Denna adaptionsstudie analyserar vad som händer med H.C. Andersens saga ‘’Den fulaankungen’’ när den adapteras till en bilderbok, genom att jämföra sagan i sagosamlingenSagor och berättelser 1835–45 (1982) med bilderboken Den fula ankungen (2020). Syftetmed analysen är att undersöka ändringar av innehåll och språk, vilket innehåll som har blivitillustrerat, samspelet mellan bild och text samt styrningen av adaptionen. Studien utgår frånen kvalitativ komparativ metod och använder sig av bland annat Göte Klingbergs fyraadaptionsformer och Ulla Rhedins bilderbokskoncept. Resultatet av analysen visar att saganhar adapterats till bilderboken genom att innehållet har komprimerats och kortats ner samtgenom att språket gjorts enklare och mer vardagligt. I bilderboken har de viktigastehändelserna blivit illustrerade och bilderna utgår för det mesta från textens beskrivningar.Analysen tyder på att det nya bilderboksformatet och anpassningar till yngre barn har styrtadapteringen.

No description available.

Bakgrund: Personer med antisocial personlighetsstörning karakteriseras av ett varaktigt och djupgående mönster av bristande empati, manipulativt och impulsivt beteende samt kränkningar av andra människors rättigheter, ofta utan att känna skuldkänslor. Deras beteende är komplext och medför utmaningar för sjuksköterskan och skapandet av en vårdande relation. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans upplevelse av att skapa en vårdande relation till patienter med antisocial personlighetsstörning.Metod: En kvalitativ intervjustudie baserad på sex intervjuer med sjuksköterskor inom psykiatrin. Materialet transkriberades och analyserades genom en manifest innehållsanalys. Resultat: Det framkommer i resultatet att det är en utmaning för sjuksköterskan att skapa en vårdande relation till patienter med antisocial personlighetsstörning, eftersom de anses vara opålitliga och ha bristande förståelse för andra människor. Sjuksköterskan behöver vara professionell i sin yrkesroll genom att vara ihärdig och uppriktig gentemot patienten, samt ha kännedom kring patientens utmanande beteende. Vidare framkommer vikten av att låta patienten vara delaktig i vården samt betydelsen av enad personalgrupp för att främja den vårdande relationen. Slutsats: Det ställs höga krav på professionalitet hos sjuksköterskan. Sjuksköterskans engagemang och förståelse för patienten är avgörande. Genom att sjuksköterskan tillämpar öppenhet och följsamhet gentemot patienten kan livsvärlden bekräftas, vilket är betydelsefullt för skapandet av den vårdande relationen.

Kooperativt lärande är en undervisningsmetod där elever lär av varandra. I Sverige är intemetoden särskilt välanvänd inom matematikundervisning där matematikboken har endominerande roll. Denna kunskapsöversikt undersöker, genom en systematisklitteratursökning, huruvida kooperativt lärande kan öka elevers motivation och attitydgentemot matematiken och om den ökade motivationen leder till högre prestation.Resultatet visar att kooperativt lärande är en effektiv metod för att skapa ett intresse förmatematik. Många elever uppskattar arbetsmetoden och de lär sig mer än endastämneskunskaper när de får arbeta tillsammans. Flertalet elever som undervisas medkooperativt lärande presterar bättre på kunskapsmätningar än de som undervisas medtraditionell undervisning. Det kan för läraren vara en väldigt tidskrävandeundervisningsmetod att implementera och den måste vara väl strukturerad för att ge bästaresultat.

Bakgrund Trots utveckling inom cancerbehandlingär obotlig. När det står klart att cancern inte är botbar inleds den palliativa vården som har som syfte att höja patientens livskvalité under tiden som finns kvar när kurativ behandling avslutas. Att befinna sig i det palliativa skedet innebär en sårbar situation för patienten, då sjuksköterskan måste vara beredd att möta patientens reaktioner och behov. Syfte Syftet var att utifrån självbiografier beskriva människors upplevelser av att leva med obotlig cancer. Metod En kvalitativ litteraturstudie med induktiv ansats baserat på självbiografier. Resultat Två kategorier framkom: Sökande efter mening och En negativ spiral. Dessa delades i fem subkategorier: Tillitens betydelse, Närståendes betydelse, Motivation för att kämpa vidare samt Att tappa fotfästet och Den psykologiska påfrestningen. Slutsats Att bli diagnostiserad med obotlig cancer kan vända livet upp och ner för patienten. Ett nytt ljus kastas över ens hela existens och helt plötsligt blir sjukdomen en stor del av vardagen och döden, en oundviklig verklighet som kommer alldeles för snabbt. Sjuksköterskan behöver vara medveten om dessa förändringar i patientens liv för att kunna möta dem utifrån deras förutsättningar.

Det finns IT-stöd i verksamheter som inte fungerar som bra stöd för personalen att utföra arbetet. Att IT-stöd inte fungerar kan bero på olika brister i utvecklingen. En brist som förs fram i denna avhandling är att IT-stödet inte har utvecklats så att det är verksamhetsanpassat. Ett förslag är att IT-stöd kan bli mer verksamhetsanpassade genom att ha ett lämpligt synsätt på IT och verksamhet samt använda en designteori baserad på synsättet och en metod baserad på designteorin. Begreppen verksamhet och IT-stöd har undersökts och ett förslag på ett synsätt för att utveckla verksamhetsanpassade IT-stöd består av ett pragmatiskt perspektiv på verksamhet, ett kontextuellt perspektiv på IT och ett systemiskt perspektiv på relationen mellan verksamhet och IT. Handlingsbarhet och aktivitetsteori antogs tillsammans utgöra en designteori som täckte in det föreslagna synsättet. En undersökning har gjorts av hur handlingsbarhet skulle kunna vidareutvecklas med aktivitetsteori och användas som designteori för att utveckla verksamhetsanpassade IT-stöd. Detta har gjorts genom en konceptuell teoretisk jämförelse mellan teorierna. Undersökningen kan också ses som teoretisk grundning av handlingsbarhet. Kravhanteringsmetoden VIBA (Verksamhets- och Informationsbehovsanalys) är baserad på handlingsbarhet och har undersökts som metod för att utveckla verksamhetsanpassade IT-stöd. För att pröva aktivitetsteori som kompletterande designteori till handlingsbarhet har det undersökts hur aktivitetsteori skulle kunna användas för att vidareutveckla VIBA till en metod för att utveckla verksamhetsanpassade IT-stöd. Metodutvecklingen har gjorts genom att jämföra VIBA med en metod för arbetsutveckling som är baserad på aktivitetsteori. Detta har genererat ett metodförslag som sedan har prövats praktiskt genom tillämpning i två IT-utvecklingsprojekt. Båda projekten har handlat om utveckling av mobilt IT-stöd för vård och omsorgsverksamhet. Jämförelsen mellan handlingsbarhet och aktivitetsteori visade på att teorierna delvis hade gemensamma begrepp och delvis hade begrepp som enbart fanns inom respektive teori. Detta visar att aktivitetsteori skulle kunna vidareutveckla handlingsbarhet inom dessa begrepp, både som designteori för att utveckla verksamhetsanpassade IT-stöd och som sådan. Metodförslaget gick att tillämpa praktiskt. För att styrka dess användbarhet måste dock ytterligare prövning och validering göras.

Användningen av dansterapi inom Sveriges kommunala och regionala verksamheter är i dagsläget begränsad men etableras allt mer, i takt med utökad forskning inom området. Studiens har som syfte att utforska hur dansterapi kan användas inom det sociala arbetets kontext. Globala definitioner av socialt arbete och dansterapi fungerar som utgångspunkt i materialinsamling och analys. Semistrukturerade intervjuer med fem yrkesverksamma dansterapeuter med olika yrkesmässig bakgrund nyttjades vid insamling av data. Materialet kodades och analyserades med hjälp av kvalitativ konventionell innehållsanalys. Resultatet visade att kroppens och rörelsen framtoning i dansterapi kan bidra till att helhetssynen inom socialt arbete bejakas, vilket även har fördel för alliansen samt i arbetet med empowerment. På individnivå visades dansterapi vara en inkluderande terapiform där individers olikheter, behov, resurser och svårigheter bejakas. På samhällsnivå visades dansterapi i dagsläget vara svårtillgängligt för socioekonomiskt utsatta grupper i samhället eftersom det bedrivs främst i projekt eller i privat verksamhet och inte ingår i högkostnadsskydd. Studiens slutsats är att dansterapi med fördel skulle kunna användas inom socialt arbete med anledning av att det finns flertalet beröringspunkter mellan dansterapins centrala delar och centrala förhållningssätt inom socialt arbete. Användningen av dansterapi inom socialt arbete kan även bidra till att kroppen inkluderas i det sociala arbetets holistiska strävan, vilket även innebär att dansterapi kan ses som en inkluderade metod som ser till individuella skillnader av behov, resurser och förutsättningar. Trots att den enskildes sociala omgivning och förutsättningar bejakas i det psykoterapeutiska arbetet behöver medikalisering och socialisering av sociala problem bejakas vid implementering av dansterapi i socialt arbete. För framtida studier föreslås att dansterapeuter med specifik bakgrund inom socialt arbete inkluderas för att vidare utforska hur dansterapi kan användas i det sociala arbetets kontext. Att studera utförandet av dansterapi i det sociala arbetets verksamheter, exempelvis som familjebehandlare, kurator eller i grupper implementerade av socialförvaltningen skulle kunna vara av betydelse.

The aim of diploma thesis is to compare methods of accessibility analysis in regions. The result of the analysis must cover only the region itself and not to overlap the neighbouring regions. This condition must be valid for every single region in the multi region system. The first part of the thesis deals with the methods which make the analysis possible. There are described their main characteristics and their advantages and disadvantages. The core part of the thesis consists of the detailed description of the functions and the approaches in the models and scripts, which were based on the methods identified in the former part. The methods are evaluated by the broad use of the models and scripts with various data samples. For every method is found an applicable use. The results are basis for the further inquires and questions eventually leading to the better understanding and the enhancement of the current approaches in that matters.

Syfte: I studien undersöks tre olika läromedel för kursen Svenska 3 samt olika tolkningar av inskriften på Rökstenen. Studien leder till kunskap om hur det går att sammanfläta tolkningarna av Rökstenens inskrift med de centrala innehållen för kursen Svenska 3. Utöver det bidrar arbetet med kunskap om hur runsvenska framställs i de tre olika läromedlens språkhistoriska kapitel. Metod: För att besvara arbetets första fråga jämförs de centrala innehållen för kursen Svenska 3 med två tolkningar av Rökstenens inskrift vilket resulterar i förslag på hur inskriften kan gå att applicera på undervisningen. Därefter utförs en multimodal analys av de tre valda läromedlen. Denna analys ger en tydlig bild av läromedlens struktur och innehåll. Därefter jämförs de tre läromedlen genom en komparativ undersökning. Teori: Den teoretiska utgångspunkt som grundar undersökningen är läroplansteori. Teorin fokuserar på urvalet av kunskaper i läroplanen. I arbetet presenteras två olika tolkningar av inskriften på Rökstenen för att sedan sammanfläta runsvenskan med de centrala innehållen för kursen Svenska 3. Användningen av läroplansteorin problematiserar och diskuterar urvalet av kunskap för att endast frambringa relevant kunskap för undervisningen. Denna teori är därmed relevant för undersökningen då kunskaperna som appliceras på de centrala innehållen måste vara relevanta för utbildningen och givande för elevernas utvecklingsprocess. Resultat: Undersökningen visade att Rökstenens inskrift är applicerbar på de centrala innehållen för kursen Svenska 3. De förslag som presenteras under rubriken Delresultat 1 sammanflätar olika delar av Elias Wesséns tolkning av inskriften och delar ur tolkningen av Per Holmberg, Bo Gräslund, Olof Sundqvist och Henrik Williams med de centrala innehållen. Det framgår att de centrala innehållen framför ett syfte för de olika momenten, hur undervisningen sker nämns dock inte. Det ansvaret räknas till undervisarens uppdrag. Därmed råder möjligheten att integrera språkhistoria med resterande moment med fokus på Rökstenens inskrift. Det andra delresultat i studien visade på likheter i läromedlens avsnitt som behandlar runsvenska. Dessa delar finns i böckernas sista avsnitt. De avsnittet har även liknande upplägg där runsvenskan först introduceras med en bakgrundsinformation om vad det språket är samt var det användes. Utöver detta presenteras futharken i alla de analyserade läroböckerna, runraden med 16 tecken. Olikheterna gäller främst de visuella elementen så som färger och illustrationer. Inom denna olikhet finner man likheter på så vis att alla tre böckerna innehåller visuella element i form av färgade textrutor, bilder och illustrationer men dessa presenteras på varierande vis.

Behavioral problems are something that always have existed, and it can be students expressing themselves inappropriately to students fighting and causing harm to other students. (Green 2016; Hejskov Elvén 2014).  Six qualitative interviews with PE teachers in Western Sweden were made to find out how they choose to deal with behavioral problems, if they are using low arousal approach and to see if they choose to deal differently with the students in their other teaching subject then in PE.  All six respondents were PE teachers that I knew and had some kind of previous contact with. There were two male participants and four females.The theory linked to the study is KASAM and the study is linked to the three words manageability, comprehensibility and meaningfulness.  The results of the study showed that PE teachers used low arousal approach but only on certain occasions. All the teachers also felt that the theory only worked sometimes. The men also described they felt more afraid that students would be out-going in PE then in their other teaching subject. The result of this study is saying something else then previous research on low arousal approach have shown