Syftet med den aktuella studien var att beskriva kuratorerna inom Barn och Ungdomsenheterna (socialtjänsten i Örebro) uppfattning av Magnus Ringborgs modell Förändrande familjesamtal, FFS och hur användbar de upplever den vara. Sjutton av behandlingsenheternas tjugofem kuratorer deltog i utvärderingen. Kuratorerna intervjuades utifrån ett intervjuformulär med fasta frågor och möjlighet till kommentarer. Fokus för utvärderingen var metodens olika moment och hur viktiga dessa bedömts vara av kuratorerna. Därefter ställdes generella frågor om metodens användbarhet och effektivitet. De flesta kuratorer var positiva till metoden FFS. De ansåg att metoden var lättanvänd, underlättade familjearbetet, gav struktur och effektiviserade behandlingsarbetet. Dock uppfattade en del av kuratorer att metoden hade begränsad användbarhet i resurssvaga och omotiverade familjer. / The aim of the present study was to describe the professional counselors, in Children and Youth Units at Social services in Örebro, opinion on Magnus Ringborgs model Therapeutic family conversations (FFS), and how useful they perceive it to be. Seventeen of the Children and Youth Units twenty-five counselors participated in the evaluation. The counselors were interviewed based on an interview form with pre-defined questions and had opportunity to comment. The focus of the evaluation was the various steps of the method and how important the counselors considered them to be. They were then asked general questions about the method´s usefulness and effectiveness. Most counselors had a positive approach to FFS. They considered the method to be easy to apply, facilitated family work, gave structure and streamlined the processing work. Some of the counselors did however perceive the method to have limited use in resource poor- and unmotivated families.

Studien handlar om fritidshemmets inomhusmiljö och syftet är att undersöka vilken betydelse, fritidshemmets inomhusmiljö har för elevers meningsskapande, samt hur det kan främja elevers lärande och utveckling. Vi ville få reda på hur elever upplever sin inomhusmiljö och dess utformning, samt lärarnas tankar kring miljöns utformningen och dess betydelse för elevers lärande och utveckling. Frågeställningarna som studien har som utgångspunkt är: Hur upplever eleverna sin inomhusmiljö? Hur anser lärarna att fritidshemmets inomhusmiljö har betydelse för elevers lärande och utveckling, samt meningsskapande? Studiens teoretiska utgångspunkt är barns perspektiv samt det sociokulturella perspektivet. En kvalitativ metod användes och studiens empiriska material är inhämtad med hjälp av semistrukturerade intervjuer samt fokusgruppsamtal. Undersökningen gjordes på fritidshem med tio elever i åldrarna åtta till tio år, samt med fyra lärare i fritidshem. Studiens resultat visar att lärarna i fritidshemmen och eleverna i fritidshemmen beskriver fritidshemmet inomhusmiljö utifrån olika sätt. Lärarna beskriver mer utifrån lokalernas utformning och tillgänglighet. Hur den fysiska miljön ser ut, hur lokalerna är uppdelade och vilka rum som finns. Eleverna i sin tur hade svårt att berätta hur fritidshemmet såg ut, de beskriver sin inomhusmiljö utifrån sina sinnen. Eleverna berättar mer om upplevelsen av rummet och vad som händer där, vilka aktiviteter som brukar ske. Lärarna i fritidshemmen ansåg att elevers inomhusmiljö har stor påverkan på vilket lärande som ska ske där och hur det sker, att det budskap som miljön sänder påverkar elevers utveckling och meningsskapande. Upplevs miljön som inbjudande och trygg så gynnas lärandet av det. Lärare i fritidshem talar om hur de kan använda sig av inomhusmiljön för att styra vilket lärande de vill ska ske i miljön.

Arbetsmiljöverket har utfärdat föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete som inkluderar socialt stöd. Socialt stöd betyder att det på arbetsplatsen ska finnas en möjlighet att tala med kollegor och chefer, anförtro sig till dem och mötas av en känsla av uppskattning. Forskning visar att brist på socialt stöd på arbetsplatsen kan medföra ett flertal folksjukdomar, såsom psykisk ohälsa. Även vårdyrket är drabbat av denna problematik. Syftet med föreliggande studie har varit att undersöka vårdpersonals upplevelser av socialt stöd på arbetsplatsen och hur det kan påverka deras hälsa. Metoden för studien är kvalitativ. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med sex anställda vid en vård- och omsorgsenhet för äldre. Deltagarna valdes genom ett målstyrt urval. Samtliga informanter är utbildade undersköterskor och vårdbiträden. Insamlat material har analyserats med hjälp av en manifest innehållsanalys. Studiens resultat bekräftar tidigare forskning som visar att socialt stöd på arbetsplatsen är viktigt för hälsan hos arbetstagarna. En rimlig slutsats av resultatet är dessutom att socialt stöd som metod för att främja hälsan hos arbetstagarna - med lägre sjuktal som följd - är kostnadsbesparande för organisationer och samhället.

Att åldras innebär flera förändringar i en persons liv. Nedsatt fysisk förmåga och pension kan påverka vilka aktiviteter en person utför och kapaciteten att utföra dem. Syftet med examensarbetet var att beskriva hur ensamboende i åldersgruppen 75 - 84 år uppfattar sin aktivitetsbalans. Metoden som valdes var en kvalitativ induktiv ansats. Nio deltagare rekryterades genom ett snöbollsurval i södra Sverige och data samlades in genom semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys. Resultatet kom fram till tre huvudkategorier: Uppfattning om olika aktivitetskategorier,förändringar som påverkar aktivitetsutförandet och faktorer som påverkar aktivitetsmönstret. Dessa huvudkategorier omfattades av tio underkategorier. Resultatet visade att de flesta informanter var nöjda med sin aktivitetsbalans men hade fått anpassa vissa aktiviteter på grund av nedsatt fysisk förmåga. Det framkom även att sociala aktiviteter var de som värderades högst och samt att informanterna valde att acceptera att åldrandet innebar förändringar i aktivitetsutförandet. Slutsatsen författarna kom fram till var att sociala aktiviteter var de viktigaste aktiviteterna för att upprätthålla en tillfredställande aktivitetsbalans. / The process of aging means several changes in a person's life. Decreased physical capacity and retirement can affect what kind of activities that are performed and the capacity to perform them. The purpose of this paper was to describe how people in the age-category of 75-84 experiences their occupational balance. The method chosen was a qualitative inductive approach. Nine participants were recruited through a snowball selection in southern Sweden. The data was collected through structured interviews. The interviews were analyzed through qualitative content analysis. The result found three main categories: views of different categories of activity, changes that affect performance of activity and factors that affect the activity pattern. These main categories were comprised of nine sub-categories. The result showed that most of the participants were satisfied with their occupational balance but had to adapt certain activities because of decreased physical capacity. It also emerged that social activities were the most valued and that the participants to a large degree accepted that ageing meant changes in performance of activity. The conclusion the authors came to was that social activities was the most important activity for maintaining a satisfying occupational balance.

Syftet med den här studien har varit att belysa pedagogers uppfattningar av barns delaktighet och inflytande i förskolans verksamhet. Tidigare forskning inom området menar att barns delaktighet och inflytande begränsas i förskolans verksamhet på grund av olika faktorer som exempelvis tidsbrist, kompetens, pedagogers förhållningssätt, barngruppens storlek, organisation och miljö. Tidigare forskning visar även en problematik att förstå begreppen delaktighet och inflytande, samt hur dessa kan sammankopplas med demokratiuppdraget i förskolans verksamhet. Sex semistrukturerade intervjuer låg som grund för studiens resultat, varav varje förskola belägen i en och samma kommun. Varje förskola hade ett antal barn i barngruppen omfattande 35-40 barn per avdelning med ett genomsnittligt antal av 6 pedagoger per avdelning. Resultatet av studien är uppdelad efter följande teman; Pedagogernas uppfattningar av delaktighet och inflytande i förskolans verksamhet, Demokratisk samvaro i förskolans verksamhet, Barngruppens storlek - möjligheter för demokratisk samvaro? och Pedagogens roll och betydelse för demokratisk samvaro. Resultatet visade på svårigheter i förståelsen av begreppen delaktighet och inflytande, men samtidigt hade flertalet av pedagogerna gemensamma uppfattningar av hur begreppen borde praktiseras i förskolan. Samtliga pedagoger lyfte vikten av att aktivt arbeta med demokrati i förskolan och att som pedagog vara en förebild i detta både för barn och kollegor. Även om förskolans dagliga verksamhet i många fall innebär olika begränsningar som tidsbrist, kompetens, personaltäthet, barns och pedagogers mående, miljö och organisation så lyftes de dagliga rutinerna som viktiga och avgörande tillfällen för barns möjligheter till delaktighet och inflytande. Delaktighet och inflytande bör genomsyra hela verksamheten och barns fria val, egna vilja och rätten till medbestämmande uppfattades skapa bäst förutsättningar för att möjliggöra en demokratisk samvaro där delaktighet och inflytande får ta plats. Läroplanen för förskolan och tidigare forskning berör att barnen ska fostras till aktiva, ansvarstagande och självständiga medborgare, vilket även resultatet visade. Men samtidigt visade resultatet på en annan uppfattning och problematik rörande den individ som dagens samhälle tycks förespråka där fokus många gånger hamnar på jaget och självständigheten, vilket ibland riskerar bli på bekostnad av gruppen. Vikt lades även vid att barnen ska lära sig ta hänsyn, lyssna och hjälpa andra oavsett bakgrund. Detta betonades som extra viktigt i det samhälle vi lever i idag, där många kulturella och religiösa skillnader råder som kan påverka hur barns delaktighet och inflytande kan ta form och möjliggöras i förskolans verksamhet. Resultatet av vår studie kan bidra till en större inblick och förståelse i utvecklingen av förskolan som en demokratisk samvaro och kan därmed även bli betydelsefull för den fortsatta samhällsutvecklingen. / <p>Godkännande datum: 2017-06-02.</p>

I det här examensarbetet undersöker vi hur medlemmarna i en flerkameraproduktion kommunicerar med varandra under en inspelning och hur de förhåller sig till den rollbeskrivning som flerkameralitteraturen framställer. En avsikt med studien är att få kunskap om hur väl högskoleutbildningen i flerkameraproduktion överensstämmer med branschens krav på blivande medarbetare. Examensarbetet resultat bygger på observationer av tre svenska professionella flerkameraproduktioner och tyder på att branschen gör en delvis annan tolkning av flerkamerayrkesrollen, än den som förespråkas i utbildningen. Efter vår undersökning är vi båda överens om att det finns ett visst kunskapsglapp när det gäller socialisation, fackspråk, teknik och hur rollerna borde agera.

Syfte: Att beskriva problem- och känslofokuserade copingstrategier hos personer med ALS. Metod: En induktiv litteraturöversikt med mixed metod design har gjorts. Kvalitetsgranskade artiklar har analyserats noga och sammanställts i ett resultat. Resultat: Personer med ALS använder sig av både problemfokuserade och känslofokuserade copingstrategier. De strategier som visade sig i resultatet var kontroll, engagemang, support, acceptans och social support. Känslan av kontroll och acceptans av livssituationen är de mest använda strategierna. Genom kontroll kan personen med ALS kompensera de förluster sjukdomen medför och med hjälp av att acceptera sin situation kan personerna sätta upp nya mål och hålla fokus på nutid. Engagemang kan öka energin till hanteringen av sjukdomen. Hjälp utifrån var en del som gjorde livet meningsfullt, användandet av hjälpmedel ökade i samband med förändring av sjukdomen. Social support kan vara familj och vänner som ger styrka och närvaro. Slutsatser: Litteraturöversikten har visat att personer med ALS använder problem- och känslofokuserade copingstrategier för att hantera sjukdomen.  Faktorer som sjukdomens framskridande och vilka resurser som individen har kan påverka vilken copingstrategi som används. De mest använda copingstrategierna är acceptans och kontroll / Aim: The aim of this study was to describe problem focused and emotional focused coping strategies among persons with ALS Method: A literature review with a mixed method design have been done. Articles with reliability and high quality have been analysed and was summerized to a result. Result: Persons with ALS use problem focused and emotional focused coping strategies. The strategies found was control, engagement, support, acceptance and social support. The sense of control and acceptance of the life situation is the most common used strategies. Through control, the person with ALS can compensate for the losses that the disease causes. With help of acceptance, the individuals can set new goals and keep focus on the present. Engagement can increase the power of management to the disease. Support was a strategy who made life worth living, the use of equipment increased in the connection of the progress. Family and friends can be a social support and give strength and presence. Conclution: The literature review has shown that persons with ALS uses problem and emotional focused coping strategies to management the disease. Factors that affect the use of coping strategy is the progression and what resources the person has. The most common used coping strategies are acceptance and control.

Syftet med detta arbete var att jämföra olika stokastiska processer som generar π, de olika modellerna som  studerades var modeller baserades på Buffons-, Buffon-Laplaces- och kasta pil-problem och förutom att lösa respektive problem så undersöktes bland annat om det gick att skatta π med motsvarande problem i högre dimensioner.   Innan problemen undersöktes fick läsaren en bakgrund med nödvändiga definitioner och satser inom sannolikhetsteorin, där bland annat Kolmogorovs axiomsystem, fördelningars täthetsfunktion, väntevärde och varians presenterades, men också olika definitioner av konvergens som i sin tur ledde till en sats: Deltametoden, en generalisering av Centrala gränsvärdessatsen. Allt detta tillsammans gjorde det möjligt att lösa problemen och sedan kunna jämföra dem med hjälp av respektive skattnings varians.   Innan problemen undersöktes fick läsaren en bakgrund med nödvändiga definitioner och satser inom sannolikhetsteorin, där bland annat Kolmogorovs axiomsystem, fördelningars täthetsfunktion, väntevärde och varians presenterades, men också olika definitioner av konvergens som i sin tur ledde till en sats: Deltametoden, en generalisering av Centrala gränsvärdessatsen. Allt detta tillsammans gjorde det möjligt att lösa problemen och sedan kunna jämföra dem med hjälp av respektive skattnings varians.

Syftet med den här undersökningen är att bringa kunskap om vad lärare i fritidshem anser vara kränkningar och kunskap om hur de arbetar för att motverka dessa i fritidshemmet. Vad har lärare i fritidshem för förståelse av begreppet kränkningar? Hur beskriver lärare i fritidshem att de arbetar för att motverka kränkningar i fritidshemmet? Studien är kvalitativ och för insamling av empirin har semistrukturerade intervjuer använts. Fem lärare i fritidshem har intervjuats och efter bearbetning och analys av empirin, har studien fått ett resultat. Studiens resultat presenteras under olika teman. I resultatet framkom att lärarna anser att en kränkning är när en elev känner sig kränkt, oavsett om det är en fysisk, verbal, psykosocial eller kränkning via digitala verktyg. Fritidshemmen där lärarna är anställda har arbetssätt och rutiner för att motverka kränkningar.

Över tid har det skett en enorm förändring gällande medieutvecklingen, som påverkat sättet att kommunicera. Där användningen av sociala medier är ett exempel kopplat till denna utvecklingen och där Instagram kommit att bli en av de mest använda sociala kanalerna. Vidare finns det flera exempel där just sociala medier har spelat en viktig roll och blivit allt mer vanligt kopplat till humanitära ändamål. Unicef är kända för sin goda kommunikation samt att de innehar ett av de främsta Instagramkonton i Sverige i denna genre. Organisationer som Unicef är beroende av finansiering för att kunna bedriva sitt arbete. Syftet med denna studie är att granska samt analysera hur organisationen Unicef använder sig av texter, bilder samt videoklipp för att förmedla ut sina budskap på deras svenska Instagramsida unicefsverige. Därtill undersöka hur Unicef samverkar med välkända personer, för att beröra och skapa engagemang. Denna studie är av vikt då den analyserar Unicefs kommunikation i syfte att sprida kunskap och skapa engagemang för att rädda liv, där värde kan skapa om fler tar efter så att fler liv kan räddas. Metoden som tillämpats är kvalitativa metoder, dels i form av en kvalitativ intervju, samt multimodala analyser av fem bilder med tillhörande text samt två videoklipp. Intervjun gjordes med en enskild person som är PR ansvarig för Unicef Sverige. Teorier som använts i studien är tvåstegshypotesen, målgruppsanalys samt integrerad marknadskommunikation. Resultatet av studien visar att när text och bild samverkar med varandra kan en enhetlig betydelse skapas, där de båda kompletterar varandra. Vidare kan bilder och berättelser framkalla en känslomässig reaktion hos publiken genom hur de framställs utifrån blickar, vinklar samt språkhandlingar. Ambassadörer används för att de ska sprida organisationens budskap. Dels genom uppmaningar och kunskapsspridning men också genom att känslomässigt tala om olika händelser, där det finns en bakomliggande koppling mellan de behövande och ambassadörerna i syfte att beröra publiken.