Psykosocial arbetsmiljö som begrepp innebär många olika saker för olika individer och verksamheter. Det finns en överrepresentation av sjukfrånvaro hos individer som arbetar inom vård- och omsorg trots att arbetsplatser ska arbeta i förebyggande syfte för att upptäcka risker och skador som kan leda till sjukskrivningar. Syftet med studien är att undersöka hur vårdpersonal inom demensvård upplever arbetsmiljön och dess eventuella påverkan på personalens psykiska hälsa, samt om vårdpersonalen har förslag på hur deras arbetsmiljö kan förbättras. För studien valdes en kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer. Urvalet är målstyrt och sex undersköterskor intervjuades. Intervjumaterialet analyserades genom en manifest kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att vårdpersonalen upplever att kraven i arbetet är för höga i relation till kontrollmöjligheter i arbetet. De flesta upplever att de kan få stöd från sin chef. Ett förbättringsområde som framkommer är personalen bör få styra mer själva över bemanningen, avgöra själva när det behövs förstärkning. Verksamheten behöver öka förutsättningarna för delaktighet bland vårdpersonalen så som att involvera dem i det systematiska arbetsmiljöarbetet.

Syftet med studien är att identifiera huruvida det i tre utvalda läromedel, Prima Matematik 1B, Favoritmatematik 1B samt Mera Favoritmatematik 1B, kan identifieras rika matematiska uppgifter utifrån Sheffields tio kriterier. Studien ämnar även undersöka hur uppgifterna i urvalet eventuellt kan bidra till att utveckla alla elevers kunskapsutveckling inom ämnet.   För att nå ett resultat gällande hur dessa rika uppgifter skulle kunna bidra till alla elevers kunskapsutveckling har Sheffields (2003) heuristiska metod samt valda begrepp ur Vygotskij (1978) sociokulturella perspektiv använts som ramverk. Resultatet från läromedelsanalyserna visar att det finns rika matematiska uppgifter i alla läromedel men att dessa skiljer sig i antal och karaktär. Resultatet visar även att alla elever kan utveckla sina matematikkunskaper med uppgifterna i urvalet som utgångspunkt. Detta då uppgifterna fokuserar på nyskapande matematik med fokus på möjlighet till olika tillvägagångssätt för att lösa uppgiften. Studiens slutsats visar att de rika matematiska uppgifterna i läromedlen låter eleverna ta utgångspunkt i sitt eget kunnande samt att de får skriva fram uppgifterna från början till slut utifrån sin egen kunskapsnivå. I analysen framgår det även att kommunikation är en bidragande orsak till elevernas kunskapsutveckling. Kommunikation är ett bärande begrepp inom det sociokulturella perspektivet vilket även skolans styrdokument belyser gällande den undervisning som bedrivs i skolan.

Bakgrund HBTQ+ personer får inte ett respektfullt och bra bemötande av vårdpersonal beroende på bristfällig kunskap. Studier visar att HBTQ+ personer är utsatta för hälsorelaterad diskriminering i större utsträckning än heterosexuella. Om bemötandet är felaktigt kan personerna senare välja att inte söka psykiatrisk vård. Om sjuksköterskan saknar relevant kompetens eller har felaktiga normer i bemötandet av denna grupp kan detta leda till lidande för personen och även leda till personens död. Syfte Syftet med studien är att beskriva HBTQ+ personers upplevelser av bemötandet från sjuksköterskan inom psykiatrisk vård. Metod En kvalitativ induktiv studie med semistrukturerade intervjuer. Det var tio personer som identifierar sig som HBTQ+ personer som var med i studien. Kvalitativ innehållsanalys användes i analysen av data. Resultat Det fanns både bra och mindre bra bemötande. Faktorer för upplevelse av ett bra bemötande var bredare kunskap hos sjuksköterskan om HBTQ+ personer. Deltagarna i studien ansåg att de blev bättre bemötta av yngre sjuksköterskor jämfört med äldre. Pride-symboler hade en bra effekt på bemötandet genom att skapa en mer inkluderande känsla, då vårdinrättningen hade en tolerans för ökad öppenhet, något som gjorde att deltagarna vågade öppna sig för sjuksköterskan. Det var skillnader mellan mötet med sjuksköterskan i mindre och större städer. I mindre städer upplevde deltagarna en mindre förståelse som HBTQ+ person och möttes med mer fördomar och diskriminering. I större städer kände personerna sig mer nöjda i bemötandet av sjuksköterskan, som upplevdes ha större erfarenhet, mer öppenhet och en icke-heteronormativ inställning. Slutsats Personerna i studien blev överraskande bra bemötta av sjuksköterskan i den psykiatriska vården. / Background LGBT persons do not receive a good treatment by healthcare professionals due to insufficient knowledge. Studies indicate LGBT persons are exposed to health-related discrimination to a greater extent. If the treatment is incorrect, the persons may choose not to seek psychiatric care. If the nurse lacks relevant competence, this can lead to suffering for the person and also lead to the person's death. Aim LGBT persons' experience of personal interaction with a psychiatric nurse. Method A qualitative inductive study with semi-structured interviews. There were ten people who identified themselves as HBTQ + persons who participated in the study. Qualitative content analysis was used for analysis of the data. Results There were both good and less good meetings. Important factors for creating a good meeting were broader knowledge about LGBT persons. Participants in the study felt they were better treated by younger nurses compared to older ones. Pride symbols had a good effect by creating a more inclusive feeling, in that the care focus had a tolerance for greater openness, something that made the participants dare to open up more easily to the nurse. There were differences between meeting with the nurse in smaller and larger cities. In smaller towns and cities, participants experienced a lesser understanding and was met with more prejudice and discrimination. In larger cities, patients felt more satisfied meeting with the nurse who showed a greater experience, more openness and had a non-heteronormative approach. Conclusion The participants described how they want to be treated individually, while at the same time being treated like everyone else.

Kroppsburna kameror som arbetsmetod inom Polisen har under senare år spridits runtom i världen med dess olika syfte för implementering. I Sverige infördes kroppskameror till den svenska Polismyndigheten under våren år 2018 i form av ett pilotprojekt för att bland annat minska polisens utsatthet för hot och våld samt styrka bevisning. Det finns idag begränsad forskning av metoden både internationellt och nationellt, där den befintliga forskningen främst fokuserat på kroppskamerans effekter på exempelvis medborgares beteende och brottslighet. Få studier har dock gjorts om polisens upplevelse och erfarenhet av metoden. Studien baseras på sex kvalitativa intervjuer med en kompletterande webbenkät i syfte att undersöka hur poliser i Malmö upplever kroppskameror som metod i det dagliga arbetet. Resultatet påvisar en övergripande positiv upplevelse bland poliserna där polisverktyget ses som ett hjälpmedel i arbetet, framförallt avseende dess bevisvärde. Vidare upplevs verktyget ha en dämpande effekt på stökiga situationer samt anses det inspelade materialet ha goda förutsättningar för att användas i utvärderings- och utbildningssyfte. Resultatet visar därutöver att det föreligger brister med metoden då kamerans fästmöjligheter är begränsade, vilket poliserna upplever som problematiskt. Det finns även farhågor gällande metoden om att en alltför stor tilltro kommer att läggas vid det kameran visar istället för vid polisens ord i en rättslig process samt att en tolkningsproblematik kan uppstå om en utomstående granskar materialet. Studien diskuterar resultaten i relation till teori och tidigare forskning. Vidare lyfts praktiska rekommendationer för Polisen, exempelvis att kamerans fästmöjligheter bör ses över samt att tydliga riktlinjer för utbildningen av metoden bör utarbetas. Slutligen belyser även studien vikten av ytterligare nationell forskning inom ämnet. / The use of body-worn cameras, BWCs, by police forces has in recent years spread around the world with various purposes for implementation. In Sweden, the BWCs were introduced to the Swedish police during the spring 2018 in terms of a pilot project to reduce the prevalence of force and threat against the police and to improve evidence collection. There is currently a limited research on the method, both internationally and nationally, where the existing research primarily focuses on the effects of the BWCs on citizens’ behaviour and crime. However, few studies have been conducted on police officers’ perceptions of BWCs. The study relies on data collected from six qualitative interviews with a web-based survey as a complement in order to examine how police officers in Malmö perceive BWCs in their daily policing duties. The results suggest that officers are generally positive and they hold the perceptions that the police tool can be beneficial, especially to improve the collecting of evidence. Furthermore, the device is perceived to calm down situations and the recorded material can be beneficial for evaluation and education purposes. The result further shows that there are shortcomings of the method as the camera's attachment capabilities are limited which is experienced as problematic. There are also concerns about the method that an excessive confidence will be added to the camera recording, instead of the words of the police in a legal process, and that an interpretation issue can occur if an external reviewer analyzes the material. The study discusses the findings in the light of theory and previous research. Furthermore, the study present practical recommendations for the police, for example, that the camera's attachment capabilities should be reviewed and clear guidelines for the training of the method should be developed. Finally, it also illustrates the importance of future national research on BWCs.

Rosengård är beläget i östra Malmö vilket polisen upprättat som ett utsatt område.Problematiken kring den öppen narkotikahandel sker i dagsläget frekvent på platseri området, främst söder om Amiralsgatan som klassats som ett särskilt utsatt områdemed hot spots. Inom den öppna narkotikahandeln ingår innehav, bruk ochöverlåtelse av narkotika och är fokus för materialet i studien. I april år 2018beviljades ansökan om kamerabevakning i Rosengård för att reduceranarkotikabrott. Kunskapen om kamerabevakningens brottsförebyggande effekt pånarkotikabrott vid hot spots är begränsat i svensk kontext. Effekten avkamerabevakning är omtalad eftersom forskare påvisat att brotten kan upphöra menäven förflyttas till närliggande områden. Syftet med den aktuella studien är därmedatt utvärdera kamerabevakningen på hot spots i Rosengård mellan åren 2016 till2019, särskilt söder om Amiralsgatan. Studien undersöker om kamerabevakning ären effektiv metod för att förebygga, förhindra och avslöja den öppnanarkotikahandeln, eller om brotten förflyttas till närliggande områden.Föreliggande studie genomförs med en kvantitativ ansats, där en utvärdering viaför- och eftermätningar görs utifrån brottsdata från Polismyndighetensärendehanteringssystem rationellanmälningrutin (RAR). Studiens urval valdesutifrån interventionsområdet Rosengård med Kroksbäck/Bellevuegården somkontrollområde samt Annelund, Persborg och Augustenborg som närliggandejämförelseområden. Resultatet som uppkommit genom analys visade att innehav,bruk och överlåtelse av narkotika hade ökat i Rosengård efter kamerabevakningenimplementerades. Kameran fungerade för att avslöja narkotikabrott, men inteförebygga och förhindra. Resultatet visade på en potentiell förflyttning avnarkotikabrott till de närliggande jämförelseområderna men inte i vilkenomfattning. Vidare forskning bör bedrivas gällande den fortsatta effekten avkamerabevakningen i Rosengård efter år 2019, för att kunna utveckla resonemangetom kamerabevakningen även kan förebygga och förhindra narkotikabrott. / Rosengård in the eastern parts of Malmö has been established as a vulnerable areaby the police. Problems with open drug trafficking is currently occurring frequentlyin the area, mainly south of Amiralsgatan, which is classified as a particularlyvulnerable area with hot spots. Open drug trafficking includes possession, use andtransfer of drugs - which is the focus of the material in this study. In April year2018, an application for camera surveillance in Rosengård was granted with thepurpose to reduce drug crime. The knowledge of the camera surveillance crimeprevention effect on drug crimes in hot spots is limited in the Swedish context. Theeffect of camera surveillance is widely debated since researchers have shown thatthe crimes can cease but also move to nearby areas. The purpose of the current studyis thus to evaluate the camera surveillance on hot spots in Rosengård between year2016 and 2019, especially south of Amiralsgatan. The study investigates whethercamera surveillance is an effective method for preventing, averting and revealingopen drug trafficking, or if the crimes are being moved to nearby areas. The presentstudy is conducted with a quantitative approach, where an evaluation via pre- andpost-measurements is made on the basis of crime data from the Police Authority'sRational Reporting Routine (RAR). The study sample was chosen based on theintervention area Rosengård with the control areas Kroksbäck/Bellevuegården andnearby comparison areas Annelund, Persborg and Augustenborg. The results of theanalysis showed that possession, use and transfer of drugs had increased inRosengård after the camera surveillance has been implemented. The camera workedto detect drug offenses, but did not prevent and avert. The results showed a potentialrelocation of drug offenses to the nearby comparison areas, but not to which extent.Further research should be conducted on the continued effect of the camerasurveillance in Rosengård after 2019, in order to develop the reasoning whether thecamera surveillance can also prevent and avert drug offenses

Furskog, G & Lauterbach Olsson, J. Konsekvenser av hot och våld gentemot sjuksköterskor inom akutvård. En litteraturstudie. Examensarbete inom omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö Universitet: fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för Vårdvetenskap, 2018.Bakgrund: Våld och hot är ett växande problem på både nationell och internationell nivå. I Sverige har anmälningarna gällande hot och våld gentemot sjuksköterskor ökat under en längre tid. Syfte: Studiens syfte var att belysa konsekvenserna av hot och våld gentemot sjuksköterskor inom akutsjukvård. Det finns ett behov av att bättre förstå konsekvenserna av hot och våld för den enskilda sjuksköterskan. Metod: En litteraturstudie genomfördes med 10 kvalitativa artiklar inhämtade från databaserna PubMed, CINAHL och PsycINFO. Analys gjordes och meningsbärande enheter plockades ut som resulterade i fem olika teman. Resultat: Resultatet delades i emotionella konsekvenser; social påverkan; fysiska konsekvenser; normalisering samt underrapportering; konsekvenser för vårdorganisationen. Vad som kan observeras var att utsatthet för hot och våld resulterar i allvarlig emotionell, fysisk, psykisk skada för sjuksköterskor och vårdorganisationer påverkas negativt och att patienten inte ges optimal vård och omvårdnad. Sjuksköterskor drabbas negativt och påverkar deras förmåga att bedriva god och säker vård. Konklusion: Slutsats som kan dras är att sjuksköterskor som utsätts för hot våld på sin arbetsplats lider personlig skada, bedriver sämre omvårdnad och att vårdorganisationen påverkas finansiellt, personal- och rekrytering-mässigt. / Furskog, G & Lauterbach Olsson, J. Consequences due to threat and violence towards emergency nurses in emergency care. A literature review. Degree project in nursing 15 credit points. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Care Science, 2018.Background: Violence and threats about violence is a growing issue, both in the national and the international stage. In Sweden, the number of reports regarding threats and violence that have been documented by “Arbetsmiljöverket” have increased over a long period of time. Aim: The purpose of this study is to investigate the consequences of threats and violence directed towards registered nurses. There is a need to better understand the consequences of threats and violence directed towards the individual nurse. Method: A literature review was conducted with information extracted from 10 separate qualitative articles, they were gathered from the databases PubMed, CINAHL and PsycINFO. Analysis was done according to Forsberg & Wengströms’ content-analysis which resulted into five different themes. Results: The results were divided into emotional consequences; social consequences; physical consequences; underreporting and normalization; consequences for the health care-organization. It was noted that exposure to threats and violence resulted in serious emotional, physical, psychological and social damage for the individual nurse. It was also noted that health-care organizations suffered as well and that, in the end, patients were not given optimal health-care. Nurses suffer from many different consequences that negatively impact their ability to practice as safe and adequate care-givers. Conclusion: Nurses who are exposed to threats and violence in their workplace suffers from personal injuries of various kinds. Furthermore, their work as nurses declines and health-organizations are negatively affected in areas such as finances, staff welfare and recruitment.

Denna studie syftade till att få kunskap om hur elever i mellanstadiet kan utveckla sin förståelse för begreppet ”förbränning” samt hur dramaövningar kan skapa möjligheter för att synliggöra begreppet förbränning. För att undersöka detta iscensattes en lektionsserie med ett variationsteoretiskt perspektiv i en årskurs 6. Datainsamlingen bestod av elevtexter, intervjuer och videofilmning av lektionerna. Resultatet av studien visar att genom en dramaövning och medvetet iscensatta variationsmönster om begreppet förbränning är det möjligt för lärare att skapa lärandesituationer, där eleverna fördjupar sin förståelse för begreppet förbränning.

Suicid är ett globalt folkhälsoproblem. Forskning visar att det krävs ett stort engagemang och mycket erfarenhet för att förhindra suicid samt påverka patientens välbefinnande. Samtidigt som patienter som är i behov av suicidpreventiva åtgärder ökar, minskar antalet slutenvårdsplatser. Svar på det minskade antalet vårdplatser har psykiatriska närsjukvårdsteam startats, som bland annat har uppdraget att arbeta med suicidprevention. Hur vårdarna upplever arbetet med suicidprevention i hemmet är oklart, då forskningen på området är begränsad. Syftet med studien var att beskriva upplevelsen av suicidprevention i hemmet utifrån ett vårdarperspektiv. I studien användes en kvalitativ metod med en fenomenologisk ansats. Livsvärldsintervju med 10 vårdare genomfördes. Insamlad data analyserades genom en beskrivande innebördsanalys. Sex innebördsteman framträdde i datamaterialet: Hemmiljön ger trygghet i mötet, Ett möte som kräver en aktiv närvaro, Ett personligt och delat ansvar, En frihet som skapar trygghet i vårdandet, Suicidprevention i hemmet skapar utmaningar och En meningsfull vård. Studien visar att det går att vårda patienter för suicidprevention i hemmet. Arbetet upplevs ge möjligheten att göra en bredare bedömning. Det upplevs också ge möjlighet att erbjuda en helare vård där patienter och anhöriga ges möjlighet att delta. Att göra suicidriskbedömningar innebär ett stort ansvar för vårdarna och för att hantera detta behövs kunskap och erfarenhet av suicidpreventivt arbete. Kollegorna upplevs bidra till en ökad trygghet i bedömningarna och de fungerar som ett känslomässigt stöd. Studien visar att området suicidprevention i hemmet behöver undersökas ytterligare för att förbättra och utveckla arbetssituationen och vården för vårdarna respektive patienterna och deras anhöriga.

Bakgrund: Obotliga cancersjukdomar tar årligen flera tusen människors liv världen över. Sjuksköterskan har därför en betydande roll i bevarandet utav livskvalitén för patienten den sista tiden. Tidigare forskning visar på utmaningar för sjuksköterskan vid vård i livets slutskede. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskans upplevelser av att vårda patienter med cancersjukdom i livets slutskede. Metod: En kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade frågor där fem intervjuer genomfördes med sjuksköterskor från en onkologavdelning i södra Sverige. En manifest innehållsanalys med induktiv ansats användes för att bearbeta materialet från intervjuerna.  Resultat: Sjuksköterskornas upplevelser resulterade i fyra kategorier och tio underkategorier. De kategorier som framkom var Att arbeta med obotlig cancer, Helheten kring människan, Maktlöshet samt Döden som slutdestination.  Slutsats: Erfarenhet inom vård i livets slutskede bidrog till att arbetet enklare gick att hantera. Stöd från kollegor visade sig vara avgörande för sjuksköterskorna för att hantera sina egna känslor, krävande situationer på arbetet samt för att minimera påverkan på vardagslivet.

Syfte: Syftet med studien var att beskriva och analysera hur förskollärare ger uttryck för hur de arbetar med matematikundervisning i förskolan. Genom att beskriva och analysera hur olika förskollärare ger uttryck för att uppfatta matematikundervisningen i förskolan skapas en variation i hur fenomenet matematikundervisning uppfattas användas i förkolan. Metod: Studien har vilat på en fenomenografisk ansats där fokus har varit att belysa en variation av uppfattningar som förskollärare uppfattas ha av fenomenet matematikundervisning. Studiens empiriska data har samlats in genom kvalitativa, semistrukturerade intervjuer där 5 förskollärare från olika förskolor deltagit. Materialet bearbetades med hjälp av fenomenografisk analysmodell där syftet var att hitta likheter och skillnader i förskollärares uppfattningar. Empirin analyserades och kopplades sedan samman med relevant tidigare forskning, litteratur och teorier. Resultat: Resultatet av studien visar ett antal uppfattningar kring fenomenet matematikundervisning, didaktiska strategier och uppfattningar av matematikundervisning beskrivs. Resultatet urskiljs genom tre olika kategorier; A- förskollärares uppfattningar av matematik i vardagliga situationer, BUppfattningar av matematikundervisning i praktiken, C- Förskollärares uppfattning av sin egen kompetens. Slutsats: Slutsatsen för denna studie är att det finns flera olika sätt att arbeta med matematikundervisning i förskolan, både planerat, målmedvetet och aktivt men även ett mer passivt arbetssätt där förskollärare tar vara på spontana situationer i vardagen där ett mer begrepp fokuserat arbetssätt träder fram.