Varför väljer företagen inom tillverkningsindustri- och energibranschen att tillämpa frivilligt hållbarhetsarbete och tillhandahålla frivillig hållbarhetsredovisning? Vilka är deras drivkrafter? För de flesta förefaller det vara en självklarhet att det är en fråga om lönsamhet, men vilka bakomliggande faktorer kan ge en bredare förklaring till varför tillämpningen av hållbarhetsaspekterna är så pass relevanta för lönsamheten? Vi har studerat ett flertal påverkningsbara element för att ge läsaren en djupare förståelse kring varför företag arbetar med frivilliga hållbarhetsaspekter. Intressenternas, konkurrensförhållandets och enskilda kritiska händelsers påverkan är faktorer som ställts i fokus. Vidare har vi även granskat betydelsen av GRI:s riktlinjer för hållbarhetsredovisning och FN:s Global Compact innehållandes principer för en hållbar utveckling samt undersökt kopplingen mellan hållbarhetsaspekternas tillämpning och företagens vitala strävan efter livsnödvändiga resurser. Som stöd för våra resonemang har vi använt oss av fyra organisatoriska teorier, legitimitetsteorin, intressentteorin, den nyinstitutionella teorin och resursberoendeteorin. Vi har gjort en kvalitativ empirisk undersökning med en semistrukturerad intervjumetod som grund. Studien innefattar sex företag, en fristående miljökonsult som tidigare arbetat som researcher på den ideella organisationen Swedwatch samt generalsekreteraren för Näringslivets Miljöchefer. Vi har sett att företagen började med hållbarhetsarbete som en effekt av ökade krav från intressenthåll, främst från ägare och investerare. Intressentergruppers åsikter är en central punkt som påverkar företagens arbetsprocess på hållbarhetsområdet. Vidare har vi konstaterat att media har en betydande påverkan där företaget kan tvingas ta ställning till medias rubriker och anpassa sitt hållbarhetsarbete därefter. De intervjuade företagen anser att användet av GRI:s riktlinjer och Global Compacts principer underlättar i interaktion med affärspartners då det skapar en gemensam etisk plattform att utgå ifrån. Studien har även nått slutsatsen att konkurrenters agerande på hållbarhetsområdet kan påverka det enskilda företaget då företagen ofta hämtar inspiration från varandra. Likaså kan enskilda kritiska händelser sätta sina spår och innebära påverkan. Vi konstaterar att tillämpningen av hållbarhetsaspekterna också kan anses vara en legitimitetsnyckel i strävan efter livsnödvändiga resurser. I slutänden hamnar legitimitetsbegreppet oftast i centrum. Förtagen måste kontinuerligt upprätthålla sin legitimitetsstatus genom att främja överstämmandet mellan sina egna och det omgivande samhällets värderingar. Här spelar idag hållbarhetsarbetet och hållbarhetsrapporterna en viktig roll.

Denna undersökning syftar till att undersöka om de som är involverade i WISH på Metall-precision AB uppfattar WISH som en förbättrad och effektivare kommunikationsstrategi. Vi syftar på förbättrad i relation till hur det var innan WISH infördes, det vill säga innan år 2009. Kommunikationen inom WISH studeras främst ur ett manager perspektiv, tio av tolv inter-vjupersoner i denna undersökning har ett personalansvar. Undersökningen ägde rum på Metallprecision AB i Västersund. Sedan år 2009 pågår ett nytt förbättringsarbete, en förändringsprocess, som leder till effektiviseringar och förbättringar för Metallprecision AB. Detta förbättringsarbete kallas WISH. Vi genomförde tolv semistruk-turerade intervjuer. Resultatet visar att det finns flera olika uppfattningar om vad WISH syfte, mål och vision är för något. Alla involverade har dock en god förstålse för WISH och hur WISH praktiskt hjälper dem i deras dagliga arbete. Angående personalens olika uppfattningar av WISH syfte, mål och vision, så behöver det inte vara negativt att det råder viss variation inom rimliga gränser. Eftersom viss mångtydighet och flexibilitet främjar lärande och utveckling inom organisationen. För hård styrning via symboler och beteenden kan till och med begränsa kommunikation, därför kan det finnas styrkor med personalens olika uppfattningar enligt ovan, anser vi. Däremot kom vi fram till att det skulle finnas fördelar med att utbilda personalen mer då det gäller intranätet men även inom kommunikation eftersom vi upptäckte en del kommunikations-brister inom WISH utifrån vårt resultat. Det som idag främjar kommunikation inom WISH är delaktighet och diskussion som före-kommer på de regelbundna team och auditmötena.

Denna studie syftar till att belysa undervisningsmoment utöver musikalisk och sångteknisk träning som i yrkesförberedande sångundervisning förbereder sångeleven för yrkeslivet som professionell sångare. Detta för att främja arbetstrivseln hos professionella sångare. Studien har sin teoretiska utgångspunkt i hermeneutiken och socialpsykologin och har utförts med kvalitativ intervju som metod. Fyra professionella sångare har använts som informanter. I bakgrundsavsnittet presenteras litteratur och tidigare studier kring musikerns yrkessituation, arbetstrivsel, yrkesförberedande sångutbildningar, pedagogens möjlighet till påverkan på musikstudenten och för musikern vanliga yrkesrelaterade hälsonedsättningar. Studiens resultat stödjer tidigare forskning då flera teman är överensstämmande. Denna studies resultat är dock specificerat till sångarens livsvärld till skillnad mot den tidigare forskningen som mer generellt beskriver musikerns yrkessituation. Resultatet belyser också förslag på undervisningsmoment lämpade i yrkesförberedande sångutbildning på ett sätt som inte har visats i tidigare forskning. Exempel på enligt studien yrkesförberedande uppdrag lämpliga för sångpedagogen är att skapa trygga elever i en trygg undervisningsmiljö, att skapa självgående elever och att ge eleven insyn och praktik i sångaryrket. / This study aims to highlight educational elements, as well as the musical and technical training, which, as part of a professional vocal study program, prepares the student for a professional career as a vocalist. This in turn, should help ensure a degree of satisfaction for professional vocalists. The study has its theoretical basis in hermeneutics and social psychology, and has been performed with the qualitative interview method. Four professional vocalists have served as informants. The background section presents both facts and previous studies of the voice used as an instrument, the employment situation of the professional musician, job satisfaction, vocational vocal training, the instructor’s ability to influence the music student, and also the health risks associated with professional musicians. The study’s findings support previous research as several themes are consistent. The results, as opposed to previous research that more broadly describes the musician’s professional situation, is here specifically related to the daily life of a musician. The study also highlights specific suggestions for educational elements applied to professional vocal training in a way that has not been shown in previous research. Examples of vocational objectives, which, according to the study may be suitable for the vocal instructor, are creating confidence in the student in a safe learning environment, creating self-sustaining students, and providing the student with insight and professional experience in the profession.

Standardsystem idag är, även när det gäller de mindre systemen, så omfattande att det är svårt att välja det bästa systemet för en verksamhet om man inte vet vad man egentligen behöver. Risken är då stor att företaget får betala för onödiga funktioner eller inte får den funktionalitet i systemet som de anser vara viktig. När man blickar bakåt i tiden kan man konstatera att eftersom det framförallt varit större verksamheter som intresserat sig för standardsystem har även större delen av forskningen som gjorts inom området bedrivits med större anskaffningsprojekt som bas. Exempel på en stor metod för anskaffning av standardsystem är SIV-metoden. Valet av ett affärssystem på ett litet företag skulle bli enklare och ge ett bättre resultat med en anskaffningsmetod som är mer anpassad till de mindre företagens behov. Eftersom vi antar att verksamhetsanalysen ska genomföras av utomstående krävs dessutom att analysmetoden lämpar sig för detta. Vår problemanalys har mynnat ut i en fråga om hur lämplig är metoden mini-SIV (som en krympt variant av SIV) för val av standardsystem i små företag utifrån ett externt perspektiv? Vår forskningsfråga omfattar tre begrepp: anskaffning av standardsystem med hjälp av mini-SIV, små företag och dess exklusivitet i sammanhanget och ett externt perspektiv det vill säga konsultens roll i valprocessen. Den empiriska delen av vår forskning genomfördes på företaget Keeplastics i Norrköping. Diskussion av studiens resultat i relation till den teoretiska referensramen har lett till en ny konsultmetod för val av standardsystem på småföretag.

I detta examensarbete har jag studerat hur omgivningen, det vill säga lärare och föräldrar, upplever att fem skolbarn i grundskolans lågstadium har utvecklats under ett år med FMT. För att kunna göra det har jag skriftligen frågat några av barnens lärare samt barnens föräldrar/vårdnadshavare hur de ser på barnens utveckling. Jag har ställt den öppna frågan, hur har x utvecklats, i dina ögon, under året med FMT? och jag har bett respondenterna att tolka begreppet utveckling som de själva vill. Alla respondenter har blivit erbjudna att få se ett videosammandrag av barnens utveckling i FMT under året. De svar jag fått in pekar entydigt, om än i skiftande ordalag, mot att FMT har bidragit till barnens utveckling och stärkt deras självkänsla.   Min slutsats är att FMT har en plats i grundskolans lågstadium. Med FMT som resurs skulle skolan kunna fånga upp, och stödja många av de barn som inte riktigt passar in i normen för hur ett nyblivet skolbarn ska fungera. Då skulle fler kunna följa och ta till sig skolans undervisning, fler skulle lyckas med att närma sig sin potential och därigenom nå skolans mål.

I denna uppsats utvärderar författarna den metod Statistiska Centralbyrån använder sig av vid befolkningsframskrivningar. Metoden fungerar relativt bra vid prognoser över totalbefolkningen, men det visade sig att det blev problem med prognosen av individer i mycket unga och mycket äldre åldrar.

Denna uppsats handlar om lärares inställning till populärlitteratur i undervisningen. Syftet med uppsatsen är att undersöka svensklärares inställning till populärlitteratur i undervisningen på gymnasiet och om lärarna har samma inställning. Syftet är även att undersöka fördelar och nackdelar med att använda populärlitteratur i undervisningen och om lärarnas syn på populärlitteratur och dess användning i svenskundervisningen överrensstämmer med tidigare forskning. Arbetet inleds med en forskningsbakgrund som belyser populärlitteraturen som litteratur och dess förhållande till skolan. Metoden som används är en kvalitativ metod med strukturerade intervjuer som genomförts med sju svensklärare på gymnasiet i varierande åldrar och kön. Resultatet av vår undersökning visar på att lärarnas ålder speglar en viss inställning till populärlitteraturen i undervisningen. De äldre lärarna som har deltagit i studien tenderar att upphöja den klassiska litteraturen, medan det hos de yngre lärarna förekommer en allmänt positiv syn på populärlitteraturen i skolan. Utifrån resultatet kan det även ses ett tvetydigt förhållningssätt till populärlitteraturen hos de äldre lärarna; samtidigt som de kan se populärlitteraturens fördelar har de en kritisk inställning till dess roll i undervisningen.

Inom musikvärlden såsom i näringslivet är andelen kvinnor mycket liten högt uppe i hierarkierna. Ingen av de större konserthusen i världen leds eller har letts av en kvinnlig dirigent. Syftet med studien är att undersöka, beskriva och analysera bilden av ledarskap inom konstmusiken utifrån ett könsteoretiskt perspektiv. Studien är baserad på intervjuer med orkestermusiker, och analysen av materialet är inspirerad av reflexiv metod. Resultatet är i samklang med tidigare forskning som har visat att bilden av ledaren är bilden av en man. Det är dirigenten som står för bilden av ledaren, även om tonsättaren formellt står över dirigenten. En kvinna som dirigerar måste balansera mellan den förväntade kvinnlighet hon skall uppvisa och den manlighet dirigering kräver. Trots detta är hon fel för sin uppgift eftersom kvinnans kroppsspråk inte anses kunna manifestera musikernas inre bild av en dirigent.

Extreme programming (XP) är en av flera lättrörliga utvecklingsmetoder. Detta innebär att arbetssättet är strukturerat på ett sätt som gör att systemets innehåll enkelt kan omformas efter uppkomna önskemål under projektets gång. Dessa metoder är alltså anpassade för att hantera förändrade kravbilder under pågående projekt. Principen är att framtiden är föränderlig, varför det behövs utveckling som stöder föränderlighet. Kunden ges en betydelsefull roll i lättrörliga utvecklingsprojekt. XP består av ett antal praxis (practices) som tillsammans syftar uttryckligen till att utveckla enastående (outstanding) programvara. Vi har dock funnit att XP inte kan sägas utgöra en metod i bemärkelsen som Goldkuhl (1992) definierar en metod. Vår huvudsakliga fråga som besvaras i uppsatsen är hur XP kan användas. Vi har genomfört tvåfallstudier. Vi var nyfikna på att förstå hur företagen löser problematiken att XP inte har en väl beskriven arbetsföljd. Vårt syfte med denna uppsats har varit att genomföra en metodvärdering av XP för att visa hur XP kan användas och vilka styrkor och svagheter som finns i XP. Genom detta vill vi försöka ge råd tillföretag och organisationer som funderar på att införa XP som systemutvecklingsmetod. Analysarbetet har vi genomfört med hjälp av Multi-grounded theory. Metodvärderingen har vi gjort enligt MA/SIMM. Vi har i vår undersökning bland annat kommit fram till att bägge företagen som vi undersökt lyckas få till fungerande metoder med hjälp av XP. Vidare har vi funnit att XP innehåller styrkor som gör att projektgruppen utvecklar system med rätt sorts funktionalitet och system med kodrelaterat få fel,samtidigt som kunden får snabb kundnytta och projektgruppenen kompetensspridning. Vi har också kommit fram till att XP innefattar svagheter som leder till att XP upplevs kaotiskt. Vi tycker bland annat att XP kräver att flertalet av projektdeltagarna är erfarna utvecklare.

Denna studie är en kvantitativ undersökning av Swedbanks, SEB:s och Nordeas ersättningssystem och finansiella prestationer. Vi har utgått från följande syfte: Vårt syfte med studien är att undersöka om det finns något samband mellan ledningens ersättning och finansiella prestationer. För att kunna besvara vår problemställning och vårt syfte har vi använt oss av ersättningssystem, agentteorin, intressentteorin och finansiella prestationsmått. Vi har valt prestationsmått vilka visar ett företags operativa resultat (EBIT, ROA, ROE, kassaflöde/totala tillgångar) och multipelvärdering (P/E-tal och P/S-tal). I vårt fall med enbart en oberoende variabel testas om det finns något samband på den beroende variabeln ur resultaten från enkel regressionsanalys. Vi har använt Durbin-Watson:s värdet i samtliga fall för att undersöka om det finns någon eventuell autokorrelation. Vi har även använt konfidensintervallberäkningar för att se om bankernas utbetalda ersättningar ligger inom konfidensintervallgränserna. Vi har inte kunnat visa på något samband i vår undersökning mellan ersättning och finansiella prestationsmått. För samtliga värden gällande Swedbank föreligger positiv autokorrelation.