The purpose of this study has been to investigate how special education pedagogues interpret and perform the prevention and promotion assignments in the governing documents as well as how policy is created to deliver it in their own school contexts. I work from a salutogenic perspective focusing on health factors when discussing possibilities but also obstacles to working proactively. The obstacles have been made visible in order to use them as a starting point to discover new possibilities. I utilized semi-structured interviews with seven special education pedagogues from different age groups and cities. Data was collected, analyzed and categorized according to themes from a hermeneutic approach, a so-called hermeneutic spiral. Main themes that allow for a health prevention and health promotion outlook are: 1. shared leadership, 2. clear delegation of responsibilities with mandate, 3. having sufficient time 4. cooperating school culture, 5. positive approach towards work tasks at hand 6. a shared knowledge about governing documents and the schools’ visions.   The involved special education pedagogues interpret the health prevention and promoting assignments as being imperative to be ahead as much as possible, in order to reduce the amount of reactive work. Results indicate that the needs are bigger than the available resources in school contexts, resulting in feelings of moral dilemmas and feelings of insufficiency among the informants. Resources need to be divided between the academic tasks and the health promoting task, enabling all students to get equal possibilities of academic success and minimizing feelings of inadequacy. In this case it is imperative to receive enough support in time. My study is put together as a puzzle, one piece gets added to another, contributing to the bigger picture, aiming to make it as clear as possible. The bigger picture indicates a complex situation where clear leadership along with collaboration towards a common vision is essential. Schools are differently developed in this aspect and frequent changes of principals and staff complicates the systemizing and sustainability of the school culture. The study ends with discussing the main themes from salutogenic theory and background research. The final discussion is directed towards the operational development of school practice and context. My study shows that all the informants want to prioritize health prevention and health promotion work. The assignment is complex and the analysis demonstrates the importance of the principal taking the lead in establishing direction and vision. Special education pedagogues face the difficult situation of needs being greater than resources which makes it impossible to give support to all students who need it. This reality stands in contradiction to The United Nations Child Convention (2011) which is enacted in law, as well as The Salamanca declaration (1996) which states that support to children must have the highest economic priority in order for the education system to enable all children regardless of individual differences to be equally included. The same thing is declared in the school law (2010:800). Student health priorities in the school culture, time for dialogue and reflection as well as less staff turnover are commonly mentioned as health factors to perform the prevention and promotion assignments. In spite of clear governing documents, results show that school practice is not equally accessible for all children which is a worry for the informants. Schools see a reduction in staffing and resources while the academic as well as social needs are rapidly increasing. The student care team members experience more situations involving anxiety, panic attacks and students worrying about not being able to achieve as they wish, along with learning issues. This context can be challenging and mandates need to be clear between staff and given by the principal to avoid conflicts between professional roles risking taking time from the core assignment with the students. Systematic proactivity from screening of health- and risk areas and factors need to be built into all school contexts with the purpose of building bridges from what is working, the health factors, to the areas in need of development according to the salutogenic perspective, where learning and health go hand in hand. Results as well as previous research show that it is important that all professionals within a school are united and can cooperate in supporting the students' learning and well-being. The principal´s view on special education and student support is crucial for equality and accessibility for all students. Improvement of the psychosocial environment shows positive effects on learning and well-being.

No description available.

Under perioder av verksamhetsförlagd utbildning har vi sett ett flertal exempel på när elever exkluderas i verksamheten, ofta elever som vid första anblick är något mer tillbakadragna. Utifrån den erfarenheten så har ett intresse väckts kring inkludering av introverta elever ifritidshemmet. Syftet med studien har varit att undersöka lärares upplevelser av möjligheter och utmaningar gällande inkludering av introverta elever i fritidsverksamheten, samt hur lärare upplever att deras förhållningssätt kan ha en inverkan på en sådan inkludering. Empirin har samlats in via intervjuer med fem lärare i fritidshem på olika orter i södra Sverige. Analysen av empirin har skett utifrån teoretiska antaganden med fokus på ett relationellt perspektiv och olika former av introvertism. Resultatet av studien synliggör dels utmaningar, som exempelvis stora elevgrupper, dels möjligheter som till exempel vikten av lärares emotionella förhållningssätt för att främja inkludering av introverta elever. Det blir även tydligt att vara inkluderad kan betyda olika saker för olika individer. Studiens resultat visar även på begränsad kunskap om introvertism i skolkontext samt att lärare i fritidshem har en ambition att anpassa miljön och undervisningen efter samtliga elever. Det finns en genuin strävan att se och bekräfta varje enskild individ utifrån sina förutsättningar, lärarna i studien upplever dock även ett dilemma i inkluderingsarbetet. Å ena sidan har de en strävan att se och inkludera varje elev, å andra sidan upplever de att de inte räcker till.

Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka om det obligatoriska införandet av IFRS: redovisningsstandarder har ökat redovisningsenhetligheten. Forskningsfråga: Hur förändrades redovisningsenhetligheten i EU efter det obligatoriska införandet av IFRS. Metod: Metoden som används i denna studie är en kvantitativ tvärsnittsstudie med en deduktiv forskningsansats. Inom studien samlades information in från företagens års-eller koncernredovisning. Totalt undersöktes 240 rapporter från 120 olika företag över tre länder: Sverige, Finland och Tyskland. Taplin-metoden/T-index tillämpades efter att all nödvändig data samlats in för att sedan beräkna redovisningsenhetligheten för åren 2002 och 2018. Dessa värden jämfördes och analyserades sedan för att fastställa slutsatser kring den nationella och internationella enhetligheten.  Slutsats: Denna studie kom fram till att redovisningsenhetligheten inom Sverige, Finland och Tyskland ökat sedan det obligatoriska införandet av IFRS 2005. Däremot avvek vissa redovisningsposter från detta. Ökningen av enhetligheten sågs både ur ett nationellt och internationellt redovisningens perspektiv. Det fastställdes även inom denna studie att Sverige och Finlands redovisning låg närmare varandra jämfört med Tyskland. Slutligen presenteras teoretiska bidrag i tron om att en större förståelse skapats kring det obligatoriska införandet av IFRS effekter på redovisningsenhetlighet inom EU, och en större förståelse kring tillämpningen av T-index metoden.

This study was commissioned by Umeå Energi under the supervision of Rejlers. The assignment consisted of investigating how electricity production facilities affected the grid utility in the region's electricity grid. As the Energy Market Inspectorate in PM - Ei PM2020: 04 developed new calculation methods of grid utility compensation, these were applied in the study. The calculations were then made at four production facilities in the Umeå region's electricity network. In calculations in the study, four calculation variants based on Ei:s Method 2020 were also used. This was due to ambiguities in Ei's memorandum and what the region's tariff setting looked like at low and high load times. For each plant, a retroactive hourly compensation was also developed in relation to the plant's produced energy. What emerged was that each electricity generation plant has an individual impact on grid utility, regardless of the power plant's power type. It also turned out that the compensation varied depending on how the memorandum from Ei was interpreted. The discussion indicates that the network utility compensation has been developed so that the production owner will receive fair compensation. The results also show the challenge of determining a fair grid utility benefit compensation in advance.As a result, retroactive calculations of compensation will there fore be preferred to obtain the actual plant's network's net benefit. / Denna studie har gjorts på uppdrag av Umeå Energi med handledning av Rejlers. Uppdraget bestod av att undersöka hur elproduktionsanläggningar påverkade nätnyttan i regionens elnät. I och med att  energimarknadsinspektionen i PM - Ei PM2020:04 tagit fram nya beräkningsmetoder av nätnyttoersättning så tillämpades dessa i studien. Beräkningarna gjordes sedan på fyra produktionsanläggningar i Umeåregionens elnät. Vid beräkningar i studien användes även fyra beräkningsvarianter baserade på Ei:s Metod 2020. Detta till följd av tvetydigheter i Ei:s promemoria samt hur regionens tariffsättning såg ut vid låg- och höglasttider. För varje anläggning togs även en retroaktiv timbaserad ersättning fram i förhållande till anläggningens producerade energi.  Det som framkom var att varje elproduktionsanläggning har en individuell påverkan av nätnytta, oberoende av produktionsanläggningens kraftslag. Det visade sig också att ersättningen varierade beroende på hur promemorian från Ei tolkas. Diskussionen indikerar på att nätnyttoersättningen är framtagen för att produktionsinnehavaren ska få en rättvisande ersättning. Resultatet visar även på utmaningen med att bestämma en rättvisande nätnyttoersättning i förväg.Därav blir retroaktiva beräkningar av ersättning att fördra för att få fram produktionsanläggningens faktiska nätnytta.

Bakgrund: Närstående kan betraktas vara till god hjälp i vård i livets slutskede. Närstående anses besitta goda kunskaper om patienten och kan vara till god hjälp för symtomlindring, som är en av de fyra hörnstenarna i den palliativa vården. Sjuksköterskan utgår ifrån sex kärnkompetenser för att bedriva en säker vård för patient och närstående.  Syfte: Denna litteraturöversikt beskriver sjuksköterskors upplevelser av att göra närstående delaktiga i vården till patienter som befinner sig i livets slutskede.  Metod: En studie med kvalitativ metod som baserades på elva vetenskapliga artiklar och granskades utifrån Fribergs fem analyssteg.  Resultat: Studiens resultat påvisade att närstående är en viktig del i vård i livets slutskede samt besitter goda kunskaper om patienten. Resultatet består av två huvudfynd och sex subkategorier. I resultatet framkom det att god kommunikation, tidig planering samt en god vårdmiljö krävdes av sjuksköterskan för att göra närstående delaktiga. Etiska dilemman upplevde sjuksköterskor vara en svår del av delaktighetsprocessen. Resultatet uppger att sjuksköterskans kompetens och professionella roll sattes på spel när konflikter med närstående uppstod.  Slutsats: Sjuksköterskor upplevde att närstående var en viktig pusselbit för att främja patientens livskvalitet i livets slutskede, samt för att bidra till en personcentrerad omvårdnad. / Background: Relatives can be considered as good help in end-of-life-care, and they also have good knowledge of patients wishes in the end of life. Relatives can be of significant help for nurses when it comes to symptom reliefs which is one of the four cornerstones in palliative care. Nursing care is based on six core competencies for conducting a patient-relative centered care.  Aim: To describe nurses' experiences of involving relatives in the care of patients who needs end of life care.  Method: A literature review with a qualitative method that included eleven scientific articles that were reviewed and analyzed, based on Friberg's five steps.  Results: Relatives are important in the final stages of life and possess good knowledge of the patient. Two main categories and six subcategories were found. The results proves that good communication, early planning and good environment are important for nurses to include relatives in the end-of-life-care. Ethical issues were experienced as difficult to make relatives participating in the end-of-life-care. When conflicts occurred, the nurses’ competences and professional role were questioned. Conclusion: Nurses felt that relatives were important to promote the patient's quality of life in the final stages of life, and to contribute to person-centered care.

Syftet med studien är att undersöka vilka digitala verktyg och i vilken utsträckning de används på fritidshemmet samt vad verksamma lärare tycker om dem. Studiens forskningsfrågor är: Vilka digitala verktyg förekommer inom fritidshemmet och i vilken utsträckning används dessa, vad är fritidslärarnas inställning till de digitala verktygen som hjälpmedel på fritidshemmet och har fritidslärarna fått någon utbildning i hur de digitala verktygen används. I studien har en kvalitativ metod valts i form av semistrukturerade intervjuer med intervjumanual. Fem lärare på fyra olika skolor intervjuades. I den här studien har en innehållsanalys använts för att bearbeta den empiriska data som samlats in. De intervjuade lärarna nämner att arbetet med de digitala verktygen sker dagligen då många elever vill använda dem till rekreation. Lärarna menar dock att användningen av de digitala verktygen inte är helt fri och att det finns ett syfte med att använda dem. Vidare anser lärarna att arbetet med de digitala verktygen är positivt då de underlättar arbetet i fritidshemmet och att de möjligheter de medför är långt mycket större än eventuella hinder. De lyfter även hinder i arbetet med de digitala verktygen i form av regler, föräldrapåverkan och att många lärare inte fått någon ordentlig kompetensutveckling.

Den inversa relationen mellan multiplikation och division innebär att räknesätten är varandras motsatser. Att använda den inversa relationen som metod innebär att man kan använda sig av multiplikation för att beräkna division men också vice versa. Förståelsen för denna relation har visat sig vara viktig för elevers talförståelse och är där med viktig att undervisa om.  Den här litteraturstudiens syfte är att sammanställa vad vetenskapliga studier belyser som betydelsefullt för elevers förståelse av den inversa relationen mellan multiplikation och division. Syftet uppfylls genom att besvara frågeställningen: Vad är betydelsefullt för att elever ska utveckla förståelse för den inversa relationen mellan multiplikation och division? Denna litteraturstudie baseras på tio systematiskt framtagna vetenskapliga tidskriftsartiklar som inhämtades via sökningar i databaserna ERIC och PsycInfo. Alla artiklar i studien är internationella och skrivna på engelska. Materialet analyserades med hjälp av inkluderings- och exkluderingskriterier samt en översiktsmall.  Resultatet visar att förståelsen för relationen mellan multiplikation och division är ett område som är bristfälligt för många elever. Detta kan ha en negativ påverkan på elevers kunskaper inom matematik och kan hämma att en djupare förståelse utvecklas. Denna litteraturstudie presenterar sex aspekter som är betydelsefulla i barns utveckling av förståelsen för den inversa relationen mellan multiplikation och division. Studien kan vara till hjälp för lärare i deras planering och utformning av undervisning kring multiplikation och division.

Abstrakt  Bakgrund: Psykisk ohälsa ökar i samhället och då krävs en omfattande psykiatrisk kompetens i vården. Det behövs även i ambulanssjukvården eftersom ambulansen många gånger är den första vårdkontakten som sker hos patienter med psykisk ohälsa. Forskning visar dock att ambulanssjuksköterskor många gånger känner sig osäkra i bedömningar runt psykisk ohälsa och upplever sig inte ha tillräckligt med kunskap inom området.   Syfte: Syftet var att kartlägga utfallet av utförda uppdrag samt beskriva ambulanssjuksköterskors erfarenheter av medföljande akutpsykiatrisk resurs i ambulans.  Metod: En mixad metod genomfördes där kvantitativa data har analyserats med deskriptiv statistik och kvalitativa data med manifest innehållsanalys som bildat en syntes enligt Graneheim och Lundman (2017).  Resultat: Mycket pekar på att det är spetskompetensen inom psykiatri i kombination med patientkännedomen som gör att de akutpsykiatriska resurserna har framgångsrika vårdmöten. Att ta sig tid för samtal och reflektion med patienten lyfts också som en viktig del. En sjuksköterska med erfarenhet från psykiatrin ses som en nästintill nödvändig profession i en psykiatriambulans. Utifrån utförda uppdrag som psykiatriambulansen haft är drygt 40 % psykiatriska uppdrag, 50% somatiska uppdrag och 10% förflyttningsuppdrag. Slutsats: Psykiatriambulansen har bidragit med både ökad kompetens gällande psykiska sjukdomar samt en förståelse för hur psykiatrin fungerar. Införandet av psykiatriambulanser är ett relativt nytt fenomen och de förhållandevis få studierna på området behöver utökas för att få ett bredare perspektiv. / Abstract  Background: Mental illness is increasing in the society. Therefore the development of psychiatric competence and care is essential. Increasing and developing the competence of the ambulance nurses regarding mental illness is described as valuable as the ambulance is often the first on the scene for people with acute mental illness. However, research shows that ambulance nurses often feel insecure when assessing mental illness and do not feel they have enough knowledge in the area.   Purpose: The purpose was to investigate the outcome of completed assignments and describe ambulance nurses' experiences of the accompanying emergency psychiatric resource in an ambulance.  Method: A mixed method was implemented where quantitative data has been analyzed with descriptive statistics and qualitative data with manifest content analysis who created a synthesis by Graneheim and Lundman (2017).  Results: It seems that it is the excellence in psychiatry combined with patient knowledge that makes the emergency psychiatric resources so successful in the care of patients. A nurse with experience of mental illness is seen as a necessary profession in a psychiatric ambulance. Based on the assignments carried out by the psychiatric ambulance, just over 40% of the assignments were of a psychiatric nature, 50% were of a somatic nature and 10% was transfer assignments.  Conclusion: It can be concluded that the psychiatric ambulance contributed with both increased competence regarding mental illnesses and an understanding of how psychiatric care works. As a new phenomenon, the relatively few studies in this area would need to be expanded to get a broader perspective.

Lärare är hårt belastade på arbetet och den vanligaste orsaken till långvarig sjukdom bland lärare är psykiska sjukdomar som reaktion på svår stress. Kvinnliga lärare upplever mer stress än sina manliga kollegor. Föreliggande studies syfte har varit att skapa förståelse för hur kvinnliga högstadielärare upplever sin arbetsplats och vidare undersöka vilka genuskodade skillnader och förväntningar de upplever i sitt arbete. Studiens metodologiska utgångspunkt är hermeneutik med en kvalitativ ansats, där vi genomförde semistrukturerade intervjuer med sju kvinnliga högstadielärare. För att analysera insamlad empiri har vi utgått från Karasek och Theorells (1990) krav, kontroll- och stödmodell samt Ackers (1990) begrepp könade organisationer. Resultatet visar att kvinnliga högstadielärare upplever höga och ohanterliga arbetskrav, vilket genererar obalans mellan komponenterna krav, kontroll- och stöd i sitt arbete. Detta leder till en ohälsosam stressnivå som gör att lärarna inte upplever arbetstillfredsställelse på sin arbetsplats. Resultatet visar också att kvinnliga högstadielärare uttrycker olika genuskodade förväntningar och skillnader. Det framkom att elever uppför sig olika mot manliga eller kvinnliga lärare där de manliga lärarna blir bemötta med mer respekt. De kvinnliga högstadielärarna förväntas ha ett mer omhändertagande arbetssätt. Dessa karaktärsdrag är kompetenser som inte uppmärksammas på samma sätt som hos en manlig lärare utan de ses vara naturligt medfödda hos kvinnorna.