Digitaliseringen i samhället går snabbt framåt men det är inte alltid enkelt att utveckla   digitala tjänster, framförallt inte inom den offentliga sektorn. Inom skolväsendet har    digitaliseringen gått långsamt och mött utmaningar i form av bristen på digital kompetens, säkerställa att elever inte hamnar i ett digitalt utanförskap och en ständigt    växande EdTech-marknad. När covid-19-pandemin drabbade världen valde Sverige     att stänga gymnasie- och högskolor och bedriva all undervisning på distans. Denna    studie har undersökt hur gymnasielärare har upplevt hur digitaliseringsarbetet i    svenska gymnasieskolor har påverkats under covid-19-pandemin när de har tvingats    att bedriva undervisning på distans. Syftet har varit att få en större förståelse för hur    skolor har hanterat pandemin och på vilket sätt det har påverkat skolors    digitaliseringsarbete. Gymnasielärare har intervjuats för att ta reda på hur de har    upplevt det digitala arbetet under covid-19-pandemin. Resultatet visar att     gymnasielärare har stött på många utmaningar under pandemin varav det största har     varit att säkerställa elevers närvaro och deltagande under distansundervisningen.    Studien visar att gymnasielärare upplever att det har funnits en brist på    gemensamma digitaliseringsstrategier i organisationen samt att de har fått en ökad     arbetsbelastning i och med att all kommunikation sker digitalt. Resultatet visar också    att när gymnasielärare under covid-19-pandemin har blivit tvingade att utföra allt sitt    arbete på distans med digitala verktyg har de fått upp ögonen för hur undervisning    kan bedrivas med digitala medel och de upplever att digitaliseringsarbetet i skolorna    har tagit ett stort kliv framåt. / Digitalisation in society is advancing rapidly, but it is not always easy to develop digital  services, especially not in the public sector. In the school system, digitalisation has been slow and faced challenges in the form of a lack of digital competence, ensuring that  students do not end up in digital exclusion and an ever-growing EdTech market. When    the Covid-19 pandemic hit the world, Sweden chose to close universities and upper    secondary schools and conduct all distance learning. This study has examined how upper secondary school teachers have experienced how the digitalisation in Swedish     upper secondary schools has been affected during the Covid-19 pandemic when they    have been forced to conduct distance learning. The aim has been to gain a greater    understanding of how schools have handled the pandemic and in what way it has     affected schools' digital work. High school teachers have been interviewed to find out    how they have experienced the digital work during the Covid-19 pandemic. The     results show that high school teachers have encountered many challenges during the     pandemic, the largest of which has been to ensure students' presence and participation    during distance education. The study shows that upper secondary school teachers     feel that there has been a lack of common digitalisation strategies in the organization    and that they have had an increased workload as all communication takes place    digitally. The results also show that when high school teachers during the Covid-19    pandemic have been forced to carry out all their work remotely with digital tools, it    has opened their eyes to how teaching can be conducted with digital means and they     feel that digitalisation in schools has taken a big step forward.

Titel: Digitaliseringens påverkan på redovisningsekonomen  Nivå: Examensarbete på grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi  Författare: Ester Elofsson & Matilda Wiklander  Handledare: Jan Svanberg  Datum: 2022-05-25  Syfte: Digitalisering och automatisering är en av samhällets starkaste förändringskrafterglobalt och allt fler av våra aktiviteter sker i den digitala världen. Inomredovisningsbranschen har resan mot digitaliseringen redan börjat och mycket pekar på atthastigheten i förändringen kommer att accelerera de närmaste åren. Syftet med studien äratt förklara hur digitaliseringen och dess utmaningar påverkar redovisningsekonomens yrke.Genom syftets utgångspunkt har följande forskningsfrågor skapats: Hur påverkardigitaliseringen redovisningsekonomens arbetsuppgifter? Vilka nya kompetenskrav ställs påredovisningsekonomen på grund av digitaliseringen? Metod: Studien baseras på en kvalitativ forskningsmetod som influeras av det hermeneutiskasynsättet. Data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer där 11 styckenredovisningsekonomer deltagit som arbetar på små- och medelstora företag.  Resultat och Slutsats: Studiens resultat visar att yrket har förändrats tack vare den digitalautvecklingen och kommer fortsätta i det spåret. Konkreta arbetsuppgifter som ändrats ärtill exempelvis fakturahantering och kompetenser som blir allt viktigare i framtiden är teknisk-och social skicklighet. Examensarbetets bidrag: Studiens bidrag till framtida forskning är att den har skapat förståelsekring hur den digitala utvecklingen har påverkat redovisningsekonomen och vilka utmaningar som deställts inför i och med det. Studien har även visat hur arbetsuppgifter och kompetenser har förändratsför redovisningsekonomer i och med digitaliseringen.  Förslag till fortsatt forskning: Ett förslag är att undersöka hur högskoleutbildningarundervisar kommande redovisningsekonomer inom den digitala utvecklingen av yrket.  Nyckelord: Digitalisering inom redovisningen, redovisningsekonom, framtiden inomredovisningen, utmaningar med digitalisering, digitaliseringens påverkan. / Title: The impact of digitalisation on the accounting economist   Level: Student thesis, final assignment for Bachelor Degree in Business Administration  Author: Ester Elofsson & Matilda Wiklander   Supervisor: Jan Svanberg   Date: 2022-05-25  Aim: Digitization and automation is one of society's strongest forces for change globally and more and more of our activities are taking place in the digital world. In the accounting industry, digitization has begun and there are many indications that the pace of change will accelerate in the coming years. The purpose of our study is to explain how digitalisation and its challenges affect the profession of accounting economist. Through the purpose these questions have been created:How does digitalisation affect the accounting economist's tasks? What new competence requirements are placed on accounting economists due to digitalisation?  Method: The study is based on a qualitative research method that is influencedby the hermeneutic approach. Data have been collected through semi-structured interviews in which 11 accounting economists working at small and medium-sized companies have participated.  Results and conclusions: The results of the study show that the profession has changed thanks to digital development and will continue on that path. Specific tasks that have changed arefor example invoice management and skills that will become increasingly important inthe future is technical and social skills.  Contribution of the thesis: The study's contribution to future research is that it has created understandings about how digital development has affected the accounting economist and what challenges they face with it. The study has also shown how tasks and competencies have changed for accounting economists with the digitalisation.  Suggestions for future research: Suggestions for further research are to investigate how higher education teaches future accounting economists with the digital development in the profession.  Key words: Digitalization in accounting, accounting economist, future of accounting, challenges with digitization, the impact of digitalisation.

Mobile technology has developed rapidly in the recent years and considerably changed the way organizations work. Mobility can bring great benefits to the organizations of which they are at, by e.g. improving employee satisfaction and increase efficiency and productivity. Despite this the development of mobile solutions have grown much faster for individuals than for organizations, with a plethora of devices and applications. The slow enterprise adoption is partly due to the fact that companies need to take information security risks into account at the same time as IT systems need to be rebuilt and customized to accommodate the new mobile way of working. Employees, unlike most other technologies, largely drive mobile strategies at organizations. Organizations are not developing in a fast enough pace and many scientist are describing a research gap in organizations adoption of mobility. This study aims to examine how research in the area has been presented and how enterprise mobility is viewed and utilized. The study has been implemented through qualitative research with a interpretative and exploratory approach. A case study was conducted at two organizations, demonstrating the possibilities and obstacles of enterprise mobility, and also strengthened the existing definition of the field. Additionally the case study illustrated discrepancies in IT solutions and the adoption of enterprise mobility within two different industries. Both researchers and organizations have shown a great interest in exploring this area additionally. Further studies can be extended to include the effects of how companies have adapted to enterprise mobility. / Den mobila teknologin har utvecklats i snabb takt under de senaste åren och således förändrat organisationers sätt att arbeta. Mobilitet kan möjliggöra för organisationer att t.ex. förbättra de anställdas tillfredsställelse, öka effektiviteten och produktiviteten, samt minimera kostnader. Trots den snabba utveckling av såväl mobila lösningar som mobila enheter, så har utvecklingen gått betydligt snabbare för privatpersoner än för organisationer. Detta kan delvis förklaras av det faktum att organisationer, i större utsträckning än privatpersoner, måste ta hänsyn till de säkerhetsrisker som mobilt arbete kan medföra. Det kan också förklaras av att många IT-system kräver vidareutveckling och anpassning för att kunna möta det nya mobila sättet att arbeta. Att organisationer inte utvecklas i tillräcklig snabb takt ligger till grund för att många forskare beskriver att det finns ett forskningsgap i organisationers antagande av mobilitet. Denna studie syftar därför till att undersöka hur begreppet enterprise mobility presenteras i tidigare forskning samt hur det uppfattas och tillämpas bland anställda. Studien har använt en kvalitativ forskningsansats med ett undersökande och tolkande förhållningssätt. En fallstudie har genomförts på två olika organisationer för att identifiera möjligheter och utmaningar med enterprise mobility, men också för att stärka den befintliga definitionen av begreppet. Fallstudien presenterar också skillnader i anpassade IT-lösningar och antagandet av mobilitet inom två olika branscher. Både forskare och organisationer har uttryckt ett stort intresse av att utforska detta område ytterligare. Denna studie ligger till grund för att senare undersöka effekterna av hur företagen har anpassat sig till enterprise mobility.

Tidigare forskning har visat att den teknologiska utvecklingen har påverkat många branscher. Vi har valt att fokusera på en särskild bransch och därmed är syftet med denna studie att förklara och förstå hur redovisnings- och revisionsbranschens har påverkats av digitaliserings framfart. Studien bygger vidare på tre forskningsfrågor, där första undersöker hur redovisnings- och revisionsbranschen utvecklats och förändrats under 2000-talet, den andra undersöker viktiga faktorer att beakta vid implementeringen av digitalisering och den tredje undersöker vilken förändring redovisningskonsulter och revisorer står inför. Studien bygger på empiri insamlat av redovisningskonsulter och revisorer och besvarar de tre forskningsfrågor med utgångspunkt i den teoretiska referensramen. För att uppnå syftet med studien har en kvalitativ studie valts där 11 stycken semistrukturerade intervjuer har genomförts med både redovisningskonsulter och revisorer. För att få en djupare förståelse kring ämnet diskuteras relevanta begrepp och teorier i en teoretisk referensram. Analysen bygger sedan på teori och på citat från informanterna. Utifrån informanternas uppfattningar är vår slutsats att redovisnings- och revisionsbranschen påverkats av digitaliseringens framfart. Framförallt genom förändrade arbetsuppgifter och att tillgängligheten och mobiliteten som digitaliserade arbetsmetoder för med sig, givit informanterna mer frihet i arbetet. Vi har till skillnad från tidigare forskning inom ämnet märkt av att revisionsbranschen ligger något efter redovisningsbranschen i dess arbete med att implementera digitaliserade arbetsmetoder. / Previous research has shown that the technological development has affected many industries. We have chosen to focus on a particular industry and the main purpose of this study is to explain and understand how the accounting and auditing industry has been affected by digitization. The study consists of three research questions, the first one explores how the accounting and auditing profession has changed during the 2000s, the second examines the key factors to consider in the implementation of digitization and the third examines the change that accounting consultants and auditors are facing. The study is based on empirical data collected by accountants and auditors and our three research questions that are based on our theoretical framework. In order to answer our research questions and main purpose, our study has a qualitative approach. To get a deeper understanding of our topics, we have collected relevant theories in a theoretical framework. We have conducted eleven semi-structured interviews, with both accounting consultants and auditors. The analysis is based on our theoretical framework and our empirical data. Based on informants' perceptions, our conclusion is that the accounting and auditing industry has been affected by digitization in many ways. Unlike previous research, we have noticed that the auditing industry is far behind when it comes to digitization in the daily work activities.

The traditional media channels are beeing more and more digitalized and is now offering the consumers access to the content anywhere, anytime. There are indications from different researchers that this could lead to a fragmentation of the media audience. This could be because the content is beeing more and more specialised to different demographic groups of people. With this paper we sought to find out if we could get any indications on if the development tend to continue regarding on demand-services. Does the media audience think they will continue their subscriptions to the services, and if so - why? If not, how will they consume media if not via on demand-services? We conducted an online survey where 243 individuals participated and found out that our respondents indicated to continue their subscriptions because of the quantative content the service offers. Although our result indicated that the people who now are subscribing on an on demand-service will continue to do so - the majority of our respondents showed that they would turn to illegal filesharing and streaming if they, for any reason, would cancel the on demand-subscription.

Grafisk design och illustration är en viktig del av grundskoleundervisningen, utan att en kanske tänker på det. Skolbarn är omgivna av bokstäver, typsnitt, färger, foton, illustrationer och får ofta arbeta med att komponera bild och text. Digitaliseringen i grundskolan har till största del gått ut på att ge varje skolbarn tillgång till en egen dator eller läsplatta. Men det är otydligt hur och med vilka program och appar som teknologin faktiskt ska användas. Lärare får på egen hand leta efter digitala läromedel som kan passa undervisningen. Detta leder till att de digitala läromedel och verktyg som används i grundskolor ofta kan vara på engelska, innehålla reklam, eller vara utvecklade för andra syften än undervisning. Typopa är en presentationsapp för läsplattor som skapats med just grundskolan i åtanke. Med appen ska skolbarn och lärare i grundskolan enkelt kunna samla ihop och komponera bild och text till presentationer som sedan kan projiceras på vägg eller skriva ut. Appens metodik och gränssnitt utgår ifrån grafisk design och typografi, men utan att använda sig av strikta regler eller avancerade termer.

I den rådande ekonomiska miljön tenderar företag att använda sig av IT-system i högre utsträckning för att dokumentera och processa affärstransaktioner. Digitalisering ses som en drivkraft till de mest grundläggande och långsiktiga förändringarna i samhället och Digital i realtid ses som en viktig trend de kommande 10-20 åren för redovisnings- och revisions-branschen. Hur digitaliseringen kommer påverka revisionen ur en svensk kontext är ett relativt outforskat område och syftet med denna uppsats är att analysera revisionsbranschens fortsatta digitalisering och utveckling mot en mer automatiserad process samt utveckla begreppen kring denna förändring. Med hjälp av en kvalitativ studie baserad på personliga intervjuer med programutvecklare och auktoriserade revisorer samt en intervju med Dan Brännström, generalsekreterare på FAR, besvaras studiens problemformulering: Hur ser pågående digitalisering och automatisering inom revisionen ut och hur kan den påverka samt hanteras av branschen? Resultatet visar att den pågående digitaliseringen och automat-iseringen kan höja kvalitén inom revisionen genom att revisionen kan bedrivas mer effektivt, heltäckande och med en ökad pricksäkerhet. Genom att dra nytta av teknologi genomgår revisionen ett skifte mot att använda mer dataanalys och analytisk granskning av företagets hela population av transaktioner. Denna utveckling kan komma att förändra revisorns roll. Revisorn kan, med hjälp av teknologin, skapa sig en mer övergripande bild av verksamheten och hjälpa företaget med svårare frågeställningar på en företagsstrategisk nivå. IT-kunskap samt analytisk förmåga ses som nyckelkompetenser för revisorn i framtiden. Mer komplexa uppgifter tenderar att leda till högre efterfrågan på kvalificerad personal hos revisionsbyråerna samtidigt som behovet av mindre kvalificerad personal kan minska på grund av att enklare uppgifter automatiseras. Detta kompetensskifte skapar ett gap mellan universitetens utbildningar och den allt mer digitala och automatiska revisionsprocessen. Utbildningarna behöver omarbetas och bör inkludera mer IT och dataanalys för att aspirerande revisorer ska ha den kunskap som krävs vid inträde i branschen. / In the current economic environment, companies tend to use IT systems to a greater extent in order to document and process business transactions. Digitalization is seen as a driving force to the most basic and long-term changes in society and Digital in real-time is seen as an important trend over the next 10-20 years for the auditing and accounting profession. How digitalization will affect the audit in the Swedish context is a relatively unexplored area and the purpose of this study is to analyze the audit industry's continued digitalization and development towards a more automated process and to develop concepts of this change. By applying a qualitative study based on personal interviews with software developers and authorized auditors and an interview with Dan Brännström, General Secretary of FAR, we have answered the study's research question: How does the ongoing digitalization and automation within auditing appear and how can it affect and be handled by the industry? The result shows that the ongoing digitalization and automation can increase the quality of the audit since the audit can be conducted more efficiently, comprehensive and with an improved accuracy. By taking advantage of the technology, auditing is experiencing a shift toward using more data analysis and move towards an analytical review of the company's entire population of transactions. This development can change the role of the auditor. The auditor can, with the help of technology, create a more comprehensive picture of the business and help the company with difficult issues at a corporate strategic level. IT knowledge and analytical skills are seen as key competences for the auditor in the future. More complex work tasks tend to create a greater demand for qualified personnel in auditing firms, while the need for less qualified personnel will decrease due to automation of simple tasks. The shift in competencies creates a gap between the universities’ programs and the increasingly digital and automated audit process. The curriculum needs to be redesigned and should include more IT and data analysis to ensure that aspiring auditors possess the knowledge required when entering the industry.

This is a qualitative research based onsemistructured interviews, with a thematic analysis.The focus of the paper is historians and theirapproach to digital reproductions. The selection ofsource material, the risk of manipulation, therelevance of original sources and credibility ofdigital resources were examined. Historians interestsand needs and perceived problems associated withdigital source material were also examined. Theconclusion shows that historians are positive tomake use of digital reproductions due to availability.Digitization has simplified and transformed researchin several aspects. Digital and analog sources areoften combined and several historians have alsocompleted research that has been entirely based ondigital material. The original source have differentimportance for the interviewed historians, as well asthe personal interaction with a physical source. Thecredibility is in most cases high and the risk ofmanipulation is low. It´s however important toremember that digital material means a limitation interms of selection. The result also shows that the useof digital resources often depends on the situationand implementation. The digital source material thathistorians have worked with have not alwayssatisfied them. The lack of context and the fact thatmaterials are not always searchable is perceived asan availability issue and was expressed as criticism.It also appeared that digital material exhibits varyingquality. All interviewed historians had experiencedpoor quality in different ways.

Problemformulering och syfte: Lokaltidningarnas pappersupplagor minskar i Sverige. De digitala plattformarna blir allt viktigare för mediehusen när människor i allt större utsträckning övergår till att konsumera medier via sina mobiltelefoner. En naturlig del i utvecklingen blir att medierna följer samma väg, för att på det viset också i fortsättningen nå ut till sin publik, och på längre sikt säkra och stärka sin ekonomi. Syftet med vår studie är att undersöka varför svenska lokalmedier väljer att implementera nya tekniker och det gör vi genom att i en fallstudie följa mediekoncernen Mittmedias satsning på mobila och digitala plattformar när koncernen lanserar nyhetsapplikationer och push-notiser under hösten 2015. Vi studerar hur lanseringen förbereds, vilka strategier och drivkrafter som är inblandade och hur lanseringen genomförs på fyra olika redaktioner inom Mittmedia.  Metod och material: Vi inleder med att studera och själva använda test-versionerna av applikationerna och deltar på Mittmedias förberedande möten. Vi genomför sedan kvalitativa och semistrukturerade samtalsintervjuer med digitalchefer på respektive redaktion som ingår i undersökningen, samt den redaktionellt utvecklingsansvarige på Mittmedia. Intervjuerna genomförs dels i samband med att nyhetsapplikationerna släpps ut till allmänheten, dels några veckor senare i uppföljande syfte.  Huvudresultat: Vi kommer fram till tre nyckelord: Lokalt, lojalt och betalt, som tillsammans sammanfattar det breda spektrumet i lanseringen.

This study aims to examine the views on digitization of eight respondents, all working at different libraryinstitutions in Sweden, and how their views are reflected in their library's digitization strategies. The poll wasconducted on the basis of Ingrid Mason's theory of information standards, their structure and sociopoliticalnature. The informantion standards are divided into three aspects, curatorial, semantic and technical, and theyaffect selection of, intellectual and physical access to the digitized material, which in the end is what constitutes the digital cultural heritage.The background to the study is that the Swedish library institutions in the current situation lacks a nationalstandard or a common strategy for the digitization of cultural heritage, while it is still implemented digitizationprojects at many library institutions. The method used is qualitative, structured interviews with open-ended questions.The study shows that one of the main motives behind the libraries' digitization projects is to make librarymaterials available in a new way, creating greater opportunities for the users to take advantage of the material.The library users are the ones who mainly control what is digitized, although aspects of preservation ismentioned. Furthermore, it appears that the respondents believe that digitization offers improved capabilities tosearch and learn more about the collections, but the actual work of image capture, the addition of metadata,presentation to users and long-term preservation is very complex.Views on what it is to be digitized, how the material should be selected and provided with metadata and howit should be presented to users is what creates the standards that libraries use when they digitize their materials,and digitization of library materials creates new conditions for new users to access and use library material.This is a two years master’s thesis in Archive, Library and Museum studies.