No description available.

<p>Denna rapport behandlar framtagandet av ett utvärderingsramverk för designtransformationer. I en utvecklingsprocess används olika typer av designtransformationer och ett problem är att det idag inte finns en koncensus om vilka aspekter hos dessa transfomationer som ska bedömas vid en utvärdering.</p><p>I rapporten presenteras ett utväderingsramverk som innehåller en samling faktorer viktiga att beakta vid en utvärdering av designtransformationer. Ramverket har utvecklats med en nyligen presenterad metod för utveckling av utvärderingsramverk.</p><p>Metoden är ursprungligen framtagen för ett delvis annorlunda problemområde, så rapporten presenterar en undersökning av metodens lämplighet på det delvis nya problemområdet. Författaren finner att inga långtgående slutsater kan dras om metodens lämplighet, eftersom metoden inte tillämpats fullt ut. Problem under den senare fasen av metodtillämpningen gjorde att vissa, för metoden väsentliga delar, inte kunde genomföras.</p><p>Däremot presenteras i rapporten ett utvärderingsramverk för designransformationer, och ramverket är en syntes av litteratur skiven om designtransformationer.</p>

<p>Dagens företag är i stort behov av information. Företag som har många avdelningar behöver möjligheter för att enkelt och smidigt kunna samordna information för hela företaget. Affärssystem erbjuder denna möjlighet genom en modulbaserad konstruktion som integrerar ett företags samtliga avdelningar i ett enda system. Problem kan dock uppstå då ett valt affärssystem inte passar företagets verksamhet. En kompromiss mellan system och verksamhet måste då försöka uppnås.</p><p>Ett affärssystem implementeras ofta i samband med en metod, vilken ger detaljerade beskrivningar för hur implementeringen ska gå till. På vilka grunder väljer företagen att arbeta efter en specifik metod då system och verksamhet behöver anpassas till varandra?</p><p>Detta arbete bygger på en undersökning som har utförts genom en survey där fem företag har medverkat. Resultatet av undersökningen visar ett antal metoder samt presenterar orsaker till varför dessa metoder används.</p>

<p>Denna rapport är en beskrivning av ett examensarbete utfört vid SPM Instrument AB i Strängnäs. SPM Instrument utvecklar och tillverkar produkter för konditionsmätning av maskiner. </p><p>Målet var att skapa en cd-presentation i redigeringsprogrammet Macromedia Flash 5.0, som på ett enkelt sätt med rörliga bilder förklarar en konditionsmätningsmetod som kallas för Stöt Puls Metoden.</p><p>Uppgiften löstes genom att först inhämta information om Stöt Puls Metoden, sedan utformades Flash-filmen och slutligen testades och utvecklades filmen tills dess att jag och SPM Instrument var nöjda. </p> / <p>This report describes a final-year project performed at SPM Instrument AB in Strängnäs. The company develop and manufacture products for condition monitoring of machinery equipment. </p><p>The goal was to create a cd-presentation in the computer software Macromedia Flash 5.0, with moving pictures which explains a condition monitoring method that is called the Shoke Pulse Method. </p><p>The task was solved by first finding out information about the Shoke Pulse Method, then the Flash-movie was created and finally the movie was tested and developed until both I and SPM Instrument was satisfied.</p>

<p>Uppsatsen undersöker innehållet i ämnet svenska i de individuella utvecklingsplanerna och hur de är skrivna. Är de skrivna enligt Skolverkets allmänna råd, med nulägesbeskrivning, nya mål och metod för att nå målet? Den andra frågan i undersökningen gäller om hypotesen att det som kommenteras mest i utvecklingsplanerna i ämnet svenska handlar om att skriva.</p><p>Undersökningen är kvantitativ och baseras på individuella utvecklingsplaner från en grundskola med elever från år ett till år sex.</p><p>Resultatet visar att det är få utvecklingsplaner som är skrivna med nuläge, mål och metod för att nå målet. De flesta utvecklingsplanerna innehöll endast nulägesbeskrivning.</p><p>Hypotesen som ställdes visade sig stämma. Flertalet av kommentarerna handlade om skrivning, men det fanns även många som handlade om läsning.</p>

<p>Mot bakgrund av att jag tappade motivationen att skriva skönlitteratur så fort jag i förväg bestämde textens handling, beslöt jag mig för att hålla fast vid en intuitiv metod men att istället byta genre från roman till novell. Syftet med denna studie är att försöka beskriva hur min metod växte fram och analysera förtjänster och svårigheter med en intuitiv metod. Genom att studera författare som varit inspirationskällor för mig har jag upptäckt att flera av dem brottats med liknande problem och att min stil i flera avseenden påverkats av dem. Resultatet av min studie är att det finns uppenbara likheter mellan Franz Kafkas produktion och min egen när det gäller litterär metod, berättarsynvinkel och bildspråk. Vidare betraktar jag mina noveller snarare som dikter än noveller då grundstrukturen i dem påminner om lyrik, vilket jag försöker visa med hjälp av begrepp hämtade från Jurij Lotman och Riffaterre. Det visade sig också att min förebild inom novellistik, Hjalmar Söderberg, betraktade sina Historietter mer som dikter än noveller. Jag diskuterar även på vilket sätt mina noveller kan ha påverkats av Tomas Tranströmers och Pär Lagerkvists produktion. Avslutningsvis försöker jag också se om det finns möjligheter att komma förbi svårigheterna med min litterära metod när jag i framtiden ska försöka att skriva en roman.</p>

<p>Omvårdnad av svårt sjuka patienter kräver ett professionellt omhändertagande där sjuksköterskor och läkare har ett helhetsansvar för situationen. Möten med patienter ställer stora krav på vårdgivaren och för att kunna erbjuda patienten en optimal vård behöver sjuksköterskor och läkare en väl fungerande verksamhet. Kommunikation och samarbete är en förutsättning för god vård med hög vårdkvalitet och patientsäkerhet. Strävan efter en bättre kommunikation och relation mellan sjuksköterskor och läkare förespråkar en mer hälsosam arbetsmiljö som i slutändan kan ge bättre upplevelse och resultat för patienten. Litteraturstudiens syfte var att belysa hur kommunikation fungerar mellan sjuksköterskor och läkare i akutsjukvården. Metoden har kvalitativ ansats och baseras på åtta vetenskapliga artiklar. Resultatet visade att största delen av kommunikation bestod av informationsutbyte. God kommunikation påverkade inte patientens behandlingsresultat eller prognos men resulterade i färre fel och misstag vilket gav en ökad patienttillfredsställelse/ patientsäkerhet. Sjuksköterskor hade en central kommunikationsroll och var mer nöjda med rak och öppen kommunikation än läkare, sjuksköterskor hade i regel svårare att stå på sig i konflikter. Läkare angav i högre utsträckning än sjuksköterskor att samarbete fungerade bra. Vid konflikthantering var kompromiss den mest valda strategin för både läkare och sjuksköterskor.</p>

<p>Systemutvecklingsmetoder har funnits för att utveckla system och</p><p>programvaror sedan vattenfallsmodellen gjorde sin introduktion på den</p><p>tiden då IT kallades för data processning. Sedan dess har det funnits ett</p><p>antal metoder, vissa av dem används än idag. Gemensamt för de flesta</p><p>metoderna är att de är anpassade till mycket komplexa system som används</p><p>inom stora organisationer. Inom det Svenska samhället så fanns det år 2005</p><p>över 890 000 småföretag (0-49 anställda) enligt statistiska centralbyrån.</p><p>Det är lätt att förstå att småföretagen är viktiga för Sverige. För att Sveriges</p><p>småföretag skall kunna överleva i en allt tuffare konkurrenssituation så är</p><p>det viktigt att de hela tiden effektiviserar sina verksamhetsprocesser med</p><p>exempelvis innovativa IT lösningar. Denna rapport kommer att undersöka</p><p>tänkbara systemutvecklingsmetoder till småföretag och där efter</p><p>specialanpassa en metod.</p> / <p>System development methods have existed to develop systems and</p><p>programs since the waterfall model was introduced when IT was called</p><p>data processing. There have been a number of methods since that day,</p><p>some of them are still used. A common denominator for the most software</p><p>development methods are that they where all developed to support software</p><p>engineering to complex system in large organizations. Within the Swedish</p><p>society there were over 890 000 small businesses (0-49 employed) in year</p><p>2005 according to statistiska centralbyrån. It’s no secret that the small</p><p>businesses are very important to Sweden. To assure survival when the</p><p>competition gets harder the small businesses must the entire time look over</p><p>there business processes. Sometimes this means that they need new custom</p><p>made IT systems. This thesis will examine possible system development</p><p>methods for small Swedish businesses and adopt one method to fit small</p><p>business software development.</p>

Den produktiva skogsarealen i Sverige som är grandominerad utgörs av 9,5 miljoner ha(Skogsstyrelsen 2011). Varav knappt 0,2 miljoner ha står på torr mark (personlig kommunikation Göran Kämpe, 2015). Problematiken i södra Sverige är att gran planteras på allt för torra marker, eftersom att tall anses för osäkert pga av betestrycket av vilt.  I undersökningen utreds om och när tillväxten avtar för granen på torrare marker i sydöstra Sverige med hjälp av bestämning av ståndortsindex (SI).  Höjdtillväxten har, med hjälp av borrning/kapning på olika trädhöjder, rekonstruerats i granbestånd för en hel omloppstid. Detta har utförts på två olika lokaler där tall hade varit det naturliga valet och där granen bedöms lida av vattenbrist. Fokusområdet är ifall höjdtillväxten och SI avtar för granen på tall/torra marker under omloppstiden, som kan ses som en indikation på granknytning. Resultatet visar att granbestånden har ett betydligt högre ståndortindex i ungskogsfasen jämfört med när beståndet är äldre.  Under omloppstiden visar det sig att ståndortindexen ändrar sig vid två tillfällen under granbeståndets livslängd, eventuell vattenbrist uppstår. Bestämning av SI visade att bestånden motsvarade en G30 i ungskogsfasen men vid slutavverkning hade det sjunkit till en G24. / Today we know that 9,5 million hectares of productive forest land in Sweden consists of Norway spruce (Skogsstyrelsen 2011), of which almost 0.2 million hectares are standing on dry land with low moisture content (personal, communication Göran Kämpe, 2015). The problem today in southern Sweden is that Norway spruce is planted on arid lands, because that pine is considered unsafe due to damage on young plants done by wild animals. The study investigates if and when growth slows down for spruce on arid lands in south-eastern of Sweden, based on determination of a site index (SI) for a whole rotation. In order to determine SI, increment cores/cutting at different tree height has been conducted. It compares the height growth of spruce stands during the rotation period, on land where the pine had been the natural choice and where the spruce likely suffers from a water deficit. The focus area of this study is if height growth and SI declines with age as an indication of water deficit in older stands. The boundaries are the economic part. The result shows that the spruce stands had a considerably higher site index at an early age, compared when it reaches older ages. During the rotation period, it turns out that site index drops twice during the rotation period, when a possible water deficit occurs. Calculations of the site index show that SI of G30 in the young stand but at time for clear-felling, it drops to a G24.

The purpose of this study was to investigate two ice hockey players’ relationships with coaches and teammates in the junior-to-senior transition. Several theoretical frameworks were used to plan and carry out the study (Jowett, 2007; Lundell-Olsson &amp; Pehrson, 2013; Stambulova, 2003; Wylleman &amp; Lavallee, 2004). Narrative interviews were conducted with two male elite ice hockey players. The narrative oriented inquiry model was used for guiding the data analysis. The results of the study showed peer climate in the junior team (in the preparation transition phase) to be more important than relationships with coaches. During the orientation phase in the senior team a good welcome from coaches and senior peers was a key for successful adaptation. In the further adaptation and stabilization phases the players earned a trust from coaches and teammates due to their increasing contribution to the team. Strategies to optimize the relationships included; the players’ humble profile, taking more “space” gradually and working hard. The results are discussed in relation to theoretical frameworks and previous research. Suggestions for future research and practical implications are given. / Studiens syfte var att undersöka ishockeyspelares relationer med tränare och lagkamrater i junior- till senior övergången. Flera teoretiska ramverk användes för att planera och genomföra studien (Jowett, 2007; Lundell-Olsson &amp; Pehrson, 2013; Stambulova, 2003; Wylleman &amp; Lavallee, 2004). Narrativa intervjuer genomfördes med två stycken manliga ishockeyspelare på elitnivå. Den narrative oriented inquiry modellen användes för guidning och data analys. Resultatet av studien visar att lagsammanhållningen i junior laget (i förberedelse fasen) var viktigare än relationerna med tränarna. Under orienteringsfasen i senior laget var ett varmt välkommande viktigt från tränare och lagkamrater för framgångsrik anpassning. Vidare i anpassnings- och stabiliseringsfasen bidrog spelarna med bra prestationer till laget vilket ledde till ökad tillit från tränare och lagkamrater. Strategier för att förbättra relationer inkluderade: ödmjuk inställning, gradvis ta mer utrymme i laget samt arbeta hårt. Resultaten diskuterades i relation till teoretiska ramverk och tidigare forskning. Förslag på framtida forskning och praktiska implikationer ges.