Studien behandlar bemötandet under det samordnade vårdplaneringsmötet, en vårdsituation där brukaren ofta har en utsatt position. Under dessa möten ska deltagarna gemensamt komma fram till lösningar för brukarens eftervård och situation efter utskrivning från psykiatrisk avdelning. Syftet med min studie är att beskriva och bidra med kunskap och förståelse om hur brukare med psykiska funktionshinder blir bemötta utav personal under samordnade vårdplaneringsmöten. Studien belyser frågan utifrån personalens synvinkel. Studiens empiriska data har samlats in genom kvalitativa intervjuer som utgår från olika samtalsområden, där respondenterna relativt fritt får själva berätta om sina upplevelser om bemötandet av brukare. Empirin är hämtad från en medelstor kommun i Mellansverige. Empirin har analyserats med hjälp av Habermas teori om kommunikativt handlande och teorin om samtidsdiagnosen (livsvärld och system) för djupare förståelse för de mekanismer som kan påverka bemötandet under vårdplaneringsmötet. Teorin bidrar till att förstå deltagarna under vårdplaneringsmöten har sina egna normer, värderingar och kulturer som formar och påverkar deras handlingar och bemötande, men även de lagar, regler och strategier som präglar kommun och landsting. Tidigare forskning om vårdplaneringsmöten inom en annan sektor visar att de föreskrifter i hälso- och sjukvårdslagar som tar upp vikten av delaktighet och inflytande inte efterföljs under vårdplaneringar. Resultatet visar att variationen av vårdplaneringsmötena och bemötandet beror på uppsättningen av människor som ska delta under mötena. Det finns vissa riktlinjer för vårdplaneringsmötets genomförande, men få känner till dessa, vilket gör att vårdplaneringsmötets genomförande hänger på deltagarna och personen som leder mötet. Ifall personen ifråga har en bra mötesteknik kommer brukaren till tals och blir delaktig i mötet.

Det finns de individer som på grund av deras uthållighet och engagemang beskrivs som eldsjälar. De uppmärksammas ofta i samband med utvecklingsarbeten och framstår som nödvändiga för arbetets innovativa progression. Eldsjälarna uppfattas som betydelsefulla resurser för olika verksamheter men engagemanget har under senare år uppfattats kunna ha ett dyrbart pris. Vissa blir mer engagerade av att arbeta i motvind, men inte alla. Flera potentiella eldsjälar klarar inte av den långvariga stressen utan bränner ut sig. Studien syftar till att bidra med förståelse kring det sociala stödets påverkan på eldsjälars engagemang. Genom att arbeta utifrån en hermeneutisk narrativ metod söker vi redogöra för ett mönster för hur det sociala stödets direkta och indirekta effekter främjar engagemangets utvecklingsprocess. Studiens narrativa och därigenom socialkonstruktivistiska prägel har påverkat hela processen för hur det empiriska underlaget har inhämtats till hur resultatet har skildrats. Resultatet visar att socialt stöd med dess olika effekter främjar och i vissa fall även fungerar som en förutsättning för engagemangets utveckling.

Uppsatsen behandlar det amerikanska konceptet Distributed Operations (DO) kopplat mot den svenska doktrinutvecklingen. Uppsatsen bygger på Mika Ihalainens uppsats om DO som en framtida upprorsbekämpningsmetod. Uppsatsen avser fortsätta på Mika Ihalainens uppsats, och då främst med hans egna förslag på vidare forskning. Syftet med uppsatsen är att besvara frågeställningen ”Är Distributed Operations en förmåga eller en metod utifrån hur konceptet nyttjades under Falklandskriget?” och att ge ett konceptexempel på hur den svenska Försvarsmakten kan hantera en lågtek-nologisk fiende samt bidraga till den svenska doktrinutvecklingen, framförallt genom en definition av begreppen förmåga och metod. Ytterligare ett syfte med uppsatsen är att ”öppna upp” för vidare studier kring ämnet. Problemställningen har angripits med en kvalitativ textanalys där den nominella definitionen av begreppen förmåga och metod har väglett författaren genom empirin och slutligen resulterat i ett försöka att avgöra huruvida DO är en förmåga eller me-tod, sett från hur det nyttjades av SAS i Falklandskriget. Empirin har i huvudsak bestått av major Mika Ihalainens och major Brian L. Gilmans (USMC) uppsatser samt ett urval av deras källor. Även svenska ordböcker och doktriner har använts för framtagandet av en nominell definition av de för uppsatsen centrala begreppen. Uppsatsen visar att Distributed Operations bör betraktas som just ett koncept, ett koncept som skapar, binder samman och driver utvecklingen av metoder i syfte att uppnå vissa förmågor. / The essay deals with the American concept of Distributed Operations (DO) and the Swedish development of doctrines. The essay has its origin in major Mika Ihalainens essay on DO as a future method of fighting Small Wars. This essay intends to continue with Mika Ihalainens suggestion for future research and the dual purpose of this essay is to answer the question “Is Distributed Operations a capability or a method as seen from how it was used during the Falklands war?”. It’s second purpose is to describe a concept to the Swedish Armed Forces as an example on how to deal with a low-tech enemy and also to contribute to the Swedish doctrinal development, especially re-garding the definition of the concepts capability and method. Another purpose of this essay is to open up the subject for more widened and thorough studies. This study has been carried out through a qualitative analysis where the definition of capability and method has guided the author through the empiric material and has fi-nally resulted in an attempt to decide whether DO is a capability or a method, based upon how the concept was used by the SAS during the Falklands war. The empiric ma-terial has mainly consisted of major Mika Ihalainens and major Brian L. Gilmans essays and has been complemented with their original sources. The author has also used Swedish dictionaries and doctrines for the production of the nominal definition of the central notions of the essay. The result of the essay is that Distributed Operations should be considered as a con-cept which creates, binds together and forces the development of methods with the purpose to achieve certain capabilities.

I min undersökning har jag valt att undersöka hur musik används i förskolans verksamhet. Undersökningen baserar sig på litteratur, observationer (som dessutom filmats) och efterföljande kvalitativa intervjuer med ansvariga för musikstunden, jag har besökt fem olika förskolor. Resultatet i min undersökning visar att samtliga respondenter tycker att musik är en viktig del av förskolans verksamhet och de använder sig av musik både som mål (att berika barnens liv) och som verktyg (förbättra barnens sociala utveckling, inför skolan t ex). Men flera av respondenterna i mitt arbete är oroliga inför framtiden eftersom kommunen vill att barngrupperna ska bli större men även därför att personalen tvingas att arbeta med mer administrativa delar som de känner tar tid från barngrupperna. På sikt medför detta, enligt deras uppfattning, att även musiken i verksamheten blir lidande eftersom personalen känner sig stressad och otillräcklig. / In my study, I have chosen to observe how music is used in primary schools. The research is based upon literature, observations (which were filmed) and follow-up interviews with heads of the musical moments. I have visited five various primary schools. The result of my study shows that all of the respondents view music as being a substantial part of the primary school, in that they use music both as a goal (to enrich the children’s lives) and as a tool (to improve the children’s social development, for example, before entering elementary school.). Yet many of the respondents in my study are worried about the future because local government aims to enlarge the number of children in primary schools, while also forcing the employees to work more with administration, which they regard as taking time away from the children. As a consequence, they expect this will lead to a reduction of music in primary schools, as teachers will experience more stress and feel less adequate in their jobs.

Denna uppsats har som sitt syfte att utröna om klassrumsmiljön har någon betydelse för inlärningen. I litteraturbakgrunden diskuteras faktorer relevanta för syftet. Faktorer som belyses är färg, ljus, temperatur och luft, ljud och skolmöbler samt rumsutformning. Dessa diskuteras med utgångspunkt i hur de påverkar inlärnings- och prestationsförmågan. I den empiriska studien intervjuas ett antal barn om deras tankar och åsikter om sin klassrumsmiljö. Intervjuerna har sin utgångspunkt i en fenomenografisk forskningsansats. Ansatsen är inriktad på hur individen upplever/uppfattar ett fenomen och i detta fall är fenomenet klassrumsmiljön. Barnen intervjuades i grupper om två personer. Frågorna som ställdes under intervjuerna berörde samma faktorer som diskuteras i litteraturbakgrunden. Reslutatet visar att barnen hade både positiva och negativa tankar kring sitt klassrum. De olika faktorerna berörde barnen på olika sätt. Det blir tydlig att en del av faktorerna var mer betydelsefullare än de andra. I resultatsdiskussionen konstateras att barnens tankar på olika sätt påverkar deras förmåga till inlärning och prestation. Slutsatsen är att många olika faktorer i klassrumsmiljön kan påverka barns lärande.

Under läsåret 2006/2007 deltog 23 lärare från sju olika skolor i Piteå kommun i ett lokalt utvecklingsarbete Att skriva sig till läsning. Projektets syfte var att introducera nya strategier i elevers tidiga skriv- och läsutveckling som innebar att eleverna samarbetar vid datorn för att lära sig skriva och läsa. Som hjälp i starten av förändringsprocessen fick lärarna under implementationsåret del av olika insatser, bland annat pedagogisk grupphandledning, så kallade kollegiesamtal. Syftet med denna studie är att undersöka lärares tänkande och agerande i det fortsatta utvecklingsarbetet efter själva implementationen. I studien intervjuades åtta lärare via e-post. Resultaten visar att lärarna inte agerar för det gemensamma uppdraget att driva utvecklingsarbetet vidare tillsammans med sina kollegor. Lärarna avstår utifrån skilda skäl ifrån att sprida erfarenheter och att införa kollegiesamtal på den egna skolan. Lärarnas fokus i det fortsatta utvecklingsarbetet riktas mot den egna undervisningen. Undervisningsstrategierna anpassas antingen efter tidigare sätt att undervisa eller till att utveckla undervisningen utifrån hur de uppfattar och tolkar strategin Att skriva sig till läsning. Utifrån socialkonstruktionistiskt perspektiv kan resultaten förklaras med att lärarna genom sina handlingar följer och anpassar sig till den ordning som råder.

No description available.

Syftet med studien var att undersöka hur poliser i yttre tjänst uppfattar att polisens grund- samt vidareutbildning, fyller behovet av förberedelse inför livshotande och potentiellt traumatiserande händelser i deras yrkesutövning. Datainsamling gjordes med hjälp av strukturerade intervjuer. Informanterna bestod av 10 polisassistenter ifrån myndigheterna i Linköping, Motala och Norrköping. Urvalet gjordes på basis av antal tjänsteår, där inklusionskriterierna var att informanterna skulle ha fått hela, den under 2005 införda, bastaktiken under grundutbildningen. Detta resulterade i att informanterna, efter 6 månaders aspiranttjänstgöring, hade arbetat mellan 2-14 månader. Resultatet visar att samtliga informanter känner sig väl förberedda inför livshotande och potentiellt traumatiserande händelser i tjänst, så väl det går att förberedas inför detta genom teori och praktiska övningar. Dock kan informanterna inte beskriva att de ännu tagit del av någon vidareutbildning kopplad till frågeställningen, vilket kan bero på den relativt korta tid de varit i tjänst.

No description available.

Majoriteten av den arbetsföra befolkningen spenderar en stor del av sin tid på arbetsplatsen, vilket innebär att arbetsplatsen kan vara en bra arena för att nå ut med hälsofrämjande insatser till många individer. Hälsofrämjande arbete på arbetsplatsen innefattar oftast insatser på individnivå som syftar till att förändra individers beteenden till det bättre, detta benämns ofta som friskvårdsarbete. Syftet med denna enkätstudie var att kartlägga eventuella skillnader i nuvarande och framtida friskvårdsarbete, samt eventuella skillnader i ledningens attityder till friskvårdsarbete mellan små och medelstora företag i Västmanland. Studien har genomförts med en kvantitativ metod där telefonenkäter använts som datainsamlingsinstrument. Totalt samlades svar in från 30 små och 30 medelstora företag. Svaren analyserades sedan i SPSS. Studiens resultat visar att det föreligger vissa signifikanta skillnader i hur små och medelstora företag bedriver friskvårdsarbete. De medelstora företagen erbjuder friskvård i större utsträckning än de små företagen. Beträffande ledningens attityd till friskvård anser de flesta företag, oavsett storlek, att friskvårdsarbete är viktigt, att det främjar anställdas hälsa, att det gynnar företagets ekonomi samt att ledningens attityder påverkar hur lyckad en friskvårdssatsning blir. Studiens resultat visar även att somliga av de små och medelstora företagen kommer att utöka antalet friskvårdsaktiviteter inom de närmsta två åren.