Utifrån våra egna arbetslivserfarenheter och praktik i fritidsverksamheten har vi båda lagt märke till en bristande användning av visuella stöd som ett komplement för att stödja elevers inlärning samt språk i fritidsverksamhetens miljö. Mot bakgrund av detta resonemang fann vi området intressant att undersöka vidare. Syftet med denna studie har varit att undersöka och beskriva hur två fritidshemsavdelningar är försedda med visuella stöd samt undersöka personalens upplevelser av arbetet med dessa. Studien har gjorts utifrån följande tre frågeställningar: Hur är den undersökta fritidsverksamheten försedd med visuella stöd?, Hur beskriver och motiverar personalen hur visuella stöd är tänkta att användas? och Vilka möjligheter och utmaningar upplever personalen i arbetet med visuella stöd?. Empirin samlades in genom observationer på två fritidshemsavdelningar på en kommunal storstadsskola i södra Sverige. Därtill intervjuades två personal från de båda avdelningarna, det vill säga totalt fyra stycken. Till stöd för analysen har teorin symbolisk interaktionism använts. Studiens resultat visade att det finns vissa skillnader mellan hur avdelningarna använder sig av visuella stöd. Olika aspekter verkar påverka arbetet med visuella stöd, däribland personalens individuella motivation till användandet, det visuella stödets funktion, elevernas ålder och mognadsgrad. I arbetet med visuella stöd har också personalen uppfattat särskilda möjligheter och utmaningar som på olika sätt verkar styra hur användandet tar sitt uttryck

I den här studien har Swedish Matchs marknadsföring av produktlinjen ZYN undersökts, med fokus på marknadsföring genom gratisprover. Då produktkategorin nikotinpåsar inte regleras av Lag (2018:2088) om tobak och liknande produkter har Swedish Match helt andra möjligheter att marknadsföra ZYN än företagets tobaksprodukter. Syftet med studien var att undersöka fenomenet utifrån den teoretiska modellen Tri-component attitude model och undersöka hur gratisprover påverkar konsumenters attityd och framtida köpbeteende. Undersökningen genomfördes genom en kvantitativ metod där en elektronisk webbenkät skickades ut som gav 185 svar. Resultatet visade att gratisprovet inte hade någon effekt på den kognitiva delen, men den affektiva delen av attitydskapandet. Vidare visade resultatet att gratisprovet faktiskt hade en effekt på framtida konsumentbeteende. Slutsatserna som drogs i studien var att Tri-component attitude model inte var rätt teori för att studera fenomenet, att det gratisprovet påverkade den affektiva delen, men inte den kogntiva delen. Det resultatet bör dock ses som en indikator, och inte som en vetenskaplig sanning på grund av implikationer med vald teori och metod. Slutsatsen drogs också att det finns ett orsak-verkan samband mellan gratisprovet och framtida konsumentbeteende.

Introduktion: Fysioterapeuten behöver använda pedagogiska förhållningssätt och strategier för att hjälpa en person till utveckling/förändring. Vad ett pedagogiskt förhållningssätt innebär finns dock inte tidigare beskrivet. Syfte: För att få ökad insikt i fysioterapeuters pedagogiska förhållningssätt vid demenssjukdom var syftet med denna studie att undersöka fysioterapeuters synsätt och arbetssätt i kontakten med äldre personer med demenssjukdom, närstående och omvårdnadspersonal inom äldreomsorg. Metod: Detta är en kvalitativ studie med induktiv ansats. Semi-strukturerade enskilda intervjuer genomfördes med femton fysioterapeuter med erfarenhet av arbete med äldre personer med demenssjukdom inom äldreomsorg. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Ett övergripande tema Att se, möta och anpassa sig och fem kategorier identifierades. Resultatet visar hur fysioterapeuterna i kontakten med personen med demenssjukdom, närstående och omvårdnadspersonal, strävar efter att vara inlyssnande, möta personen där den är och anpassa sitt arbetssätt därefter. Anpassningen kan gälla sättet att kommunicera på med personen med demenssjukdom eller upplägget på handledning/utbildning av närstående och omvårdnadspersonal. Fysioterapeuternas synsätt och arbetssätt kan anses vara ett uttryck för deras pedagogiska förhållningssätt vid demenssjukdom och resultatet visar hur det pedagogiska förhållningssättet kan utvecklas genom att fysioterapeuterna lär via erfarenhet och reflektion. Slutsats: Studien ger en bild av fysioterapeuters pedagogiska förhållningssätt i kontakten med äldre personer med demenssjukdom, närstående och omvårdnadspersonal inom äldreomsorg. Via erfarenhet och reflektion kan fysioterapeuternas pedagogiska förhållningssätt utvecklas och möjlighet till reflektion bör därmed finnas i fysioterapeutens arbete. Framtida forskning kan riktas mot fysioterapeuters strategier i handledning/utbildning av omvårdnadspersonal beträffande att öka rörelseförmåga/fysisk aktivitet hos äldre personer med demenssjukdom då fysisk inaktivitet/stillasittande är vanligt vid demenssjukdom. / ¨Introduction: Physiotherapists need to use pedagogical approaches and strategies to help a person to development/change. However, there is no previous description of what a pedagogical approach means. Aim: In order to gain greater insight into physiotherapists’ pedagogical approaches in dementia, the purpose of this study was to investigate physiotherapists' views and working methods in contact with elderly people with dementia, relatives and nursing staff in elderly care. Method: This is a qualitative study with an inductive approach. Semi-structured individual interviews were conducted with fifteen physiotherapists with experience of working with elderly people with dementia in elderly care. The interviews were analyzed with qualitative content analysis Results: An overaching theme To see, meet and adapt and five categories were identified. The results show how the physiotherapists in contact with the person with dementia, relatives and nursing staff, strive to be listening, meet the person where they are and adapt their way of working accordingly. The adaptation can apply to the way of communicating with the person with dementia or the arrangement of tutoring/education of relatives and nursing staff. The physiotherapists’ views and working methods can be considered as an expression of their pedagogical approach in dementia and the results show how the pedagogical approach can be developed by the physiotherapists learning through experience and reflection. Conclusion: This study provides a picture of physiotherapists’ pedagogical approaches in contact with elderly people with dementia, relatives and nursing staff in elderly care. Through experience and reflection, the physiotherapists’ pedagogical approach can be developed and the opportunity for reflection should therefore be present in the physiotherapists work. Future research may be directed at physiotherapists’ strategies in tutoring/education of nursing staff regarding increasing mobility/physical activity

Ändamålet med denna studie är att undersöka, jämföra och analysera vad skillnaderna respektive likheterna är mellan den svenska fastighetsmäklarens kontra den latinska notarien i Federationen Bosnien och Hervegovina gällande rådgivningsplikten. Studien kommer även att beröra delar av yrkenas kontraktskapande samt skyldigheten att agera opartiskt. Studien kommer att ge en tydligare bild på vad kan man förvänta sig få för juridiska råd vid en fastighetsöverlåtelse i respektive land. Likheterna mellan de två yrkena föreligger främst i: 1. fastställa viss fakta, 2) lämna relevant information, 3) att ge adekvat rådgivning, och 4) att upprätta nödvändiga handlingar på ett sätt som är anpassat till den enskilda transaktionen. Skyldigheten att vara opartisk och rådgivningsplikten utgör tillsammans en specifik funktion i fastighetsöverlåtelser, som i Sverige utövas av fastighetsmäklaren och Federationen Bosnien och Hercegovina av notarius: opartisk rådgivning. / The purpose of this study is to examine, compare, and analyze what the differences and similarities are between the Swedish real estate agent versus the Latin notary in the Federation of Bosnia and Herzegovina regarding the duty to give counsel. The study will also affect parts of the professions contractual creation and the duty to act impartially. The study will provide a clearer picture of what can be expected for legal advice on a property transfer in each country.The similarities between the two professions are mainly in: 1) to conduct verifications to ascertain facts, 2) to disclose relevant information, 3) to give adequate advice, and 4) to draw up all necessary deeds in a manner that is tailored to the instant transaction. The duty of impartiality and the duty to counsel constitutes to a specific function in real estate conveyances, common to both professions: impartial counsel.

No description available.

Bakgrund: Under den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) ska sjuksköterskestudenter lära sig att vårda med stöd av sin handledare. Inom samtliga vårdverksamheter sker möten mellan patienter och sjuksköterskestudenter och under denna tid förväntas studenter erbjuda patienter god vård. Patienters upplevelser av att vårdas av sjuksköterskestudenter är av betydelse för att belysa aspekter som är viktiga för vårdandet utifrån patienters perspektiv. Genom att belysa dessa aspekter kan området studeras och bidra till främjandet av en god vård. Syfte: Att beskriva patienters upplevelser av att vårdas av sjuksköterskestudenter. Metod: Kvalitativ systematisk litteraturstudie med tillämpning av beskrivande syntes av 10 artiklar. Resultat: Två teman identifierades; Det trygga vårdandet samt Att skapa en ömsesidig vårdrelation, med sammanlagt fyra tillhörande subteman. Slutsats: Patienter upplever både positiva och negativa upplevelser av att bli vårdade av sjuksköterskestudenter, dock övervägande positiva. Positivt för patienters välbefinnande är när sjuksköterskestudenter bidrar med trygghet och genuin vilja att lära känna patienter, vilket vidare skapar förutsättningar för vårdrelationer och kunskapsutbyten. Negativa upplevelser kan kopplas till otrygghet och brist i kommunikation vilket bidrar till känslor av oro, rädsla och otrygghet. Patienters upplevelser speglar det lagar, styrdokument och vårdvetenskaplig forskning redogör för som god vård.

Redan Freud talade om den konstnärliga gestaltningen som en väg till det omedvetna. Konstnärliga terapiformer är också något som samtida forskning framhåller värdet av. Dock förmedlas inte kunskap om denna form av terapier på de legitimerande psykodynamiska psykoterapeututbildningar som idag ges i Sverige. Syftet med denna studie är att undersöka förenande aspekter för de konstnärliga terapimetoderna dansterapi, musikterapi och symboldramaterapi. Kvalitativ metod med intervjuer användes. Urvalet begränsades till psykoterapeuter med legitimerande psykodynamisk skolning och erfarenheter av: dansterapi, musikterapi och symboldrama. Enligt resultatet karaktäriseras arbetet, oavsett konstnärlig metod, av något ordlöst i form av lekfullhet, kroppslig närvaro och en ingång till en annan kontakt. Arbetet tillämpas, inom alla de olika konstnärliga metoderna, genom följsamhet, flera uttryckssätt och samarbete med en aktiv terapeut i fokus. I diskussionen beskrivs att det som karaktäriserar arbetet med de olika konstnärliga metoder som undersökts också är något som förenar metoderna. I diskussionen framkommer även att tillvägagångssättet i kombination med en psykodynamisk förståelsemodell på ett mer direkt sätt än verbal terapi, inger trygghet vilket möjliggör ett delat ögonblick, reflektion och återuppbyggnad av självet.

Bakgrund: Inom rättspsykiatrin finns det öppen och sluten vård där det i den slutna rättspsykiatrin får förekomma tvångsåtgärder. För att rättspsykiatrisk vård och tvångsvård ska få ges måste stöd i lagen om rättspsykiatrisk vård och lagen om psykiatrisk tvångsvård finnas. Inom den rättspsykiatriska vården har patienterna en begränsad autonomi och det krävs att sjuksköterskan skapar förtroendefulla relationer och utför tvångsåtgärder så långt som möjligt i samråd med patienterna. Syfte: Var att beskriva allmänsjuksköterskans upplevelse av att skapa en vårdande relation till patienter med tvångsvård på rättspsykiatrisk vårdenhet. Metod: Kvalitativ intervjustudie där sex sjuksköterskor inom rättspsykiatrin intervjuades. En manifest innehållsanalys genomfördes efter att materialet hade transkriberats.    Resultat: Relationen byggs upp med tiden och det är av stor vikt att sjuksköterskan inkluderar patienten i sin vård genom att patientens delaktighet sätts i fokus. Att förklara och prata med patienten samt att använda sig av ett gott bemötande med visad respekt är viktiga komponenter för att lyckas skapa en vårdande relation. Det är viktigt att sjuksköterskan visar intresse samt lyssnar på patienten och visar att denne är tillgänglig. Slutsats: Ett gott bemötande, vara hjälpsam, intresserad, lyssna samt att ha respekt för att inte kränka patienten visar att sjuksköterskan ser patienten och främjar den vårdande relationen samt patientens delaktighet.

Bakgrund: Autismspektrumtillstånd är ett samlingsbegrepp för de tre tillstånden atypisk autism, asperger syndrom och autism. I Sverige beräknas att 1–2 % av befolkningen innehar diagnosen men det är främst män som blivit diagnostiserade. Autism är en diagnos som i de flesta fall inte märks eller syns på utsidan och det visar sig vara särskilt problematiskt att diagnostisera tillståndet hos kvinnor. Psykisk ohälsa i form av depressioner, ångestsyndrom och ätstörningar är inte ovanligt hos kvinnor med autism, vilket orsakar ett stort lidande. Det finns inga specifika läkemedel som botar autism, det som däremot kan underlätta är att få hjälp med att anpassa vardagen. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med autism. Metod: En kvalitativ litteraturstudie med en induktiv ansats som baserades på fem självbiografier, skrivna av kvinnor som lever med diagnosen autism. Materialet analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys med ett manifest förhållningssätt. Resultat: Bestod av tre kategorier och sju underkategorier. Kategorierna benämndes psykisk ohälsa som skapar lidande, att känna sig annorlunda och vardagens utmaningar. Slutsatser: Att vara kvinna med autism innebär att leva ett liv som kantas av psykisk ohälsa, ofrivilligt utanförskap och en längtan av att passa in.

Bakgrund: Cirka 75 000 barn vårdades i slutenvården år 2020, vilket innebär att sjuksköterskan kommer träffa på sjuka barn. Att möta barnet och anhörigas förväntningar på vården är en utmaning som ställer stora krav på sjuksköterskan. Ökad medvetenhet och förståelse av sjuksköterskans upplevelse av att bemöta sjuka barn i slutenvården kan stärka sjuksköterskans professionella roll i omvårdnadsarbetet och i bemötandet. Syfte: Syftet är att belysa sjuksköterskans upplevelse av att bemöta sjuka barn i slutenvården. Metod: Denna studie bygger på sju semistrukturerade intervjustudier från fyra sjukhus där sju intervjuer genomfördes runt om i Sverige. En manifest innehållsanalys med induktiv ansats användes för att bearbeta materialet. Resultat: Analysen av sjuksköterskornas upplevelse resulterade i tio underkategorier och fem kategorier: (1) Upplevelsen av känslosamma möten, (2) Att skapa en trygg miljö som stärker kommunikationen i mötet, (3) Att skapa förtroendefulla relationer, (4) Att stärka sjuksköterskans professionella roll samt (5) Att stärka omvårdnadsarbetet. Slutsats: Den vårdande relationen är viktig i bemötandet av barn och deras familjer, kommunikationen är en central del. Det kollegiala stödet är en annan viktig del vid bearbetningen av svåra situationer. För att stärka den vårdande relation ytterligare krävs mer utbildning och forskning som rör relationen mellan sjuksköterskan och barnet.