Den här studien handlar om olikheter inom klassens ram. Studiens forskningsansats var mixed metod. Data samlades in via en enkät och intervjuer. I studien undersöktes lärares stundtals utmanande vardag i klassrum där de behöver förhålla sig till hela klassens behov och enskilda elevernas behov samtidigt. Syftet med studien var att undersöka hur några lärare beskriver hur de identifierar, bemöter och agerar utifrån spridningar av behov och förutsättningar i en klass (från teoretiskt svagt begåvade till särbegåvade elever) samt vilket (specialpedagogisk) stöd som dessa lärare ger, får och behöver i form av handledning eller särskilt stöd till enskilda elever i undervisningsgruppen. Studiens resultat visade att lärarna, speciallärarna och specialpedagogerna var medvetna om olikheter i klassrum och att det kan vara en utmaning och möjlighet. Studiens resultat visade även att lärarna uppfattade det svårt att skilja mellan högpresterande och särbegåvade elever. I studien framkom dessutom att särbegåvade elever fungerade som hjälplärare. Förutom detta visade resultatet att lärarna erhöll mer specialpedagogiskt stöd, via handledning och i direkta stödinsatser till individuella elever i deras grupp, gällande elever med teoretiskt svag begåvning, än vad gäller särbegåvade elever. Lärarna menade att det var svårare att välja ut, planera och implementera stödinsatser för teoretiskt svagt begåvade elever än för särbegåvade elever. Studien indikerar att lärare behöver mer specialpedagogisk handledning för att kunna bemöta olikheter inom klassens ram.

Syftet med studien är att utforska vilka uppfattningar lågstadielärare har av matematiskt särskilt begåvade elever, samt undersöka vilka arbetssätt lärare har för att motivera och stimulera de här eleverna i matematik. Studien har en metod med kvalitativ ansats med en fenomenografisk och fenomenologisk inriktning. Datainsamlingsmetoden för studien är intervjuer. Fyra lärare intervjuades och de är alla något så när överens om att matematiskt särskilt begåvade elever skiljer sig från andra elever, samt på vilket sätt de gör det. Lärarnas uppfattningar av matematiskt särskilt begåvade elever överensstämmer även med tidigare forskning gällande ämnesområdet. Samtliga lärares arbetssätt innehåller extra anpassningar för de här eleverna och största skillnaden som kunnat urskiljas mellan arbetssätten är huruvida de även innehåller särskilt stöd. Till viss del överensstämmer dessa uppfattningar även med tidigare forskning då det även där råder oenigheter om matematiskt särskilt begåvade elever ska differentieras eller inte.

Syftet med denna empiriska forskningsstudie är att undersöka om - och i sådana fall - hur problemlösning kan utmana och utveckla elever med fallenhet för matematik i årskurs 4. I studien behandlas två frågeställningar; Vilken inverkan har problemlösning på utvecklingen hos elever med fallenhet för matematik och på vilka sätt kan gruppens homogena sammansättning påverka elevernas utveckling? Studien är av kvalitativ karaktär och de metoder som använts är deltagande observation och utvärdering i grupp. I resultatet framkom det att den utvalda problemlösningsuppgiften bidrog till att de utvalda eleverna utvecklade flera matematiska förmågor när de fick arbeta i en mindre homogen grupp med avseende på kunskapsnivå. Problemlösningsuppgiften bidrog bland annat till ett ökat engagemang, en utveckling av deras matematiska kreativitet samt kritiska tänkande och att eleverna fick möjlighet att fördjupa sig i ett matematiskt innehåll. Gruppens homogena sammansättning hade en positiv inverkan på elevernas utveckling. Grupperingen ledde till en internalisering där eleverna tog tillvara på varandras kunskaper och kvaliteter och därigenom utmanade varandra. Eftersom eleverna var på ungefär samma kunskapsnivå förstod de varandras tankar och beräkningar vilket också bidrog till deras ökade engagemang och intresse för uppgiften.

No description available.

No description available.

Denna studies syfte är att undersöka hur några elever med matematikbegåvning vill bli bemötta av skolan/lärare för att behålla sin motivation och lust att lära. Hur upplever de sin matematikundervisning? Vad inspirerar intresset för ämnet? Vad har eleverna själva för idéer om vad de vill göra under sin matematikundervisning? Vad anser eleverna om vad lärare skulle kunna göra annorlunda för att bemöta deras begåvning? Hur gör elever för att motivera sig själva? För att få svar på detta har vi använt oss av en kvalitativ metod i form av intervjuer. Intervjupersonerna bestod av tre elever från låg-, mellan- och högstadiet, samt två högskolestuderande. Studien visar bland annat att några av dessa elever anser att nivågruppering är ett bra sätt för att behålla sin lust att lära för ämnet, då de arbetar i en grupp där alla ligger på samma nivå. Det som får dessa elever att tappa motivationen är då läraren ger dem repetitionsuppgifter. Vad dessa elever vill ha är utmaning och stimulans, och om inte läraren kan ge dem detta måste denne hitta andra vägar för att eleven inte ska tappa intresset helt för ämnet.

Enligt Skollagen ska skolledaren leda den pedagogiska verksamheten. Den här studien utreder hur fyra skolledare arbetar för att främja matematiskt begåvade elever. Studien utreder vidare om de fyra skolorna har en gemensam strategi för att identifiera matematiskt begåvade elever. Studien utreder dessutom om det finns en gemensam strategi på varje skola för att stimulera de eleverna med vidareutvecklande arbetsmetoder. Rektorerna får även ta ställning till en handlingsplan för särbegåvade elever som SKL (Sveriges kommuner och landsting) har tagit fram i samarbete med sju av Sveriges kommuner. Det som framkommer i resultat och analys är att ingen av de intervjuade rektorerna har en klar bild av hur de identifierar matematiskt begåvade elever. Tre rektorer nämner intellektuella förmågor och en rektor pratar om höga betyg. Alla fyra rektorer förespråkar främjandet av matematiskt begåvade elever och har lämnat det största ansvaret till pedagogerna. Dock framkommer i studien att rektorerna är osäkra på att skolan klarar av att leva upp till främjandet av begåvade elever och önskar dessutom ett mer utvecklat arbete med de här eleverna i framtida skola. Ingen utav de fyra skolorna i studien har en gemensam strategi för hur de identifierar matematisk begåvning och inte heller en gemensam arbetsmetod för att stimulera dessa elever. Skolorna använder dock den enskilde läraren, specialpedagoger, tester, matematikgrupper samt nivågruppering, för att identifiera samt stimulera matematiskt begåvade elever. Studien visar att brister i det pedagogiska ledarskapet ofta rör sig om okunskap, tidspress samt om en ekonomisk aspekt, något som rektor själv ofta inte styr över. / According to the Education Act, school leaders should lead the educational activities. This study investigates how four school leaders working to promote mathematically gifted students. The study also investigates if those four schools are having a common strategy to identify mathematically gifted students and if there is a common strategy at each school to encourage the students toward further development using stimulating work methods. Principals also get to see an action for gifted students that SKL (Sveriges kommuner och landsting) has developed in cooperation with seven of Sweden's municipalities. What shows in the results and analysis is that none of the interviewed principals have a clear picture of how they identify mathematically gifted students. Three principals mentioned abilities and one principal talks about good grades. All four principals advocating the promotion of mathematically gifted students and has left the biggest responsibility for the teacher. It also shows in the study that the principals are unsure that the school is even able to live up to the promotion of gifted students and wishes for a more developed method of working with these students in the future. None of the four schools in the study have a common approach to how they identify mathematical talent and no united method for stimulating these students. However, schools do use the individual teacher, special education teachers, tests, math groups and level group, to identify and stimulate mathematically gifted students. The study also shows that shortcomings in educational leadership has often been due to many reasons, such as: lack of knowledge, time pressure and an economic aspect, something that the principals often don’t control by him or herself.

Studien syftar till att synliggöra de strategier verksamma lärare i grundskolan beskriver att deanvänder sig av i mötet med begåvade elever i ämnet engelska. I bakgrundsdelen redogörs förbegreppet begåvning och andra för studien relevanta begrepp, samt tidigare forskning påområdet. Vidare behandlas vad de gällande styrdokumenten säger samt de olika förmågorna iförhållande till ämnet engelska. Två teorier om lärande utgör studiens teoretiska utgångspunkter,Vygotskijs teori om den proximala utvecklingszonen samt Blooms taxonomi omlärande i olika nivåer. Data har samlats in genom kvalitativa intervjuer med fem engelsklärarei grundskolans årskurs 4–6 verksamma i tre olika kommuner. Intervjuerna spelades in somljudfiler för att sedan transkriberas samt tolkas med hermeneutisk metod. Resultatet visar attmånga av de strategier som lärarna beskriver att de använder i undervisningen med begåvadeelever gäller det generella arbetet med samtliga elever. Dock visar resultatet även på någraspecifika strategier för de begåvade eleverna, där främst individanpassning har ett stort fokus.

Syfte och frågeställningar: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur lärare ser på särskilt begåvade elever inom idrott och hälsa och hur de arbetar för att dessa ska utvecklas utifrån deras förutsättningar. Undersökningen har följande frågeställningar:  Hur definierar lärare begreppet särskilt begåvade elever inom ämnet idrott och hälsa? Hur utvecklar lärarna särskilt begåvade elever i ämnet idrott och hälsa? Metod: Metoden som använts är en kvalitativ intervjumetod där sex lärare på gymnasienivå i Stockholm intervjuats, spelats in och lärarnas utsagor kategorisats. Intervjuerna var halvstrukturerade med färdigformulerade huvudfrågor som följdes upp med följdfrågor. Resultat: Utifrån våra intervjuer har vi funnit att lärarna upplever en osäkerhet kring begreppet särskilt begåvad och har därmed svårt att definiera vad en sådan elev är. Lärarna definierar särskilt begåvade elever inom idrott och hälsa på fyra olika sätt. En akademiskt särskilt begåvad elev vilken är duktig inom den teoretiska delen av ämnet. En elev vilken är särskilt begåvad inom en specifik gren eller idrott, till exempel fotboll eller dans. En elev vilken är särskilt begåvad inom alla praktiska moment vilka utförs under kursens gång. En särskilt begåvad elev inom den teoretiska delen samt alla praktiska moment under kursens gång. Lärarnas sätt att arbeta med särskilt begåvade elever blir oftast att de får en extralärarroll i undervisningen. Ett annat resultat är att de flesta lärarna fokuserar sin feedback till de elever som behöver hjälp med att klara av momenten, det vill säga inte till de som bedöms vara särskilt begåvade.  Slutsats: Forskningen tillsammans med de intervjuade lärarna vittnar om att det finns ett flertal definitioner på vad en särskilt begåvad elev kan vara i idrott och hälsa.  Det saknas en gemensam metod för att utveckla särskilt begåvade elever i ämnet, dock fanns ett återkommande svar bland intervjuerna då dessa elever fick agera hjälplärare under vissa lektioner. / Aim: The purpose of this paper is to examine how teachers look for exceptionally gifted students in physical education and how the teachers work to develop them based on their qualities. The essay asks these questions: How do teachers define the concept of especially gifted pupils in physical education? How to teachers develop especially gifted students in physical education? Method: The method used is a qualitative interview method, six secondary school teachers in Stockholm were interviewed and the interviews were recorded and the teacher's statements were classified. The interviews were semi-structured with fully formulated main issues which were followed by supplementary questions. Results: Based on our interviews, we found that teachers have an uncertainty about the concept especially gifted and for that reason find it difficult to define what such a student is. Teachers define especially gifted pupils in physical education and health in four ways. An academically gifted pupil who is especially good in the theoretical part of the subject. A student which is particularly gifted in a specific branch or sport, such as soccer or dance. A pupil which is particularly gifted in all practical part which are performed in the subject. A particularly gifted student in the theoretical part as well as all the practical parts of the subject. Teacher's way to work with particularly gifted students are usually by giving them an extra teaching role in education. Another finding was that most teachers focus their feedback to the students who need help to cope with the subject that is not the particularly gifted ones Conclusions: The research and the interviewed teachers testify that there are several definitions of what a particularly gifted pupil can be defined as. There is no common approach to developing especially gifted pupils in physical education, however, there was a recurring response among the interviews that these students acted as assistant teachers in some classes.

Syftet med denna studie är att undersöka hur sex elever med fallenhet i matematik upplever sin matematikundervisning. I grundskolans läroplan står det att varje elev ska utvecklas efter sina förutsättningar. Detta gäller oavsett om det är elever i svårigheter eller elever med fallenhet i matematik. I litteraturbakgrunden redogörs det för begrepp som begåvning, fallenhet och särbegåvning. I denna studie bedöms dessa begrepp som likvärdiga. I studien kommer nio förmågor hos elever med fallenhet i matematik att lyftas fram, utifrån Krutetskiis teori. Studien handlar om elever med fallenhet i matematik och att deras förmågor bör tas tillvara på. Elever med fallenhet i matematik besitter olika förmågor som gör att de kan lösa uppgifter mer effektivt jämfört med andra elever. I teoriavsnittet presenteras Vygotskijs sociokulturella perspektiv och utifrån det beskrivs även centrala begrepp, medierande redskap och artefakter, till denna studie. Med hjälp av semistrukturerade intervjuer med elever har data samlats in. Frågeställningarna vi valt har fokus på att lyfta fram vilken matematikundervisning elever med fallenhet uppskattar, hur de karaktäriserar den undervisning som främjar deras lärande i matematik bäst och hur de ser på sina egna matematikkunskaper. För att kort sammanfatta resultatet har det framkommit att elever med fallenhet i matematik önskar få komplicerade uppgifter som är utmanande för att utvecklas, enligt de intervjuade eleverna i denna studie. / Syftet med denna studie är att undersöka hur sex elever med fallenhet i matematik upplever sin matematikundervisning. I grundskolans läroplan står det att varje elev ska utvecklas efter sina förutsättningar. Detta gäller oavsett om det är elever i svårigheter eller elever med fallenhet i matematik. I litteraturbakgrunden redogörs det för begrepp som begåvning, fallenhet och särbegåvning. I denna studie bedöms dessa begrepp som likvärdiga. I studien kommer nio förmågor hos elever med fallenhet i matematik att lyftas fram, utifrån Krutetskiis teori. Studien handlar om elever med fallenhet i matematik och att deras förmågor bör tas tillvara på. Elever med fallenhet i matematik besitter olika förmågor som gör att de kan lösa uppgifter mer effektivt jämfört med andra elever. I teoriavsnittet presenteras Vygotskijs sociokulturella perspektiv och utifrån det beskrivs även centrala begrepp, medierande redskap och artefakter, till denna studie. Med hjälp av semistrukturerade intervjuer med elever har data samlats in. Frågeställningarna vi valt har fokus på att lyfta fram vilken matematikundervisning elever med fallenhet uppskattar, hur de karaktäriserar den undervisning som främjar deras lärande i matematik bäst och hur de ser på sina egna matematikkunskaper. För att kort sammanfatta resultatet har det framkommit att elever med fallenhet i matematik önskar få komplicerade uppgifter som är utmanande för att utvecklas, enligt de intervjuade eleverna i denna studie.