Bakgrund: Att bedriva hemsjukvård med hög kontinuitet har i tidigare studier visat sig medföra positiva effekter för vårdens kvalité. I lagen står det skrivet att patientens behov av kontinuitet ska tillgodoses, trots detta vittnar media fortfarande om brister kopplade till kontinuitet. Syfte: Att belysa kontinuitet från flera perspektiv utifrån ett patientfall i hemsjukvården. Metod: Mixad metod med kvantitativa och kvalitativa delar. Den kvantitativa delen beräknar kontinuiteten utifrån två formler och redovisas med deskriptiv statistik. Den kvalitativa delen består av kvalitativa innehållsanalyser av omvårdnadspersonalens dagliga noteringar samt en anhörig intervju. Resultat: Resultatet visade ett varierande värde på HHI och CoC index, Innehållsanalyserna resulterade i flera underkategorier och huvudkategorier. Syntesen kombinerar kvantitativa och kvalitativa för att få fram hur HHI och CoC förhåller sig till upplevelserna från patient och anhörig. Diskussion: Det finns styrkor och svagheter med respektive formel. Anteckningsboken ger en inblick i kommunikationen mellan vård- och omsorgspersonal. Intervjun av anhörig belyser vikten av kontinuitet från ett anhörigperspektiv. Slutsats: Studien visar hur kontinuitet kan belysas med både kvantitativa och kvalitativa implikationer. Vården kan dra nytta av att utveckla sätt för att bättre kunna belysa kontinuitet från både kvantitativa och kvalitativa data. / Background: Conducting home care with high continuity has in previous studies been shown to have positive effects on care. The law states that the patient's need for continuity must be met, despite this, the media still testify to shortcomings linked to continuity. Aim: To shed light on continuity from multiple perspectives from a patient case in home care. Method: Mixed method with quantitative and qualitative parts. The quantitative part calculates the continuity based on two formulas and is reported with descriptive statistics. The qualitative part contains two content analyzes, one of which is on the notebook from the patient's home and one is on an interview with a relative. Results: The results showed a varying value of HHI and CoC index, The content analysis resulted in several subcategories and main categories. The synthesis combines quantitative and qualitative to bring out how HHI and CoC relate to the experiences from patient and relative. Discussion: There are strengths and weaknesses with each formula. The notebook provides an insight into the communication between care and nursing staff. The interview of a relative highlights the importance of continuity from a relative perspective. Conclusion: The study shows how continuity can be elucidated with both quantitative and qualitative implications. Healthcare can benefit from developing ways to better illuminate continuity from both quantitative and qualitative data.

This thesis examines how risk taking and type of personality is connected. Using the HEXACO personality test to determine which type of person the respondents are. The thesis define risk taking from both civilian literature as well as military literature. The purpose for this thesis being to map the connection between risk taking and type of personality. In the long run the thesis aims to be able to discuss which individuals should serve in specific positions when their risk taking is accounted for.    Previous studies lack a clear military alignment towards a tactical level. These studies have studied risk in a military context but then connected with civilian research and not on a tactical, and more hands-on level. HEXACO and risk taking have been studied together in previous studies but in a civilian context. This thesis aims to tie these two areas of research together.   The result of the analysis gave no answer that was statistically significant. The factors from HEXACO analyzed was H, X, C and O. The E and A factor were not analyzed due to lack of research on which to build hypothesis. A correlation between the H-factor from HEXACO and risk taking can be observed but it was not statistically significant. The area needs more research which should mainly be aimed at the H-factor in relation to risk taking.

Covid-19-pandemin har medfört ett skifte från samlokaliserat arbete till distansarbete. Den här studien syftar till att förklara vilka effekter distansarbete har på teamwork i agila teams. Studien genomfördes genom djupintervjuer enligt kvalitativ metod, med teammedlemmar på en svensk bank, och analysmodellen baseras på Dickinson och McIntyres teamworkmodell, där komponenterna delade mentala modeller och förtroende adderats. Resultatet indikerar att respondenterna upplever att teamwork förändrats negativt vid distansarbete genom hela modellen, med undantag för teamorientering och teamledarskap. Där upplevs marginell negativ förändring eller ingen förändring. Den agila strukturen upplevs vara en kritisk faktor för att upprätthålla fungerande teamwork vid distansarbete. Kommunikationen face-to-face har dock minskat, vilket leder till flera teamworkutmaningar. Tidigare uppbyggt förtroende och delade mentala modeller verkar underlätta teamwork vid distansarbete. Eftersom trenden indikerar att distansarbete kommer vara aktuellt även efter Covid-19-pandemin måste dessa utmaningar behandlas. Den utvidgade teamworkmodellen verkar kunna förklara effekten på teamwork vid distansarbete i agila teams.

Denna studie bygger på lärarstudenters livsberättelser i relation till matematikängslan. Studien syftar till att identifiera lärarstudenters känslor och upplevelser av matematikängslan utifrån deras livsberättelser samt att finna likheter i deras berättelser. Den narrativa teorin och metoden ligger till grund för denna studie. Med hjälp av livsberättelser skapas en möjlighet att studera lärarstudenternas känslor och upplevelser av matematikängslan. Resultatet i studien visar att det finns likheter i lärarstudenternas livsberättelser både gällande känslor och upplevelser, såsom rädsla och gruppindelning. Vidare stämmer resultatet till viss del överens med den tidigare forskning som berörs i studien, såsom att självtilltro och lärarens roll har stor påverkan på matematikängslan. Utifrån resultatet dras slutsatsen att det inte bara är en händelse och känsla som ligger till grund för matematikängslan, det är snarare ett flertal orsaksfaktorer som samspelar med varandra och leder till matematikängslan.

Ämnesplanen för historia i gymnasiet beskriver att elever ska ges förutsättningar till att utveckla förmågan att ”söka, granska, tolka och värdera källor utifrån källkritiska metoder”. De källkritiska kriterierna är en viktig del av denna metod men bör inte utgöra navet i undervisning. I stället bör förmågan ses som sammansatt av två moment: att utifrån en frågeställning först värdera källans användbarhet, och sedan tolka källans innehåll för att svara på frågeställningen. Forskning inom historiskt tänkande med fokus på källhantering har dock visat att elever verkar ha svårt för detta. I stället används de källkritiska kriterierna ofta på ett mekaniskt vis där fokus ligger på att bedöma källornas trovärdighet. Då tidigare forskning inom ämnet främst fokuserat på elevers förståelse så ämnar denna studie undersöka lärares uppfattningar av förmågans syfte i historieundervisningen. Detta för att bidra med förståelse för vilka faktorer som påverkar lärares uppfattningar och därmed deras undervisning och i längden elevers förståelse.  Studien har genomförts genom en enkätstudie med öppna frågor och kvalitativ ansats. Det empiriska materialet består av svar från 36 lärare från skolor runt om i Sverige. Resultatet tyder på att lärare i stort sett har liknande uppfattningar men vissa lärares uppfattningar skiljer sig på kritiska punkter. Till exempel i fråga om källkritikens syfte i historieundervisningen eller som ämnesspecifikt för historia. Vidare visar resultatet att det verkar finnas faktorer så som tidsbrist eller elevers läsförmåga som lärare uppfattar försvårar arbetet med källkritik och historiska källor i historieundervisningen.

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om studie- och yrkesvägledares arbete med nyanlända elevers studie- och yrkesvägledning under högstadietiden, med ett särskilt fokus på metoder som används vid vägledningen av denna elevgrupp samt de utvecklingsområden som kan finnas. Våra frågeställningar handlar om de intervjuades erfarenheter av arbete, vilka metoder de använder och vilka utvecklingsområden som kan identifieras när det gäller arbetet med att vägleda denna elevgrupp.  Den teoretiska anknytningen i studien utgörs av konstruktivistisk vägledningsteori. I studien används kvalitativ metod och data har samlats in genom intervjuer. Studien visar att de intervjuade studie-och yrkesvägledarna till stor del har samstämmiga erfarenheter, de känner att de har för lite tid till alla nyanlända elever. Studien visar även att det finns kompetensutvecklingsbehov hos både studie- och yrkesvägledarna och de nyanlända eleverna som består av kulturella och språkmässiga kunskaper för att de tillsammans ska kunna skapa goda relationer och förutsättningar för att lyckas med vägledningen. De intervjuade använder lite olika metoder, men visualiseringsmetoder är vanliga. Det finns vidare ett behov av att anställa fler studie-och yrkesvägledare.

Bakgrund: Ofrivillig barnlöshet drabbar omkring 15% av kvinnorna som försöker skaffa barn, i Sverige. Ungefär en tredjedel av de 15% är helt infertila. Utredningar visar att problemet i cirka var tredje fall ligger hos kvinnan, i var tredje fall hos mannen. I den återstående tredjedel av fallen går det inte att fastställa vad infertiliteten beror på. Att leva med ofrivillig barnlöshet kan ge psykiska och fysiska hälsokonsekvenser. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnans upplevelser av att leva med ofrivillig barnlöshet. Metod: Metoden som användes var en litteraturöversikt där tio vetenskapliga artiklar av kvalitativ metod analyserades enligt Fribergs metod. Sökningar genomfördes i databaserna CINAHL Complete och Pubmed. Resultat: I resultatet presenteras tre huvudkategorier: Sociala och samhällsmässigaupplevelser av ofrivillig barnlöshet, känsla av lidande och kulturell skillnad i upplevelser av ofrivillig barnlöshet med sex underkategorier: Stigmatisering, samhällets förväntningar och social press, social status och isolering, otillräcklighet och förnedring, psykisk påverkan, religiös och kulturell påverkan på upplevelsen. Det framkommer i resultatet att ofrivillig barnlöshet kan bidra till psykiskt lidande. Slutsats: Kvinnans upplevelser av infertilitet speglas främst genom en brist i livslust med följder som social, emotionell och psykisk påverkan. I arbetet har författarna fångat upp den bristande vården kring att behandla och hjälpa dessa kvinnor med stöd. / Background: Involuntary childlessness affects about 15 % of women that are trying toget pregnant in Sweden. About a third of the 15% are completely infertile. Investigations show that in about every third case the problem lies with the woman, in every third case with the man. In the remaining third of the cases, it is not possible to determine what the infertility is due to. Living with involuntary childlessness can have psychological and physical health consequences. Aim: The aim of this study was to describe the women’s experiences of living with involuntary childlessness. Method: The method is a literature review where ten scientific articles of qualitative method were analyzed by Friberg’s method. The searchings were made in CINAHL Complete and Pubmed. Results: The result is presented in three main categories: Social and societal experiences of involuntary childlessness, feeling of suffering and culturaldifference in experiences of involuntary childlessness with six subcategories: Stigmatization, society's expectations and social pressure, social status and isolation, inadequacy and humiliation, psychological influence, religious and cultural influence on the experience. It appears in the results that involuntary childlessness can contribute to mental suffering. Conclusion: The women's experiences of infertility are mainly reflected in a lack of zest for life with consequences such as social, emotional and psychological impact. In their work, the authors have captured the lack of care around treating and helping these women with support.

Antalet barn som genomgår en neuropsykiatrisk utredning har ökat stadigt de senaste åren. Som blivande psykolog med ett stort engagemang för både barn- och ungdomspsykiatri och för utredningsarbete har jag blivit mer och mer intresserad av hur en ”bra” utredning ur ett patient- och familjeperspektiv kan gå till. I denna uppsats har jag mött vårdnadshavare vars barn genomgått en neuropsykiatrisk utredning för att få deras perspektiv på hur de upplevt utredningsprocessen. Den frågeställning som legat till grund för studien är: Hur har vårdnadshavare upplevt den neuropsykiatriska utredningsprocess som de genomgått tillsammans med sitt barn? För att besvara denna frågeställning intervjuades sju vårdnadshavare och insamlad data analyserades med hjälp av tematisk analys med en induktiv ansats. Analysen resulterade i fyra huvudteman: Mellan hopp och förtvivlan; Omhändertagen; En diagnos och sen då?; Vi är väldigt nöjda med utredningen men…Resultaten visade också att upplevelsen skilde sig åt beroende på var i processen man befann sig och att upplevelserna i de olika faserna påverkades av föregående faser. Väntan inför utredningen upplevdes negativ, och när utredningen startades upp infann sig en känsla av lättnad och tacksamhet. Inför och under utredningen gavs ingen eller endast lite information från utredarna om vad som skulle ske, och respondenterna ställde heller inte krav på information eller delaktighet. Efter utredningen framkom att respondenterna var mycket nöjda med utredningen och att de fått ökade kunskaper om sitt barns fungerande och behov, men också att de blev lämnade med många obesvarade frågor.

Svartas historia är en del av världshistorien och har en viktig roll för bland annat svarta elevers förståelse av dagens rasism och konflikter. Syftet med detta arbete är att undersöka vad forskningen säger om svartas historia i skolan och undervisningen ur ett globalt perspektiv. De frågeställningar som arbetet grundar sig på och besvarar: “I vilken utsträckning anser forskningen att svarta elever är representerade i ämnet historia?” och “vad säger forskningen om vilka perspektiv som lyfts fram om svartas historia i undervisningen ur ett globalt perspektiv?”. För att besvara dessa två frågor har vi använt oss av en informationssökande metod med hjälp av databaserna, Education Research Complete (ERC), Education Research Information Centrum (ERIC) och Digitala Vetenskapliga Arkivet (DiVA). Utifrån dessa databaser har 10 vetenskapliga källor använts för att besvara frågeställningarna. Problemet som forskningen har visat är att svartas historia är ett väldigt vagt ämne, vilket medför olika problem särskilt för svarta elever i och med dessa elever känner sig sekundära i ämnet historia.

Det övergripande syftet med denna studie var att undersöka hur lärare i förskoleklass arbetar med högläsning som metod. Mer specifikt ärva syftet att undersöka hur detta arbete går till före, under och efter högläsningen, samt hur stor andel av lärarna som anger att de förhåller sig medvetet till de didaktiska aspekterna av högläsning. Syftet preciserades genom följande frågeställningar: Hur stor andel av lärare i förskoleklass anger att de gör medvetna val kring vad de läser för eleverna, varför de läser just det valda stoffet och hur högläsningen ska gå till?, Vilket syfte har högläsningen i förskoleklass? och Hur medvetet arbetar lärare i förskoleklass med högläsning som metod? För att undersöka detta användes enkät som datainsamlingsmetod. Enkäten skickades ut till verksamma lärare i förskoleklass, och lades ut i Facebook forum. 135 respondenter svarade på enkäten. Resultatet blev att högläsningen arbetades med på olika sätt, och syftet var olika. Alla respondenter var dock överens om att högläsningen hade ett syfte. Vad syftet var såg dock olika ut. Största delen av respondenterna arbetade med högläsning med syfte i att utveckla elevernas språkkunskaper. Respondenterna svarade också att faktorer, så som för stora elevgrupper och tidsbrist gjorde att de inte kunde genomföra högläsningen på de sätt de ville. Slutsatsen blev därför att arbetet med högläsning som metod med syfte i att utveckla elevernas språkkunskaper såg olika ut och att syftet var olika. Att högläsningen dock bidrar med mycket i elevernas språkutveckling, speciellt i utvecklingen av deras ordförråd är också tydligt genom denna studie. Högläsningen är alltså ingen som bör användas för att lugna ner och roa elever, om lärare vill få ut de språkutvecklande möjligheterna som högläsningen ger. / <p>Slutgiltigt godkännandedatum: 2022-01-16</p>