No description available.

Bakgrund: På en intensivvårdsavdelning vårdas personer med svikt i ett eller flera organ. Patienterna har ofta komplexa tillstånd och kan gå från stabil till kritisk sjuk mycket fort. För att vara kvalificerad att arbeta på en intensivvårdsavdelning kräver avancerad teoretisk och praktisk kunskap. I Sverige krävs en specialistutbildning motsvarande ett års studier. Arbetet kan trots detta upplevas utmanande som nyutexaminerad intensivvårds-sjuksköterska. Särskilt utmanande antas situationen vara för de som varit nyutexaminerade under Covid-19-pandemin under år 2020.  Motiv: Tidigare studier visar på att nyexaminerade intensivvårdssjuksköterskor behöver tid på sig för att bygga erfarenhet och känna sig trygga i sin nya roll. Det antas att de nyutexaminerade intensivvårdssjuksköterskorna i samband med Covid-19-pandemin har haft liknande, men även andra erfarenheter. Studien kan ge vägledning i hur man kan utföra förbättringsarbete för den nyutexaminerade intensivvårdssjuksköterskan och förenkla transitionen in i professionen. Syfte: Syftet med studien är att belysa erfarenheter av att vara nyutexaminerad intensivvårdssjuksköterska på intensivvårdsavdelning under en pandemi. Metod: Studien är utförd med en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjufrågor med sju intensivvårdssjuksköterskor. Insamlade data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultat visas i tre huvudkategorier; “Behov av formellt stöd”, “Arbetsklimatets kan påverka både positivt och negativt” och “Utveckling genom utmaningar”. Huvudkategorierna har två subkategorier vardera; “Inskolning och mentorskap”, “Brister under introduktionstiden”, “Tillåtande arbetsklimat”, “Arbetsklimat som inte stimulerar till utveckling”, “Stress, osäkerhet och överväldigande ansvar” och Stimulerande och utvecklande.  Konklusion: Pandemin har påverkat intensivvårdssjuksköterskan både positivt och negativt, vilket påverkat transitionen för de nyutexaminerade intensivvårdssjuksköterskorna. Att de nyutexaminerade påverkas mycket av Covid-19-pandemin i norra Sverige som varit relativt skonat i jämförelse med andra delar av Sverige är ett varningstecken. Fler studier bör utföras där belastning varit högre för att få en bättre bild av erfarenheten av att vara nyutexaminerade intensivvårdssjuksköterska under en pandemi. Nyckelord: Covid-19, erfarenheter, intensivvårdsavdelning, kvalitativ metod, nyutexaminerad intensivvårdssjuksköterska, pandemi.

I matematikundervisning i svensk skola har läroboken en stor betydelse. Många lärare väljer att luta sin undervisning på en specifik lärobok och tillhörande lärarhandledning. Därav är syftet med denna studie att kartlägga hur tre vanligt förekommande matematikläroböcker introducerar elever i årskurs två i multiplikation utifrån de aspekter som enligt forskning kan vara kritiska i den inledande undervisningen. Utifrån ett variationsteoretiskt perspektiv har läroböckerna kartlagts utifrån vilka metoder och representationsformer som används. I resultatet synliggörs att läroböcker inte alltid tar upp de aspekter som forskning anser är kritiska för förståelsen av multiplikationens en- och tvådimensionella objekt utifrån additivt och multiplikativt tänkande. Studien visar att den vanligast förekommande metoden är upprepad addition och att det inte alltid görs möjligt för elever att urskilja kopplingen till kommutativa lagen samt areamodellen som är viktiga i elevers förståelse inför den vidare matematikutvecklingen. Detta kan leda till att elever lär sig använda strategier som inte är utvecklingsbara och som riskerar att leda till att elever inte får tillgång till matematik och därmed hamnar i svårigheter. Resultatet visar vilka aspekter som är kritiska i undervisningen och att lärare bör vara medvetna om dessa i sitt val av läromedel.

Bakgrund: Humant papillomvirus (HPV) är de vanligaste förekommande sexuellt överförbara infektionerna, vilket drabbar miljontals människor världen över och kan i vissa fall leda till cancer. HPV-vaccin ingår i svenskt barnvaccinationsprogram för flickor sedan 2010 och från 2020 inkluderas även pojkar. Syftet: Syftet med studien var att beskriva skolsköterskors erfarenheter av HPV-vaccination. Metod: Åtta skolsköterskor från två kommuner i norra Sverige deltog i studien. Data samlades genom semi-strukturerade intervjuer och analyserades med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Resultat: Resultatet presenteras i fem kategorier: Att information främjar följsamheten, att bemöta frågor och skapa trygghet, att arbetsbelastningen ökat, att möta tveksamhet till vaccin samt att bemöta elevers vilja. Slutsats: Skolsköterskor strävade efter att ge tydlig och aktuell information om HPV-vaccin till elever och vårdnadshavare. Utvecklandet av nationella rutiner för information är ett lämpligt förbättringsområde, eftersom det kan stödja skolsköterskor i deras arbete och öka vaccinationstäckningen.

The museum of the twenty-first century is operating against the backdrop of ongoing social concerns pertaining to climate change, gender inequalities and racial tensions, and often exhibitions become the contact zones where those expressions are formulated. This research analyses how a democratic and inclusive philosophical perspective such as the Tigens Metod (or method of the thing) is executed by museum professionals. In doing so, Stuart Hall’s model of encoding/decoding is applied as the theoretical framework in investigating the process of exhibition production. It is argued that occasionally resistant positions can emerge from the museum’s ideological discourse and that key actors within the museum field yield different codes according to their own framework of knowledge and relations of production. This challenges the basic assumption in Hall’s model that media institutions yield one singular preferred code into the system. Overall, it is argued that an object-oriented democracy has the potential of challenging power structures, albeit still contingent upon the choices made by museum professionals.

Syfte: Syftet med arbetet var att kartlägga kvinnors erfarenheter av barnmorskans roll att informera och stödja i samband med kejsarsnitt. Metod: Kohortstudie med en kvantitativ ansats och webbaserade enkäter tillämpades. Resultat: Av deltagarna (n=195) svarade majoriteten (n=142) att kunskapen som fanns inför kejsarsnittet mestadels inhämtats via internet medan nio procent (n=17) svarade att kunskapen erhållits av barnmorskor. Resultatet visar att 39 procent (n=76) av kvinnorna uppfattade informationen på BB som dålig eller mycket dålig. Majoriteten av kvinnorna som genomgått ett planerat kejsarsnitt (n=68) ansåg att stödet under förlossningen varit mycket bra eller bra.  Slutsats: Kvinnorna uppfattade informationen från förlossningen bättre än den informationen som givits på barnmorskemottagningen och BB. Kvinnor som genomgått ett planerat kejsarsnitt uppfattar barnmorskans stöd genom hela vårdkedjan bättre än kvinnor som genomgått akut eller urakut kejsarsnitt. Kliniska implikationer: Under graviditet bör kvinnorna erhålla övergripande information angående kejsarsnitt oavsett planerat förlossningssätt. Det är även viktigt att vården individanpassas utifrån vilken typ av kejsarsnitt som kvinnan genomgått och att stöd samt information ges till kvinnan genom hela vårdkedjan.

Dagens mest populära gangsterrap uppmärksammas inom mediala diskurser som glorifierande till kriminalitet. Denna studie ämnar att skifta fokus till hur unga killar upplever gangsterrapen och om de påverkas av den glorifiering som förekommer i låtarna. Studiens syfte eftersträvar att undersöka de personliga upplevelser och känslor som gangsterrapens textinnehåll skapar för unga killar från en Stockholmsförort. Med hjälp av en kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer klargörs upplevelser och känslor kring gangsterrapen för att besvara frågeställningarna. Dessa lyder; Upplever unga killar i en Stockholmsförort att det finns associationer mellan texterna och deras verklighet? Hur kan de unga killarna påverkas av den uppmuntran och normalisering av kriminalitet som uttrycks i gangsterrapens låttexter? För att besvara studiens syfte deltog fem respondenter i åldrarna 15–16 i undersökningen. Samtliga var unga killar som är uppväxta i förorten och lyssnar dagligen på gangsterrap. Resultatet i studien visade att textinnehållet i dagens gangsterrap bringar en gemenskapskänsla i skildringen av deras upplevda verklighet i förorten. Vidare var framgången den främsta aspekten till att inspireras av textinnehållet och dess tillhörande uttryck genom bland annat pengar, materialism och tjejer. Vägen till att nå den eftersträvade framgången visade sig vara grundad i de villkor som de unga i förorten upplever. Resultatet visade även att det finns ett samband mellan områdets influenser och gangsterrapen som tillsammans skapar en eftersträvan av framgång. Avslutningsvis delar studiens respondenter uppfattningen om att glorifieringen av kriminalitet inom gangsterrap inte uppmärksammas i samma grad som aspekterna av framgång. Detta innebär att framgång blir målet och inte kriminaliteten i sig. / Today's most popular gangster rap is observed in the media as glorifying to crime. This study intends to shift the focus to how young boys experience gangster rap and whether they are affected by the glorification that occurs in the songs. The purpose of the study is to investigate the personal experiences and feelings that the gangster rap's lyrics create for young boys from a Stockholm suburb. With the help of a qualitative method and semi-structured interviews, the experiences and feelings about gangster rap are clarified to answer the questions that the study aims to answer. These are; in which extent do the young boys experience that there is a relationship between the texts and their reality? How can young boys in a Stockholm suburb be affected by the encouragement and normalization of crime expressed in the gangster rap's lyrics? For the purpose of the study, five respondents aged 15-16 years participated in the research. All of these were young boys who grew up in the suburbs and listened to gangster rap daily. The results of the study showed that the textual content of today's gangster rap brings a sense of solidarity in the depiction of their perceived reality in the suburbs. Furthermore, the results also showed that success was the main aspect of being inspired by the textual content and its associated expression through money, materialism and women. The path to achieving the desired success turned out to be based on the conditions that the young people in the suburbs experience. The results also show that there is a connection between the area's influences and the gangster rap, which together create a pursuit of success. In conclusion, the study's respondents opine that the glorification of crime within gangster rap does not attract in the same degree as the aspects of success within it does. This implify that success becomes the goal and not the crime itself.

Denna uppsats bottnas i vår, som verksamma lärare på gymnasiesärskolan, upplevelse av stigmatisering hos elever på nationella gymnasiesärskolan. Syftet har varit att undersöka om och hur verksamma lärare gymnasiesärskolan upplever stigmatisering hos elever som nyligen blivit placerade på gymnasiesärskolan och hur det påverkar elevernas identitet, lärande och framtidsutsikter. Gymnasiesärskolans historia och funktion kategoriserar in elever som intellektuellt funktionsnedsatta vilket erbjuder ett historiskt grundat och samhälleligt förankrat Stigma. Empirin har samlats in via kvalitativa intervjuer med verksamma lärare i gymnasiesärskolan. Empirin har sedan analyserats med hjälp av Goffmans teori om Stigma. De huvudsakliga resultaten från studien var att stigmatisering upplevs förekomma och att stigmat främst kopplas till institutionen särskola, vilket i sin tur upplevs grunda sig i samhälleliga förväntningar, normer och bristande förståelse för särskolan. Detta leder till en krock med elevernas självbild som i sin tur begränsar elevernas lärande och framtidsutsikter.

Genom att väva en bild undersöks sambandet mellan människa och material i en hantverksprocess och materialets agens försöks ringas in. Undersökningens frågeställningar är: Hur kan materialet sägas ha agens? Hur märks agensen? Genom Barads resonemang om agentiell realism och intraaktion kan ett motstånd och agens hos materialet i vår samverkan påvisas i vävprocessen. Eftersom vi genom sinnena lär oss och utövar hantverk, kan mina upplevelser och sinneserfarenheter förmedla och få oss att få syn materialets agens som en respons, ett motstånd på dem. Trots att det är ett antropomorft sätt att beskriva världen eller just därför sätts i relationen mellan mig och materialet också ett maktperspektiv. Studien är en slags postkvalitativ undersökning med en diffraktiv analys. Resultatet visar att materialet kan sägas ha agens eller thing-power bara genom att finnas, bre ut sig och vara i ett rum där också många andra saker verkar samtidigt. Det uttrycker också en agens tillsammans med och i förhållande till mig i vävprocessen, då det bjuder på motstånd, responderar på det jag gör, och inte låter mig göra vad som helst med det. Jag har ändå en viss makt som människa att tygla materielat och få det att göra som jag vill. Det är svårt att låta bli att använda den. I intraaktion med materialet under vävningen märks både min egen och materialets agens och ju mer jag släpper på min makt desto mer plats kan materialet ta och visa upp vad det vill och kan. Resultatet när vi samverkar jämlikt blir annorlunda och kanske bättre än när jag envisas med att bestämma själv. Lämnas min makt helt blir det dock ingen väv alls. För att något ska ske måste vi intraagera med varandra och inte bara med allt runt omkring oss.

My thesis deals with project of LVDS busbar with high resistivity with regard to disturbance from surroundings and radiation undesirable electromagnetic waves into its environment. Project of LVDS busbar was elaborated by numeric methods and it was suggested optimal solution of the shape and material of multiply technology DPS. The project was realized on desired driving-point impenance of busbar Z=100 ohm with frequency f1=100 MHz of the first harmonic component rectangular signal of defind modality, entering and diagonal edge.