I den kommande nya läroplanen hösten 2022 finns ett nytt tillägg i de inledande kapitlen i läroplanen för grundskolan. Ett specifikt tillägg gäller ämnesområdet sexualitet, samtycke och relationer som är ett förtydligande från det tidigare ämnesområdet sex- och samlevnad. Tidigare fanns inte sex- och samlevnad i läroplanens inledande kapitel så detta är alltså någonting nytt. Dessa inledande kapitel inkluderar fritidshemmet och arbetet blir därför ett nytt tillägg i fritidshemmets uppdrag.   Studiens syfte är att undersöka vilka tankar, visioner och förutsättningar som fritidshemslärare har inför det kommande arbetet med sexualitet, samtycke och relationer. För att samla in det empiriska materialet för denna kvalitativa studie genomfördes fyra individuella semistrukturerade intervjuer tillsammans med yrkesverksamma fritidshemslärare. Det insamlade materialet analyserades med hjälp av läroplansteoretiskt perspektiv och de centrala begreppen: transformeringsarena, realiseringsarena, ramfaktorer och didaktiska frågor. Studiens resultat visar att det finns individuella tolkningar av ämnesområdet och hur fritidshemslärarna visionärt tänker kring hur arbetet kan ta form. Ytterligare presenteras olika förutsättningar som kan komma att påverka hur arbetet kommer att realiseras. Resultatet visar även hur fritidshemslärares upplevelse av den egna kompetensen påverkar deras inställning och självförtroende.

April 2006 inträdes Barn – och elevskyddslagen med utgångpunkt att främja barns och elevers välbefinnande, där varje skola gör sig skyldig till att genomföra en likabehandlingsplan. Likabehandlingsplanen ska innehålla skolans handling och arbetsplan mot mobbning och annat kränkande beteende. Det finns en bred forskning kring mobbning både som fenomen och kring arbetsmetoder för att minska och behandla mobbning. Därför ska varje skola forma ett eget arbetssätt som utgår mer eller mindre från de olika befintliga arbetsmetoderna. Syftet med studien är att undersöka samt se vilka metoder eller arbetssätt som används av skolan som ett förebyggande och åtgärdsprogram.  Studiens syfte är att få kunskap kring skolans arbetsrätt mot mobbning, samt att skolans arbetssätt presenteras i förhållande till de krav och skyldigheter som skolan har, gentemot elevhälsan och elevens välmående inom skolan. För att uppnå en djup förståelse av skolans arbetsmetoder kring mobbning, valde jag att utföra kvalitativa intervjuer med skolledningen, skolpersonal inom elevhälsoteamet och pedagogerna på skolan. För att kunna avgränsa studien utgår undersökningen endast utifrån en skola.  Resultatet visar att skolan har en välformad plan kring elevens mående i allmänhet, som beskrivs i skolans likabehandlingsplan. Skolan har inget specifikt program eller tema kring mobbning, utan det går under skolans dagliga arbete för trygghet och trivsel. Resultatet visar även att det förekommer andra faktorer som gör att skolans välplanerade arbetssätt hindras i praktiken. Dessa faktorer är tid, ekonomi och stressrelaterade. Exempelvis att förebyggande arbete hindras eller får mindre uppmärksamhet av skolpersonalen. Däremot har skolan ett starkt åtgärderarbete där alla deltagarna är överens om, samt välmedvetna om vilka åtgärder som gäller vid en mobbning eller kränkande situation.

Hjärtstopp är den tredje vanligaste dödsorsaken i Europa och allt fler överlever hjärtstoppet men merparten drabbas av någon form av konsekvens, både fysiska och psykiska komplikationer. Det saknas uppdaterade sammanställningar av forskning som belyser de drabbades upplevelser av att ha överlevt ett hjärtstopp. Det behövs mer evidensbaserad kunskap för att optimera omhändertagandet av personerna som överlevt hjärtstopp och deras anhöriga.  Syftet är att belysa patienters upplevelser och erfarenheter av sin livssituation efter att ha överlevt ett hjärtstopp.  En allmän litteraturstudie med systematisk sökstrategi valdes som metod och artikelsökningar gjordes i databaserna PubMed, CINAHL och PsychInfo. Totalt valdes 15 artiklar ut till resultatet och dessa kvalitetsgranskades. Resultaten analyserades med integrerad analys där likheter och skillnader tydliggjordes som sedan formade totalt fyra kategorier och tolv underkategorier. Kategorierna kopplades löpande till Cullbergs kristeori. I resultatet presenteras kategorierna, mening och sammanhang, en förändrad kropp, existentiell påverkan och emotionella reaktioner. Personer som överlevt hjärtstopp har många och ibland motstridiga känslor. Deltagarna berättade om långvariga fysiska symtom som en konsekvens av hjärtstoppet. De kände inte igen sin kropp och upplevde att de inte kunde lita på kroppens förmåga. Begränsningarna gjorde dem nedstämda och otrygga. Personerna som överlevt hjärtstopp önskade att de hade fått mer information om vad de hade att vänta sig efter utskrivningen från sjukhuset.  Att överleva ett hjärtstopp är en livsomvälvande händelse. Personerna kan ställas inför många utmaningar under återhämtningen. Den förändrade livssituationen ledde för en del till en förändrad identitet och de hittade en ny roll i livet. Andra upplevde svårigheter att acceptera sin nya livssituation och önskade att återgå till livet som det var innan. Att använda Cullbergs kristeori gav oss en större förståelse kring hur kriser kan ge en förändrad livsbild. Personer kan behöva individanpassat stöd för att komma vidare i krisprocessen och därmed nå en acceptans för sitt nya liv. / Cardiac arrest is the third most common cause of death in Europe and more and more people survive cardiac arrest. The majority suffer from some form of consequence, both physical and mental complications. There is a lack of updated summary of research that shed light on the persons' experiences of having survived a cardiac arrest. More evidence-based knowledge is needed to optimize the care of people who have survived cardiac arrest and their relatives. The purpose is to shed light on patients' experiences of their life situation after surviving a cardiac arrest. A general literature study with a systematic search strategy was chosen as the method and article searches were performed in the databases PubMed, CINAHL and PsychInfo. A total of 15 items were selected for the result and these were quality reviewed. The results were analyzed with an integrated analysis where similarities and differences were clarified, which then formed a total of four categories and twelve subcategories. The categories were continuously linked to Cullberg's crisis theory. The results present the categories, meaning and context, a changed body, existential influence and emotional reactions. People who have survived cardiac arrest have many and sometimes conflicting emotions. Participants reported prolonged physical symptoms as a consequence of cardiac arrest. They did not recognize their body and felt that they could not trust the body's ability. The restrictions made them depressed and insecure. The people who survived cardiac arrest wished they had received more information about what to expect after discharge from the hospital. Surviving a cardiac arrest is a life-changing event. People can face many challenges during recovery. The changed life situation led in part to a changed identity and they found a new role in life. Others experienced difficulties in accepting their new life situation and wanted to return to life as it was before. Using Cullberg's crisis theory gave us a greater understanding of how crises can give a changed life picture. People may need individualized support to move forward in the crisis process and thus reach an acceptance of their new life

Physical inactivity is increasingly prevalent in today's society, and among adolescents for example, there has been a consistent downwards spiral in physical activity in recent decades. Despite the fact that it is well known that physical activity has several health benefits, physical inactivity is becoming increasingly common among adolescents in Sweden. The aim of the study is to investigate how to increase the physical activity among adolescents and how they have been affected by the Covid-19-pandemic.   The study used a qualitative approach and, through purposive sampling, five adolescents were interviewed in order to explore their perceptions regarding their physical activity and how they experienced their physical activity during the Covid-19-pandemic. The collected data got analyzed by using a transcription and then using a manifest analysis.   The results suggest that there are various factors that can promote adolescents physical activity, such as accessibility to outdoor gyms and motivation for physical activity. The results also indicate that there are various factors that have counteracted the participants physical activity such as the Covid-19 pandemic through restrictions on gyms and lack of motivation. The conclusions are that there are various factors that can promote and counteract adolescents physical activity such as motivation for physical activity that could be related to the social relationships. But social relationships declined during the Covid-19 pandemic, which reduced motivation.

Grundvattensänkningar är något som ofta behöver utföras innan konstruktion av anläggningar i jord. Att sätta pris på en grundvattensänkning är inte särskilt lätt när information eller kompetenser saknas som krävs för att göra en rimlig bedömning. Veidekke Entreprenad Anläggning Öst är ett anläggningsföretag som oftast jobbar i generalentreprenadsform. Vid en generalentreprenad så är projekteringen redan gjord och pris ska sättas på de olika posterna som behöver utföras. Denna rapport presenterar en förenklad process för kalkylberäkningar i anbudsfas. Därför har en mall har tagits fram åt Veidekke. Denna mall består av fyra representativa typjordar och ekvationer som gör den användarvänlig. För att kontrollera mallens duglighet så testades den sedan på tre projekt som Veidekke utfört grundvattensänkningar på. Mallens beräknade resultat kunde då jämföras med observerade resultat. Det visade sig att mallen ger en god approximation på hur grundvattensänkningen kan se ut och en fingervisning på hur lång tid det kan ta innan stationär grundvattensänkning uppkommer.

Bakgrund: Hjärtsvikt är en vanligt förekommande folksjukdom i Sverige, och egenvård är en central del i patienternas vardag. För att minska risken av försämring i sin sjukdom är det därmed väsentligt för patienterna att få adekvat patientundervisning om hur egenvården främjas. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva effekter av sjuksköterskans pedagogiska omvårdnad för upprätthållandet av en god egenvård hos patienter med kronisk hjärtsvikt. Metod: En kvantitativ litteraturöversikt innehållande 11 artiklar från Cinahl och Medline genomfördes. Resultat: En strukturerad pedagogisk omvårdnad visade förbättring på patienters symtomuppfattning, egenvårdshantering, egenvårdsbeteenden och minskade återinläggningar. Patienterna visade dessutom förbättrad kunskap om mat- och vätskerestriktioner, läkemedelsföljsamhet och fysisk aktivitet. Slutsats: Sjuksköterskans pedagogiska omvårdnad kan vara fördelaktig i arbetet med att befrämja egenvården hos patienter med kronisk hjärtsvikt.

Denna studie har som syfte att undersöka upplevelsen av samarbetet mellan utbildad och outbildad personal inom fritidshemmets verksamhet. Detta har gjorts utifrån Biestas (2020) teori om de tre domänerna som är kvalifikation, socialisation och subjektifiering. Teorin Teacher professional development, förkortat TPD, används också i studien. Syftet valdes på grund av våra egna upplevelser av en problematik inom det kollegiala arbetet mellan den utbildade och outbildade personalen på fritidshem. Det finns dessutom väldigt lite forskning inom detta område, trots att en stor del av fritidshemmets personal är outbildade. Enligt Skolverket (2019) var det endast 37% som hade pedagogisk högskoleexamen som arbetade i fritidshemmets verksamhet under åren 2018/19 (Skolverket, 2019). Undersökningen utgår från kvalitativ metod genom intervjuer med fyra informanter på två skolor. Två utbildade och två outbildade. Materialet kodades under transkriberingen enligt de tre domäner Biesta skrivit om. Biesta skriver om hur subjektifiering är den domän som är svårast att greppa, något även vi kunnat bekräfta med denna studie. En annan upptäckt var att den utbildade personalens intervjuer hamnade mer i domänen för kvalifikation, den outbildade hamnade i domänen för socialisation. Slutsatsen som vi kunnat dra av detta är att outbildad personal inte har möjlighet att utvecklas inom domänerna kvalifikation och subjektifiering eftersom de inte har möjlighet att vara med på planeringar och andra möten. Detta leder till att den utbildade personalen blir överbelastad med det övriga arbetet och också får svårare att utvecklas inom domänen subjektifiering.

Lean produktion (LP) etablerades som begrepp i början av 1990-talet och har sedan dess spridit sig över världen och många företag vill i dag arbeta efter konceptet. Detta innebär att arbetsförhållanden för många arbetstagare påverkas och konsekvenserna för dem är inte helt klarlagda. Ett forskningsprojekt har inletts på STH/KTH för att undersöka hur arbetsförhållanden och hälsa påverkas över tid vid införande av LP. I detta projekt fanns därför ett behov av att kunna mäta eller uppskatta om någon utveckling kan relateras till införandet av LP och en önskan om en kartläggning av metoder som använts för att göra detta.Utifrån dessa behov blev syftet med föreliggande arbete att genom en litteraturstudie undersöka och sammanställa metoder som använts för att göra en bedömning eller skattning av ett företags utveckling inom lean. En intervjuguide skulle också testas gentemot resultatet av studien för att undersöka om effekter av en lean-implementering kunde synliggöras med hjälp av intervjuguiden och i vilken omfattning den täckte in de områden som kommit fram i litteraturstudien. Detta gjordes genom en fallstudie på ett företag som började arbeta med lean under 2007.För att ge en förståelse för lean produktion, historik och utveckling ges inledningsvis en beskrivning av konceptets historiska utveckling fram till och med i dag, tillsammans med dess begrepp, metoder och verktyg. Den begreppsförvirring som råder beskrivs och konsekvenserna av detta tillsammans med bristerna på en enhetlig definition av lean produktion tas upp. Av detta följer en viss problematik kring att mäta/skatta en utveckling inom lean vilken också diskuteras.Litteratursökningen resulterade i tolv olika metoder som presenteras kort tillsammans med de lean-faktorer som angetts. Med lean-faktor avses det område, faktor eller indikator som i metoden använts för att fånga upp en utveckling inom lean. Den faktor som togs upp av två eller flera metoder ansågs höra till de vanligaste. Totalt kunde 43 sådana identifieras. I dessa metoder kunde också sex olika systemkomponenter identifieras som berörda vid en lean-implementering i företaget.Som ett stöd vid mätning av lean-utveckling togs en utvecklingstrappa fram. Den användes i bedömningen av fallföretaget. Med hjälp av intervjuguiden framträdde en god bild av företagets arbete inom lean inom några områden. Med utgångspunkt i resultatet av litteraturstudien bör intervjuguiden kompletteras med frågor kring leverantörssamverkan, kunder och kvalitet för att analysen av ett företags lean-utveckling skall bli mer heltäckande.

Sammanfattning Syftet med denna uppsats är att fördjupa förståelsen för hur det är möjligt att arbeta med avkodning med elever. Avkodning innebär färdigheten att tolka tecken till ord.  Undervisningen inom avkodning sker på olika sätt.   Undersökningen utgår från semistrukturerade intervjuer med sex lärare som undervisar i förskoleklassen till årskurs 3.   Inledningsvis redogör jag för fyra arbetsmetoder, de som är mest etablerade kring avkodning. Resultatet av intervjuerna visar att ingen av lärarna håller sig till endast en metod. Lärarna lånar delar ur en eller flera metoder. Att lärarna väljer att undervisa i vissa delar och inte kopierat en metod att undervisa efter visar på självständighet i lärarnas undervisning. Det resulterar i att jag både ser på deras arbetssätt inom ramen för avkodningsundervisningen och även från de beskrivna metoderna. De intervjuade lärarna delar uppfattning och har en gemensam syn på att optimalt lärande sker i samspel. Alla lärare betonar vikten av att all avkodningsundervisning ska bedrivas under stöttande och lustfyllda former. Skillnaderna dem emellan kan förklaras av att de har olika utbildning, olika lång erfarenhet av undervisning samt ålder på eleverna de undervisar. I grunden delar de dock inställning till ett lustfyllt lärande.

Bakgrund: Fysisk vårdmiljö på psykiatriska slutenvårdsavdelningar erfars positivt och negativt. Dock undersöks sällan huruvida miljön erfars främja eller hämma återhämtning. Syfte: Beskriva hur personer som vårdas inom psykiatrisk slutenvård erfar den fysiska vårdmiljöns betydelse för återhämtning. Metod: Semistrukturerade intervjuer med tio deltagare som nyligen varit inlagda på psykiatrisk slutenvårdsvårdsavdelning. Kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats användes. Resultat: Det erfars främjande för återhämtningen att få uppleva ljus när det känns mörkt, att uppleva avdelningens miljö inbjudande, att få hjälp att komma till ro samt att få känna liv med hjälp av växter i den fysiska vårdmiljön. Det erfars hämmande för återhämtningen att känna sig begränsad av att dela rum med andra, att inte få möjlighet till en god sömn, att känna frustration när inget stimulerar samt att uppleva miljön som fängelselik. Slutsatser: Det är inte stora renoveringar eller interiör som är centralt i resultatet. Snarare handlar det om tanke bakom utformningen, som kan främja gemenskap, social interaktion och valmöjligheter. Utformningen kan skapa trygghet och underlätta återhämtningsprocessen. Sjuksköterskan behöver tänka steget längre och väga in den fysiska vårdmiljön som betydelsefull för återhämtningen och med de medel som finns skapa en återhämtningsfrämjande miljö för varje enskild person. / Background: Physical care environment in psychiaric wards experienced positively and negatively. However, it is rarely investigated whether the environment is experienced to promote or inhibit recovery. Purpose: Describe how people who are cared for in psychiatric inpatient care experience the importance of the physical care environment for recovery. Method: Semi-structured interviews with ten participants who have recently been admitted to a psychiatric inpatient ward. Qualitative content analysis with an inductive approach was used. Results: It is experienced to promote recovery to experience light when it feels dark, to experience the ward's environment inviting, to get help to calm down and to feel life with the help of plants in the physical care environment. It is experienced as inhibiting the recovery to feel limited by sharing a room with others, not to have the opportunity for a good sleep, to feel frustration when nothing stimulates and to experience the environment as prison-like. Conclusion: It is not major renovations or interiors that are central to the result. Rather, it is about thought behind the design, which can promote community, social interaction and choices. The design can create security and facilitate the recovery process. The nurse needs to think one step further and consider the physical care environment as important for recovery and with the means available to create a recovery-promoting environment for each individual person.