Spel om pengar är vanligt förekommande för människor i vårt samhälle. Spelproblematik är ett folkhälsoproblem, där unga män i åldern 18-24 år står för den största ökningen. Enligt vetenskapliga studier är de främsta riskfaktorerna för att utveckla spelberoende tillgänglighet, tidig speldebut, kognitiva störningar, alkoholmissbruk och psykisk ohälsa. Ålder, kön och etnicitet utgör riskgrupper. Syftet med studien är att undersöka vad som gör att en människa hamnar i ett spelberoende och vad som utgör vändpunkten i en människas liv. Metod och tillvägagångssätt: vi har använt oss av kvalitativ metodik, där semistrukturerade intervjuer utfördes på sju numera spelfria män, bosatta i närheten av Malmö och Göteborg. Resultat: De faktorer som kan antas påverka utvecklingen ett spelberoende är acceptansen till spel, tillgänglighet, svag självkänsla och andra missbruk, främst alkohol. Faktorer som är avgörande för att ta sig ur spelberoendet är kombinationen av en inre övertygelse om att vilja ta sig ur sitt beroende samt stöd från omgivningen. De viktigaste sätten att arbeta på för att förebygga spelberoende är via skärpt lagstiftning och tillsyn av spelmarknaden. Information med syfte att medvetandegöra och problematisera spelandet är av stor betydelse i processen att förändra normer och attityder till spelandet. / Gambling for money is common for people in our society. Problem gambling is a public health problem and the group of young men aged 18-24 years has the highest growth. According to scientific studies, the major risk factors for developing pathological gambling are availability, early game debut, age, gender, ethnicity, cognitive disorders, alcohol abuse and mental illness. The aim of this study is to examine what makes an individual fall into a pathological gambling and what constitutes the turning point in the process of quitting gambling. Methodology and approach: we have used qualitative methodology, in which semi-structured interviews were carried out among seven men trying to cope with their pathological gambling, living in areas close to Malmö and Gothenburg. The result: The factors that are crucial for developing a pathological gambling, according to the informants in this study, are: social acceptance of gambling, availability, low self-esteem and other kinds of abuse (mostly alcohol abuse). Factors that are crucial in the process to stop the pathological gambling are an inner conviction about wanting to quit gambling and social support. The most important strategies in preventing pathological gambling are: strict legislation, regulation of the gambling market and acknowledgement of gambling dependency in the Swedish Social Services Act. Information with the aim to raise the awareness and problematize gambling plays an important part in the process of changing norms and attitudes to gambling.

Larsson, M & Marsch, M. Intensivvårdssjuksköterskors upplevelser av akut omhändertagande. En fenomenologisk studie. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle. Utbildningsområde omvårdnad 2010.En akut situation definieras som ett oplanerat intag av patient till intensivvårdsavdelningen med hotande eller manifest svikt i vitala organfunktioner. Tiden är en viktig faktor i behandlingen av dessa patienter och den initiala kliniska behandlingen är nyckeln i omhändertagandet. Avgörande för om patienten ska överleva, undgå skada eller få allvarliga men är förmågan att fatta snabba beslut och handla. För att kunna identifiera nya utvecklingsmöjligheter i akut omhändertagande var det av intresse att få ta del av hur intensivvårdssjuksköterskan upplever situationen. Syftet med denna studie var att beskriva intensivvårdssjuksköterskors upplevelser av akut omhändertagande på en intensivvårdsavdelning. Tre djupintervjuer gjordes. I vårt resultat fann vi tre kategorier: upplevelser av kaos, upplevelser av att vara en del av ett team och upplevelser av att känna trygghet i yrkesrollen. Akut omhändertagande är ett teamwork och det framgår i vår analys att de viktiga beståndsdelarna är en strukturerad arbetsordning, samarbete och erfarenhet. Det är också inom dessa områden vi tror utvecklingsmöjligheterna finns, till exempel genom simulationsövningar med ett standardiserat omhändertagande.Nyckelord: akut omhändertagande, deskriptiv fenomenologisk humanvetenskaplig metod, intensivvårdssjuksköterskors upplevelser, teamwork. / Larsson, M & Marsch, M . Critical care nurse´s lived experiences of emergency treatment. A phenomenological approach. Degree project, 15 credit points. Malmö University: Health & Society, Department of Nursing, 2010.An emergency situation is defined as an unexpected admission of a patient to the intensive care unit with threatened or manifest failure of vital organ functions. Time is an important factor in the treatment of these patients and the initial clinical treatment is the key in the emergency care. The ability to make quick decisions and to act is decisive for the patient to survive, avoid harm or get seriously injured. To be able to identify new development of emergency treatment it was of interest to take part of critical care nurses lived experiences. The aim of this study was to describe critical care nurses lived experiences of emergency treatment in an intensive care unit. Three depth interviews were performed. The main outcome of the study resulted in three categories: experience of chaos, experience to be a part of a team and experience of feeling secure in the nursing profession. Emergency treatment is a teamwork and our findings illustrates that important parts of the work is a structured working order, cooperation and experience. It is in these areas we think development are possible, for example thru simulation exercises with a standardized concept of treatment. Keywords: critical care nurses lived experiences, descriptive phenomenological human science method, emergency treatment, teamwork

The North-American sociologist Michael Lipsky has characterized social workers as street-level bureaucrats with a substantial discretion in the relationship between the welfare state and its citizens. Within Lipsky´s theoretical framework social workers appear as a powerful group that socializes the citizens to uphold certain expectations towards the welfare state and its (re)distributional programs. From this point of view, it is important to learn more about social workers and the attitudes they express towards the welfare state. The aim of this study is to analyze how the welfare-political attitudes of future social workers are affected by their social background (e.g. class background and ancestral homeland). The study positions itself within class theory, but also includes other social science perspectives covering social stratification and interest formation. The data material was collected through a survey based on a sample of 145 social work students at a Swedish university and analyzed with a binary logistic regression model. Although the study shows an absence of broad statistical correlations between the social background variables and the welfare-political attitudes, it also shows that class background, age and party-political preferences are factors that have a statistically significant impact on some of the welfare-political attitude indicators.

Bakgrund: Befolkningen blir äldre och kräver alltmer komplicerad hälso- och sjukvård som bedrivs i hemmen. Som en följd av detta förväntas även den palliativa vården i hemmen öka. Den palliativa vården bör tillgodose fysiska, psykiska, sociala och existentiella behov vilket ställer höga krav på distriktssköterskan. Syfte: Att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av att vårda personer som får palliativ vård inom hemsjukvården. Metod: En kvalitativ design med induktiv ansats har använts i studien. Semistrukturerade individuella intervjuer genomfördes med åtta distriktssköterskor inom hemsjukvården i tre olika kommuner i norra Sverige. Insamlade data har analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Studien resulterade i fem kategorier. Att vara en del av ett team med ett gemensamt mål, att föra existentiella samtal är viktigt, att klara utmaningen med ett känslofyllt och ensamt arbete, att vilja ge en värdig och tryggvård och att försöka se till hela familjens behov. Slutsats: Arbetet med palliativ vård inom hemsjukvården är komplext och distriktssköterskan är en del av ett större team. Trots detta kan arbetet upplevas som ensamt, känslosamt och krävande, men även viktigt och givande. Ett fungerande teamarbete, regelbunden utbildning och debriefing är faktorer som leder till att distriktssköterskan utvecklas och kan ge god omvårdnad.

Att arbeta preventivt och hälsofrämjande är det primära uppdraget i primärvården. Något som idag alltmer inkluderar även det psykiska välbefinnandet. Att arbeta inom området psykisk hälsa och ohälsa är komplext då det ställer krav på den egna kompetensen. Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att främja patienters psykiska hälsa i primärvården. Denna studie har genomförts med kvalitativ metod med induktiv ansats. Data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med sjuksköterskor på hälsocentraler i Norrbotten och Västerbotten. Data har analyserats utifrån kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i två kategorier; Den personcentrerade vårdens betydelse och Faktorer som skapar utmaningar i arbetet. Sjuksköterskorna beskrev att den personcentrerade vården hade stor betydelse för relationerna med patienterna och för främjandet av patienters egen motivation till att förbättra den psykiska hälsan men att det fanns faktorer i det dagliga arbetet som försvårade. Sjuksköterskornas erfarenheter kan bidra till bättre kunskaper i arbetet i den kliniska verksamheten för att främja patienters psykiska hälsa. Fortsatt forskning behövs för att införskaffa mer kompetens i ämnet psykisk hälsa och ohälsa då kraven för att bemöta detta inom primärvården ökar.

Bakgrund: Övervikt hos barn har blivit ett stort hälsoproblem. Föräldrarna spelar en viktig roll i att förebygga och behandla övervikt hos barn och samtidigt kan det som sjuksköterska vara svårt att adressera problemet. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att bemöta föräldrar till barn med övervikt inom barn- och skolhälsovården. Metod: Denna studie genomfördes med hjälp av kvalitativ design. Genom individuella semistrukturerade intervjuer med fem sjuksköterskor inom barn- och skolhälsovården samlades data in. Intervjuerna analyserades sedan med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet visade att sjuksköterskor upplevde att det var svårt och känsligt att prata med föräldrarna om att deras barns övervikt. Det var också viktigt att värna om en bra relation och gemensamt komma fram till hållbara livsstilsförändringar. Slutsats: Sjuksköterskor inom barn- och skolhälsovården önskar och behöver få mer utbildning i att bemöta föräldrar till barn med övervikt. Att bygga upp rutiner kring samtalen skulle kunna underlätta det fortsatta arbetet.

Bakgrund: Gravida kvinnor med övervikt eller obesitas som skrivs in på mödrahälsovården i Sverige har ökat. Risker kopplat till högt BMI finns både hos den gravida kvinnan och fostret. Gravida kvinnor önskar mer rak och icke-dömande kommunikation. Barnmorskor är medvetna om betydelsen av att samtala om levnadsvanor men att det är komplext och svårt ämne. Syfte: Att belysa barnmorskors erfarenhet av att samtala om vikt och levnadsvanor med gravida kvinnor som har övervikt eller obesitas inom mödrahälsovården. Metod: Kvalitativ metod med induktiv ansats. En webbenkät med öppna frågor besvarades av 16 barnmorskor. Enkätsvaren analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet utgjordes av tre kategorier och sju subkategorier. Samtal om levnadsvanor under graviditet hos kvinnor med övervikt eller obesitas var en utmaning då barnmorskorna ville undvika skuldbeläggning. Förhållningssättet hos barnmorskorna och att se hela kvinnan framkom som en viktig aspekt. Motiverande samtal underlättade kommunikationen. Slutsats: Kunskap ger känsla av trygghet i samtalet samt betydelsen av att skapa en trygg vårdrelation underlättar. Utmaningen är att ge information på ett adekvat sätt utan att skuldbelägga kvinnan. Motiverande samtal är bra verktyg att använda sig av. Fortbildning, ökat samarbete med andra professioner och remittera patientgruppen till särskilda mottagningar önskades.

Bakgrund: Kvinnor i klimakteriet upplever en frustration över att de blir hänvisade till olika instanser som inte upplevs adekvata. De upplever även att de inte får den information och kunskap de vill få av hälso- och sjukvårdspersonal när de söker för klimakteriebesvär. Kvinnor önskar få information om vilka symtom de kan få och vad de kan göra på egen hand för att lindra besvär. Syfte: Att undersöka vilken vård som ges till kvinnor i klimakteriet av läkare, sjuksköterskor och barnmorskor inom primärvården. Metod: En webbaserad enkätundersökning, prospektiv tvärsnittsstudie med kvantitativ design och induktivt förhållningssätt. Data från 47 deltagare analyserades med deskriptiv och analytisk statistik genom statistikprogrammet SPSS. Resultat: En variation av rutiner inom primärvården sågs, några vårdcentraler hade en rutin för kvinnor som sökte vård för klimakterierelaterade besvär. Genomgående blev dock kvinnorna hänvisade till olika professioner och instanser vilket visade på bristande rutiner. Det fanns inte något förebyggande arbete för kvinnor i klimakteriet. Hälso- ochsjukvårdspersonal hade viss kunskap men önskade mer. Vid jämförelse mellan professionerna framkom det att läkarna och barnmorskorna hade mer kunskap och utbildning jämfört med sjuksköterskorna.  Slutsats: Resultatet baserades på för tunna data för att göra en definitiv slutsats. Det fannsbristande rutiner hur kvinnorna som sökte vård togs om hand. Det fanns inget förebyggande arbete. Några signifikanta skillnader om kunskapsnivåer och hantering av rutiner mellan professionerna sågs.

Examensarbetet avser att förstå för vad som karaktäriserar skolor som uppvisar en framgångsrik- respektive icke-framgångsrik resultatutveckling vad gäller screeningsresultat i läsförståelse. I två delstudier utforskas hur testresultat kan analyseras för att identifiera olika skolors inverkan på elevers läsutveckling och vad den kan bero på.Teoretiskt grundar sig arbetet på ett nyinstitutionellt perspektiv, vari organisationer är ett verktyg för att nå förändring och utveckling. Utifrån organisationspedagogisk teoribildning tillämpas synen på skolledares ledarskap och styrning av verksamheten, som en möjlighet att skapa likvärdig skolgång. Positiv- och negativ resultatutveckling av screeningresultat i läsförståelse kopplas därför i denna studie till hur personer i olika ledarskapsfunktioner organiserar, leder och styr arbetet i ämnet svenska.Studien tillämpar en kombinerad metod. Resultatet i den initiala mervärdesanalysen av DLS-screeningresultat kan identifiera skolors förmodade inverkan på testresultatutvecklingen, över tid. Här framträder ett dikotomt mönster i form av framgångsrika- och icke framgångsrika skolor. Den kvantitativa delstudien genererar ett strategiskt urval till en fördjupande analys av fyra olika skolor för att få ökad förståelse för skolornas förutsättningar och behov. Det finns på skillnader i hur framgångsrika- och icke framgångsrika skolor hanterar screeningresultat av elevers läsförmåga.Skolor som uppvisar positiv testresultatutveckling har etablerade rutiner kring hur data från DLS-resultaten tolkas och tillämpas. Respondenterna uppvisar en samsyn kring pedagogiskt ledarskap, samarbete och stöd. Det motsatta förhållandet gäller skolor uppvisat negativa resultat, vilket antas vara en konsekvens av att organisationsstrukturer befinner sig i en nystarts-fas. En av de framgångsrika skolorna lyft fram som särskilt framgångsrik på så vis att den anses vara effektiv och motverkar skolsegregation. Skolan uppvisar en resultatutveckling som är högre än förväntat, sett till elevers socioekonomiska- och språkliga bakgrund.

Bakgrund: Telefonrådgivning till föräldrar som ringer in för deras barn är vanligt förekommande i distriktssköterskans arbete på hälsocentral. Att ge råd till föräldrar via telefonär en komplex situation som innebär att en person talar för någon annans räkning om dennes mående och symtom. Det finns många aspekter att ta hänsyn till vid telefonrådgivning med föräldrar om deras barn, vilket ställer höga krav på distriktssköterskan. För att distriktssköterskan ska kunna ge korrekt och adekvat hjälp till föräldrar när de ringer in för barnets räkning är det av betydelse att öka kunskapen inom området. Syftet: Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskor erfarenheter av telefonrådgivning med föräldrar om deras barn. Metod: Studien genomfördes med kvalitativ design med induktiv ansats. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med åtta distriktssköterskor från hälsocentraler i Norrbotten och Västerbotten. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Resultat: Analysen resulterade i två kategorier; Omständigheter som utgör svårigheter och utmaningar och Omständigheter som skapar förutsättningar för ett framgångsrikt samtal. Till dessa kategorier presenteras sju underkategorier. Slutsats: Resultatet visar att komplexitet i telefonrådgivning med föräldrar ställer höga krav på den kommunikativa förmågan hos föräldrar och distriktssköterskor. Att stärka föräldrarnas empowerment kan verka hälsofrämjande för barnet. Ökad förståelse fördistriktssköterskors erfarenheter av utmaningar och förutsättningar för ett framgångsrikt samtal med föräldrarna kan bidra till förbättrat stöd i klinisk praxis. Fler studier behövs för djupare kunskap om distriktssköterskors erfarenhet i området.