<p>Den här undersökningen bygger på fyra djupintervjuer av samhällskunskapslärare i år 7 - 9. Syftet med undersökningen är att år 7 - 9 lärare i samhällskunskap ska ge sin åsikt om vad de anser vara de viktigaste kunskapsområdena i att undervisa om och hur deras undervisning ska ge eleverna möjlighet att nå dit. Den här undersökningen är gjord utifrån Folke Vernerssons undersökning om läraruppfattningar i boken "Undervisa om samhället". </p><p>Den här undersökningen visar att samhällskunskapslärarna väljer att undervisa om samma kunskapsområden som tidigare undersökningar visar. Lärarnas motivering för deras val av kunskapsområden är att de vill förbereda eleverna för livet efter skolan. Dessutom vill de fostra eleverna till demokratiska respektfulla medborgare.</p>

Den här undersökningen bygger på fyra djupintervjuer av samhällskunskapslärare i år 7 - 9. Syftet med undersökningen är att år 7 - 9 lärare i samhällskunskap ska ge sin åsikt om vad de anser vara de viktigaste kunskapsområdena i att undervisa om och hur deras undervisning ska ge eleverna möjlighet att nå dit. Den här undersökningen är gjord utifrån Folke Vernerssons undersökning om läraruppfattningar i boken "Undervisa om samhället". Den här undersökningen visar att samhällskunskapslärarna väljer att undervisa om samma kunskapsområden som tidigare undersökningar visar. Lärarnas motivering för deras val av kunskapsområden är att de vill förbereda eleverna för livet efter skolan. Dessutom vill de fostra eleverna till demokratiska respektfulla medborgare.

Syftet med arbetet är att genom litteraturstudier och en empirisk undersökning få en inblick i hur lärare undervisar i so idag. Vi vill också se vad styrdokumenten säger om so-ämnena och utifrån litteraturstudier och intervjuer ta reda på hur vi själva skulle vilja arbeta. I den första delen av arbetet har vi valt att redovisa relevanta delar ur de nuvarande styrdokumenten och ger där även en kortfattad historisk tillbakablick. Därefter följer en litteraturgenomgång där vi valt att redovisa de böcker vi använt var för sig. Eftersom syftet delvis är att ta reda på hur man arbetar med so i skolan idag ansåg vi det nödvändigt att göra en empirisk studie. Vi intervjuade elva lärare med olika inriktningar och stadier, varav en outbildad, på fem olika skolor. För att få en helhetsbild valde vi att intervjua lärare från årskurs 1-9. Vi presenterar intervjuerna med lärarna var för sig i löpande text eftersom vi anser det bli mer lättförståeligt då. Efter dessa följer en resultatdiskussion där vi bland annat tar upp att alla lärare som vi har intervjuat arbetar, mer eller mindre, integrerat med de olika so-ämnena och att de flesta prövat att arbeta tematiskt. Alla lärarna tycker att geografi är ett mycket viktigt ämne och det dominerar so-undervisningen i de lägre stadierna. Man kan även se att de arbetar mycket med historia. Ämnet samhällskunskap återkommer i nästan alla intervjuer när det gäller aktuella händelser. Det som förvånade oss var hur lite religionsämnet förekom i intervjuerna med lärarna på de lägre stadierna. De flesta lärarna försöker att variera sin undervisning genom att arbeta på olika sätt och att ha olika redovisningsformer. För att skapa ett bra klassrumsklimat säger de flesta att det är viktigt att det är tryggt och lugnt och att man har roligt tillsammans. Arbetet avslutas med en slutdiskussion där vi relaterar litteraturen till intervjuerna och här kan man bland annat se att en likhet är att de tar upp integrering som en viktig del i undervisningen. Här diskuterar vi även våra egna åsikter och hur vi skulle vilja arbeta, bland annat hur viktigt det är att eleverna får en helhet i undervisningen.

<p>Syftet med arbetet är att genom litteraturstudier och en empirisk undersökning få en inblick i hur lärare undervisar i so idag. Vi vill också se vad styrdokumenten säger om so-ämnena och utifrån litteraturstudier och intervjuer ta reda på hur vi själva skulle vilja arbeta. </p><p>I den första delen av arbetet har vi valt att redovisa relevanta delar ur de nuvarande styrdokumenten och ger där även en kortfattad historisk tillbakablick. Därefter följer en litteraturgenomgång där vi valt att redovisa de böcker vi använt var för sig. </p><p>Eftersom syftet delvis är att ta reda på hur man arbetar med so i skolan idag ansåg vi det nödvändigt att göra en empirisk studie. Vi intervjuade elva lärare med olika inriktningar och stadier, varav en outbildad, på fem olika skolor. För att få en helhetsbild valde vi att intervjua lärare från årskurs 1-9. Vi presenterar intervjuerna med lärarna var för sig i löpande text eftersom vi anser det bli mer lättförståeligt då. Efter dessa följer en resultatdiskussion där vi bland annat tar upp att alla lärare som vi har intervjuat arbetar, mer eller mindre, integrerat med de olika so-ämnena och att de flesta prövat att arbeta tematiskt. Alla lärarna tycker att geografi är ett mycket viktigt ämne och det dominerar so-undervisningen i de lägre stadierna. Man kan även se att de arbetar mycket med historia. Ämnet samhällskunskap återkommer i nästan alla intervjuer när det gäller aktuella händelser. </p><p>Det som förvånade oss var hur lite religionsämnet förekom i intervjuerna med lärarna på de lägre stadierna. De flesta lärarna försöker att variera sin undervisning genom att arbeta på olika sätt och att ha olika redovisningsformer. För att skapa ett bra klassrumsklimat säger de flesta att det är viktigt att det är tryggt och lugnt och att man har roligt tillsammans. Arbetet avslutas med en slutdiskussion där vi relaterar litteraturen till intervjuerna och här kan man bland annat se att en likhet är att de tar upp integrering som en viktig del i undervisningen. Här diskuterar vi även våra egna åsikter och hur vi skulle vilja arbeta, bland annat hur viktigt det är att eleverna får en helhet i undervisningen.</p>

No description available.

Migrationskrisen som inträffade hösten år 2015, flydde över en miljoner människor till Sverige för att söka asyl på grund av oroligheter i hemlandet (Utredningen om migrationsmottagandet, 2015). Sedan den stora migrationskrisen i Sverige år 2015 har många människor under de senaste åren invandrat till Sverige. Denna händelse har haft en stor påverkan på skolorna i landet. Många nyanlända elever har tagits emot av olika skolor i Sverige under åren. För många av dessa nyanlända elever är skolan en viktig grund för att inkluderas och klara sig i samhället.   Syftet med denna studie är att undersöka vad forskningen säger om hur man kan undervisa om svåra begrepp i SO-undervisningen för nyanlända elever i årskurs 1–3. I denna studie används vetenskapliga artiklar samt vetenskaplig litteratur för att kunna besvara detta syfte. Resultatet i vår studie visar att det finns olika språkliga stöttningar som lärare i SO-ämnet kan använda sig av för att bidra till språkutveckling bland nyanlända elever. Stödet av en modersmålslärare samt resurser som visuellt stöd och grupparbete spelar en viktig roll för att nyanlända elever ska kunna utveckla ett vardagsspråk samt ett skolspråk inom SO-undervisningen.

No description available.

No description available.

Sammanfattning  Som lärare för elever i årskurserna F-3 finns det en uppsjö av olika didaktiska val att välja mellan för att skapa förutsättningar för elevers lärande. Syftet med denna kunskapsöversikt är att undersöka hur ämnesövergripande undervisning i SO kan gynna elevers lärande och vilken påverkan det kan ha på lärares uppdrag. “Hur kan ämnesövergripande undervisning inom SO-ämnena påverka elevers lärande och lärares uppdrag?” är frågan som besvaras för att fylla syftet. Kunskapsöversikten riktar sig till lärare och studenter som är intresserade av vad forskning säger om hur SO-undervisning kan planeras och utformas på olika sätt för att gynna elevers lärande, samt hur detta påverkar lärares uppdrag. Ämnesspecifika sökord har använts i adekvata databaser, och relevanta källor med betydelse för kunskapsöversikten har plockats ut för att granskas och analyseras.    Vi har båda erfarenhet av att arbeta i skolmiljön sedan tidigare, samt erfarenhet av verksamhetsförlagd utbildning i återkommande perioder på två olika skolor. Efter reflektion och sammanfattning av de olika erfarenheterna är slutsatsen av dessa att vi upplevt en stor variation i hur undervisningen i SO-ämnena planerats och utförts på olika grundskolor. Detta gjorde det än mer intressant att ta reda på vad forskning egentligen säger om detta.    Forskning vi tagit del av visar att elevers lärande kan påverkas av de didaktiska val som lärare tar. Samtidigt som lärarens arbete och planeringsfas utmanas kan detta arbete leda till möjligheter som gynnar elevers lärande.                Nyckelord: Arbetssätt, lärande, didaktik, samhällsorienterade ämnen, SO-undervisning,  undervisning, ämnesintegration, ämnesövergripande.

En stor fråga i skolans värld är vilken kunskap eleverna ska undervisas på och hur eleverna ska utvecklas. En annan fråga är hur lärare ska bedöma eleverna för att försäkra sig om att ämneskunskap och ämnesförmågor som att tillämpa, analysera och värdera begreppskunskapnår fram till eleverna.Syftet med uppsatsen är att undersöka hur skriftliga provfrågor ställs inom ämnet samhällskunskap på gymnasienivå. Vidare vill jag titta på vilka kunskaper kommer till uttryck i skriftligt prov. Studien kombinerar kvantitativ och kvalitativ metoder för att undersöka lärarens uppfattning om vilka kunskapsformer som dominerar i skriftliga prov och uppfattningar om denna typ av prov. Resultatet visar beroende på vilket område/ moment som ska examineras varierar kunskapsformer från faktakunskap, begreppskunskap till förståelse och analysförmågan. Resultatet visar även att fokus på vilka kunskaper ska testas beror på vilken betygsnivå eleven testas på. Vid betyget E-nivå är fokus på att förklara fakta och begrepp medan på C-nivå och A-nivå ligger fokus på att förstå, redogörelse och analyserande frågor.