京都大学 / 0048 / 新制・課程博士 / 博士(人間・環境学) / 甲第20095号 / 人博第801号 / 新制||人||193(附属図書館) / 28||人博||801(吉田南総合図書館) / 33211 / 京都大学大学院人間・環境学研究科共生人間学専攻 / (主査)教授 Becker Carl Bradley, 准教授 柴田 悠, 准教授 松本 卓也, 教授 赤澤 千春 / 学位規則第4条第1項該当 / Doctor of Human and Environmental Studies / Kyoto University / DFAM

No description available.

Syftet med denna studie är att synliggöra hur lärare i fritidshem arbetar med äventyrspedagogik. Detta har genom en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer besvarat studiens frågeställningar och syfte. Sex enskilda intervjuer med lärare i fritidshem som har kunskap om äventyrspedagogik ägde rum. Äventyrspedagogik som undervisningsform skapar möjligheter för elever att lyckas med andra verktyg än de som ges genom traditionell undervisning då elever lär bättre genom att se, göra och höra. Samtidigt skapas en djupare förståelse för hur ett ömsesidigt samarbete går till samt hur elevers olika egenskaper spelar in. Sociokulturella perspektivet används som utgångspunkten för läroplanen samt agerar teoretiskt perspektiv för denna studie då lärarna ofta beskriver att grupper sätts ihop utifrån elevernas tidigare kunskap och erfarenheter. Fritidslärarna ser äventyrspedagogiken som ett viktigt komplement för elevernas sociala utveckling. Tiden ses som ett hinder för att lärarna ska kunna implementera detta fullt ut i fritidsverksamheten då de ofta behövs som resurs i skolans verksamhet. De didaktiska implikationer som denna studie kan ha lett till är ett uppmärksammande av äventyrspedagogikens fördelar för elevers utveckling.

Rechargeable batteries that are powering our everyday electronics go through their lifetime with countless charge/discharge cycles, after a few years the capacity has dropped noticeably. But how about batteries that are working as a back-up power system for when connection to the AC mains is not possible, they might only perform a handful of cycles but does this mean they last forever? On behalf of Getinge AB, this bachelor thesis aims to explore the subject named as ‘calendar aging’. Focus of the project has been mainly the impact of charging capacity, State of charge, on battery life for calendar aging and secondly the impact of heat on battery. Elevated environmental temperature during calendar aging test would imply acceleration in battery aging. The study is made with partly literature study and partly experimental testing on batteries during relatively limited time, though the results could be benchmarked with likely studies by others. The test was to investigate 12 units of NMC Li-ion batteries charged to 3 different levels of State of charge, 90 %, 95 % and 100 %, where 2 from each State of charge level were in a controlled heated environment and the other 2 were at room temperature. The test was in progress for 8 weeks and every two weeks measurement and data logging were collected and, if required, the batteries were recharged to origin voltage level. All data was documented in  and analyzed in Excel.  The results acquired were not significant enough to draw any conclusions but did show some tendency as would be expected from the literature studied during the time of the project. Future work is recommended to continue the test in this project to acquire more useful results. Further improvements in testing equipment should also be considered.

Syftet med denna studie är att generera kunskap om hur män hanterar motgångar. Genom att använda oss av en kvalitativ metod har vi utfört semistrukturerade intervjuer med fyra män, vilket gör att vi får vi tillgång till deras perspektiv på hantering av motgångar. Resultaten baseras sedan på männens svar vid intervjutillfällena och analyseras sedan utifrån de teoretiska ramverken KASAM (känsla av sammanhang) samt Illeris teori om lärande. Resultaten visar att männens sätt att hantera motgångar varierar, samtidigt som det går att urskilja faktorer som är gemensamma för samtliga män. Socialt stöd och personliga strategier är gemensamma faktorer, som i varierande grad återkommer i männens redogörelser för hur de har hanterat olika motgångar. Trots att socialt stöd är framtonande i det samlade intervjumaterialet, uppger tre av fyra män att de inte vänder sig till signifikanta andra när de mår som sämst. Orsaken till detta är att inte belasta omgivningen. Även alkoholbruk är i viss mån framträdande som ett sätt att tidigare hanterat motgångar på, men också som ett fortsatt tillvägagångssätt i enstaka fall. Samtliga av männen har funnit deras motgångar meningsfulla med tiden, och flera beskriver hur händelsen har varit ett skäl till att engagera sig i frågor och evenemang relaterad till respektive motgång. Gemensamt för männen var synen på motgångar som tvådimensionellt, vilket innebär att en händelse kan upplevas som utmanande alternativt ställas inför en händelse som är okontrollerbar. Resultaten synliggör även motgångar som å ena sidan något individen är delaktig i, och å andra sidan en oförutsedd händelse som individen exponeras inför. / The purpose of this study is to generate knowledge about how men handle adversity. By using aqualitative method, we conducted semi-structured interviews with four men, which gives us access totheir perspective on dealing with adversity. The results are then based on the men's responses to theinterviews and then analyzed on the basis of the theoretical frameworks SOC (sense of coherence) andIlleris theory of learning. The results show that men's ways of dealing with adversity vary, while it ispossible to distinguish factors that are common to all men. Social support and personal strategies arecommon factors, which recur to varying degrees in men's accounts of how they have dealt withvarious adversities. Despite the fact that social support is prominent in the collected interviewmaterial, three out of four men state that they do not turn to significant others when they feel theworst. The reason for this is not to strain the surroundings. Alcohol use is also to some extentprominent as a way of dealing with adversity in the past, but also as a continued approach inindividual cases. All of the men have found their adversity meaningful over time, and several describehow the event has been a reason to get involved in issues and events related to each adversity.Common to men was the view of adversity as two-dimensional, which means that an event can beperceived as challenging or faced with an event that is uncontrollable. The results also show adversityin which, on the one hand, something the individual is involved in, and on the other hand, anunforeseen event to which the individual is exposed.

Syftet med denna studie är att undersöka samtalsbehandlares upplevelser samt kännedom om sekundär traumatisering. Studien syftar också till att undersöka samtalsbehandlares tankar om vad som kan förebygga samt hur eventuella negativa effekter av att arbeta med klienter som upplevt trauma kan hanteras. Sekundär traumatisering innebär att själv bli traumatiserad efter att ha tagit del av någon annans traumatiska berättelse. Tidigare forskning visar att socialarbetare anses vara i riskzonen för att drabbas av sekundär traumatisering. Detta kan medföra negativa konsekvenser, exempelvis i form av utbrändhet samt fysiska sjukdomar hos den drabbade. För att svara på studiens frågeställningar användes en kvalitativ studie i form av semistrukturerade intervjuer. Två teorier, känsla av sammanhang (KASAM) och copingteorin, användes som stöd under analysprocessen. I studien utfördes fem intervjuer av samtalsbehandlare som arbetar med våld i nära relation eller vuxna i missbruk. Studiens resultat visade att tre av respondenterna kände igen sig i beskrivningen av sekundär traumatisering genom att de har eller har haft symtom. Ingen av samtalsbehandlarna hade fått kunskap om sekundär traumatisering under deras grundutbildning medan två av samtalsbehandlarna saknade kunskap om fenomenet i nutid. Samtliga respondenter upplevde att deras arbete var meningsfullt och lyfte betydelsen av det kollegiala stödet i relation till arbetet med klienter som upplevt trauma. / The purpose of this study is to examine therapists' experiences and knowledge of secondary traumatization. At the same time, this study aims to examine therapists' thoughts regarding how eventual negative effects from working with clients who have experienced trauma can be handled or prevented. Secondary traumatization can be described as a phenomenon where a person gets traumatized by someone else’s traumatic story. Previous research shows that social workers are at risk to suffer from secondary traumatization, which can lead to negative consequences such as burnout and physical diseases in the affected person. To answer the research questions of this study, a qualitative method in the form of semi-structured interviews was used. Two theories, sense of coherence (SOC) and coping theory were used as helping tools in the analysis process. Five interviews were conducted by therapists who work with domestic violence or adults in addiction. The result of this study showed that three of the respondents could relate to the description of secondary traumatization in the sense that they have or have had symptoms. None of the therapists had gained knowledge of secondary traumatization during their undergraduate education while two of them did not have knowledge of the phenomenon in the present time. All respondents experienced that their job was meaningful and highlighted the importance of peer support when working with clients who have experienced trauma.

Individer som ska tillbaka i arbete efter långtidssjukskrivning upplever att en hälsofrämjande kommunikation är en viktig och framgångsrik faktor i processen. Studien som har genomförts är en fallstudie där syftet var att undersöka hur arbetsmarknadskonsulenter och arbetshandledare arbetar med hälsofrämjande kommunikation för att få långtidssjukskrivna att återgå i arbete. För att besvara studiens frågeställning som framkom utifrån syftet har den salutogena teorin tillsammans med tidigare forskning tillämpats. En kvalitativ metod har tillämpats genom att tolv anställda intervjuats inom den mellansvenska kommunen och materialet som samlades in analyserades genom en tematisk analys. Av analysen framgick tre teman utifrån datainsamlingen, olika kommunikationsstilar, individanpassad kommunikation samt samtalsmetoder. Resultatet påvisar att arbetsmarknadskonsulenterna samt arbetshandledarna tillämpar flertalet tillvägagångssätt i kommunikationen för att öka deltagandet för långtidssjukskrivna. För att öka deltagandet tillämpar de en hälsofrämjande kommunikationen främst genom att engagera, stötta och vägleda deltagarna genom att bemöta varje individ utifrån deras specifika situation. Ämnet är tidigare relativt outforskat och därmed är det av intresse att undersöka detta vidare vid framtida studier. / Individuals who are going back to work after long-term sick leave experience that health promoting communication is an important and vital factor in the process. The study that has been conducted is a case study where the purpose was to investigate how labor market consultants and work supervisors work with health-promoting communication to get those on long-term sick leave to return to work. In order to answer the question of the study that emerged from the purpose, the salutogenic theory together with previous research has been applied. A qualitative method has been applied by interviewing 12 employees within the central Swedish municipality and the collected material was analyzed through a thematic analysis. The analysis revealed three themes based on the data collection, different communication styles, individualized communication and conversation methods. The results show that the labor market consultants and the supervisors apply the majority of approaches in communication to increase participation for those on long-term sick leave. To increase participation, they apply a health-promoting communication primarily by engaging, supporting and guiding the participants by responding to each individual based on their specific situation. The subject is previously relatively unexplored and thus it is of interest to investigate this further in future studies.

Methods for testing commercial off-the-shelf (COTS) digital devices at varying levels of complexity is presented and discussed as well as the results for testing a COTS SRAM, FRAM, and SoC using these methodologies in a pulsed dose rate environment at Little Mountain Test Facility (LMTF) and neutron testing at Los Alamos Neutron Science Center (LANSCE). Investigations at LMTF revealed a dependence in all three devices on the integrated dose of a single pulse of radiation, implying that the duration of radiation plays a significant role in the response. The test infrastructure necessary to dynamically access an FRAM at LMTF and time the access with the pulse of radiation allowed for the discovery of a new FRAM failure mode where an entire word of the FRAM becomes corrupted as well as selecting between two different failure modes based on the timing of the pulse. A novel component-based testing methodology for testing complicated SoCs is presented and used to report on the cross-sections of several components on the Xilinx MPSoC, including its DMA which has not previously been reported.

Upphovet till syftet bakom denna undersökning är bristen på tidigare forskning kring känsla av sammanhang kopplat till konflikter. Studiens syfte är att undersöka relationen mellan en individs upplevda känsla av sammanhang och två perspektiv av konflikter med stress som en medierande variabel. Konflikter kan ses från många perspektiv. Fokus i denna studien är konfliktupplevelse och konflikthantering. Respondenterna (n = 201) består av personal inom vård och omsorg i den offentliga sektorn. Enkäter delades ut för att mäta personalens upplevda känsla av sammanhang, stressnivå, konfliktupplevelse samt konflikthantering. Resultatet av regressionsanalyserna visade på signifikanta (p <.05) positiva samband. En individ som upplever en hög grad av känsla av sammanhang har en positivare upplevelse av konflikter och en bättre konflikthantering. Relationen mellan variablerna analyserades med stiganalyser som visade signifikanta resultat (p  <.05) och att den medierande effekten av stress ligger från 11.4 procent till 25.0 procent. Detta indikerar att stress inte är det största problemet när det kommer till konflikter på arbetsplatser, utan att det är personalens känsla av sammanhang som behöver höjas för att få en bättre arbetsmiljö. / The cause to this study is the lack of previous research on the sense of coherence linked to conflicts. This study aims to examine the positive relationship between individual's perceived sense of coherence and two perspectives of conflict with stress as a mediating variable. Conflicts can be seen from many perspectives. The focus of this study is conflict experience and conflict management. The sample (n = 201) consists of professionals in health care in the public sector. Surveys were distributed to measure their perceived sense of coherence, level of stress, conflict experience and conflict management. The result of regression analysis showed significant (p = <.05) positive relationships. An individual who experiences a high degree of sense of coherence has a more positive experience of conflicts and better conflict management. The relationship between the variables was analyzed by path analyzes that showed significant results (p = <.05) and that the mediating effect of stress ranged from 11.4 percent to 25.0 percent. This indicates that stress isn’t the biggest problem when dealing with conflicts in workplaces, but it´s the staff's sense of coherence that need to be raised to get a better working environment.

Syftet är att studera hur män med små barn upplever att deras möjligheter till församlingsengagemang i Equmeniaförsamlingar i Göteborgsområdet påverkar deras psykiska hälsa och på vilket sätt dessa män menar att församlingen kan bidra till ökad psykisk hälsa. Det är en deduktiv, kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer. De frågeställningar som är aktuella berör informanternas upplevelse av församlingen i förhållande till psykisk hälsa. Det teoretiska perspektiv som i huvudsak används är Aaron Antonovskys KASAM (känsla av sammanhang), där de tre komponenterna begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet används för analys av det empiriska materialet. Det finns även en genusaspekt i studien där R.W Connells konstruktivistiska synsätt på maskulinitet används i analys av materialet.Resultat och analys visar att informanterna upplever att församlingen bidrar till en högre KASAM. Informanterna varnar dock för att församlingen kan vara en riskfaktor som riskerar ett lägre KASAM, inte minst vad gäller känslan av hanterbarhet. Även om informanterna upplever att församlingen bidrar till ett högre KASAM beskriver de att samtalet om psykisk hälsa knappt existerar samt att det finns ett stort behov av samtalet. Detta leder i sin tur till att församlingen i ännu högre utsträckning kan bidra till en högre KASAM. Vad gäller genus finns det en del hegemonier i församlingarna, men dessa är enligt en av informanterna under förhandling.