Studien presenterar hur musik i förskolans läroplan, Lpfö 18 (Skolverket 2018), kan förstås som innehåll och arbetssätt utifrån ett vidgat musikbegrepp där olika vetenskapliga och filosofiska definitioner av musik inkluderats. Tidigare forskning har visat att musik i förskolan både förstås och förverkligas på olika sätt. Flertalet faktorer tycks inverka, såsom förhållningssätt till musik, egen ämneskompetens och intresse. Vidare beskrivs musik främst som ett arbetssätt, varför musik ses som angeläget att lyfta fram som eget innehåll i förskolan. Dessutom framförs kritik över det utrymme som musik ges i förskolans styrdokument. Samtidigt talas om musik som varje barns rättighet. Musik förväntas ävenledes utgöra innehåll och arbetssätt i förskolan. Termen musik saknar i sin tur en entydig vetenskaplig definition. Således kan musik förstås på olika sätt beroende på individens erfarenheter eller kunskap om begreppet musik.  Genom att granska Lpfö 18 (Skolverket 2018) är syftet med denna studie att erhålla kunskap om hur skrivningar om musik kan förstås som både innehåll och arbetssätt utifrån ett vidgat musikbegrepp. Med ett vidgat musikbegrepp inkluderas vetenskapliga och filosofiska definitioner av termen musik. För att besvara syftet har följande frågeställningar formulerats: ▪ Hur kan musik som innehåll förstås med ett vidgat musikbegrepp i dokumentet? ▪ Hur kan musik som arbetssätt förstås med ett vidgat musikbegrepp i dokumentet? ▪ Hur påverkar sammanhanget i texten förståelsen för musik som innehåll och arbetssätt i dokumentet? Dokumentet som utgör underlaget för studien (Läroplanen för förskolan: Lpfö 18. Skolverket 2018) har granskats utifrån ett hermeneutiskt perspektiv, samt analyserats i enlighet med Textas-Data Methods for Comparative Policy Analysis (Gilardi & Wüest 2018, s. 1). Vidare har Lars Lindströms förklaringsmodell applicerats för att tolka resultatet. Resultatet visar att det vidgade musikbegreppet möjliggör för fler skrivningar att förstås som musik utöver de mer explicita formuleringarna i Lpfö 18 då sammanhanget i texten i övrigt vägts in. Således kan musik förstås som innehåll och arbetssätt i förskolan, dels genom skrivningens explicita formulering, dels genom ett vidgat musikbegrepp samt Lindströms förklaringsmodell.

Detta är en kvantitativ studie som undersöker bildlärarstudenter på Malmö Universitet ochderas relation till digitala verktyg i bildämnet samt hur säkra de känner sig på att undervisamed dessa verktyg. Vidare undersöks studenternas åsikter om bildlärarutbildningensämnesspecifika innehåll med fokus på digital bild. Arbetet utfördes med kvantitativ metodoch resultatet baseras på en enkätstudie utskickad till bildlärarstudenter på MalmöUniversitet, enkäten nådde ut till ungefär 90 studenter men endast 38 svar skickades tillbaka.Dessa 38 svar utgör således grunden för arbetets resultat och diskussioner. Resultatet visar attbildlärarstudenterna på Malmö Universitet oftast har tidigare erfarenhet av både analogt ochdigitalt bildskapande samt att en majoritet också brukar skapa bilder på sin fritid. De flestastudenter har läst en gymnasieutbildning som varit särskilt inriktad mot bild, något somstudenterna uppgett är en vanlig källa till deras tidigare erfarenheter av digitalt bildskapande.Studien visar också att en kraftig majoritet av bildlärarstudenterna upplever att de har fått övaför lite på digitalt bildskapande under bildlärarutbildningen och att de känner sig osäkra på attbedriva undervisning med digitala verktyg. Avslutningsvis tyder resultatet på attbildlärarstudenterna trots sin osäkerhet är intresserade av att lära sig hantera digitala verktygoch att de vill använda sig utav dessa i sin framtida undervisning.

Uppsatsen handlar om den nya skollagen som börjat gälla 2010-08-01. Syftet har varit att konstruera en lathund så jag som lärare vet vad som gäller angående trygghet och studiero i denna lag. I lathunden kan jag snabbt få en överblick över vad lagen säger i olika disciplinära situationer och hur jag som lärare ska agera och när rektor ska agera.Förutom att jag studerat den nya skollagen, dess tillkomst och innehåll har jag även jämfört den med den gamla skollagen. För att analysera och vikta de olika juridiska dokumenten har jag använt mig av en rättsdogmatisk metod Ska den nya lagens intentioner uppnås krävs dock att de som arbetar inom skolan får ordentlig kunskap om den nya lagens innehåll. Föräldrar och elever bör givetvis också informeras. En lathund där man snabbt kan få en överblick av den nya lagens innehåll och hur man ska agera i olika situationer kan underlätta detta.

I programvarans livscykel spenderas mycket tid i det sista steget, underhållsfasen. I detta stadie är mjukvaran färdigutvecklad och behöver kontinuerligt underhåll för att säkerställa programvarans ständiga funktionalitet och effektivitet [25]. Det är därför viktigt att programvaran är så läsbar som möjligt då nya programmerare oftast tillkommer till projekten och för att snabbt kunna felsöka koden. Procedurer (metoderi Java) lärs ut som ett sätt att hålla koden strukturerad och lättläst. Läsbarhet av kod har blivit mer och mer studerat under de senaste åren och med hjälp av eye-tracking har läsbarhet av kod kunnat studerats på ett konkret sätt. I denna rapport har procedurers inverkan på läsbarhet av kod undersökts vilket har gjorts genom att undersöka tio testpersoners ögonrörelser vid tolkning av ett antal problem i Java, där problemen skilt sig till användandet av procedurer eller ej. Metodiken som valts har varit ett kontrollerat experiment där de tilldelade problemen involverat tolkning av kod samtidigt som deltagarnas ögonrörelser studerats och presenteras som bilder och data i form av diagram över punkter där blicken fixerats i koden. Resultaten visar attnybörjare generellt sett tar längre tid på sig att läsa procedurer jämfört med monolitisk kod (sekventiell kod, motsatsen till proceduruppdelad kod), medan erfarna programmerare inte skilde sig i lika hög gradeller var till och med snabbare på att lösa de procedurellt uppdelade kodsegmenten. Man kan även tyda att erfarna programmerare har ett annat sätt att läsa kod jämfört med nybörjare vilket kan vara intressant att studera ytterligare. Slutsatsen för experimentet är att kontrollflödesabstraktioner i form av procedurer gör det lättare för programmerare att läsa kod men det krävs tid och vana för att ta del av de gynnsamma effekterna utav dem. / In the software life cycle, a great amount of time is spent on the final stage, the maintenance phase. At this stage, the software is fully developed and needs continuous maintenance to ensure constant functionality and efficiency of the software [25]. It is therefore important for the software to be as readable as possible since other programmers might start working on the software. It is also important to keep the code readable to quickly troubleshoot the code. Procedures are taught as a way to keep the code structured and easy to read among other abstractions. In recent years, the study of code readability has gained an increasing popularity and with the help of eye-tracking it has allowed for the study of readability in a more concrete way. In this report, the impact of procedures on code readability has been investigated by conducting a controlled experiment, which has been done by examining the eye movements of ten test subjects who had been tasked with interpreting a number of problems in Java, where the problems ranged from the use of procedures or not (being plain monolithic code blocks). The assigned problems involve the interpretation of code while their eye movements are recorded and presented as images and as data in a spreadsheet. The results show that beginners generally take longer to read methods compared to sequential code, while experienced programmers did not differ as much- or were even faster to resolve the procedural code segments. It can also be said that experienced programmers have a different way of reading code compared to beginners which may be interesting to study further. The conclusion is that control flow abstractions in the form of procedures make it easier for programmers to read code, but it takes time and experience to take advantage of their beneficial effects.

Sammanfattning på tyska: Das Ziel unserer Untersuchung besteht darin, den Mythos, dass deutsche Grammatik schwer ist, zu erforschen. Wir möchten herausfinden, inwieweit er noch existiert und durch welche Faktoren er verbreitet wird. Unsere Vermutungen sind unter anderem, dass der Mythos eventuell durch ältere Generationen weiter vererbt wird oder dass er auf die Unterrichtsform der Lehrer zurückzuführen ist. Unsere Untersuchung basiert auf einem Umfragebogen und einigen Interviews, in denen wir insgesamt 82 Schüler befragt haben. Das Resultat unserer Studie zeigt, dass der Mythos durch die Jugendlichen selber verbreitet wird, aber auch von denen, die nie Deutsch gelernt haben. Die Grammatik wird zwar als schwer angesehen, aber auch als nicht unmöglich zu lernen bezeichnet. Für den Unterricht haben wir festgestellt, dass es für den Lehrer wichtig ist, die Methoden zu variieren und Grammatik auf natürliche Art und Weise in den Deutschunterricht einfließen zu lassen. Es ist außerdem von Bedeutung, dass die Lehrer den Schülern unterschiedliche Lernstrategien vorstellen, um ein bewusstes und effektives Lernen zu gewährleisten.

En nedåtgående trend hos svenska elevers matematikkunskaper föranleder behov av att finna lösningar för att bryta denna trend. Studien som presenteras här har som syfte att undersöka hur man via läroboken kan underlätta lärarens undervisningsplanering, och möjlighet till att formativt bedöma eleverna, samtidigt som elevens möjlighet till ett mer självständigt lärande förbättras. Först utförs en litteraturstudie för att sammanfatta väsentliga begrepp och didaktiska aspekter, för att sedan följa upp med att presentera några tidigare forskningsresultat vad gäller matematiklärobokens utförande och användande av idag. Resultatet från denna litteraturgenomgång verifieras och kompletteras i nästa steg via kvalitativa intervjuer av både lärare och elever på högskolan och gymnasiet. Även en del egna observationer via deltagande i undervisning ger ytterligare data till undersökningen. Genom att skapa insikter kring vad som förbättrar elevers lärande, samt hur aktörerna bl.a. upplever läroboken av idag, är tanken att kunna presentera ett underlag för konstruktion av läroböcker som förbättrar elevens lärande och intresse i matematik. Resultatet visar på att de flesta av läroböckerna i matematik har flera brister vad gäller det pedagogiska utförandet och hur de följer styrdokumentens anvisningar. Läroboken har en viktig roll för undervisningens kontinuitet och ännu viktigare är lärarens ämneskompetens. Resultatet visar dessutom på att elevernas åsikter kring hållbar skolutveckling fokuseras på fler lärare samt lösta exempel i läroboken, medan lärarna fokuserar mer på digitala hjälpmedel. Slutsatsen är att det ska vara elevens egen lärande konstruktion som ska vara det centrala i samband med författande av läroböcker i matematik. Detta innebär att feedback från elever som t ex. studerar första året på högskoleingenjörsutbildningen kan erbjuda ett viktigt bidrag i uppdatering av läroböcker. Dessutom innebär det en tydligare följning av styrdokumentens anvisningar samt att elevernas förkunskaper ska beaktas i läroböckernas innehåll och progression mellan ämnesavsnitten. / A downward trend of Swedish pupils' mathematical knowledge leads to the necessity finding ways, which may reverse this trend. The study presented here aims to explore ways through how textbooks can facilitate teacher education planning, and the ability to formatively assess students while students opportunity for a more independent learning improves. First, a literature review to summarize the essential concepts and didactic aspects is made, and then followed up by presenting some previous research in terms of mathematics textbook design and use of today. The results of this literature review are verified and completed in the next step through qualitative interviews of both teachers and students at college and high school. Even some of my own observations through participation in education provides additional data to the study. By providing insights into what improves student learning, and how actors experiencing textbook of today, the idea is to present a basis for the design of textbooks that enhances student learning and interest in mathematics. The results show that most of the textbooks in mathematics has several shortcomings in the educational performance and how they follow the policy documents instructions. The textbook has an important role in teaching and even more important is the teacher's subject competence. The results also show that students' views on sustainable school improvement are focused mainly on teachers and solved examples in the textbook, while the teachers focus more on digital tools. The conclusion is that it should be the student's own learning that should be central in the writing of textbooks in mathematics. This means that feedback from students such as studying the first year of Bachelor of education can provide an important contribution in updating textbooks. It also means that a clearer tracking of policy documents and instructions to students prior knowledge should be considered in textbook content and progression between subject sections.

Olika forskningsprojekt och studier visar att matematikresultaten i skolan har försämrats och att grundskoleeleverna tappar intresse för ämnet matematik. Det nya styrdokumentet, lpfö 98 reviderad 2010, betonar vikten av matematik och språk i förskolan. I vår studie har vi undersökt hur förskolebarnens matematiska kunskapsnivå påverkas av pedagogernas arbetssätt i förskolan. Vi har vidare tagit reda på hur essentiella elevers baskunskaper i matematik är, när de börjar förskoleklassen i skolan. För att komma fram till ett resultat har vi valt den kvalitativa metoden och har observerat förskolebarn i 4-5års åldern i två förskolor med två olika lokala pedagogiska planeringar i två kommuner. Vidare har vi intervjuat pedagoger i två förskoleklasser i respektive områden. Efter analysen av våra observationer och intervjuer har vi kommit fram till att matematiken är överallt runt omkring oss och en hel del matematik ingår i barnens vardag i förskolan oavsett pedagogiskt inriktning. Förskolepedagogernas medvetenhet kring var och hur matematik används kan lägga grunden för det livslånga lärandet. Vår undersökning pekar på att elevers matematiska kunskaper när de börjar förskoleklassen är individuellt. Resultatet av våra undersökningar visar att pedagogerna i förskoleklassen inte ser några skillnader på barnens matematiska kunskaper beroende på vilken förskola de kommer ifrån. Nivån på elevernas matematiska kunskaper är helt beroende på barnets tidigare erfarenheter, mognadsnivå samt barnens intresse för ämnet.Nyckelord: Lek, Matematiska begrepp, metod, pedagogisk medvetenhet, pedagogiska miljön.

No description available.

Syftet med denna uppsats har varit att lyfta fram några personers egna erfarenheter av migration för att diskutera vad migration kan innebära för dessa människor och hur de upplever att dessa erfarenheter har påverkat dem. Genom att intervjua personer som själva har migrerat har vi kunnat ta reda på hur dessa personer definierar följderna av migrationen och hur de upplever att de har förändrats och vilka resurser och tillgångar de har förskansat sig till följd av migrationen. Resultaten pekar mot att migration trots svåra upplevelser och processer kan leda till en positiv utveckling för migranten som person. Vi har förstått detta resultat utifrån ett lösningsfokuserat perspektiv och utvecklat en tanke om hur socialt arbete med migranter eventuellt kan förbättras med fokus på de positiva aspekterna av migration och dess konsekvenser.

Uppsatsen grundas i ett personligt och yrkesmässigt intresse av att veta mer om en specifik elevgrupp: unga muslimska kvinnor från en arabisk kulturell kontext. Syftet är att undersöka denna grupps religiositet och deras meningsskapande kring att vara religiösa och kvinnor. Metodologiskt utgår uppsatsen från det konstruktivistiska antagandet att kunskap om verkligheten skapas socialt. Den narrativa metoden sätter kvinnornas berättelser i fokus och jag har studerat narratologiska teman och vändpunkter i berättelserna för att tydliggöra hur mening konstrueras. För att komma åt livsberättelsen har jag utfört intervjuer enskilt och i par samt utfört en observation. En teoretisk utgångspunkt är att religion och kön tillsammans utgör samverkande faktorer. Kön studeras som en performativ social konstruktion och meningsskapande princip. Berättelserna analyseras dessutom med hjälp av begreppet förhandlingar som åsyftar processer som leder till reproduktion eller förändring av kulturella och sociala ordningar. I analysen framstår kategorin muslimsk kvinna som essentialistisk och religiositeten innebär en progression som knyts till utvecklingen som kvinna. Tanken om sexualiteten som hotande kraft strukturerar handlingsutrymmet för kvinnorna i min undersökning och det religiöst goda beteendet innebär att kroppen måste underkastas religionen. Kvinnorna accepterade till stor del den status som de tilldelas i religionen men önskade uppvärdera denna status. Det förekommer hos de flesta försök till att visa på det handlings- och förhandlingsutrymme som finns i det religiösa livet. I sammanhang med en oklar könskodning blir kvinnornas aktiva förhandlingar och strategier tydliga. Riter, såsom bön och fasta, skapar exempelvis en förutsättning för religiös renhet.