politics and economics, connected to the concept of democracy, constitute the base of the subject. The most central concept of the subject is democracy and most of the concepts are drawn from the fields of politics and economics. The study also shows that social science is a subject which is sensitive to current issues, and for that reason on-going events are given priority. Furthermore, it is shown that there are several factors that influence the teachers' choice of contents: for example the course books, the teacher’s own interests and preferences, as well as that of students' and colleagues', the local instrument used for planning etc. A difference, which appears between the teachers on the theoretical and practical programs, respectively, is the use of the course book, but there is no unity amongst the teachers concerning the need for and importance of the local planning instruments, regarding the instruction. Results show that the teachers are satisfied with the form of the subject social science, and that they believe that no extensive future change will occur, regarding the contents of the subjects. However, the teachers believe that certain fields, such as mass media, "life science", global issues as well as environmental issues will be given more space.</p></p></p>

Syftet med framförliggande uppsats är att bidra till ökad kunskap om gymnasielärares förståelse av ämnet samhällskunskap genom en beskrivning och analys av lärares målsättning och syfte med undervisningen med avseende på mål, innehåll och selektionsavvägningar. Den övergripande forskningsfrågan för detta arbete är: Vilken förståelse har gymnasielärare av innehållet och undervisningen i skolämnet samhällskunskap? Utifrån syftet och forskningsfrågan är målsättningen att ge svar på de didaktiska frågorna vad och varför. För att uppnå studiens syfte har en kvalitativ metod anammats och fem semistrukturerade intervjuer har genomförts med gymnasielärare som undervisar i ämnet samhällskunskap. Lärarna i studien definierar ämnet i innehållsliga termer samt i termer av blocktillhörighet. Studien visar att undervisningen i samhällskunskap bör bidra samt syfta till förståelse av samhällets struktur och funktion, men även ge eleverna kompetenser och färdigheter för att fungera som medborgare i ett demokratiskt samhälle. Vidare visar studien att målsättning är att eleverna ska utvecklas till goda, självständiga, kritiska och handlingskraftiga demokratiska medborgare med ett samhällsintresse, där de förvärvade kunskaperna kommer till användning genom att sättas in i ett sammanhang. Resultatet ger indikationer på att kunskapsområdena politik och ekonomi, kopplat till begreppet demokrati, utgör basen för ämnet. Ämnets mest centrala begrepp är demokrati och de flesta begreppen hämtas från områdena politik och ekonomi. Studien visar också att samhällskunskapsämnet är ett "aktualitetsämne" och därför prioriteras aktuella händelser i undervisningen. Vidare påvisas att det finns ett flertal faktorer som påverkar lärarnas val av ämnesinnehåll bl.a. läroboken, lärarens intressen och preferenser, elevers och kollegors inflytande, lokala planeringsinstrument m.m. En skillnad som framträder mellan lärarna på de teoretiskt respektive pratiskt inriktade programmen är användningen av läroboken, men det råder även delade meningar bland lärarna om de lokala planeringsinstrumentens behov och betydelse för undervisningen. Resultatet visar att lärarna är tillfredsställda med samhällskunskapsämnets utformning och de tror inte att någon större framtida förändring kommer att ske med avseende på ämnesinnehållet. Men några av lärarna tror emellertid att vissa kunskapsområden och samhällsfrågor som exempelvis massmedia, livskunskap, globala frågor och miljöfrågor kommer att få större utrymme. / The purpose of this essay is to contribute to increased knowledge of high school teachers' understanding of the subject social science through a description and an analysis of teachers' aims and purpose of their instruction, regarding goals, contents and selection of subject contents. The overall research question for this work is: What understanding does high school teachers have of the contents and the teaching of the subject social science? Based on this purpose and this research question, the aim is to answer the didactic questions of what and why. To accomplish the purpose of the study, a qualitative method has been used, and five semi-structured interviews have been conducted with high school teachers who are teaching social science. The teachers in this study define the subject in terms of contents as well as in terms of blocs belonging. The study shows that the instruction in social science should contribute to, and aim for an understanding of society's structure and function, in addition to giving the students competence and skills regarding their function as citizens of a democratic society. Furthermore, the study shows that the aim is for the students to develop into good, independent, critical and resolute democratic citizens, with an interest in society, where the obtained knowledge can be put into a context. The result indicates that the fields of politics and economics, connected to the concept of democracy, constitute the base of the subject. The most central concept of the subject is democracy and most of the concepts are drawn from the fields of politics and economics. The study also shows that social science is a subject which is sensitive to current issues, and for that reason on-going events are given priority. Furthermore, it is shown that there are several factors that influence the teachers' choice of contents: for example the course books, the teacher’s own interests and preferences, as well as that of students' and colleagues', the local instrument used for planning etc. A difference, which appears between the teachers on the theoretical and practical programs, respectively, is the use of the course book, but there is no unity amongst the teachers concerning the need for and importance of the local planning instruments, regarding the instruction. Results show that the teachers are satisfied with the form of the subject social science, and that they believe that no extensive future change will occur, regarding the contents of the subjects. However, the teachers believe that certain fields, such as mass media, "life science", global issues as well as environmental issues will be given more space.

Wenn die Nutzer Erfahrungen mit Sozialen Netzwerken sammeln: i) tauschen sie Informationen mit einander aus; ii) verbinden sich mit einander und bilden Netzwerke; und iii) können auf soziales Kapital zugreifen, das durch die Pflege von diesen Kontakten entsteht. Die Struktur dieser Dissertation spiegelt diese drei Besonderheiten wider. In dem ersten Kapitel untersuchen wir den Einfluss von Informationseigenschaften – den Umfang, die Tiefe, den Kontext als auch dem Feedback – auf den Informationsnutzen. Im zweiten Kapitel untersuchen wir die Netzwerk-Gestaltungsstrategien und die Beziehung von den resultierenden Netzwerkeigenschaften – die Beziehungsstärke als auch Netzwerküberschneidung – mit dem Informationsnutzen. Im dritten Kapitel erforschen wir den Einfluß von den gewonnenen Informationen und der Struktur des Netzwerkes – auf das Soziale Kapital. Zusätzlich beziehen wir in jedes Kapitel die Erfahrung der Nutzer mit dem Medium ein. Aufgrund von fehlenden Forschungserkenntnissen, setzen wir Grounded Theory ein, um konzeptionelle Verhaltensmodelle zu entwickeln. Diese Modelle werden im Anschluß empirisch getestet. Obwohl die Forschung in dieser Dissertation meist verhaltenswissenschaftlich ist, kann man auch Ansätze aus der Design Science erkennen. Zum Beispiel, spezielle Facebook-Anwendungen sind implementiert um reale Nutzerdaten zeitnah zu sammeln. Diese Dissertation weisst drei Hauptergebnisse auf. Erstens, die Beziehungsstärke ist der wichtigster Faktor, der das Verhalten von den Nuztern bestimmt. Zweitens, obwohl die Nutzer die Informationen von Ihren engen Freunden bevorzugen, andere Netzwerkeigenschaften sollten in Betracht gezogen werden, denn zum Beispiel Netzwerküberschneidung einen negativen Einfluss auf Informationsnutzen hat. Drittens, Erfahrungsfaktoren beinflussen das Nutzerverhalten auf diesen Netzwerken. / As SNS users gain experience with using SNS they: i) exchange the information with each other; ii) connect with each other and form certain network structures as a result; iii) obtain the social capital benefits due to the maintenance of relationships with others. The dissertation structure clearly reflects these peculiarities of SNS. Thus, in the first part of the dissertation we explore the impact of information characteristics – depth, breadth, context, social information – on the value of information users derive from their networks. In the second part of the dissertation we explore how users construct their networks and how properties of network structure – tie strength and network overlap – relate to information value. In the third part, we explore the impact of network structure and shared information in the process of social capital formation. We additionally control for the user experience, as we believe that this factor might impact the perception of value. Due to the scarcity of research findings we use explorative methodologies, such as Grounded Theory to study these new phenomena and generate conceptual models. These models are then verified empirically. Although most of the research presented in this dissertation is behavioral, we can also recognize design science elements. For example, we design and implement Facebook applications that allow to collect user data in real time. The main results of the dissertation can be summarized around three major contributions. First and foremost, the underlying tie strength emerges as the most important factor that drivers user behavior on SNS. Second, although people prefer information from their stronger ties, researchers should differentiate between different forms of network structure in their impact on information value, as, for example, network overlap has a negative relationship with information value. Third, experience factors mediate many of the behaviors of users on SNS.

Social snedrekrytering till högskolan är ett sedan länge känt fenomen som innebär attmänniskor med föräldrar utan akademisk bakgrund söker sig till högre utbildning i mycketlägre utsträckning än de människor som har föräldrar med akademisk bakgrund. Eftersomdet redan finns bred forskning inom social snedrekrytering som fenomen, så valde vi attstudera vad som de facto görs, och kan göras inom ramen för studie-och yrkesvägledningen för att begränsa förekomsten av den sociala snedrekryteringen till högre studier. Syftet med vår studie är att undersöka hur studie-och yrkesvägledares roll ser ut i arbetet mot social snedrekrytering till högre studier, och att undersöka vilka förbättringsmöjligheter som finns för att motverka problemet. Studien genomfördes med kvalitativ metod, där sju stycken verksamma studie-och yrkesvägledare inom gymnasieskolan intervjuades. Deras svar analyserades genom de teoretiska begreppen Habitus, kapital, handlingshorisont, och self- efficacy, samt jämfördes och analyserades mot tidigare forskning på ämnet,internationell såväl som nationell. Resultatet av vår studie visar att studie-och yrkesvägledarna på gymnasiet känner till fenomenet social snedrekrytering och samtliga har någon form av strategi för att minska den sociala bakgrundens betydelse vid karriärvalssituationer. Utifrån deras berättelser kunde vi lokalisera ett antal mönster som var genomgående för alla informanter vid deras arbete för att motverka social snedrekryering. Dessa mönster tematiseras genom tre olika teman: tidig vägledning, få eleven att tro på sig själv och vidgad handlingshorisont. Vår förhoppning är att studien kan komma andra till dels som ämnar att studera motverkandet av social snedrekrytering.

Orientador: Célia Maria David / Banca: Gustavo José de Toledo Pedroso / Banca: Raquel Santos Sant'Ana / Banca: Sivia Beatriz Adoue / Banca: Kênia Augusta Figueiredo / Resumo: O objeto de estudo da presente Tese perpassou a análise do "Ethos da Mobilidade" do Serviço Social brasileiro ("EMSS") e suas aproximações com o pensamento de Antonio Gramsci. A tipologia da pesquisa utilizada se moveu pelo âmbito bibliográfico e documental. O método dialético alicerçado no pensamento marxiano proporcionou investigar as determinações contidas no objeto e, consequentemente, a exposição de suas apreensões. A metodologia partiu, portanto, da realidade concreta ainda desconhecida e chegou, após aproximações investigativas, ao real concreto produzido. Os objetivos foram apresentados nos próprios capítulos do trabalho perfazendo o aspecto social e histórico do "EMSS", a materialidade do referido "ethos" e suas relações com o pensamento gramsciano e, por fim, o mesmo "modo de ser" profissional e as aproximações com a categoria democracia, em Gramsci. No primeiro momento, expôs-se acerca das concepções de moral, de ética, de valor e de liberdade do "EMSS". Posteriormente, apresentou-se o surgimento deste "ethos" na categoria profissional, por meio do Método BH e de seu desenvolvimento ético-político presente no III Congresso Brasileiro de Assistentes Sociais (Congresso da Virada), perfazendo o início da constituição sócio histórica do presente "ethos" na profissão. A investigação adentrou na materialidade do Projeto Ético-Político Profissional, por meio do "EMSS", uma nova perspectiva profissional, respaldada na vertente de intenção de ruptura, segundo Paulo Netto em... (Resumo completo, clicar acesso eletrônico abaixo) / Abstract: The object of the study from the current thesis accomplished the analysis of "Ethos in the Mobility" in the Brazilian Social Work ("EMSS") and its approaches to Antonio Gramsci thoughts. The typology research resulted from a bibliography and a documentary. The dialectic method in the Marxist thoughts afforded to investigate the determinations in the object and, consequently, the exposition of its seizures. The methodology began from the concrete reality still unknown and resulted after investigative approaches, taking everything into consideration accomplished. The aims were presented on their chapters and they go through the social and historical aspect from the "EMSS", the existence of the "ethos", and its relation to Gramsci's thoughts and, finally, the same "way of being" professional and the approaches to democracy category, in Gramsci. First of all it was shown the conception of moral, ethic, value, and liberty in "EMSS". Secondly, it was placed the "ethos" in the professional category, through the BH Method and its ethical political development presented in the III Brazilian Convention of Social Workers (Congresso da Virada), making the beginning of the social historic constitution in the current "ethos" in the profession. The investigation accomplished in the Ethical and Political Professional Project through the "EMSS" a new professional perspective, supported in the rupture intention, according Paulo Netto in " Social Work and Dictatorship: An analysis of a Social work in Brazil after 1964". Additionally it was presented the approaches among the constitutive category of the project: theoretical and methodological dimension, ethical and political, technical and operational and its approaches to Gramscians categories of the philosophy of praxis, political and intellectual sciences. The outcome made the presentation of the hegemony category in Gramsci... / Astratto: L'oggetto dello studio della presente Tesi perpassa l'analisi dell' "Ethos della Mobilità" del Servizio Sociale brasiliano" ("EMSS") e la sua vicinanza con il pensiero di Antonio Gramsci. La tipologia della ricerca utilizzata si è spiegata nell'ambito bibliografico e documentale. Il metodo dialettico imbasato nel pensiero di Marx ha proporzionato investigare le determinazioni contenute nell'oggetto e conseguentemente l'esposizione delle sue appreenssioni. La metodologia, è partita, pertanto, dalla realtà concreta ancora sconosciuta e ha raggiunto, dopo alcune approssimazione investigative, il reale concreto prodotto. Gli oggettivi sono stati presentati sui propri capitoli del lavoro, suddivisi fra l'aspetto sociale e storico del EMSS, la materialità del riferito ethos e le sue relazioni con il pensiero Gramsciano e, per fine, lo stesso "modo d'essere" professionale e le sue vicinanze con la categoria democrazia, in Gramsci. In un primo momento, si è esposta sui concetti della morale, dell'etica, del valore e della libertà del EMSS. Di seguito, si è presentato il sorgimento di questo ethos per la categoria professionale attraverso il metodo BH e del suo sviluppo eticopolitico presente nel III Congresso Brasiliano degli Assistenti Sociali, raggiungendosi così l'inizio della costituzione socio-storica dell presente "ethos" di questa professione. L'investigazione si è riversata sulla materialità del proggetto eticopolitico e profissionale, per mezzo del EMSS, sviluppandosi una nuova prospettiva professionale appoggiata nella vertente intenzionanle di rottura, secondo Paulo Netto nel sul libro (Ditadura e Serviço social: uma análise do serviço social pós-64). Poi, si sono presentate le valutazioni delle categorie costitutive già riferite nel proggetto, ovverossia: dimensione teorica metodologica, etico-politica e tecnico-operativo confrontandole con le categorie... / Doutor

Thesis (MA)--Stellenbosch University, 2014. / ENGLISH ABSTRACT: Burnout levels have been found to be high among nurses in both public and private hospitals in South Africa. Burnout is defined within the human services as a syndrome of emotional exhaustion, depersonalisation, and reduced personal accomplishment that can occur among individuals who work with people in some capacity. High levels of burnout have been linked to nurses’ intention to leave the profession, which places additional strain on an already struggling public health system characterised by a shortage of nurses in South Africa. The primary aim of the present cross-sectional correlational study was to determine the proportion of the variance in burnout among nurses accounted for by the linear combination of certain demographic characteristics and occupational stress factors. Secondary aims were to determine the relationship between such factors and burnout levels and to determine the average level of burnout and occupational stress factors reported. A convenience sample of 110 nurses was recruited from a public hospital located in the Western Cape. An analytical survey design for the collection of quantitative data was used. The results of hierarchical multiple regression analyses indicated that workload, interpersonal conflict at work, job status, organisational constraints, and HIV/AIDS stigma by association significantly predicted burnout levels. The linear combination of these variables accounted for 38% of the variance in emotional exhaustion, 32% of the variance in depersonalisation, and 12% of the variance in personal accomplishment. Death and dying-related stress and age did not predict burnout levels. Age was also the only predictor variable not significantly associated with burnout levels. Although burnout levels were not found to be high on average, 34% of the sample reported high levels of emotional exhaustion. A high average level of workload was also reported. It is recommended that future research should focus on the development and evaluation of interventions to ameliorate burnout among South African nurses. / AFRIKAANSE OPSOMMING: Hoë vlakke van uitbranding is bevind onder verpleegkundiges in beide openbare en private hospitale in Suid-Afrika. Uitbranding word binne die menslike dienste gedefinieer as 'n sindroom van emosionele uitputting, depersonalisasie en verminderde persoonlike vervulling wat kan voorkom onder individue wat werk met mense in een of ander hoedanigheid. Hoë vlakke van uitbranding is gekoppel aan verpleegkundiges se voorneme om die professie te verlaat, wat bykomende druk plaas op 'n reeds sukkelende openbare gesondheidstelsel gekenmerk deur 'n tekort aan verpleegkundiges in Suid-Afrika. Die primêre doel van die huidige deursnee- korrelasionele studie was om te bepaal hoeveel van die variansie in uitbranding onder verpleegkundiges voorspel word deur die lineêre kombinasie van sekere demografiese eienskappe en beroepstresfaktore. Sekondêre doelwitte was om die verhouding tussen sodanige faktore en uitbrandingsvlakke te bepaal en om die gemiddelde vlak van uitbranding en beroepstresfaktore soos gerapporteer te bepaal. ’n Gerieflikheidsteekproef van 110 verpleegkundiges is gewerf uit 'n openbare hospitaal geleë in die Wes-Kaap. 'n Analitiese opname-ontwerp vir die insameling van kwantitatiewe data is gebruik. Die resultate van hiërargiese meervoudige regressie-ontledings het aangedui dat werkslading, interpersoonlike konflik by die werk, werkstatus, organisatoriese beperkinge , en MIV/VIGS stigma deur assosiasie uitbrandingsvlakke beduidend voorspel het. Die lineêre kombinasie van hierdie veranderlikes was verantwoordelik vir 38% van die variansie in emosionele uitputting, 32% van die variansie in depersonalisasie, en 12% van die variansie in persoonlike vervulling. Dood en sterfte-verwante stres en ouderdom het nie uitbrandingsvlakke voorspel nie. Ouderdom was ook die enigste veranderlike wat nie beduidend geassosieer was met uitbrandingsvlakke nie. Alhoewel dit bevind is dat gemiddelde vlakke van uitbranding nie hoog is nie, het 34% van die steekproef hoë vlakke van emosionele uitputting gerapporteer. 'n Hoë gemiddelde vlak van werkslading is ook aangemeld. Dit word aanbeveel dat toekomstige navorsing toegespits behoort te word op die ontwikkeling en evaluering van ingrypings om uitbranding onder Suid-Afrikaanse verpleegkundiges aan te spreek.

The importance of ethnic origin as a factor in delivery of social services has been recognised internationally as relevant at different levels of organization. This study examined 500 dossiers, a random sample of clients referred in 1985 to one hospital social service department in Montreal. Age, gender, status of children, referring hospital service, problems experienced and involvement with community social service agencies were found to be related to ethnic origin, using the Kruskal-Wallis and Pearson chi-squared test. After accounting for differences between ethnic groups in age, type of problem and referring hospital service by the use of logit analysis, ethnic origin significantly affected the changes of involvement with Social Service Centres and Departments of Youth Protection. Among the implications of the results for social services in Montreal were the need for the following: recognition that some ethnic minorities have very different social service needs than the larger ethnic groups; development of skills in cross-cultural social service provision because of the clientele's varied ethnic background; consideration of the impact, desirability and viability of ethnic/socioculturally specific agencies and services. The urgent need for further research is emphasised.