Insatstiden vid prehospital sjukvårdsledning mellan 2010–2016 visar på att tid mellan händelsens inträffande och första avtransporterade patient på olycksplats, är för lång i jämförelse med rekommendationer inom traumaforskning. Författaren identifierade flera orsaker. Fokus i aktuell förbättringsansats kom att ligga på den prehospitala sjukvårdsledarens beslutsfattande förmåga. Ett beslutsstöd utvecklades från en kvalitetssäkrad bedömningsmall och provades via intervention i utbildning. Här rapporteras den vetenskapliga utvärderingen av deltagarnas självskattade förmågor före och efter utbildningen. Syftet med förbättringsarbetet var att utveckla och förbättra ett beslutsstöd och utbildningen av det, för snabbare initial insats vid prehospital sjukvårdsledning. Studiens syfte var att belysa om beslutsstödet upplevdes göra någon skillnad mellan deltagarna som använde beslutsstöd och de som ej använde beslutsstöd. Förbättringsarbetet bestod av ett test i befintlig prehospital sjukvårdsledarutbildning. Sjukvårdsledarens användning av beslutsstödet studerades via en mellangruppsdesign i befintlig utbildningsverksamhet genom observationsstudie som analyserades via styrdiagram. Studien innehöll en kvantitativ enkätstudie med egenskattad förmåga där svaren genomgick en statistisk analys via SPSS och MANOVA samt en fokusgruppsintervju som genomgick en kvalitativ analys med deduktiv-induktiv ansats. Prehospitala sjukvårdsledarens tid till beslut noterades bli kortare i flera fall vid användning av beslutsstöd. Positiva upplevelser av beslutsstödet förmedlades av deltagarna. Ingen signifikant skillnad mellan gruppernas egenskattade förmågor konstaterades efter analysen av enkätsvaren. Beslutsstödet kan tidseffektivisera insatsen vid prehospital sjukvårdsledning, vilket leder till att drabbade får ett snabbare omhändertagande. Bättre förutsättningar skapas för drabbade att få inhospital vård inom traumaforskning rekommenderad tid.

According to the new curriculum that was applied in 2011, foreign languages in Swedish upper secondary/high schools should essentially be taught in the target language. However, many teachers, given that they find the students struggling to keep up with such education, consider themselves trapped between two opposing demands. Thus, the aims of the present study are to examine more closely the attitudes and experiences of students towards education in the target language. The study consists of qualitative interviews with a number of students of foreign language and complementary questionnaires. The results imply that all students, regardless of their level of understanding, would like to see an increased use of target language in class. However, especially lower level students wish that instructions would be complemented with translations into their first language, and that they can ask questions in their first language. The present study shows that students rarely use the target language unless it is explicitly demanded of them. This is mainly because of a fear of making mistakes and of being judged by other students or the teacher. This study suggests that the classroom environment is a determining factor of the students’ choice of language. Hence it is absolutely crucial that the teacher creates a tolerant classroom environment. Furthermore, the teacher’s choice of language is of greatest importance to what language the students choose to use in the classroom. Thus, the more the teacher uses the target language in class, the more inclined the students are to use the target language. / L’enseignement d’une langue étrangère au lycée en Suède devrait essentiellement se faire en langue cible, selon les instructions précises de Skolverket. Pourtant, beaucoup de professeurs considèrent cela  impossible, vue que les élèves peuvent avoir du mal à comprendre et à s’exprimer à une niveau de connaissances toujours assez bas. Alors, la présente étude se propose d’examiner de plus près les expériences et les points de vue de quelques lycéens en ce qui concerne l’emploi de la langue cible en classe. L’étude se base sur des interviews qualitatives avec quelques élèves de langue étrangère et sur              des enquêtes complémentaires. Le résultat montre que les élèves sont positifs vis à vis un plus grand emploi de la langue cible en classe. Cependant, les débutants surtout aiment garder la possibilité de recevoir des instructions, et de poser des questions dans leur langue maternelle. Dans la présente étude, les élèves n’emploient la langue cible en classe que si c’est explicitement exigé. S'ils ont le choix, ils préfèrent parler en leur langue maternelle, surtout à cause de leur peur de commettre des erreurs et de se faire critiquer par leurs camarades ou par leur professeur. Le résultat permet de tirer un certain nombre de conclusions d'ordre pédagogiqe. Entre autre, il faut souligner qu'une ambiance sécurisante et aimable en salle de classe est de première importance. En plus, il semble évident que le professeur peut influencer en grande partie dans quelle mesure ses élèves parlent la langue cible. Car, plus il le fait, plus les élèves sont inclinés à le faire aussi.

This diploma work focuses on financial analysis of construction company KBO, s.r.o., in which I have been working for two years and a half. The aim of this work is to evaluate financial health of this company and to show the main elements influencing its development. Further, there are proposed possible solutions and direction which the company should take. The first part is focused on theory and explanation of some applied methods. Causes of wrong economical development of this company are revealed in the application part of this work. Also, there was conducted comparison between traditionally applied methods and less applied methods in practise (e.g. Pollak method). In conclusion, there results some possible steps needed to improve the current situation.

The diploma paper focuses on the application of the financial analysis and on methods of complex evaluation of companies at Pleas, a.s. with after-comparison these methods.

Fukt i byggnader är vanligt och kan leda till skador. Fukten kan ge upphov till mögel och röta, vilket inte är bra för människors hälsa. Fukten kan också påverka olika egenskaper hos byggnadsmaterialen såsom hållfasthet, värmeisoleringsförmåga och ge dimensionsförändringar. Eftersom höga fukthalter kan ha en stor påverkan på materialen är det viktigt att upptäcka och fastställa problemet i ett tidigt skede. Syfte och mål med den här rapporten är att se om det finns ett samband mellan radarsignaler och fukthalt och avgöra om radarteknik är en användbar metod för att mäta fukthalt i ett byggnadselement. I det här arbetet har litteraturstudier, mätningar och analyser gjorts. Materialet som använts är lättbetong som byggts upp till fyra väggar i två olika tjocklekar, två stora och två små väggar. De stora testväggarna användes för radarmätningar och de små som provväggar till den gravimetriska metoden. Väggarna byggdes upp i ett tält där relativa luftfuktigheten (RF) och temperatur kunde styras. I början av experimentet var RF i tältet inställt på 98-99 % och temperaturen på 22 °C som därefter reglerats för att torka ut väggarna. Mätningar har utförts med radar och den gravimetriska metoden parallellt, där den sistnämnda gjorts genom att väga provväggarnas lättbetongblock vid samma tillfällen som radarmätningarna. Provväggarnas lättbetongblock torkades därefter i torkningsugn i 105 °C för att fastställa dess torrdensitet. Insamlade data från radarmätningarna har bearbetats av Radarbolagets personal. Resultaten för de olika metoderna har därefter analyserats och jämförts för att se om det finns ett samband. Resultaten från studien visar att det finns ett samband mellan fukthalt och signalerna från radarmätningarna. Fukthalten kan bestämmas på en lättbetongvägg med en felmarginal på ± 4 kgH20/m3 material, vilket motsvarar cirka 4 %. Det går att få ett bra resultat med radarmätning, metoden är däremot komplicerad men det kan finnas värde för fortsatta studier på flerskiktade konstruktioner för att avgöra om tekniken kan vara användbar för befintliga byggnadskonstruktioner. / Moisture in buildings is common and can lead to damage. The moisture can cause moldand rot, which is not good for human health. The moisture can also affect different properties of the building materials such as strength, thermal insulation and dimensional changes. Because high moisture levels can have a major impact on the materials, it is important to detect and fix the problem at an early stage. The purpose and aim of this report is to see if there is a correlation between radar and moisture content and determine whether radar technology is a useful method of measuring moisture contentin a building element. In this work, literature studies, measurements and analyzes have been made. The material used is lightweight concrete that is built up to four walls in two different thicknesses, two large and two small walls. The large test-walls were used for radar measurements and the small ones as sample-walls for the gravimetric method. The walls were built in a tent where relative humidity (RF) and temperature could be controlled. At the beginning of the experiment, the RF in the tent was set to 98-99 % and the temperature of 22 °C, which was then regulated to dry out the walls. Measurements have been made with radar and the gravimetric method in parallel, where the latter was made by weighing the sample-walls light concrete blocks at the same time as the radar measurements. The blocks of the sample walls were then dried in an oven at 105 °C to determine drydensity. The collected data from the radar measurements have been processed by the Radarbolaget’s personnel. The results for the different methods have then been analyzed and compared to see if there is a relationship. The results from the study show that there is a connection between moisture content and the signals from the radar measurements. The moisture content can be determined on a light concrete wall with a margin of error of ± 4 kgH20/m3material, which corresponds to about 4 %. It is possible to get a good result with radar measurement. However, the method is complicated, but there may be value for further studies on multilayered structures to determine whether the technology can be useful for existing building constructions.

Syftet med denna studie är att undersöka högstadielärares uppfattningar om och upplevelser av att använda så kallad ”lösningsfokuserad metod” i interaktion med elever samt hur de upplever att deras implementering av lösningsfokuserad metod kan främja för elevers psykosociala hälsa och utveckling. Fem högstadielärare som implementerar lösningsfokuserad metod har intervjuats och materialet har sedan analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Utifrån en induktiv ansats analyserades materialet först teorilöst för att sedan genomgå en andra analys utifrån tre teorier: Den sociologiska visionen, Känsla av SAMmanhang (KASAM) och Empowerment. Resultatet som framkom av intervjuerna pekar på att högstadielärarnas uppfattningar om och upplevelser av implementering av lösningsfokuserad metod i interaktion med elever kan främja elevernas personliga utveckling och kunskapsutveckling, högstadielärarnas relationer med elever, elev-elevrelationer och den psykosociala klassrumsmiljön. I analysen med utgångspunkt i den sociologiska visionen och högstadielärarnas uppfattningar om och upplevelser av implementering av lösningsfokuserad metod i interaktion med elever problematiseras vissa antaganden i skolans verksamhet. Det tycks skapa möjligheter för högstadielärarna och elever att i relationella processer kunna handla utanför etablerade sociala strukturer i skolan och möjliggöra att elever når en högre nivå i deras utveckling. Utifrån KASAM och dess tre komponenter: begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet tolkar jag att högstadielärarna genom lösningsfokuserad metod i interaktion med elever kan främja deras KASAM. Med utgångspunkt i Empowerment tolkar jag att högstadielärarna genom lösningsfokuserad metod i interaktion med elever kan ge elever möjlighet till Empowerment, vilket kan främja elevernas psykosociala hälsa och utveckling. Eftersom jag intervjuade högstadielärarna och inte deras elever kan inga slutsatser om elevernas egen känsla av KASAM dras och heller inte om eleverna tar den möjlighet som jag tolkar att respondenterna ger dem till Empowerment.

SAMMANFATTNING: Bakgrund: För varje svensk vårdcentral är det en daglig utmaning att hantera de inkommande patienterna på bästa sätt. Det är vanligt förekommande att patienter kommer obokade till vårdcentralen vilket kan bidra till att arbetstakten för sjuksköterskor blir hög, samtidigt som det för patienten kan innebära långa väntetider. För att kunna möta obokade patienters ökade behov kan rutiner och arbetsfördelning behöva optimeras. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av att möta obokade patienter inom primärvården. Metod: En kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats har genomförts. Data samlades in med semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I studien framkom att arbetet med obokade patienter innebar ett varierat patientflöde som kunde ge hög arbetsbelastning och krävde resurser. För att göra en säker bedömning krävdes bred kompetens. Det kunde vara svårt att leva upp till patientförväntningar om en tillgänglig vård.  Sjuksköterskorna strävade efter att bemöta alla obokade patienter med ett professionellt förhållningssätt och mötet med obokade patienter upplevdes som spännande och roligt. Slutsats: Denna studie visar att tid, resurser och kompetens är viktiga faktorer för att möta obokade patienter. Tidsbrist visade sig påverka både patientsäkerheten och mötet med patienten. Mer resurser skulle kunna bidra till att ta hand om de inkommande patienterna på ett effektivare och säkrare sätt.

Bakgrunden till denna kunskapsöversikt utgår från att historieämnet som diskuteras i dennauppsatsen kan uppfattas som ganska enkönad med ett påtagligt fokus på mannen icentrum, samtidigt som kvinnan ofta hamnar i ämnets periferi. Samtidigt uppmuntrasframtida lärarstudenter att ta sig an detta fenomen, utan konkreta lösningar på hur. Dethuvudsakliga syftet med vår uppsats är att redogöra för det nuvarande forskningsläget kringhur och varför lärare kan arbeta med att föra in mer kvinnliga aktörer i sin undervisning,för att skapa ett mer jämställt ämne. I vår litteratursökning har vi främst utgått fråndatabaserna ERIC, ERC, DiVA och Libsearch för att få fram resultat. Dessa i sin tur harmestadels cirkulerat kring vetenskapliga artiklar från tidskrifter. Tendensen somframkommer via resultaten visar på en ganska samstämmig röst kring varför det kan varaviktigt att föra in mer kvinnliga aktörer och problematisera deras roll i historien. RuthTudors forskning som presenteras längre fram, diskuterar exempelvis att ett sådantförhållningssätt exempelvis skapar större delaktighet från fler elever i undervisningen.Dessutom ger ett antal forskare olika undervisningsförslag på hur detta arbete kan utföras iklassrummet. Allt ifrån att använda “teoretiska verktygslådan” till att arbeta medprimärmaterial såsom självbiografier och historiska filmer analyserade utifrån AlisonBechdel-testet. Vidare försöker uppsatsen påvisa att det framöver kan behövas merforskning i Sverige kring ämnet, då det inte finns mycket material att tillgå från den svenskaskolverksamheten.

No description available.

In my research, I conducted semi-structured interviews with the help of a qualitative method to investigate how formative assessment is applied by teachers and what the pros and cons they experience there are. The interviewed teachers have presented several different methods and strategies for how they apply formative assessment in the history subject, they have also presented the advantages and disadvantages of formative assessment in the history subject. The methods presented by the teacher include two stars and a wish in which the teacher gives students formative feedback in the form of a comment on what can be improved and two comments on what was good about the work. Another method is self-assessing in which students can judge themselves on a scale of 1-10 where 10 is that they have worked to the best of their ability. The advantages presented by several teachers are that the formative assessment helps students to advance their learning, it develops into the tool that helps students to develop the ability to reflect and analyze their own knowledge development. Some disadvantages presented are that teachers find it more difficult to work with assessment in the history subject because of the substance and it becomes harder for the teachers to motivate their students to learn compared to other subjects. Another disadvantage is that skills must be developed in the subject of history and the teachers find that it can be difficult to take on what abilities it is that should be developed and how to proceed. / I min undersökning har jag med hjälp av en kvalitativ metod genomfört semistrukturerade intervjuer för att undersöka hur formativ bedömning tillämpas av lärare och vilka för och nackdelar de anser att det finns. De intervjuade lärarna har presenterat flera olika metoder och strategier för hur de tillämpar formativ bedömning i historieämnet, de har även presenterat vilka för och nackdelar formativ bedömning har i historieämnet. De metoder som lärarna presenterat är bland annat two stars and a wish i vilket läraren ger elever formativ feedback i form av en kommentar om vad som kan förbättras och två kommentarer om vad som var bra med arbetet. En annan metod är självskattning i vilket elever får bedöma sig själva på en skala 1–10 där 10 är att de har arbetat utefter sin bästa förmåga. De fördelar som presenteras bland flera lärare är att den formativa bedömningen hjälper elever att föra fram sitt lärande, det utvecklas till verktyget som hjälper elever att utveckla förmågan att reflektera och analysera över sin egen kunskapsutveckling. Några nackdelar som presenteras är att lärarna upplever att det är svårare att arbeta med bedömning i historieämnet på grund av stoffet och det blir svårare för lärare att motivera sina elever att lära sig jämfört med andra ämnen. En annan nackdel är att det måste utvecklas förmågor i historieämnet och lärarna upplever att det kan vara svårt att ta på vilka förmågor det är som ska utvecklas och hur man ska gå tillväga.