Varför används inte en gemensam digital plattform som sammanställer tillgängliga e-tjänster bland kommuner? Vilka hinder finns det för att en sådan plattform utvecklas? Är det någon efterfrågan? Genom att undersöka frågorna nämnda ovan klarläggs bristen av stöd idag via webben då det skulle underlätta för medborgarna. Det existerar liknande koncept som det spekuleras om, dock inom andra användningsområden och oftast med en fokuserad riktning. Ta skatteverket, vården och centrala studienämnden som exempel, de har allihop ett stort utbud av e-tjänster. Genom att samla en mängd e-tjänster på en gemensam e-förvaltning uppstår en del svårigheter t.ex. den digitala klyftan. Först undersöker vi efterfrågan av plattform som sedan visualiseras med hjälp av en prototyp och personas. Som komplement till detta intervjuaprojektledningen på Malmö stad som är ansvarig för e-utvecklingen. Undersökningarna visar klara tecken på att det finns ett stort intresse bland medborgarna angående en plattform för e-tjänster. / Why is there no kind of platform that compiles the available e-services in municipalities? What are the obstacles to the development of this platform? Is there a demand? By examining these issues, we highlight the lack of digital services on the web since it would make every day easier for the citizens. It already exists a few similar concepts, mostly with another focus. Take the Tax Agency, health care, and CSN as example, they all provide a vast amount of e-services. By gathering these e-services on a e-government, several difficulties arises i.e the digital divide. A survey was put together to examine if there was any requests for this digital platform. To illustrate how the digital platform could look, we developed a prototype along with three personas to visualize the concept. As a complement we interviewed a project manager in e-development. He was interviewed mainly because of his expertise on the subject. The surveys shows clearly that there is a demand among the citizens regarding a platform containing e-services.

Problemformulering och syfte: På grund av digitaliseringen är idag sociala medier en givendel i vardagen för miljontals människor runt om i världen. Digitaliseringen har ändrat hur människor konsumerar information och vad de väljer att konsumera, vilket innebär en förändring i hur företag når sin målgrupp. Syftet med denna studie är att undersöka hur nyetablerade företag väljer att kommunicera med hjälp av en digital plattform i den digitalavärlden vi befinner oss i. Metod och material : För att uppnå syftet med studien har två frågeställningarna utformats som besvaras genom en kvalitativ intervjustudie. I denna intervjustudie ingick sex nyetablerade företag från en bredd olika branscher. Huvudresultat: Företagen i denna studie värdesätter och integrerar sociala medier i sin kommunikation, men de kommunicerar inte på ett strategiskt plan utifrån vad forskning och teorier pekar på. Det finns ingen uttalad strategi kring varför de kommunicerar som de gör, utan majoriteten arbetar utefter en personlig känsla. Denna känsla leder till att företagen, till viss grad, agerar i linje med studiens teoretiska ramverk, trots dess omedvetenhet. Alla företagen ser stort värde i att kommunicera på sociala medier, studien visar än dock att majoriteteten inte lägger de resurser som det teoretiska ramverket förespråkar för att uppnå allaväsentliga delar. Det övergripande antagandet är att dessa företag som etablerat sig under dendigitala eran vi befunnit oss i de senaste åren har stor utvecklingspotential – om de börjar integrerar sociala medier utifrån vad forskning och teorier pekar på.

Problemformulering och syfte: Makt och samhällsstruktur hänger ihop och makt kan byggas genom kommunikation. Digitaliseringen har gjort att politiska ledare har kommit ut på nya plattformar för kommunikation. I ett samhälle under ständig utveckling syftar denna studie till att undersöka hur manliga och kvinnliga partiledare kommunicerar på sociala medieplattformen Instagram samt vilka skillnader som finns mellan männen och kvinnorna i deras gestaltning och kommunikationsstrategier. Det är intressant att se om skillnader finns i kommunikationsstrategier då kvinnor historiskt sett haft svårare att komma upp i hierarkin gällande maktpositioner. Metod: Multimodal analys med semiotiska och retoriska faktorer. Material från partiledares Instagram konton bild och text inlägg.Huvudresultat: Kvinnorna i studien tenderade att ta på sig en mer maskulin roll och anpassa sig till könsnormer medans männen tenderade att anta femininare normer i sin kommunikation. Kvinnorna låg även i framkant avseende effektivitet i sin kommunikation då de hade högst frekvens av inlägg och även flest följare.

Denna studie avser att bidra med kunskap till ämnet utomhuspedagogik. Syftet med studien är att få insyn i och analysera vilka hinder och möjligheter upplever lärare begränsar respektive motiverar dem i användandet av utomhuspedagogik? Samt hur påverkar det deras val av att använda utomhuspedagogik? Mot detta syfte formulerades följande forskningsfrågor, Vilka hinder upplever lärare begränsar dem från att använda utomhuspedagogik? Vilka faktorer upplever lärare motiverar dem till att använda utomhuspedagogik? På vilket sätt upplever lärare att utomhuspedagogik och digitalisering samverkar i deras undervisning? De teoretiska perspektiv som genomsyrar studien är ramfaktorteorin och pragmatismen. Datainsamlingsmetoden som används är semistrukturerade zoom-intervjuer med åtta lärare som har varit eller är verksamma i årskurserna 1–6. Urvalsmetoden är ett snöbollsurval och avgränsas till de lärare som ansågs lämpliga att bidra till forskningsfrågorna. Analysmetoden som används i denna studie är en tematisk analys som identifierade huvudteman: upplevda hinder, upplevda möjligheter.  Studiens resultat visade att lärarna upplevde (1) Planerings- och undervisningstiden inte räcker till för att bedriva utomhuspedagogik. (2) Det är för få lärare på antalet elever för att bedriva utomhuspedagogik. (3) Lärarnas kunskap inom utomhuspedagogik är bristfällig vilket resulterar i att lärarna inte vet vad dem ska undervisa om utomhus. Fortsättningsvis visade studien (4) När- och lärmiljön används för att väcka ett intresse hos eleven. (5) Kunskapen kan hängas upp på en plats. (6) Kunskapen används i det verkliga livet. (7) Eleverna lär sig mer när de får använda flera sinnen i kunskapsinhämtningen. (8) Eleverna förstår kunskapen bättre när den är konkret och verklig. Avslutningsvis visade studien (9) Utomhuspedagogiken och digitaliseringen kan samverka väl eftersom det bidrar till att en växelverkan mellan teori och praktik sker. (10) De digitala verktygen underlättar dokumentationsarbetet utomhus. Våra resultat gentemot det tidigare forskningsläget både bekräftar och bidrar med ny kunskap.

På grund av de snabbt växande utmaningarna inom äldreomsorgen i Sverige, såsom personalbrist och demografiska förändringar, har organisationer tvingats anpassa sina tillvägagångssätt genom att i allt högre grad förlita sig på digitala hjälpmedel för att hantera sina dagliga arbetsflöden. Detta inkluderar en rad digitala verktyg såsom digitala scheman, online shopping och digital dokumentation, där den senaste tillsatsen är läkemedelesautomater. Denna studie fokuserar på att utforska hur enhetschefer inom hemtjänsten uppfattar och hanterar dessa maskiner.   Studiens metodologi är baserad på en kvalitativ ansats, där empirisk data samlades in genom sex intervjuer med enhetschefer inom hemvården som har medicindispenseringsmaskiner i sin verksamhet. Respondenterna valdes genom bekvämlighetsurval, med hänsyn till studiens tidsbegränsningar, och den insamlade empiriska datan analyserades genom tematisk analys för att identifiera sju centrala teman. Därefter kopplades den empiriska datan till fenomenografi för att ge en lämplig teoretisk ram. Resultaten från studien visar att enhetschefer generellt har en positiv inställning till läkemedelsautomater och betraktar dem som en integrerad del av framtida organisationsstrukturer. Läkemedelsautomater uppfattas underlätta både rekrytering och delegering, vilket beskrivs som två utmaningar som många organisationer står inför idag. En problematik som lyfts fram är dock bristen på samarbete med hemsjukvårdstjänster under implementeringen av Läkemedelsautomater. Flera respondenter anser att bristen på samarbete beror på otillräckliga resurser och tid bland de involverade parterna.   Sammanfattningsvis indikerar studien att Läkemedelsautomater förväntas ha en positiv inverkan på äldreomsorgen i Sverige och ses som ett verktyg som kan bidra till att hantera flera av de aktuella utmaningarna inom sektorn. / Due to the rapidly growing challenges within elderly care in Sweden, such as staff shortages and demographic changes, organizations have been forced to adapt their approaches by increasingly relying on digital aids to manage their daily workflows. This includes a range of digital tools such as digital schedules, online shopping, and digital documentation, with the latest addition being medication dispensing machines. This study focuses on exploring how unit managers in home care perceive and handle these machines.   The methodology of the study is based on a qualitative approach, where empirical data was collected through six interviews with unit managers in home care who have medication dispensing machines in their operations. Respondents were selected through convenience sampling, taking into account the time constraints of the study, and the collected empirical data was analyzed through thematic analysis to identify seven central themes. Subsequently, the empirical data was linked to phenomenography to provide an appropriate theoretical framework. The results of the study show that unit managers generally have a positive attitude towards medication dispensing machines and consider them an integral part of future organizational structures. Medication dispensing machines are perceived to facilitate both recruitment and task delegation, which are described as two challenges faced by many organizations today. However, a problem highlighted is the lack of collaboration with home healthcare services during the implementation of medication dispensing machines. Several respondents believe that the lack of collaboration is due to insufficient resources and time among the parties involved.  In summary, the study indicates that medication dispensing machines are expected to have a positive impact on elderly care in Sweden and are seen as a tool that can help address several of the current challenges within the sector.

Syftet med denna studie var att undersöka förskollärares upplevelser och pedagogiska tankar om högläsning. På vilka olika sätt högläsning förekommer samt hur de upplever att de digitala verktygen fungerar som ett hjälpmedel i högläsningen. Den kvalitativa undersökningen riktade sig till utbildade förskollärare. De insamlade svaren från enkäten sorterades, kategoriseras och analyserasutifrån en fenomenologisk analysmodell. Resultatet visade på att förskollärarna jobbar med högläsning på ett varierat sätt och har en förkärlek till böcker. Svaren från förskollärarna i studien visar på en varierad medvetenhet om högläsningens pedagogiska syfte. Det är inte ovanligt att högläsningen använd som ett verktyg för att skapa ett lugn i barngruppen. När det kommer till läroplanens förtydligade uppdrag kring digitaliseringen är det något som förskollärarna uttrycker är svårt att implementera i högläsningstillfällena. De digitala verktygen upplevs agera som en barnvakt i stället för ett pedagogiskt verktyg.

Denna didaktiska studie undersöker hur förskolläraren förhåller sig till datorplattan som tekniskt verktyg i sin yrkesroll. Genom semistrukturerade intervjuer med sex förskollärare får vi ta del av deras uppfattningar om datorplattan samt hur förskollärarna erfar att de arbetar med datorplattan i förskolan. Studiens teoretiska ramverk ärTechnological pedagogical content knowledge (TPACK). Resultatet visade på hur förskollärarna använde sig av dataplattan som ett verktyg i undervisningen för att stärka lärandet hos barnen. Verktyget möjliggör att alla barn blir inkluderade oavsett modersmål enligt resultatet Studien visar även på vikten av en medvetenhet kring användandet av datorplattan hos förskollärarna, samt behov av teknisk kompetens i användandet av datorplattan.

Hälso- och sjukvårdens användning av digitala verktyg utvecklas i allt snabbare takt, vilket påverkar olika professioner på olika sätt. Videosamtal är ett digitalt verktyg som kan användas av bland annat arbetsterapeuter inom psykiatrisk verksamhet. Syftet med studien var att belysa arbetsterapeuters erfarenheter av att arbeta med videosamtal som verktyg inom vuxenpsykiatrisk verksamhet för personer med psykisk ohälsa. Studien utfördes genom en kvalitativ intervjustudie med tre informanter som arbetade som arbetsterapeuter inom vuxenpsykiatrisk verksamhet i Norrland. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades enligt metoden kvalitativ innehållsanalys. Resultatet presenterar erfarenheter, som grupperades till fyra kategorier: Digitala förutsättningar påverkar arbetet, Videosamtal påverkar arbetsterapeuternas arbete, Olika faktorer påverkar valet av videosamtal och Framtidsvisioner om videosamtal som verktyg, med tillhörande tolv underkategorier. Det visade sig vara övervägande positiva erfarenheter som påverkat både patienter och arbetsterapeuter. Videosamtal möjliggör större delaktighet och tillgänglighet för patienter och arbetsterapeuterna har erfarit mer effektivitet och flexibilitet i arbetet med videosamtal som digitalt verktyg. Konklusionen är att erfarenheterna till stor del kan styrkas av aktuell forskning och litteratur inom ämnet. Det förekom däremot vissa skillnader mellan de undersökta erfarenheterna och litteraturen. En skillnad var att litteraturen nämnde att digitala interventioner gav likvärdiga resultat som fysiska, medan arbetsterapeuterna ansåg att vissa moment ej kan utföras digitalt och ger alltså inte likvärdiga resultat som vid fysiskt möte.

Digitaliseringen präglar oss alltmer och genomsyrar alla delar av samhället. Något som påskyndat digitaliseringens inverkan på oss är sociala medier, som kan föra oss närmare varandra genom att vi kan hålla kontakten även på långt avstånd. Ur ett sociologiskt perspektiv är det intressant att se hur digitaliseringen och sociala medier påverkar oss som människor och våra sociala relationer. Det är även intressant att se hur äldre vuxna upplever det eftersom tidigare forskning som finns ofta inriktar sig på barn, tonåringar eller yngre vuxna. Syftet för studien är att få en förståelse för äldre vuxnas upplevelser av användningen av sociala medier och vad det kan betyda för kvalitén på sociala relationer. Detta analyseras med hjälp av Erving Goffmans dramaturgiska teori och Georg Simmels begrepp ”växelverkan”. För insamling av empiri ansågs semistrukturerade intervjuer som mest lämpliga och hölls med sju deltagare.     Resultatet visade att vissa använder både plattformar där de själva kan posta inlägg och interagera med andras, samt chattfunktioner för att hålla kontakten med människor. Medan vissa mestadels håller sig till chattfunktioner som form av kontakt. En del av deltagarna berättade att de har fått kontakt med personer de annars inte skulle höra av alls och att det är en positiv aspekt av sociala medier. En annan positiv punkt är att kommunikationen kan upplevas mer effektiv eftersom information kan skickas ut till flera samtidigt. Däremot var alla enade om vikten av att inte sluta träffas på riktigt och att den fysiska kontakten i verkligheten blir mer personlig än den som sker online. Deltagarna påpekade även att missförstånd enklare kan ske över sociala medier eftersom man går miste om signaler som kroppsspråk, ögonkontakt och tonläge. Ytterligare en aspekt som intervjupersonerna lyfte som negativ är det elaka och hotfulla kommentarer som människor kan skriva över sociala medier.   I diskussionen konkluderas och diskuteras resultatet utifrån undersökningens forskningsfrågor i förhållande till tidigare forskning och det valda teorierna. Deltagarnas uppfattning av deras sociala mediaanvändning diskuteras, hur detta kan påverka sociala relationer argumenteras för och en bredare redogörelse ges för vad teorierna kan säga oss angående ämnet.

Syftet med denna studie var att undersöka och skapa kunskap om förskollärares uppfattningar om förhållandet mellan lärandet och digitalisering i relation till undervisning och den rådande mediedebatten i samhället om skärmtid och digitalisering i förskolan. För att undersöka detta användes kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sex förskollärare från olika förskolor i Stockholm och empirin analyserades med tematisk analysmetod. Studiens teoretiska utgångspunkt är läroplansteori. Resultatet visar att de flesta förskollärare anser att de digitala verktygen kan fungera som ett skapande verktyg som kan bidra till barns kreativitet, nyfikenhet och fantasi samt kan de digitala verktygen fungera som en resurs för barns lärande. Samtliga förskollärare anser att digital kompetens är väsentligt för pedagoger och barn då världen idag är digitaliserad. De anser att det är av vikt att pedagogen har kompetens för hur verktygen ska användas med tydligt lärande syfte. De framhäver att om pedagogen inte har denna kompetens finns det risk att barnen använder verktygen passivt för sig själva utan någon lärande eller utveckling. Resultatet av förskollärarnas utsagor visar att samtliga förskollärare utom en är emot regeringens förslag att ta bort kravet på digitala verktyg i förskolans läroplan. De menar att istället för att regeringen ska ta bort kravet på digitala verktyg i förskolan ska de formulera om i läroplanen så att det blir tydligt att de digitala verktygen ska användas i lärande syfte. Den förskolläraren som höll med regeringens förslag anser att de digitala verktygen inte tillför så mycket mer än de analoga. Förskollärarna hade dock varierande synsätt kring skärmtiden, till exempel att det är negativt för barnens hälsa och välbefinnande. Slutsatsen blir att det behövs vidare forskning utifrån ett barnperspektiv hur digitaliseringen påverkar barnens lärande för att förstå mediedebattens konsekvenser för barns lärande.