The police profession has long been judged as an emotionally strenuous work with both physical and mental consequences. The police culture is characterized by an understanding that police officers need to control their emotions, and if you lack control, you are seen as an inappropriate police officer who does not fit into the police role. Previous research has focused on police officers in external service, of which police investigators have not received enough attention. In this study, the investigators' emotional work is examined through 9 semi-structured interviews with active investigators within the police to investigate how the investigators relate to the emotional work in the profession, what the challenges come with this and how they handle it. The analysis method is based on thematic analysis in accordance with Braun and Clarke (2006) where we were able to identify three themes: The investigating profession, Challenges with the profession and Support and Coping. The results show that the investigative profession largely consists of being professional and having an objective approach and that professionalism is achieved through emotional work. The results also show that this is not an easy task and may seem easier in theory than in practice as emotional work is hard work where coping becomes an important part. The most prominent use of coping strategies is the collegial support. Our study contributes with knowledge about how common emotional work is in occupations, what consequences follow and how it affects employees.

Women are in the minority compared to their male board colleagues. Previous studies have solely focused on equal representation but not what happens after the representation is fulfilled. The number of women on boards is increasing, nonetheless there is a lack of studies showing the influence of women on boards. With regard to equal representation, more women on corporate boards can speak for increased equality between the sexes, at the same time discrimination can occur in board work where women do not have the same opportunities for influence as men. Stereotyping of gender attributes for men and women leads to difficulties for women to achieve influence on boards as the characteristics expected in the boardroom are not congruent with the characteristics expected of women. As a result of entrenched gender patterns, gender attributes can explain a statistically increased representation but limitations for women's influence. The purpose of this study is to describe and create an understanding of how women who are board members encounter their experiences regarding expectations and opportunities for influence in decision-making and opportunities to express their opinions in the boardroom. To achieve the purpose of the study, a qualitative method has been used. Through semi-structured interviews, ten women who are members of five or more corporate boards have participated with their experiences. The study has shown that women who are board members mostly work on issues that are considered typically feminine by having a seat on the audit committee. The women in the study used both agentic and communal characteristics to describe their themselves as well as masculine physical markers, thus they act within their gender attribute by describing themselves with communal characteristics. At the same time the women also act within a leadership position by describing themselves with agentic characteristics and masculine physical markers. In addition, the study shows that the board members feel that women as leaders tend to be more withdrawn and less confident than men. Because women are considered less self-confident, the study shows that women on corporate boards act overachieving in a way to reach influence and reduce the risk of discrimination. Despite this, all women feel that at some point they have been silenced, that suggestions have been taken over or that they have not been listened to by the others in the boardroom. The members' solid competences are described as crucial to achieving equal influence, where they describe that women with less experience deal with greater difficulties. / Kvinnor är i minoritet i jämförelse med sina manliga styrelsekollegor. Tidigare studier har haft fokus på jämn representation men inte på vad som händer efter att representationen är uppfylld. Antalet kvinnor i styrelser ökar, samtidigt saknas studier som visar kvinnors inflytande i styrelser. Med avseende på jämn representation kan fler kvinnor i bolagsstyrelser tala för ökad jämställdhet mellan könen, samtidigt kan diskriminering ske i styrelsearbete där kvinnor inte får samma möjligheter till inflytande som männen. Stereotypisering av egenskaper som förväntas av män och kvinnor leder till svårigheter för kvinnor att uppnå inflytande i styrelser då de egenskaper som förväntas i styrelserummet inte är kongruenta med de egenskaper som förväntas av kvinnor. Till följd av befästa könsmönster kan genusattribut förklara en statistiskt ökad representation men begränsningar för kvinnors inflytande. Syftet med studien är att beskriva och skapa förståelse för hur kvinnor som är styrelseledamöter upplever sina erfarenheter kring förväntningar och möjligheter till inflytande i beslutsfattanden och få utrymme för sina åsikter i styrelser. För att uppnå syftet med studien har en kvalitativ metod använts. Genom semi-strukturerade intervjuer har tio kvinnor som är ledamöter i fem bolagsstyrelser eller fler deltagit med sina erfarenheter och upplevelser. Studien har visat att kvinnor som är ledamöter arbetar med frågor som anses typiskt feminina genom att ha en plats i revisionsutskottet. Kvinnorna i studien använder både agentiska och relationsinriktade egenskaper för att beskriva sig själva samt maskulina fysiska markörer, således agerar de inom sitt genusattribut genom att beskriva sig med relationsinriktade egenskaper. De agerar samtidigt inom en ledarposition genom att beskriva sig med agentiska egenskaper och maskulina fysiska markörer. Dessutom visar studien att ledamöterna upplever att kvinnor som ledare tenderar att vara mer tillbakadragna och mindre självsäkra än män. På grund av att kvinnor anses mindre självsäkra visar undersökningen att kvinnor i bolagsstyrelser överpresterar för att uppnå inflytande och minska risken för diskriminering. Trots detta upplever samtliga kvinnor att de någon gång blivit tystade, att förslag tagits över eller att de inte blivit lyssnade på av de övriga i styrelserummet. Ledamöternas gedigna erfarenhet beskrivs som avgörande för att uppnå jämnt inflytande där de beskriver att kvinnor med mindre erfarenhet upplever större svårigheter.

Studie- och karriärvägledningen på Malmö universitet är en viktig länk för att invånare ska nå högre akademisk utbildning. De har som övergripande mål att erbjuda likvärdigt vägledningsstöd med god kvalitet som är ändamålsenlig och tillräcklig i sin omfattning. För att säkerställa att uppsatta väglednings mål nås är det av vikt att kvalitetssäkra studie- och karriärvägledningen. Vårt syfte är att undersöka de sökandes uppfattning av kvaliteten på Malmö universitets studie- och karriärvägledning. Vi önskar synliggöra vilka faktorer som kan anses bidragande för att sökande skall uppleva att studie- och karriärvägledningen på Malmö universitet uppnår god kvalitet samt på vilket sätt studie- och karriärvägledningen har haft betydelse för de sökande. Studien utfördes genom kvantitativ metod med digitala frågeformulär som skickades ut till sökande som erhållit studie- och karriärvägledning på Malmö universitet. Totalt fick vi 103 svar. Det empiriska materialet har analyserats genom Humes och Mackies teorier om kausalitet, Demings Theory of Profound Knowledge och Egans The Skilled Helper modell. Vår studie visar på flera faktorer som bidrar till god kvalitet: att studie- och karriärvägledaren lyssnar och är lyhörd, att den sökandes förväntningar uppfylls, platsen för studie- och karriärvägledningen och studie- och karriärvägledaren som person. Vidare framkommer att vägledningens betydelse för de flesta sökande har att göra med att de har fått ökad självkännedom samt att de tagit beslut angående start eller val av framtida studier.

Syfte: Syftet med denna intervjustudie är att genom kvalitativ analysmetod undersöka patientens förväntningar på protetisk behandling på lärarklinik (LK) respektive studentklinik (SK) på oral protetik, Odontologiska fakulteten, Malmö universitet. Material och metod: Ett strategiskt urval av sammanlagt 13 deltagare (57-89 år) som remitterats till LK och SK på oral protetik, Odontologiska fakulteten, Malmö universitet gjordes. Sju av informanterna var från SK och sex var från LK. Semi-strukturerade intervjuer genomfördes med fokus på patientens förväntningar på den kommande protetiska behandlingen. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Efter bearbetning och analys av materialet identifierades tre gemensamma kategorier för SK och LK: Resultat med krav, Trygg i omhändertagandet och Hållbarhet för framtiden. Inget tema kunde identifieras. Variationer observerades mellan informanterna från SK och LK inom varje kategori. Slutsats: Det fanns inga större skillnader mellan patienternas förväntningar på den protetiska behandlingen på LK och SK. Tre huvudkategorier identifierades gemensamma för SK och LK, resultat med krav, trygg i omhändertagandet och hållbarhet för framtiden. Förväntningarna inom dessa kategorier var ofta kravfyllda med avseende på resultatet av den protetiska behandlingen, ett tryggt omhändertagande och hållbarhet i minst 10 år på de nya protetiska konstruktionerna. / Aim: The purpose of this interview study is to use a qualitative analysis method to investigate the patient's expectations of prosthetic treatment at the teacher-clinic (TC) and student-clinic (SC) at the Department of Prosthodontics, Faculty of Odontology, Malmö University. Material and method: A strategic sample of a total of 13 participants (ages 57-89) who were referred to TC and SC in oral prosthodontics, Faculty of Odontology, Malmö University was made. Seven of the informants were from SC and six were from TC. Semi-structured interviews were conducted with a focus on the patient's expectations of the upcoming prosthetic treatment. The material was analyzed using qualitative content analysis. Results: After completed analysis and processing of the material, three shared categories were identified for both the SC and TC: Results with requirements, Safe care and Sustainability for the future. No theme could be identified. Variations were observed between the informants from the SC and the TC within each category. Conclusion: There were no major differences between the patient's expectations on the prosthetic treatment at the TC and SC. Three main categories were identified common to SC and TC, results with requirements, safe care and sustainability for the future. The expectations within these categories were often demanding with regard to the results of the prosthetic treatment, safe care and sustainability for at least 10 years on the new prosthetic constructions.

Syfte med undersökningen är att med hjälp av en enkätundersökning ta reda på vilka förväntningar och erfarenheter föräldrarna har gällande mötet med deras barns skola. Genom att undersöka detta ur ett föräldraperspektiv så vill vi skapa en förståelse för hur föräldrar tänker och agerar i mötet med deras barns skola och personal. De frågor som undersökningen utgått ifrån är: ”Hur upplever föräldrarna kontakten och samverkan med skolan?”, ”Vilka för- och nackdelar ser föräldrarna med samverkan mellan hem och skola?”, ”Vilken roll anser föräldrarna att de har i barnens skolgång?”, ”Upplever föräldrarna att de ges möjlighet till inflytande i skolan?”. Tillvägagångssättet för undersökningen är ett utskick av enkäter till ca 60 barns föräldrar på tre olika skolor i sydvästra Skåne. Tidigare forskning om föräldrars förväntningar på skolan nationellt är ringa. Därför har undersökningen utvidgats till område som berör föräldrars kontakt med skolan med fokus på samverkan och inflytande. Samverkan mellan de vuxna i barnets värld är positivt och önskvärt. Slutsatserna i undersökningen är att föräldrars förväntningar i mötet med skolan och dess personal grundar sig på deras tidigare erfarenheter. Resultatet visar att föräldrarna förväntar sig samverkan kring barnet och ser detta som något positivt. En del föräldrar poängterar att även om samverkan är önskvärt kan det upplevas som tidskrävande. En del föräldrar menar att de inte förväntar sig något inflytande i skolan medan en del föräldrar ger förslag på vad de skulle vilja påverka i verksamheten. Nyckelord: förväntningar, inflytande, kontakt och samverkan

Syftet med studien är att undersöka studie- och yrkesvägledares upplevelse av vägledaruppdraget och den egna yrkesrollen på grundskolan. Tidigare forskning om studie- och yrkesvägledning i både vid och snäv bemärkelse visar att studie- och yrkesvägledarens roll kan framstå som otydlig, men också som en roll som påverkar elevernas uppfattningar om uppdraget. Vi har använt oss av kvalitativ metod då vi utfört sex semistrukturerade intervjuer enligt studiens frågeställningar: Hur uppfattar studie- och yrkesvägledare sitt uppdrag på grundskolan? Hur tänker studie- och yrkesvägledare kring studie- och yrkesvägledning som hela skolans ansvar? Hur upplever studie- och yrkesvägledare sin yrkesroll på den egna grundskolan? The Organization as a Systems of Roles som en del av The Social Psycology of Organizations Theory (Katz & Kahn, 1987) utgör arbetets teoretiska grund. Tre aspekter på studie- och yrkesvägledarens uppdrag kan plockas ut. Första aspekten handlar om de organisatoriska faktorerna i form av styrdokument för uppdragets funktion och mål. Andra aspekten handlar om samverkan i vid bemärkelse i relation till aktiviteterna och ansvarsfördelning. Den tredje aspekten handlar om vägledarens uppfattning om den egna positionen inom uppdraget som skulle kunna beskrivas som en önskan för ett tydligt mandat inför andra yrkesroller på den egna grundskolan. Studien tyder på att vägledaren aktivt skapa sin roll i relation till egna och andras förväntningar samt förutsättningar på grundskolan. Det sätter den personliga prägeln på vägledarnas sätt att arbeta och kan ses som ett uttryck för hållbarhet och ömtålighet av uppdraget i vid och snäv bemärkelse på grundskolan.

Matematik framstår för många vuxna och ungdomar som ett svårt ämne som det bara är vissa förunnat att förstå. När elever tar steget till ett av gymnasiets mer matematikintensiva program såsom teknik- eller naturvetenskapsprogrammet ställs de inför högre krav på matematisk förståelse och en markant tempohöjning. Förståelse för elevernas förväntningar på matematikämnet och deras attityder gentemot ämnet kan kanske för matematiklärarna som tar emot eleverna vara av intresse och till stöd vid utformningen av undervisningen. Studiens syfte var att undersöka elevernas förväntningar på matematikämnet inför valet av gymnasiets teknikprogram och att för teknikprogrammets första-, andra- och tredjeårselever undersöka deras attityd gentemot matematikämnet. Studiens resultat visar på att eleverna då de gjorde sitt val förväntade sig svår matematik och ett högt tempo. Endast ett fåtal elever i studien angav intresse för ämnet matematik som skäl till valet av teknikprogrammet istället gav flertalet elever uttryck för motsatsen, att matematikämnet var något nödvändigt ont som man får kämpa sig igenom. Studiens resultat visar vidare på att teknikprogrammets förstaårselever tycks ha en mer positiv attityd till matematikämnet än tredjeårseleverna, mest negativa tycks andraårseleverna vara. En möjlig tolkning av resultatet kan vara att matematiken i årskurs ett var ungefär som eleverna förväntat sig och eftersom kurserna år ett innehåller mycket repetition av grundskolans matematik var det högre tempot hanterbart, man uttryckte också att ämnet kändes relevant och att man upplevde sig ha direkt användning för matematiken i teknik och fysikkurserna. I årskurs två innehåller matematiken mycket ny kunskap och en majoritet av eleverna i den gruppen gav uttryck för tvivel om sin självförmåga, de sa att de upplevde ämnet som svårare än förväntat och att tempot var för högt. I årskurs två uttryckte också eleverna tvivel om det är relevant att läsa så mycket matematik. Analysen av diskussionerna med tredjeårseleverna gav ett liknande resultat som för andraårseleverna med den skillnaden att tredjeårseleverna gav uttryck för glädje och tycktes uppleva ämnet som mer relevant än andraårseleverna gjorde. Studien utfördes på totalt 39 elever från teknikprogrammets årskurs ett, två och tre på en mindre gymnasieskola i en av Sveriges storstadsregioner. Den valda gymnasieskolans teknikprogram bestod av elever med låga eller mycket låga meritpoäng från grundskolan, median 150–180 poäng för alla tre årskurserna.Min förhoppning är att detta arbete bidrar med fördjupade kunskaper om förväntningar på och attityder till matematikämnet bland elever på teknikprogrammet. / Many adults and teenagers believe that math is a challenging subject that only a lucky few can fully grasp. When students step towards more math intensive programs like the Swedish upper secondary technology or science program they are faced with higher expectations of mathematical comprehension and a noteworthy increase in study pace. The understanding of students expectations of the mathematics and their attitude towards the subject can be of interest to mathematics teachers as well as a pivotal factor to consider when constructing a subject plan.The purpose of the study was to analyse the expectations students had of mathematics when they were faced with the choice of the technology program, and to analyse the attitude towards mathematics of the programs first, second and third year students. The results of the study show that when students make their choice of the technology program they expect the mathematics to be challenging and fast paced. The study shows that only few students chose the technology program due to their interest in mathematics, many students expressed the complete opposite, that mathematics was unnecessarily difficult and something that you just have to power through. The result of the study also show that the programs first year students have a more positive attitude towards the study of mathematics than third year students and that second year students are the most negative. A possible interpretation of the results is that the mathematics in the first year aligns with student expectations as the year repeats elementary school mathematics, which makes it manageable. First year students also expressed that the subject felt relevant and useful in technology and science courses. In second year, the mathematics subject contains a lot of new knowledge and the majority of students in the group expressed that they experienced a lack of self-esteem, they said that the subject was more difficult than expected and that the pace was too fast. Additionally, the study found that second year students doubted weather it was relevant to study as much mathematics as they did. The analysis of discussions with third year students gave a similar result as second year students, however, with the difference that third year students expressed joy for the subject and an understanding of its relevance. The study was conducted on a total of 39 students from the technology programs first, second and third year who attended a small upper secondary school in one of Sweden’s conurbations. The selected upper secondary schools technology program consisted of students with low or very low academic credits from secondary school, median 150–180 points for all three years of intake.My ambition with this analysis is to contribute to a deeper understanding of expectations of and attitudes towards mathematics among students at the upper secondary school program.

Denna studie syftar till att få en djupare förståelse av de förväntningar som finns på studie- och yrkesvägledning, inom ramen för vuxenvägledning. Med hjälp av studiens frågeställningar undersöker vi vilka förväntningar sökande individer har inför ett vägledningssamtal och hur dessa möttes upp, samt hur studie- och yrkesvägledare förhåller sig till förväntningarna. Vi valde att inrikta oss mot vägledningssökande och studie- och yrkesvägledare då vi ville få ett större perspektiv av vårt valda område. För att få en fördjupad förståelse av de sökandes tankar och upplevelser av vägledning, valde vi att använda oss av en kvalitativ intervjumetod. Vi genomförde åtta intervjuer, med sex vägledningssökande samt två studie- och yrkesvägledare. Intervjuerna analyserades utifrån en innehållsanalys med hjälp av begreppen habitus, brytpunkter, handlingshorisont, livsförlopp, livsrum och självuppfattning. Det huvudresultat som framkommit av studien är att de vägledningssökande förväntar sig att studie- och yrkesvägledaren bör ha kunskap om det mesta som rör utbildning och yrken. De förväntas även kunna ge individanpassade råd till de sökande i frågor som rör deras framtid. Samtliga av de vägledningssökande upplevde att deras förväntningar möttes upp på det sätt de önskat. Studie- och yrkesvägledarna upplever att de sökande ofta uttrycker orimliga förväntningar, vilket gör att de strävar efter att vara konsekventa i sin yrkesroll. De försöker även vara noggranna genom att sätta ramar och fastställa syfte tidigt i vägledningssamtalet.

Denna studie handlar om hur barn i förskolans dockrumslek praktiserar och använder sig av de erfarenheter som de har från dagens samhälle. Studien syftar till att beskriva och närmare förstå hur de samhälleliga erfarenheterna speglar sig i förskolans dockrumslek. Frågeställningarna som studien vilar på är: På vilket sätt speglar sig barns samhälleliga erfarenheter i förskolans dockrum? På vilket sätt ser lärarna att barns erfarenheter av genus återspeglar sig i dockrumsleken? Vilka lekar förekommer i förskolans dockrum? För att besvara dessa frågeställningar har vi gjort observationer av barns lek i förskolans dockrum samt samtalsintervjuer med verksamma lärare på två olika förskolor i samma kommun. Studiens teoretiska grund har sin utgång i tidigare forskning av barns lek i förskolan, Lillemyr och Hägglunds tankar inom funktionsteorin samt forskning kring könsrollsuppfattning och förskolans dockrum. En av studiens slutsatser är att barn i sin lek i förskolans dockrum använder sig av de erfarenheter och upplevelser som de har av samhället. I förskolans dockrum är den mest lekta leken mamma, pappa, barn, där barnen får möjlighet att använda sig av sina erfarenheter och träna sig i hur de i sitt vuxna liv bland annat ska förhålla sig som mamma och pappa. Under studiens utveckling till färdig produkt har ett problem belyst och diskuterats av oss. Under observationer av barns lek i förskolans dockrum har det visat sig att pojkarna till stor del är frånvarande i dockrums leken, vilket för studiens resultat har inneburit att det är flickorna som generellt sätt är de mest förekommande i studiens belysande exempel. / This study is about how children in preschool dollroom play practice and use the experience they have from today's society. The study aims to describe and further understand how the social experiences are reflected in the preschool dollroom play. The questions which the study rests on is: In what ways reflected children's social experiences in preschool dollroomplay? In what ways do the teachers see that children's experiences of gender are reflected in dollroom play? What games occur in preschools dollroom? To answer these questions, we have made observations of children playing in preschool dollrooms and call interviews with practicing teachers in two different preschools in the same municipality. The study's theoretical basis, its output in the previous research of children playing in the dollroom, Lillemyr and Hägglunds thoughts in function theory and research on gender perception and preschool dollroom. One of the study's conclusions is that the children in their play in the preschool dollroom use of the experiences they have of society. In preschool dollroom is the most played game mother, father, children, where children have the opportunity to use their experience and train themselves in how they in their adult lives, among other things should behave as a mother and father. During the study's development to the finished product has a problem highlighted and discussed by us. During observations of children playing in preschool dollroom has shown that boys are largely absent, however, room game, which the study's results have meant that there are girls who generally are the most abundant in the study point.

Bernquist, Maria och Staxlund, Jenny (2015). Fyra föräldrars röster om möten med specialpedagoger. Four parents’ voices about meetings with special educators. Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola.BakgrundVikten av en bra relation och ett gott samarbete mellan hem och skola är något som ofta framhålls. Om ett barn är i behov av särskilt stöd ökar eventuellt betydelsen av det. Detta då kontakterna och samarbetet mellan skolpersonal och föräldrar tätnar. Vi har sedan tidigare egna uppfattningar om vilka kriterier som bör vara uppfyllda för att skapa goda möten och ett bra samarbete, men vad tycker föräldrar skapar ett gott samarbetsklimat? Vilka förutsättningar anser föräldrar skapar bra möten och vilka förväntningar och känslor väcker möten med specialpedagoger?Syfte och frågeställningarStudiens syfte är att bidra med kunskaper om föräldrars upplevelser av möten med specialpedagoger men även att utmana vår egen förförståelse kring föräldrars upplevelser av möten. De preciserade frågeställningarna är:•Vilka förväntningar och vilka känslor ger föräldrar uttryck för att de har - inför samt i möten med specialpedagoger?•Vilka upplevelser bär föräldrar med sig efter möten med specialpedagoger?TeoriTeorier som används i arbetet är olika specialpedagogiska perspektiv samt teorier kring hur specialpedagogers roll förändrats. Det förs även fram teorier om föreställningar kring föräldrarollen. Som stöd för hur olika roller utvecklas i möten, används teorier om hur dessa utvecklas i samspel mellan individ och miljö. För att rama in studien i stort används Bourdieu och Passerons teorier om habitus, kapital och fält. MetodDet är fyra föräldrar som har bidragit med sina förväntningar, uttryckta känslor och upplevelser genom en intervjuundersökning. Intervjuerna var semistrukturerade och vissa nyckelord fanns som föräldrarna talade kring. Undersökningen är retrospektiv då föräldrarnas första möte med specialpedagoger skedde några år bakåt i tiden. Metodvalet grundar sig i en narrativ ansats. I analys momentet delades ämnena in i olika kategorier. Analysen av resultatet har inspirerats av hermeneutiken.Resultat och diskussionEtt resultat vi fick fram är att specialpedagogers roller känns oklar för föräldrarna. Ett antagande till varför de upplevs oklara skulle kunna vara att de möter specialpedagoger i olika miljöer. Föräldrarna möter specialpedagoger både på habiliteringen och i skolan. Beroende på arbetsplats skiftar specialpedagogers arbetsuppgifter. Föräldrarna berättar om att de upplever specialpedagoger positiva, hängivna och intresserade. Studien visar även på att en del av föräldrarna känner att de måste rusta sig inför möten med professionella. Beroende på vem föräldrarna möter blir positionerna olika, vilket får betydelse för mötets utgång. Vilken roll de får eller tar kan bero på vilket kulturellt kapital som föräldern har, vilket är nära förknippat med språklig förmåga. Ytterligare något som framkom är betydelsen av hur den enskilde professionella agerar för föräldrarnas upplevelse av hur de känner sig sedda och hörda. Något som också kom till uttryck är att föräldrarna vill ha mycket information men de ger även uttryck för att de inte har möjlighet att ta in all information som de får. Viktigt att veta så att det ges adekvat information i rätt läge.Specialpedagogiska implikationerSom ett resultat av vår studie menar vi att det finns ett behov av att förtydliga specialpedagogers yrkesroll. Ytterligare proaktivt arbete är att skapa goda relationer och att se föräldrar som en resurs för att samarbetet mellan specialpedagoger och föräldrar ska bli bra. Då ett resultat i vår undersökning visar på hur stor påverkansfaktor den enskilde professionella har vill vi även framhålla vikten av att de som arbetar som specialpedagoger under hela sin yrkesverksamma tid ska reflektera kring hur egna erfarenheter påverkar dem själva.