Produktiviteten inom byggbranschen har länge ansetts som låg och byggbolag i sektorn arbetar för att bli effektivare. Denna rapport syftar till att utreda hur informationsflödet vid grundläggning av betongpålar kan effektiviseras. Studien utgår ifrån Skanska Sverige ABs region Skanska Grundläggning som bland annat bedriver betongpålningsverksamheten inom företaget. För att skapa en förståelse för informationsflödet inom verksamheten behövde författarna kartlägga de befintliga arbetssätten som används idag. Målsättningen var sedan att utifrån det nuvarande tillståndet formulera ett framtida tillstånd med en ökad effektivitet i informationsflödet. Inom byggsektorn implementeras BIM på bred front och detta arbetssätt utreds i rapporten som en möjlighet till ett förbättrat informationsflöde.  För att kartlägga betongpålningsproduktionen inom företaget har metoden värdeflödesanalys använts. Metoden är ett sätt att kartlägga en specifik process, där produkten som kunden vill ha följs. Analysen har sitt ursprung från Toyotas arbetssätt som idag benämns som lean.  Kartläggningen av betongpålning i rapporten hade sin start vid transport från fabrik och slut vid när pålen lämnats över till kunden. I kartläggningen följer författarna materialflödet samt informationsflödet knutet till materialet under förädlingsprocessen. Insamlingen av data till kartläggningen gjordes genom en intervjustudie och en observationsstudie. För att förstå möjligheten till implementeringar utfördes även en enkätstudie och intervjustudie, angående utnyttjandet av BIM inom Skanska Grundläggning. Användningen av BIM inom organisationen skiljde sig mellan de olika yrkesgrupperna, tjänstemän och yrkesarbetare. Enkätstudien utfördes på fem projekt i Stockholmsområdet. Bland tjänstemännen arbetade 8 av 19 med BIM varje vecka eller oftare medan 16 av 17 yrkesarbetare aldrig arbetat med BIM. Resultaten till värdeflödesanalysen var hämtade från två projekt, FSE 105 Betongtunnel Kungens kurva och Trafikplats Vega. Utifrån resultaten formulerades två förbättringsområden, där utsättning genom maskinstyrning var det ena och digitalisering av dokumentation var det andra. Implementeringen av GPS-styrning på pålkranar behöver inte lång tid för att löna sig ekonomiskt. Utifrån resultaten kan ca 170,000 SEK sparas per år och maskin om maskinstyrning implementeras, samt att det finns ytterligare positiva effekter som framkommit men inte uppmäts i denna studie. Det finns dock hinder i användarvänligheten och tekniken kräver idag manuell handpåläggning i vissa moment. För utvecklingen av BIM hos medarbetarna finns stora vinster genom förenklade informationsflöden men också svårigheter eftersom en stor del av medarbetarna idag blir hindrade av tekniken. / Productivity in the construction industry has for a long time been considered as low compared to other industries. The construction industry has started to adapt strategies that have been successful in other industries to increase the productivity. This report aims to examine how the information flow during foundation of concrete piles can be more efficient. The study is based on Skanska Sweden AB for the region of Skanska foundation. Concrete piling is one of the foundation activities that Skanska foundation performs. To create an understanding about the information flow, the authors had to identify the existing working method that was used today. The aim was then based on the current state to formulate a future state with a greater efficiency in the flow of information. BIM has begun to be implemented as a working method in the construction sector and have therefore been investigated in the report as an opportunity for an improved flow of information. To identify the production process for concrete piling within the company the authors have used value stream mapping. The method is a way of mapping a specific process, where the product that the customer wants is followed. The analysis originating from Toyotas method which today is referred to as lean. The mapping of concrete piling started from the transport of the factory to the pile was handed over to the customer. During the mapping the authors follows the material flow and the information flow related to the material during the process. The collection of data for the value stream mapping was done based on interviews and observations. To understand the possibility of implementations carried out a questionnaire and interviews, regarding the use of BIM in Skanska foundation. The use of BIM within the organization differs between the different professional groups, civil servants and skilled workers. The questionnaire survey was conducted on five projects in the Stockholm area. Among civil servants eight of 19 worked with BIM weekly or more often, while 16 of 17 skilled workers never had worked with BIM at all. The results of value stream analysis were collected from the two projects, the FSE 105 Concrete tunnel at Kungens kurva and interchange Vega. Based on the results the authors have formulated two areas of improvements. The first improvement is about release measuring through machine control and the second are about digitization of documents. Implementation of machine control on a pile driver does not need a long time to pay off financially. From the results, about 170,000 SEK can be saved per year and machine if machine control would be implemented on the pile drivers. There are more positive effects that have been observed during the study but these effects have not been measured.  However, there are obstacles in the usability and technology today that require manual intervention at certain stages. For the development of BIM among the employees there are great gains through simplified information flow. With that there comes difficulties since a large proportion of employees is hindered by technology.

During the 21st century banks have been going through big changes due to both digitization and increase in competition from niche banks. Furthermore, there has been a decrease in customer satisfaction during the last decade. The purpose of this study is therefore to clarify how the banks act in their work to stay competitive by cater their customers’ needs through customer involvement. The objective of this study has been to conduct in-depth interviews with two of the four big banks of Sweden. In-depth interviews were chosen to, in the best way possible, examine the underlying factors, and how they act when involving customers.The results obtained from the in-depth interviews was then analysed starting from the framework of theory found about the subject to create a perception whether the banks’ work corresponds with the contemporary research about the subject of customer involvement and customer focus. The result from the analysis then gave the authors the insights that the banks where, in a much greater extent than was thought, where working with both customer involvement and questions about digitization. This through a clear customer focus and strategic planning of how to assimilate information about their customers. The conclusion of the study is that the banks’ work is in line with what the researchers are advocating in their research about how to cater to customers’ needs through customer involvement. The banks have thereby created a foundation from which they can develop services the in the best way possible cancreate satisfied customers. / Under 2000-talet har bankerna genomgått stora förändringar med utmaningar från såväl digitalisering och ökad konkurrens från mindre nischbanker. Ytterligare har bankernas kundnöjdhet minskat under det senaste decenniet. Den här studien syftar därför till att klargöra hur bankerna arbetar för att vidhålla sin konkurrenskraftighet genom att tillgodose kundens behov med kundinvolvering. Det genom att genomföra djupintervjuer med två av de fyra storbankerna. Djupintervjuer valdes för att på ett så bra sätt som möjligt undersöka de bakomliggande faktorerna samt hur arbetet med deras kundinvolvering faktiskt ser ut. Resultatet som erhölls från djupintervjuerna har sedan analyserats med utgångspunkt från de teoretiska referensramar som sammansatts. Det för att skapa en uppfattning om huruvida bankernas arbete överensstämmer med den moderna forskningen kring kundinvolvering och kundfokus. Resultatet från analysen gav författarna insikten om att bankerna, i en långt vidare utsträckning än vad som uppfattats, arbetar med såväl kundinvolvering som frågor om digitalisering. Det genom tydlig kundfokus och strategiska planer för att tillgodogöra sig av kundens information. Studiens slutsats är att bankerna arbetar i det led forskarna förespråkar i sin forskning kring hur kundens behov till bästa sätt tillgodoses genom kundinvolvering. Bankerna har därmed skapat sig en grund till att utveckla tjänster som på bästa sätt skapar nöjda kunder.

I följande uppsats undersöks banker som tillämpar sociala medier strategiskt i dess marknadsföring. Fokuset ligger i att förstå vilka strategier bankerna använder för att bilda samt utveckla relationer med deras kunder, samt hur kunderna tar ställning till bankernas aktiviteter på sociala medier. I uppsatsen används två olika metoder som skapar med en tydligt bild och förståelse av det som undersöks. Ena metoden är kvalitativ i form av semistrukturerade intervjuer och den andra är kvantitativ i form av enkäter. De semistrukturerade intervjuerna genomfördes vid tre olika tillfällen med tre Sveriges storbanker och dessa var Swedbank, Handelsbanken samt S.E.B. Därav samlades djup information in gällande strategierna de använder för att bygga relationer med kunder via sociala medier. Enkäterna delades ut till totalt 102 människor som använder sociala medier och är kunder hos en bank. Därav samlades en stor mängd data som bearbetades, vilket därmed gav en tydlig bild gällande vad kunderna tycker och tänker gällande bankernas aktiviteter på sociala medier. I studien används flera teorier inom marknadsföring, bland annat teorier inom relationer och relationsbyggande på sociala medier samt electronic word of mouth. Dessutom används teorier som berör hur företag strategiskt ska tillämpa sociala medier. De valda teorierna i studien användes för att bilda frågor till intervjuguiden till de semistrukturerade intervjuerna samt för att genomföra en analys av empirin. Slutligen visades det att bankerna använder sociala medier som ett komplement i deras marknadsföringsstrategi för att bland annat bemöta sina kunder och hjälpa dem med olika ärenden, samt för att synliggöra sig själva för att skapa en medvetenhet hos människor. Undersökningen påvisade även att bankerna arbetar på olika sätt för att bygga relationer med kunder. Utifrån ett kundperspektiv påvisade studien att flera människor som använder sociala medier inte följer deras bank då flera av dem anser att bankerna är ointressanta på sociala medier.

Syftet med denna uppsats är, med fokus på researrangörer, att finna och analysera vad som karaktäriserar varumärken. Vidare är avsikten att klarlägga researrangörers kommunikation till konsumenter. Utifrån uppsatsens syfte utformades följande tre forskningsfrågor: Vad karaktäriserar varumärkens identitet och budskap? Vilket utrymme och vilken roll ges varumärken i såväl traditionella som digitala kanaler? Vad kännetecknar personalens och kundernas roller på en resa? / The aim of this thesis, focusing on the travel arrangers, is to find and analyse what characterizes brands. Furthermore, the intention is to explain travel arrangers communication towards customers. We have posed these following three research questions: What characterizes brand identities and messages? What space and which role is given to brands in both traditional and digital channels? What defines the personnels and the customers roles during a trip?

Att det har blivit en ökad digitalisering i handeln de senaste 10 åren är ingen hemlighet. Internet har skapat möjligheter som tidigare inte funnits och att handla elektroniskt har blivit en stor företeelse på marknaden. Elektronisk handel, med andra ord e-handel, har ökat kraftigt de senaste åren och förutspås även att bli ännu större i framtiden. Digitaliseringen har gjort att människor har fått nya beteenden och att konkurrensen på detaljhandelsmarknaden har förändrats. Med både förändrat beteende och en annorlunda konkurrens påstås det att detaljhandeln är inne i ett skifte nu, ett skifte som förändrar branschen och med stor sannolikhet påverkar de fysiska butikerna på marknaden. E-handel har gjort det möjligt för minskade sökkostnader och priser, lägre distributionskostnader och att avstånd blir möjliga att sudda ut. Samtidigt har kunder efterfrågat smidiga och enkla affärer vilket har gjort att e-handel har vunnit allt fler kunder.  Syftet med denna uppsats är att se om det blir någon inverkan på de fysiska butikerna inom detaljhandeln när det gäller försäljning, antal sysselsatta och antal arbetsställen när användningen av e-handel ökar i Sverige. Studien baseras på en kvantitativ metod där tidigare studier samt regressionsanalyser utgör grunden. Regressionsanalysen genomförs på data inhämtad från myndigheter samt organisationer och de tre beroende variablerna är omsättning per person i fysiska butiker, antalet sysselsatta i fysiska butiker samt antalet arbetsställen inom detaljhandeln. Resultaten som skattas tyder på att det finns en trend som visar att när e-handelsanvändning ökar så minskar försäljning per person i de fysiska butikerna, det går dock inte att säga att e-handelsanvändningen är det som påverkar försäljningen. Resultatet tyder även på att det inte med säkerhet går att säga att antalet sysselsatta eller arbetsställen kommer påverkas av en ökad e-handelsanvändning i Sverige. / That a digitization has taken place in the retail industry in the last 10 years isn’t a secret. The internet has created new opportunities and electronic commerce has been a large-sized phenomenon on the retail market. Electronic commerce, in other words the e-commerce, has increased sharply in recent years and is predicted to grow even bigger in the future. Digitization has created new behaviors among consumers and new competitive situations on the retail market. With both new behaviors and new competitive situation, the retail industry is changing and with great probability also the brick-and-mortar stores will be affected by it. E-commerce has made it possible to reduce search costs and prices, to have lower distribution costs and make it possible to overcome distance. At the same time, the consumers demand smooth and simple business, which has made e-commerce use even stronger among the customers.  The purpose of this thesis is to see if the brick-and-mortar stores sales, employment or number of workplaces are affected by an increase in the use of e-commerce in Sweden. The study is based on a quantitative method with previous studies and regression analysis as the foundation of the study. The regression analysis is performed with data from retail organizations and the dependent variables in the regression is revenue per capita in brick-and-mortar stores, employment and number of workplaces. The results of the study indicate a trend in the retail market where the revenue per capita decrease in brick-and-mortar stores while the e-commerce use increase, however it cannot be claimed that e-commerce affects the sale in brick-and-mortar stores. The results also indicate that it is not possible to conclude that e-commerce use will affect the number employed or number of workplaces in Sweden.

Inledning: En stor del av den svenska ekonomin vilar på den svenska banksektorn. I och med den ökande digitaliseringen som blivit än mer påtaglig på senare tid har konkurrenssituationen bidragit till ett nytt utgångsläge än tidigare. Idag talas det om nya konkurrenter i banksektorn, som FinTech bolag, internationella banker och andra aktörer som börjar utmana svenska storbanker om fler marknadsandelar. Syfte och problemformulering: Syftet med arbetet är att identifiera, beskriva och förklara hur svenska storbanker och FinTech bolag uppfattar möjligheterna och hoten i samband med den ökande digitaliseringen inom banksektorn. Detta är för att försöka skapa en förståelse för förändringen av banksektorn i samband med digitaliseringen. Hur uppfattar svenska storbanker och FinTech bolag de möjligheter och hot som uppkommer i samband med den ökande digitaliseringen? Teoretisk referensram: De teorier som har använts under studien är isomorfismen med underbegreppen tvingande, imiterande och normativ isomorfism samt Porters strategiteori, femkraftsmodellen. En SWOT analys har använts för att enklare kunna identifiera bankernas styrkor, svagheter, möjligheter och hot i samband med digitaliseringen. Studien har även använt sig av tidigare forskning och tagit hänsyn till strävan efter legitimitet och krav på kostnadseffektivisering. Detta har använts som stöd till det empiriska resultat som samlats in för att enklare kunna analysera och därmed få problemformuleringen besvarad. Metod: Det empiriska materialet har samlats in med en kvalitativ metod. 5 informanter har medverkat i semistrukturerade intervjuer. Slutsats: Författarna till studien har identifierat och beskrivit flera faktorer till hur de uppfattar de möjligheter och de hot som finns i samband med den ökande digitaliseringen. Informanterna belyste både möjligheter och hot, exempelvis att regelverket PSD2 ökar konkurrensen och förbättrar situationen för mindre aktörer att konkurrera mot de större bankerna. Studien har även begränsats till svenska storbanker och FinTech bolag. / Introduction: A big part of the Swedish economy rests on the shoulders of the Swedish bank sector. Because of the increasing digitalization in recent times, the difference in competition has become substantially more evident and it has received a completely new starting point compared to before. The newest and most recent additions to the competition within the banking sector are examples such as FinTech companies, international banks and other parties that are also starting to compete with the big Swedish banks for market shares. Purpose and problem formulation: The purpose of this study is to describe the way the big Swedish banks and FinTech companies perceive the different opportunities and threats related to the increased digitalization that we see today. This will allow us to try and create an understanding of what the future might look like and what has already changed within the banking sector ever since the introduction of digitalization. How do the big Swedish banks and FinTech companies perceive the different opportunities and threats related to the increased digitalization? Theoretical frame of reference: The theories that have been used during the study are isomorphism with the notion of compelling, imitating and normative isomorphism as well as Porter's strategy theory, the five force model. A SWOT analysis has been used to more easily identify the banks' strengths, weaknesses, opportunities and threats during the digitization. The study has also used previous research and taken into account the quest for legitimacy and demands for cost efficiency. This has become a support for the empirical results that have been collected in order to be able to analyze more easily, reach a conclusion and thus get the problem formulation answered. Method: The empirical material has been collected with a qualitative method. 5 informants have participated in semi-structured interviews. Conclusion: The authors of the study have identified, described and explained several factors as to how they perceive opportunities and threats during the increasing digitization. The informants shared both opportunities and threats, such as the fact that the PSD2 regulations increase competition and improve the situation for smaller players to compete against the big banks. The study has also been limited to big Swedish banks and FinTech companies.

Detta arbete syftar till att undersöka vilka attityder fyra engelsklärare samt en lärare i samhällsorienterande ämnen i årskurs 7-9 har till digitalisering i skolan i allmänhet och ett specifikt digitalt läromedel i synnerhet i samma kommun. Arbetet syftar även till att översiktligt redogöra för de olika roller som krävs för förändring. Semistrukturerade intervjuer med fem lärare i samma kommun, samt med försteläraren i it har genomförts för att undersöka fördelar och nackdelar som kan finnas med ett digitalt läromedel med fokus på engelska. Forskningen som presenteras samt resultaten antyder att en förändring, som digitalisering i undervisningen innebär, kräver engagerade och positiva lärare som ser fördelar med förändringen tydligt. För att lärarna ska bli positivt inställda krävs en engagerad och positiv skolledning. I den aktuella kommunen ser inte lärarna vinsten med förändringen tydligt vilket kan vara en av orsakerna till att förändringsarbetet går tungt. I slutet av arbetet ges några förslag på hur en skolledning skulle kunna arbeta för att underlätta införandet av ett digitalt läromedel.

Digitalisering genomsyrar fler och fler delar av dagens samhälle. Ett område där man nyligen börjat bedriva forskning är digitalt underhåll. Detta område är särskilt intressant när det gäller komponenter med lång livslängd som i exempelvis gruv- och transportindustrin då tiden för driftstopp av enheten kan minskas och rätt typ av underhåll kan ske genom rätt typ av diagnos. Detta leder till sänkta kostnader för företagen som implementerar digitalt underhåll. Fördelar med digitalt underhåll finns beskrivna i litteratur, men de viktiga faktorerna som behöver bearbetas för att kunna implementera det finns det i dagsläget inte mycket forskning kring. Syftet med denna studie var att utforma ett ramverk för vilka viktiga faktorer som bör tas i beaktning och dess samband då en organisation vill implementera digitalt underhåll, samt identifiera det resultat som uppstår då övergången till digitalt underhåll har genomförts. För att uppnå syftet genomfördes en abduktiv fallstudie kring digitalisering av järnvägsunderhåll på Sweco Rail AB, med fokus på deras största kund Trafikverket. En litteraturstudie genomfördes för att skapa en bild av problemet och data samlades in genom insamling av dokumenterat material och 26 intervjuer i tre faser; explorativa, semistrukturerade och uppföljande. Den data som samlades in analyserades sedan genom komparativ analys och tematisk kodning för att bidra till studiens resultat. Slutligen validerades resultatet med hjälp av experter inom området. Resultatet av studien var ett ramverk där fem faktorer som identifierats som viktiga att bearbeta för att implementera digitalt underhåll presenteras, deras samband samt det resultat som uppstår av att implementera det digitala underhållet visas. Ramverket innehåller faktorerna Digital teknik, Organisatorisk utveckling, Förändrade arbetssätt, Regelverk och Informationssäkerhet. I varje faktor identifierades även underkategorier. Ramverket visade även vad resultatet blir av att implementera digitalt underhåll.  Det praktiska bidraget är att ramverket hjälper organisationer att fokusera på de delarna som identifierats som viktiga. Detta för att implementeringen av digitalt underhåll ska bli så lyckad som möjligt, samtidigt som det visar de resultat som går att uppnå som en tydlig målbild. Det teoretiska bidraget är en fördjupad förståelse för området digitalt underhåll. Framtida forskning kan undersöka faktorerna hos företag som redan har genomfört en implementering av digitalt underhåll för att på så sätt verifiera resultaten från denna studie.

Purpose – The purpose of this study is to create understanding for which dimensions that influence public agencies’ digital maturity, and how these agencies can work with these dimensions in order to improve the level of digital maturity. This contributes with increased understanding and insight for how the digital maturity can be assessed and improved. Method – The study is of explorative character, with mainly an inductive approach. Qualitative multiple case studies have been conducted in order to fulfil the purpose of the study. Primary data have been collected through 21 semi-structured interviews. Seven of these interviews were held with digital consultants, and the remaining 14 interviews were conducted with respondents from eleven different Swedish public agencies. Results – The study contributes with seven different key-dimensions, with belonging sub-dimensions. The seven dimensions are; vision & strategy, senior management, leadership, culture, capabilities & competence, digital technologies and provisions. These dimensions are presented and explained together with recommendations for how the public agencies can work with these, in order to improve their digital maturity. Theoretical implications – The study has started to fill a gap within the literature of digital maturity connected to the public sector. The study also contributes with an empirical anchored framework that describes the dimensions that affect the public agencies digital maturity and how these dimensions can improve the level of digital maturity. Practical implications – The practical contribution is a framework that can be used as a foundation by leaders and managers in public agencies to assess and increase the level digital maturity. The framework highlights seven key-dimensions, with sub-dimensions, that public agencies need to work with in order to successfully become more digital mature. / Syfte – Syftet med denna studie är att skapa förståelse för vilka dimensioner som påverkar statliga myndigheters digitala mognad, samt hur myndigheter kan arbeta med dessa dimensioner för att ökaden digitala mognadsgraden. Detta bidrar med ökad förståelse och insikt för hur den digitala mognaden kan utvärderas samt förbättras. Metod – Studien är av explorativ karaktär, med huvudsakligen en induktivansats. Kvalitativa flerfallsstudier har genomförts för att uppnå studiens syfte. Primärdata samlades in genom 21 semi-strukturerade intervjuer. Av dessa 21 intervjuer genomfördes sju med representanter från ett IT-konsultföretag och14 intervjuer med representanter från elva svenska statliga myndigheter. Resultat – Studien har resulterat i sju olika nyckeldimensioner, med tillhörande under dimensioner till varje nyckeldimension. De sju dimensionerna är vision & strategi, ledningsgrupp, ledare & chefer, kultur, förmågor & kompetenser, digital teknik samt författningar. Dessa presenteras och förklaras tillsammans med rekommendationer för hur myndigheter kan öka sin digitala mognad. Teoretiska implikationer – Studien har påbörjat arbetet med att fylla ett gap i den vetenskapliga forskningen kring digital mognad i offentlig sektor. Dessutom bidrar studien med ett empiriskt förankrat ramverk som beskriver vilka dimensioner som påverkar statliga myndigheters digitala mognad samt hur dessa dimensioner kan öka den digitala mognadsgraden. Praktiska implikationer – Det praktiska bidraget är ett ramverk som kan användas som bas och utgångspunkt av ledande chefer i främst statliga myndigheter för att utvärdera samt öka den digitala mognadsgraden. Ramverket består av sju nyckeldimensioner, med tillhörande underdimensioner, som statliga myndigheter behöver utveckla för att framgångsrikt bli mer digitalt mogna.

With the development of society, organizations are increasingly working to streamline their businesses to maintain and strengthen their position on the market. This can be carried out in several different ways, since businesses are individual and require special needs to develop longterm sustainability. The purpose of this case study is to emphasize how material flows within industrial goods reception can be streamlined based on human aspects. To answer the purpose, data was collected through interviews, observations and literature studies. Six interviews have been conducted at BillerudKorsnäs, with observations taking place continuously during the study. This is to create a reality perception with different approaches to increase the credibility of the study. The results were analyzed and discussed with the help of literature reviews. The literature studies consist of collected scientific articles, course literature, web pages and other credible sources. The results are based on a study of internal material flow in the central repository at BillerudKorsnäs in Gävle. As discovered, the material flow consists of mainly manual labor that lead to unnecessary time-consuming disturbances. A contributing factor to improve and streamline the material flow has been built on identifying health-promoting measures. Therefore, industrial goods reception can be made more efficient with the help of digital aids concerning to human aspects.