Uppsatsen analyserar klimatterminologin på Naturvårdsverkets webbplats under vårvintern 2009. Fokus ligger på termerna miljö, klimat, klimatbelastning och klimatpåverkan. Syftet är att se om terminologin är enhetlig för om den är enhetlig, så når man lättare ut med sitt budskap.   Genom att sålla ut klimattermerna från Naturvårdsverkets webbplats har begreppen fastställts och terminologin analyserats med hjälp av fackexperter och terminologisk metod.   Nybildning av klimattermer innebär ofta sammansättningar med ordet klimat. Vissa termer används konsekvent medan andra förklaras på olika sätt i en och samma text. Klimat är en term som är tydligt och klart definierad och används konsekvent i texten. Det kan bero på att definitionen är matematiskt formulerad. Miljö är en term som har en definition som är lite mjukare till sin utformning och därför inte lika lätt att greppa och ta fasta på.   Avgränsning av termer är ett kritiskt moment som inte har studerats så noga. För att kunna göra en avgränsning bör man utgå från ett eller några centrala begrepp. Utifrån de begreppen avgör man vilka som är relevanta och relaterade. Experter inom samma område kan ha helt olika uppfattning om vilka termer inom deras område som är just termer.

År 2016 avled 91 000 personer i Sverige. Av dessa beräknas 80 % ha varit i behov av palliativ vård. Den palliativa vården ska värna om patienternas värdighet och välbefinnande. Sjuksköterskan är en viktig aktör för att den palliativt vårdade patienten ska kunna uppleva hälsa och få en hälsosam död. Detta kan tyckas motsägelsefullt i livets slutskede men bör betraktas som både en möjlighet och en rättighet. Syftet är att beskriva främjandet av hälsa hos palliativt vårdade patienter inom hemsjukvården utifrån sjuksköterskors perspektiv. I studien användes kvalitativ metod utifrån en reflekterande livsvärldsteoretisk grund. Sju sjuksköterskor inom hemsjukvård intervjuades. Resultatet utarbetades genom innebördsanalys vilket kom att resultera i fyra innebördsteman. Att främja hälsa hos den palliativt vårdade patienten innebär att med inkännande försöka förstå patientens behov och att i reflektion hjälpa denne att återfinna sig själv. Det innebär också att det som stör det existentiella varandets lugn förhindras och åtgärdas samt att vårdandet är närvarande men inte påtagligt i patientens vardag. Slutligen innebär främjandet av hälsa att livets speciella upplevelser görs tänkbara och möjliga. Resultatet diskuterades mot tidigare studier och även vad gäller kompatibilitet gentemot studier med patientperspektiv. Särskild tonvikt läggs på autonomins dilemma, dels när patienten själv är oförmögen att föra sin talan, men också svårigheten i att följa patientens vilja och samtidigt försäkra sig som trygg och säker vård. Slutsatsen var att hälsofrämjande vid palliativ vård ska vara följsam mot patienten som unik person, med det övergripande målet att hen ska kunna leva fram till sin död.

Trots att antalet medier via vilka vi människor kan kommunicera med varandra är högre än någonsin, är talad interaktion något unikt betydelsefullt för våra mänskliga samhällen och relationer och därför ett ständigt relevant forskningsområde. Denna studie undersökte kvantitativa skillnader i hur människor konverserar med en talbaserad chattbot jämfört med en mänsklig konversationspartner, då de utförde en uppgift utformad för att skapa jämförliga dialoger. Resultatet visade på att konversationerna med chattbotten var mindre effektiva och ledde till sämre prestation i uppgiften. Dessutom påvisades att deltagarna använde en kortare genomsnittlig turlängd i konversationer med chattbotten, samt signifikanta skillnader i ordvariation mellan de två betingelserna. Dessa skillnader kan bero på att människor anpassar sitt språk efter sina uppfattningar av chattbottens kommunikativa egenskaper, och innebär att möjligheten att generalisera egenskaper hos människors tal i konversationer med liknande artificiella dialogpartners till konversationer med människor kan vara begränsad.

Syftet med denna studie var att belysa församlingspedagogers syn på sin yrkesroll inom Svenska kyrkan. Detta gjordes genom en enkätundersökning som utgjorde insamlingsinstrument. En blandad metod användes, varpå både kvantitativa och kvalitativa delar användes. Frågorna i enkäten utgick från perspektiven barn och unga, vuxna, yrkesgruppens utvecklingspotential samt möjlighet att bidra till utvecklingen av församlingsverksamheten. Även en litteraturgenomgång gjordes för att placera in studien i den befintliga forskningen. Som teoretisk utgångspunkt användes olika former av lärandebegrepp samt Herzbergs motivationsteori och en jämviktsteori. Studien visade att avseende barn och ungdomsverksamhet (inklusive konfirmationsundervisning) så hade församlingspedagogen en tydlig och uttalad roll. Studien visade även, utifrån verksamhetsområde, att vuxenverksamheten var det område där minst antal församlingspedagoger var verksamma, men det område flest ville utvecklas inom. Församlingspedagogerna ville även i större utsträckning än idag ha mer kunskap i bibeln och trosfrågor. Gällande möjligheten att utvecklas, i synnerhet att utvecklas till chef, så avfärdade de flesta respondenter yrket församlingspedagog som ett yrke inom vilket man kan göra karriär. Församlingspedagogerna upplever att de inte får det erkännande de förtjänar, detta i relation till utbildningslängd, lön och utvecklingsmöjligheter. Detta sänker i sin tur yrkesgruppens motivation samt gör att de yrkesverksamma upplever en snedfördelning mellan deras prestation och output jämfört andra yrkesgrupper som de jämför sig med. Att titta närmare på en differentiering av utbildningsnivå för att studera vidare till församlingspedagog, att införa mentorskap mellan präster och pedagoger, att legitimera yrket samt att i större utsträckning informera om vad nutidens församlingspedagoger har för kompetens och utbildningsmål är några av de förbättringsförslag som lyfts fram i studien.

Denna rapport är en beskrivning av ett examensarbete utfört vid SPM Instrument AB i Strängnäs. SPM Instrument utvecklar och tillverkar produkter för konditionsmätning av maskiner. Målet var att skapa en cd-presentation i redigeringsprogrammet Macromedia Flash 5.0, som på ett enkelt sätt med rörliga bilder förklarar en konditionsmätningsmetod som kallas för Stöt Puls Metoden. Uppgiften löstes genom att först inhämta information om Stöt Puls Metoden, sedan utformades Flash-filmen och slutligen testades och utvecklades filmen tills dess att jag och SPM Instrument var nöjda. / This report describes a final-year project performed at SPM Instrument AB in Strängnäs. The company develop and manufacture products for condition monitoring of machinery equipment. The goal was to create a cd-presentation in the computer software Macromedia Flash 5.0, with moving pictures which explains a condition monitoring method that is called the Shoke Pulse Method. The task was solved by first finding out information about the Shoke Pulse Method, then the Flash-movie was created and finally the movie was tested and developed until both I and SPM Instrument was satisfied.

Syfte: Syftet med denna uppsats var att undersöka hur gymnasieelever uppfattar vilken betydelse undervisning i utomhusmiljö har för deras lärande och motivation. Genom att synliggöra variation i uppfattningar av undervisning i utomhusmiljö skulle det skapas förståelse för elevperspektivet i anslutning till frågor kring alternativa undervisningsmetoder som denna undervisningsform är. Metod: Uppsatsen har inspirerats av fenomenografisk ansats som syftar till att belysa variation av uppfattningar som kan finnas i en viss grupp. Uppsatsen bygger på empiriska data som insamlats genom kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med fem respondenter, tre flickor och två pojkar, från årkurs ett på gymnasiets naturvetenskapliga program. Datamaterialet kategoriserades sedan med hjälp av fenomenografisk analys i syfte att hitta likheter och skillnader mellan elevers uppfattningar. Empiriska studien kopplades samman med litteratur, tidigare forskning och teorier som berörde fenomenet. Resultat: Resultat av undersökningen visar att undervisning i utomhusmiljö uppskattas av intervjuade elever. Eleverna ser möjligheter med undervisning i utomhusmiljö såsom fördjupade ämneskunskaper i biologi, bättre samarbete och sammanhållning bland elever, ökat lärande och motivation samt social utveckling och ökat fysisk aktivitet. De lär sig genom olika sinnen, genom verklighetsanknytning, Likväl visar studien negativa aspekter med undervisning i utomhusmiljö där lärarens kompetens kan vara en begränsning. Elevernas utsagor omfattas av tre beskrivningskategorier vilka utgör en variation av uppfattningar av vad undervisning i utomhusmiljö är. Dessa tre beskrivningskategorier utgör studiens utfallsrum och kan ses som svar på studiens frågeställningar. Slutsats: Slutsatsen utifrån studiens resultat är att utomhusmiljö har betydelse för elevers motivation och lärande då den medför en möjlighet till att samtliga sinnen stimuleras vilket gör att elever kan uppleva med hela kroppen och därmed förstå bättre det som de ska lära sig. Slutsatsen är även att undervisning i utomhusmiljö kan användas i gymnasieskolan som ett lärande komplement till klassrumsundervisning och ett sätt för gymnasielärarna att variera undervisning och därigenom motivera elever. Didaktiska implikationer: De positiva aspekterna som lyfts fram kan ha en betydelse för gymnasieskolan eftersom det leder till att undervisning i utomhusmiljö kan förstärka undervisningen i biologi då den erbjuder möjligheter till ett varierat undervisningsinnehåll. Förhoppningsvis kan studiens resultat öppna upp för gymnasielärare att fundera över att välja att använda utomhusmiljö som ett komplement till undervisning i klassrummet.

Datortekniken har utvecklats vilket innebär att man kan göra mer högupplösta 3D-objekt (se ordlistan) som ser mer realistiska ut än sina föregångare vilket har skapat en trend där 3D-objekten ska vara realistiska. Vi vill bryta den realistiska trenden genom att ta inspiration från det konstnärliga fältet vilket ledde oss till att undersöka de metoder som surrealisterna kan ha använt. Surrealismen innebär att konstnären vill fånga sina inre visioner och drömbilder. Undersökningen sker med fokus på metoden kollage, utklippta bilder som sätts ihop till en bild, såsom bland annat Max Ernst utförde det. Vidare testas våra egna varianter av kollage och därefter diskuteras arbetsflödet i de olika varianterna. Resultatet visar hur kollage kan se ut när det har inslag av surrealism, samt hur kollage kan användas för att skapa 3D-objekt.

Denna rapport behandlar framtagandet av ett utvärderingsramverk för designtransformationer. I en utvecklingsprocess används olika typer av designtransformationer och ett problem är att det idag inte finns en koncensus om vilka aspekter hos dessa transfomationer som ska bedömas vid en utvärdering. I rapporten presenteras ett utväderingsramverk som innehåller en samling faktorer viktiga att beakta vid en utvärdering av designtransformationer. Ramverket har utvecklats med en nyligen presenterad metod för utveckling av utvärderingsramverk. Metoden är ursprungligen framtagen för ett delvis annorlunda problemområde, så rapporten presenterar en undersökning av metodens lämplighet på det delvis nya problemområdet. Författaren finner att inga långtgående slutsater kan dras om metodens lämplighet, eftersom metoden inte tillämpats fullt ut. Problem under den senare fasen av metodtillämpningen gjorde att vissa, för metoden väsentliga delar, inte kunde genomföras. Däremot presenteras i rapporten ett utvärderingsramverk för designransformationer, och ramverket är en syntes av litteratur skiven om designtransformationer.

Dagens företag är i stort behov av information. Företag som har många avdelningar behöver möjligheter för att enkelt och smidigt kunna samordna information för hela företaget. Affärssystem erbjuder denna möjlighet genom en modulbaserad konstruktion som integrerar ett företags samtliga avdelningar i ett enda system. Problem kan dock uppstå då ett valt affärssystem inte passar företagets verksamhet. En kompromiss mellan system och verksamhet måste då försöka uppnås. Ett affärssystem implementeras ofta i samband med en metod, vilken ger detaljerade beskrivningar för hur implementeringen ska gå till. På vilka grunder väljer företagen att arbeta efter en specifik metod då system och verksamhet behöver anpassas till varandra? Detta arbete bygger på en undersökning som har utförts genom en survey där fem företag har medverkat. Resultatet av undersökningen visar ett antal metoder samt presenterar orsaker till varför dessa metoder används.

Den här rapporten tog sin början i det faktum att många företag och organisationer idag inte är insatta i vad IPv6 innebär och hur de ska gå tillväga för att implementera IPv6. Det fanns vid tillfället ingen komplett metod för hur en analys av ett nätverk gick till, vad som var viktigt att tänka på, vilka tekniker som fanns tillgängliga och hur dessa implementerades. För att underlätta framtida övergångar till IPv6 bestämde vi oss för att utveckla en generell metod som användaren kan följa och läsa sig till vad de behöver tänka på vid varje steg. Metoden ger också exempel på hur användaren kan göra analyser och undersökningar som leder fram till en lösning som kan fungera för deras behov. Metoden besvarade frågeställningen ”Vad behöver ett företag göra för att kunna implementera IPv6 i en existerande nätverksmiljö?” Övergången till IPv6 är igång och många tekniker är inte färdigutvecklade. För att ta fram lösningar som fungerar för olika scenarier gjordes efterforskningar på både IP version fyra och version sex samt vilka övergångs-tekniker som är att rekommendera. Ett antal övergångs-tekniker valdes ut och sattes upp i ett testlabb där IPv6-funktionaliteten verifierades. För att ta fram en metod som täckte upp de vanligaste scenarierna diskuterades frågan med Empir AB, ett företag som arbetar med IT-lösningar och som tillhandahåller egna tjänster. Deras nätverk analyserades och det arbetet låg till grund för utformningen av metoden. Eftersom alla tekniker i metoden testades i laborations-nätverket fastställdes IPv6-funktionalitet genom att testa olika tjänster över nätverket. Testerna visade att det var fullt möjligt att implementera IPv6 efter en steg för steg-modell. Resultatet av arbetet kan användas för att initiera och fullfölja en övergång till IPv6 då användaren har en metod att följa, rekommendationer på vad som behöver göras och föreslagna lösningar som kan implementeras enligt anvisningar. / This report began with the fact that many companies and organizations today do not have any or little knowledge about IPv6 and what it means, nor do they know how to implement it. At the time of writing there were no complete method for how an analysis of a network were done, what was important to think on and which techniques were available. To ease future transitions to IPv6, we decided to develop a general method that a user could follow step by step, with instructions for what to think on at each step. The method also gives examples on how the user could do an analysis and examinations, and it eventually leads to a solution based on their needs. The method answers the question "what does a company need to do to be able to implement IPv6 in an already existing network?" The transition to IPv6 is happening and many techniques is still in development. To be able to present solutions that work with different needs, research in IP version four, version six and in transfer techniques were done as well. A set of transfer techniques was chosen and set up in a lab network where IPv6 functionality was verified. To develop a method that covered most of the common scenarios, the question were discussed with Empir AB, a company that works with IT solutions that hosts their own services. Their network was analyzed and the result was the foundation for the method. Since all techniques in the method were tested in the lab network, the IPv6 functionality was verified by testing different services over the network. The tests showed that it was possible to implement IPv6 after a step by step model. The result of this work can be used to initiate and follow through with a transition to IPv6 since the user have a method to follow, recommendations to what needs to be done and proposed solutions that can be implemented after instructions.