Using critical discourse analysis, the study examines, based on previous research how the construction of menstruation in news media has changed after the me too uprising. The study is based on previous research that shows that the construction of menstruation reflects and contributes to women's lower social status in society. Faircought three-dimensional model means that a communicative event is both constituted by and at the same time constitutes the social practice, which in the study is put into a social context using theories as; discourse, power, gender, purity and danger. The empirical material includes 22 newspaper articles from the Swedish newspapers Aftonbladet and Expressen. The empirical material has been thematised into four different themes that have been analyzed, where counter power and the contradictions within the women's issues are illustrated. The study results discerns to some degree reproduction of current order but most prominent are the clear signs of interdiscussivity, which shows a discursive change that indicates that the current system is challenged.

In our current internet-driven society, social media platforms act as the most central tool for communication and social activism. Through my observations of the #MeToo movement, I argue that despite success in visibility, external factors stemming from social media have prevented the movement’s development beyond online platforms. These factors include Slacktivism, the online presence and power of celebrities, and popular feminism and it’s commodification. Considering that the #MeToo movement is ongoing, my observations of the movement thus far aim to answer the question if social media based movements, such as #MeToo, will produce any structural change within and beyond the entertainment industry.

The purpose of this study is that through qualitative interviews research the #metoo movement’s influence. The research questions involves how the #metoo movement in relation to gender differences and power has affected the subjects of the study to think, feel, and act. The method for the study is that through an inductive approach and qualitative interviews, via strategic selection of ten subjects, find an answer to the objective of the study. The results of the study clearly show that the respondents have a positive attitude of the #MeToo movement, but are shocked about the frequency of sexual violations, which emerged via the media, social media, friends and acquaintances. The study shows the different views between men and women on how they value testimonies. The sexual violations #metoo refer to are by the subjects seen as a matter of a social problem concerning men’s behavior, founded in humanity’s origin. All respondents think that the perpetrators alone are responsible for the assaults, while they deem prevention is everyone’s responsibility. The solution that all respondents unanimously suggested was the introduction of education at an early age in school, about desirable behaviors in interpersonal relationships, and the individual's self-determination over their body. / Syftet med den här uppsatsen är att via en empirisk studie undersöka #metoo-rörelsens påverkan. Frågeställningarna rör hur #metoo-rörelsen, i relation till maktbalansen mellan kvinnor och män, påverkar kvinnors och mäns sätt att tänka, känna och agera. Metoden för studien är att med induktiv ansats och kvalitativ intervju via strategiskt urval av tio respondenter söka besvara syftet. Av resultatet för studien framgår med tydlighet hur intervjupersonerna upplever sig positivt inställda till #metoo-rörelsen och dess budskap, men är chockerade över omfattningen av sexuella övergrepp och trakasserier mot kvinnor vilket framkommit via massmedia, sociala medier, vänner och bekanta. Männen och kvinnorna i studien har olika syn på värdering av vittnesbörd. De sexuella överträdelser som #metoo relaterar till ses av intervjupersonerna som ett beteendemässigt samhällsproblem hos män, med grund i människans ursprung. Alla intervjupersoner anser att ansvaret för övergrepp som skett ligger hos förövaren, medan preventivt motarbetande av problematiken ses som ett samhällsansvar på politikernivå såväl som individuell nivå. Den lösning intervjupersonerna samstämmigt föreslog för att motverka de sociala problematik #metoo relaterar till, var införande av utbildning tidigt i skolan om eftersträvansvärda beteenden i mellanmänskliga relationer, och individens egenbestämmande över sin kropp.

Den här studien undersöker hur kvinnor i text skildrar sina levda erfarenheter av sexualiserat våld i samband med me too-rörelsen med inriktning på vilket utrymme det sexualiserade våldet får, hur ansvaret beskrivs för utövandet av det samt motstånd gentemot det. Valet av studieområde har uppkommit utifrån att vi uppfattat en stor kunskapslucka gällande forskning om kvinnors egna skriftliga återberättelser om levda erfarenheter av sexualiserat våld. Studiens fokus på utrymme, ansvar och motstånd grundar sig i att Isdal (2017) anser att synliggörande av sexualiserat våld är en av den viktigaste komponenten i bekämpandet av det. Coates och Wade (2007) menar att ansvar för våld i stor utsträckning beskrivs på ett tvetydigt sätt och att offrets motstånd ofta döljs.   Genom riktad och summerande innehållsanalys samt abduktiv ansats har texterna studerats. Resultaten visar att det sexualiserade våldet i genomsnitt ges 50 % av utrymmet i texterna, och att det verbala sexualiserade våldet är mest förekommande. Två typer av berättarstilar avseende hur skribenterna beskriver sina levda erfarenheter har noterats. I den första berättarstilen innehåller texterna längre beskrivningar kring bakgrund och följder av det sexualiserade våldet, medan den andra berättarstilen ger den levda erfarenheten av sexualiserat våldet en stor plats i texten i förhållande till övrigt innehåll.   Gällande ansvaret för det sexualiserade våldet förmedlar texterna direkt och indirekt att det både ligger på skribenterna, på personen som beskrivs som förövare samt på utomstående. Detta görs bland annat genom skribenternas sätta att beskriva det sexualiserade våldet på ett ensidigt eller ömsesidigt sätt. I regel tillskriver skribenterna personen som beskrivs som förövare subjektsposition, medan de själva ibland framställs som objekt och ibland som subjekt.                                                                                            Motstånd mot det sexualiserade våldet skildras i 94 % av de analyserade texterna i form av fysiskt, psykiskt, intellektuellt och/eller spirituellt motstånd. De olika typerna av motstånd benämns 353 gånger, där det fysiska motståndet är mest förekommande. Trots detta innehåller många av texterna uttryck av att skribenten inte anser sig ha gjort motstånd.   Samtliga texter synliggör mäns sexualiserade våld mot kvinnor. Skribenterna säger ifrån genom att dela med sig av sina levda erfarenheter och synliggör på så sätt sexualiserat våld.

Metoo-rörelsen rörde om i grytan på fler än ett sätt. Svenska medier rapporterade om en stor mängd utpekade personer – med varierande grad av anonymitet. Syftet med denna studie har varit att kartlägga och belysa eventuella skillnader bland Sveriges fyra största tidningar (Aftonbladet, DN, Expressen och SvD) vad gäller rapporteringen kring utpekade personer i samband med metoo. Frågeställningarna behandlar både antalet namnpubliceringar och antalet så kallade ”gråzonsartiklar”, det vill säga artiklar som innehåller ledtrådar om en icke namngiven person som vi bedömer kan användas för att identifiera personen i fråga. Vårt verktyg för att testa gråzons-tesen är Google. Metoden som används är kvantitativ innehållsanalys där totalt 208 artiklar från ovan nämnda tidningar analyseras utifrån ett antal variabler med utgångspunkt i publicitetsreglerna 15 och 16. Urvalet är begränsat till artiklar på ämnet metoo inom tidsperioden 15 oktober – 15 december 2018. Ytterligare en avgränsning är att artiklarna ska behandla utpekade personer i en svensk kontext. I ett andra steg används en metod som utvecklats för denna studie där Google används för att testa huruvida det med hjälp av ledtrådar från artiklar går att söka sig till namn på utpekade, icke namngivna, personer. De artiklar som i den första analysen bedöms vara ”gråzonsartiklar” (111 stycken) används som underlag för denna andra analys. Resultaten pekade på att samtliga tidningar har bidragit till att utpekade personer namngivits – både med direkta namnpubliceringar och indirekt genom att publicera ledtrådar som med hjälp av Google använts för att hitta namnet på den utpekade. Expressen har, i långt högre grad än övriga tidningar, publicerat namn på utpekade.

In the fall of 2017 women all over the world were united in a joint call on social media in the fight against sexual harassment. #metoo broke the silence about how women are being sexually harassed and undermined at home and in the workplace. The purpose of this study is to analyze and compare the stories published by women in the so-called #metoo-petitions on sexual harassment and undermining in the workplace. The study is limited to only examining the service- and the technology industry. Previous research shows the unequal working conditions and the vulnerability that women face daily in the service industry. In the technology industry, the hierarchies and stereotypes used to undermine women are brought to light. Based on a qualitative comparative text analysis, we have analyzed and compared these stories based on gender power theories and gender perspectives. The results show how women in the service industry are primarily exposed to sexual harassment while women in the technology industry are also subject to undermining in shape of vertical gender segregation and methods of exclusion. Common to both service- and the technology industry, based on our material, is that the women feel the lack of support from management when they report incidents of offensive treatments. / <p>2018-09-02.</p>

This study aims to examine how the medial attention looks like through a quantitative content analysis based on the variables: presentation, focus, type of person and the text of the following call: #tystnadtagning, #utantystnadsplikt, #givaktochbitihop and #vikokaröver in the Swedish newspapers Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet Webb and Expressen Webb. This is investigated on the basis of Agenda setting and theories of news evaluation. The conclusions emerged from this study are that #tystnadtagning has received the largest media attention, one reason why #tystnadtagning has received the most attention can be because it was the first call to be published. The newspapers focus most on personal and problematic articles and it is reported most about public figures. The most widely used texts are interview, closely followed by news articles. Based on the theoretical assumptions used in this study, one reason why #tystnadtagning has received the most attention is due to the news evaluation´s elite centering and agenda setting priority of object or event

Denna studie undersöker hur de danska tidningarna Jyllands-Posten och Politiken samt de svenska tidningarna Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet har rapporterat om Metoo. Den undersökta perioden är mellan 15 oktober och 31 december 2017. Genom en kvantitativ innehållsanalys av totalt 908 artiklar, 221 danska och 687 svenska, har likheter och skillnader i bevakningen, nyhetsvärderingen, om det är män eller kvinnor som skriver och hur man hanterat namnpubliceringar i de båda länderna undersökts. Resultatet har analyserats utifrån teorier om nyhetsvärdering, nordiska könspolitiska modeller och teorin om konsekvensneutralitet samt social ansvarsteori. Resultatet visar att de svenska tidningarna har publicerat fler artiklar om Metoo än de danska. Ett annat resultat är att danska medier i högre grad än svenska valt att namnpublicera. De två danska tidningarna har publicerat fler artiklar om den svenska Metoo-rörelsen än vad de svenska tidningarna publicerat om rörelsen i Danmark. De som skrivit artiklar om Metoo är i högre grad kvinnor i de svenska medierna än i de danska. En annan skillnad syns bland opinionsartiklarna. Majoriteten av opinionstexterna i de båda länderna präglas av ett positivt förhållningssätt till rörelsen. På danska opinionssidor är texter som visar på en negativ inställning dock vanligare. I Sverige är en majoritet av alla texter skrivna av kvinnor, så även opinionsartiklarna. De som skrivit flest opinionsartiklar där ett negativt förhållningssätt uppvisas i de svenska dagstidningarna är kvinnor. I de undersökta danska tidningarna är antalet negativa opinionsartiklar skrivna av män fyra gånger så högt som antalet negativa opinionsartiklar skrivna av kvinnor. Slutsatsen är att Metoo-rörelsen fått större genomslag i de undersökta svenska medierna än i de danska.

Under hösten 2017 uppmärksammades kvinnors utsatthet i form av sexuella trakasserier från män, genom #metoo. Utifrån metoo-rörelsen väcktes vårt intresse för diskriminering som ämne i stort och kopplat till socialt arbete. I den här studien har vi således undersökt chefers arbete mot diskriminering mellan anställda på arbetsplatser där socialt arbete bedrivs, och om och i så fall hur detta arbete påverkats av metoo-rörelsen. De teoretiska ramverk som ligger till grund för analysen i studien är nyinstitutionell teori och systemisk-konstruktionistisk teori som handlar om förändringsprocesser inom organisationer, kommunikation och ledarskap samt svårigheter kopplade till yrkesrollen inom människobehandlande organisationer. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats där chefer verksamma inom socialt arbete i Uppsala kommun intervjuades. Enligt resultatet i vår studie arbetar majoriteten av de chefer vi intervjuat utifrån kommungemensamma handlingsplaner och rutiner kopplat till diskriminering mellan anställda. Implementeringsarbetet gällande handlingsplaner generellt verkar vara svårt att genomföra på grund av tidsbrist och högt informationsflöde. En fråga som cheferna återkommande nämnde under intervjuerna var påverkan av yrkesrollen som socionom och verksamhetsfältet socialt arbete, där flera menade att detta medför en medvetenhet om hur man bör bete sig mot varandra vilket minskar risken för diskriminering på arbetsplatsen. Gällande påverkan av metoo-rörelsen framkom att flera chefer börjat reflektera kring att männen befinner sig i en utsatt position på arbetsplatsen utifrån att chefernas arbetsplatser är kvinnodominerade. Genom fynden i studien är vår förhoppning att arbetsgivare och chefer börjar reflektera kring sitt arbetssätt och förebyggande arbete mot diskriminering i förhållande till de lagar och rutiner som finns. Vi ser gärna att det genomförs mer forskning som uppmärksammar det interna och konkreta arbetet mellan anställda inom verksamheter som bedriver socialt arbete. En möjlig uppföljande studie är att undersöka om och i så fall hur förändringar grundat på metoo har skett när metoo-rörelsen inte är lika ny som den fortfarande är idag.

Metoo-rörelsen har skapat ett större behov av transparens och en djupare förståelse försexuella trakasserier. Ett tabubelagt ämne som i århundrade har varit del av tystnadskultur harträtt in i ljuset och synliggjorts. Slagkraften i rörelsen är att igenkänningsfaktorn äromfattande. Metoo-rörelsen är folkstyrd och berör samtliga samhällsnivåer och kommerframskrida så länge problematiken kvarstår.Syftet med forskningen är att belysa hur fenomenet metoo har påverkat det förebyggandearbetet mot sexuella trakasserier i organisationer i Sverige. Men även hur dessa förändringarhar etablerats. Med anledning att bidra till större förståelse av det förebyggande arbetet motsexuella trakasserier på arbetsplatserna.Denna kvalitativa studie baseras på tolv kvalitativa semistrukturerade intervjuer, från treorganisationer inom Skåneregionen. Intervjuerna har riktats till fyra rollinnehavare irespektive organisation. Dessa är i oberoende ordning: Ledare, medarbetare, HR-representantoch fackligt-ombud. Vi vill tro att metoo har bidragit till förändring. I vissa fall harförändringen varit ringa märkbar, i andra fall har rörelsen lett till större förändringar. Dekonkreta förändringar vi har uppmärksammar är uppdaterade styrdokument, tydligareinformation om nolltolerans, årliga medarbetarundersökningar och genomgångar påarbetsplatsträffar. Vi uppfattar att det fortfarande finns ett stort mörkertal och attproblematiken fortfarande är högaktuellt på arbetsplatser. / The Metoo movement has created a greater need for transparency and a deeperunderstanding of sexual harassment. A taboo subject that for centuries has consisted of aculture of silence, has entered the light and made visible. The decisive factor in themovement is that the recognition factor is extensive. The Metoo movement is run by people,it had an impact on all levels of society and will continue as long as the problem persists.The purpose of the research is to elucidate how the phenomenon of metoo has had an impacton the preventive work against sexual harassment in organizations in Sweden, but also howthese changes have been established. The intention is also to contribute a greaterunderstanding of preventive work against sexual harassment in the workplaces.This qualitative study is based on twelve qualitative semi-structured interviews, from threeorganizations in the Skåne region. The interviews were directed to four role-holders in eachorganization. These are in independent order: Leaders, employees, HR representative andtrade union representative. We believe that Metoo has contributed to change, in some cases ithas been noticeable, in other cases the movement has led to major changes. The concretechanges we have noticed are updated governance documents, clearer information on zerotolerance, annual employee surveys and reviews of workplace meetings. We perceive thatthere is still a large unrecorded number and that the problem is still high on the workplaces.