Studiens syfte är att se vad som händer när elever använder sig av en konstnärlig metod i grundskolans senare år och förankra den undersökta undervisningsmetoden på en vetenskaplig grund. Studiens teoretiska ram utgörs av socialkonstruktionismen och visuell kultur. De frågeställningar som studien söker svar på är: ”Vilka förmågor utvecklar elever genom att arbeta med en konstnärlig metod?” och ”Hur blir elevers förmågor synliga i representationer och iscensättningar i arbetet med en konstnärlig metod?” Den empiriska utgångspunkten är elevrepresentationer, i form av tal, skrift, bild och film, samt detta kompletteras med inspelade processamtal. Kopplat till begreppet visuell kultur är den undersökta konstnärliga metoden en undervisningsstrategi som ger eleverna möjligheter att undersöka sina för-givet-taganden om en plats. I den använda konstnärliga metoden väljer de en specifik position att betrakta platsen från. Denna distansering ger eleverna möjlighet att se platsen på ett nytt sätt och genom att visualisera sin förståelse i en iscensättning, skriver de en annan berättelse om den undersökta platsen. Studien visar att eleverna i sina representationer synliggör förmågor som finns inskrivna i styrdokumenten, både ämnesspecifika förmågor och förmågor som handlar om hur eleverna konstruerar och presenterar sig själva. En grundläggande tanke i socialkonstruktionismen är att subjektet konstrueras genom språket, och i de inspelade processamtalen blir det tydligt hur eleverna genom den konstnärliga metoden konstruerar egen och kollektiv identitet.

The main focal point of this study is about public libraries and its possible roles in today's society. Going from having had a clear educational orientation, public libraries has with time amassed several other roles, which all need to relate to the swedish law regarding libraries and other governing documents, as well as business plans. This thesis focus on a qualitative investigation, which was conducted through in-depth interviews with librarians and other staff at a public library in Stockholm, named bibliotek Plattan, to ascertain the prevailing opinions within this facility about the role of libraries and librarians. The choice of examine this particular library was based on the fact that bibliotek Plattan differs from the public library in general and only offers material for adults. Their collection of litterature is primarily based on fiction novels. As theoretical framework and analytical tool for this study a model of Jochumsen, Hvenegaard Rasmussen and Skot-Hansen is used to analyse what the library can be. The model consists of four spaces: the inspiration space, the learning space, the meeting space, and the performative space. The results show that bibliotek Plattan has characteristics of all four space, though the characterisation library as inspiration space is the strongest influence. Other discoveries which were made showed that the informants wanted to a certain degree to return to a traditional role for libraries with reading and silence as the main elements, and the general view was that in the context of libraries, using the term meeting place was generally seen as negative, as well as that it can be problematic to be a specialised library as there are manyvying ideas and concepts of what a library is and should be. This is a two year's master thesis.

ABSTRACT Aim: The aim of this study is to chart the experiences of Swedish general psychiatric care on a Swedish University hospital from a relative’s point of view. The study focus on how they are meet, satisfaction with and participation in the care. The study is done as an improvement project. Methods: The study was conducted by performing semi-structured interviews with eight close relatives to patients on a general psychiatric ward. The interviews lasted for 20-40 minutes. Results: The result shows that relatives are satisfied with the way they are meet by the staff on the ward, that they appreciate staff that are open, down to earth and are inviting to form a good relationship. It also shows that the relatives were not satisfied with the contact they had with the physicians. Furthermore it shows that the support efforts for relatives are successful when they are offered but many relatives don’t receive any information or offer about it. The relatives felt secure with the care that was on the ward. Conclusion: The conclusion of this study is that the relatives are overall satisfied with the care given but that there are some areas within the psychiatric care that can be developed. These are the contact between relatives and physicians, information about the support efforts for relatives and more extensive information about the patient’s disease and the ongoing care.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur dialyssjuksköterskor motiverar de kliniska beslut de fattar avseende ultrafiltration (UF), och att undersöka på vad de baserar sin bedömning om vad som är rimlig ultrafiltrationshastighet (UFR). Metod: Studien är kvalitativ, med explorativ design. Sex sjuksköterskor på en dialysmottagning i Mellansverige intervjuades, och insamlat data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Genom analysen definierades fem kategorier och 14 subkategorier, som speglar meningsenheternas manifesta innehåll. Huvudkategorierna var: datainsamling, kommunikation, erfarenhet och kompetens, åtgärder för att förebygga dialysrelaterade komplikationer samt förutsättningar för implementering av UFR som kvalitetsvariabel. Slutsats: Sjuksköterskornas beslut avseende UF påverkades i hög grad av både patienters och kollegors åsikter, medan ansvarig läkare i ringa utsträckning var delaktig i beslutsprocessen. Beslutet komplicerades av att både ankomstvikt och torrvikt ofta var inkorrekta. Informanterna kände, och tog genom egna initiativ, ansvar för att förebygga dialysrelaterade komplikationer. De använde sig ofta av tekniska hjälpmedel som till exempel blodvolymsmätning (BVM) och isolerad UF, men det var ovanligt att dialystiden förlängdes. Bedömning av vad som är rimlig UFR baserades i större utsträckning på tradition och intuitiv erfarenhet än på evidens, men vissa informanter efterlyste bättre direktiv och riktlinjer. / Aim: The aim of this study was to investigate how nurses responsible for dialysis treatment justify their clinical decision making regarding ultrafiltration (UF), and to explore the factors underpinning their assessment of an adequate ultrafiltration rate (UFR). Method: The study is qualitative, and of exploratory design. Six nurses, serving in a Swedish dialysis ward, were interviewed and the assembled response data was analyzed using qualitative content analysis. Results: Through analysis five categories and 14 subcategories, reflecting the manifest content of the meaning units, were identified. The main categories were: data collection, communication, experience and competence, measures to prevent dialysis related complications and presumptions for implementation of UFR as a quality indicator. Conclusion: The nurses' decision making regarding UF was influenced by the opinions of both patients and colleagues, while the responsible physician to a lesser extent was involved in the decision making process. The decision making was complicated by both arrival weight and dry weight often being inaccurate. The informants felt, and took through own initiatives, responsibility for preventing dialysis related complications. They often used technological aids, such as blood volume measurement (BVM) and isolated UF, but the session length was rarely prolonged. The assessment of what a suitable UFR would be was based on tradition and intuitive experience rather than on evidence, but some informants called for better directives and guidelines.

Studien syftar till att synliggöra och förstå hur kvinnliga före detta missbrukare berörs av ett förflutet liv i missbruk. Hur förhåller sig kvinnliga före detta missbrukare i den drogfria tillvaron till det förflutna missbruket och synen på framtiden? För att besvara mitt syfte och mina frågeställningar genomfördes fem kvalitativa intervjuer vilka analyserades med grundad teori som analysmetod. Studiens teoretiska utgångspunkter är identitet, genus och moderskap som tillsammans med tidigare forskning bidragit till att problematisera och fördjupa analysen. En av studiens slutsatser är att synen på sig själv både påverkas av den sociala omgivningen och samhälleliga föreställningar om rollen som mamma. Vad som även synliggörs är att trots att missbrukslivet är förbi och kvinnorna idag lever ett drogfritt liv gör sig det förflutna påmint på skilda sett. Exempelvis i interaktion med andra, i vissa sociala miljöer, men också i tanken på det gamla och i tanken på framtiden.

No description available.

Forensiska tekniker såsom fingeravtryckstolkning har under senare år genomgått stora förändringar vad gäller exempelvis tekniska hjälpmedel, dock är människans roll i tolkningen fortfarande central i processen. Denna studie syftar till att öka kunskaperna om individernas kognitiva processer i tolkning av fingeravtryck genom ett experiment där fingeravtrycksforensiker, forensiker från andra fält än fingeravtryck samt noviser fick avgöra huruvida ett antal fingeravtryck härrörde från samma finger eller ej.  De kognitiva processerna studerades utifrån att testpersonerna fick rapportera sin tankar verbalt i form av att ”tänka-högt”. Resultaten transkriberades och analyserades sedan med mixade metoder (mixed methods), det vill säga med både kvantitativ och kvalitativ metod. Resultatet visar att fingeravtrycksforensiker signifikant bättre kan lösa denna typ av problem jämfört med övriga forensiker och noviser, men att det fortfarande finns kognitiva processer hos fingeravtrycksforesnikerna som medför risker i form av bias i förfarandeprocessen.

Mot bakgrund av att jag tappade motivationen att skriva skönlitteratur så fort jag i förväg bestämde textens handling, beslöt jag mig för att hålla fast vid en intuitiv metod men att istället byta genre från roman till novell. Syftet med denna studie är att försöka beskriva hur min metod växte fram och analysera förtjänster och svårigheter med en intuitiv metod. Genom att studera författare som varit inspirationskällor för mig har jag upptäckt att flera av dem brottats med liknande problem och att min stil i flera avseenden påverkats av dem. Resultatet av min studie är att det finns uppenbara likheter mellan Franz Kafkas produktion och min egen när det gäller litterär metod, berättarsynvinkel och bildspråk. Vidare betraktar jag mina noveller snarare som dikter än noveller då grundstrukturen i dem påminner om lyrik, vilket jag försöker visa med hjälp av begrepp hämtade från Jurij Lotman och Riffaterre. Det visade sig också att min förebild inom novellistik, Hjalmar Söderberg, betraktade sina Historietter mer som dikter än noveller. Jag diskuterar även på vilket sätt mina noveller kan ha påverkats av Tomas Tranströmers och Pär Lagerkvists produktion. Avslutningsvis försöker jag också se om det finns möjligheter att komma förbi svårigheterna med min litterära metod när jag i framtiden ska försöka att skriva en roman.

Omvårdnad av svårt sjuka patienter kräver ett professionellt omhändertagande där sjuksköterskor och läkare har ett helhetsansvar för situationen. Möten med patienter ställer stora krav på vårdgivaren och för att kunna erbjuda patienten en optimal vård behöver sjuksköterskor och läkare en väl fungerande verksamhet. Kommunikation och samarbete är en förutsättning för god vård med hög vårdkvalitet och patientsäkerhet. Strävan efter en bättre kommunikation och relation mellan sjuksköterskor och läkare förespråkar en mer hälsosam arbetsmiljö som i slutändan kan ge bättre upplevelse och resultat för patienten. Litteraturstudiens syfte var att belysa hur kommunikation fungerar mellan sjuksköterskor och läkare i akutsjukvården. Metoden har kvalitativ ansats och baseras på åtta vetenskapliga artiklar. Resultatet visade att största delen av kommunikation bestod av informationsutbyte. God kommunikation påverkade inte patientens behandlingsresultat eller prognos men resulterade i färre fel och misstag vilket gav en ökad patienttillfredsställelse/ patientsäkerhet. Sjuksköterskor hade en central kommunikationsroll och var mer nöjda med rak och öppen kommunikation än läkare, sjuksköterskor hade i regel svårare att stå på sig i konflikter. Läkare angav i högre utsträckning än sjuksköterskor att samarbete fungerade bra. Vid konflikthantering var kompromiss den mest valda strategin för både läkare och sjuksköterskor.

Syftet med denna deskriptiva kvalitativa intervjustudie var att beskriva barns upplevelser av lustgasbehandling. Urvalet består av sex barn i åldern sex till fjorton år som behandlats med lustgas vid procedursmärta, akut eller planerat, på barnsjukhusets akutmottagning eller allmänna specialistmottagning. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Alla barnen upplevde annorlunda kroppskänslor eller abstrakta känslor som inte nödvändigtvis var obehagliga under lustgasbehandlingen. Samtidigt som flera av barnen beskrev en typ av frånvaro var de flesta medvetna om omgivningen och till viss del händelseförloppet. Vidare framkom att hörsel- och synintryck kunde förvrängas där ljud ibland förstärktes och kunde störa och påverka fokuseringen. Olika grader av smärta beskrevs. I barnens egen sammanfattning uttryckte fyra av barnen positiva upplevelser. Fem av barnen var positiva till att få lustgasbehandling igen om så behövdes medan ett barn svarade "kanske" och önskade i så fall en mindre mängd lustgas nästa gång. Behandlingen kan ytterligare utvecklas genom kombination med andra smärtstillande läkemedel. / The aim of this descriptive, qualitative interview study was to describe children´s experiences of treatment with nitrous oxide. The sample consists of six children aged six to fourteen who were treated with nitrous oxide for procedural pain, acute or planned, in the emergency room or special surgery of the Children´s hospital. The interviews were analyzed by qualitative content analysis. All children experienced different feelings in the body or intangible feelings that were not necessarily unpleasant during the treatment with nitrous oxide. Although some of the children described some kind of absence, most of them were aware of the surroundings and to some part what happened during the treatment. Further it appeared that hearing and sight impressions could be distorted and sounds were sometimes amplified and could disturb and affect the focusing. Varying degrees of pain were described. In their own summary four of the children expressed positive experiences. Five of the children were positive to receive nitrous oxide in the future if needed, while one child answered "perhaps" and in that case wanted less amount of nitrous oxide next time. The treatment could be developed further by combining with other analgesics.