Syftet med studien var att beskriva och förstå hur tidigare somaliska ensamkommande barn upplever krav och ansvarstagande i tidig ålder och hur det har påverkat dem idag. Fyra stycken semistrukturerade intervjuer genomfördes med unga vuxna män i åldrarna 25-30 i Skellefteå kommun. Intervjuerna analyserades därefter med en konventionell innehållsanalys. Det tydligaste resultatet är att majoriteten av deltagarna har upplevt (stora) krav och press att uppfylla familjens förväntningar som var byggd på en orealistisk bild av Europa. Samtliga är drivna och prestationsfokuserade idag till följd av sina egna, men även familjens, tidigare krav som har ställt på dem. Tre av fyra har gjort en tydlig gränsdragning mot familjen om vad de kan förvänta sig att de kan åstadkomma och hjälpa familjen med - gränsen mellan moraliskt ansvar och måsten. Detta har lett till att de mår bättre och har en positivare vardag med mindre stress.

Abstract I den svenska skolans verksamhet finns idag två yrkesroller inom det specialpedagogiska området, den ena är specialpedagog och den andra är speciallärare. Under vår utbildning till specialpedagoger har vi upptäckt att andra lärare och rektorer har bristande kunskap om skillnader och likheter mellan de båda yrkesgrupperna. Vi har också upptäckt att förväntningarna på rollerna är oklara. För att fördjupa våra kunskaper i ämnet beslöt vi oss för att intevjua två rektorer på två olika skolor och göra enkätstudie med lärarna på respektive skola. Syftet med studien var att få svar på frågorna kring, specialpedagogers och speciallärares efterfrågade kompetenser, elever i behov av särskilt stöd samt samverkan mellan specialpedagoger och speciallärare och andra lärare. Resultaten vi fick tyder på att de båda yrkesrollerna formas av den kultur kring specialpedagogisk verksamhet som råder på respektive skola. Rollerna för specialpedagogisk verksamhet bestäms av rektorerna på varje skola. Vid analysen av enkätstudierna kan vi konstatera att svaren överensstämmer med vad som kom fram vid intervjuerna av rektorerna. Förväntningar från lärarnas sida på specialpedagoger och speciallärare överensstämmer med rektors, på respektive skola. Även synen på elever i behov av särskilt stöd överensstämmer med rektorernas syn. Samverkan mellan lärare och specialpedagoger, speciallärare, kring elever i behov av särskilt stöd, ser olika ut beroende på vilken mikrokultur som råder på respektive skola. På den ena skolan ligger fokus på samverkan i arbetet för elever, och i den andra på samverkan kring arbetet med elever.

Previous research has shown that there are several components involved in how we perceive pain, e.g. social and psychological factors such as expectations of pain. A cold pressor experiment was conducted to investigate the impact of negative/positive information on pain perception. We also investigated if a cognitive conflict created by disconfirming information of a pain expectation influences the pain experience. 106 participants (49 men and 57 women) got to hold their hand in 5°C water for 1 minute. The main outcome variable was self-reported pain during the cold pressor test. The results show that participants receiving negative information perceived more pain than the group receiving positive information. There was no significant difference in pain perception between those who were confirmed or disconfirmed in an expectation, nor was there a difference in cognitive conflict between the two groups. This is a first attempt to explore pain and cognitive conflict and can work as an inspiration for further investigation. / Tidigare forskning har visat att det är flera komponenter involverade i en smärtupplevelse, bland annat sociala och psykologiska faktorer så som förväntningar. Ett kallvattenexperiment utfördes för att undersöka positiv/negativ information och dess påverkan på upplevelsen av smärta. Vi undersökte även om smärta påverkas av en kognitiv konflikt skapad av en disconfirmation av en smärtförväntning. 106 deltagare (49 män och 57 kvinnor) fick hålla sin hand i 5°C vatten i en minut. Vårt mätinstrument var själv-rapporterad smärta vid kallvattentestet. Resultatet visade att deltagare som fick negativ information upplevde mer smärta än de som fick positiv information. Det fanns ingen signifikant skillnad mellan de som blev disconfirmed och confirmed i sin förväntan och inte heller någon skillnad mellan grupperna i upplevd kognitiv konflikt. Detta första försök att undersöka smärta och kognitiv konflikt kan bli till en inspiration för vidare undersökningar.

Studien hanterar vilka förväntningar controllers själva har på förändringen av deras roll genom att utföra en kvalitativ fallstudie av detta på en kommunal organisation i Sverige. Det i syfte att skapaen förståelse för controllerns egna förväntningar på förändringen av dess roll inom en kommunal förvaltning i Sverige, genom att analysera de förväntningar som existerar från controllern själv och deras ekonomichef. Sedan controllerrollen började bli vanlig i Sverige under 1970-talet har en vetenskaplig debatt förts kring ämnet angående controllers påverkan, roll och värde i organisationer med studier som även behandlar vinster och potentiella förluster av rollens förändring och hur förväntningar påverkar denna förändring. Därmed finns det anledning att vidarestudera controllers egna förväntningar för att öka förståelsen för detta fenomen och dess påverkan på controllerns roll. Denna studie undersökte controllers egna förväntningar på förändring genom att utföra semistrukturerade intervjuer utifrån en teoretisk referensram baserad på controllerns rollförändring av controllerns roll och förväntningar på controllers. Tre controllers och en ekonomichef intervjuades och intervjuerna spelades in och transkriberades för att sedan tolkas och analyseras. Controllers roller analyserades med hjälp av en figur för kategorisering av controllers och förväntningar genom djupgående analys av controllers svar kring förväntningar, roll och förändring. Studien har kommit fram till att controllers har förväntningar på att arbeta mot mindre hantering av statiska uppgifter och redovisning. Förväntningarna riktar sig även mot att föra närmare samarbeten med verksamheter, utföra analyser och vara delaktiga i projekt. Studien indikerar även att controllers själva kan vara en drivande faktor för denna förändring genom sina arbetsuppgifter och tillvägagångsval i utförandet av dessa. Controllers förväntningar stämmer även väl överens med de förväntningar som finns från Ekonomichef och ledning där ekonomichefen ger uttryck för ledningens förväntningar. Studien fördjupar kunskapen om controllers egna förväntningar och påverkan på sin roll genom att analysera deras förväntningar samt de som finns från ekonomichefen vilket förbättrar förståelsen av rollens förändring. Detta har implikationer för hur tillvägagångssätt av en medveten förändring eller utveckling av rollen bör utformas. Studien öppnar även för fortsatt forskning angående hur dessa förväntningar kan se ut i bland privata företag eller kvantitativa studier av controllers förväntningar. / The study deals with what expectations controllers themselves have in the change of their role by performing a qualitative case study of this phenomenon on a municipal organization in Sweden. The purpose of this study is to create an understanding of the controller's own expectations of the changes of their role within a municipal administration in Sweden, by analyzing the expectations that exist from the controllers themselves and their financial manager. The controller role emerged and became commonplace in Sweden during the 1970s, and an ongoing debate on the subject of the controller's influence, role and value within an organization has been present since, including studies that deal with gains and potential losses of the controller’s roles change and how accompanying expectations affect this change. Thus, there is reason to further study the controllers'own expectations in order to increase the understanding of this phenomenon and its impact. This study examined the controller’s own expectations on changes by conducting semi-structuredinterviews based on a theoretical frame of reference formed around the controller's role, changes in the role and expectations of surrounding the role. Three controllers and one chief financialofficer were interviewed in this study, these interviews were recorded and transcribed as to laterbe and analyzed. The controller’s roles were analyzed using a diagram for categorizing controllers, the expectations were then handled through in-depth analysis of controllers responses concerning expectations, role and change based on the conclusions of the controller's roles in the diagram. The study concluded that Controllers have expectations of working towards less management of statictasks and accounting in order to collaborate closer with businesses, carry out analyzes and beinvolved in projects. Expectations also aim to have closer collaboration with businesses, carrying out analyzes and participating in projects. The study also indicates that controllers themselves can be a driving force for this change through their work tasks and choice of approach in execution. Controller's expectations are also in line with the expectations of the chief financial officer and management with the chief financial officer acting as a conduit for management's expectations. The study expands the knowledge of controller’s own expectations and their influence on theirrole, which furthers the knowledge of the changes of the role. In turn this has implications for how a conscious approach to the change and development of the role ought to be designed. The study also enables continued research on how these expectations can manifest themselves among private companies and quantitative studies.

Matematik är ett av grundskolans kärnämnen, och matematiska kunskaper är avgörande för att människan ska klara vardagen i det moderna samhället. Elever är olika motiverade att lära sig matematik, och lärare har olika sätt att arbeta för att motivera dem. Studien syftar till att belysa hur lärare ser på motivation i matematikämnet och vad lärare gör för att motivera sina elever och därigenom få dem att fördjupa ämneskunskaperna. Förväntan-värde-teorin (expectancy-value theory) delar upp motivation i inre värde, nyttovärde, personligt värde och kostnad. Med den teorin som grund har jag med kvalitativ metod intervjuat lärare. Analysen av materialet visar att det är viktigt att läraren har förtroende för eleverna och en realistisk förväntan på vad eleverna redan kan i matematikämnet. Nyttovärdet betonas mest och kopplas ofta till läroplanens syfte med matematikämnet.

Arbetsmarknaden inom IT-branschen är i stor förändring då efterfrågan på IT-kompetens har ökat vilket beräknas leda till ett underskott på arbetsmarknaden. Fler företag kommer att efterfråga IT-kompetens och det leder till större konkurrens för att attrahera och behålla den. Syftet med uppsatsen är att undersöka varför unga medarbetare avslutade sin anställning på ett företags IT-avdelning för att få ökad förståelse kring hur kompetensen bäst behålls. Tidigare studier inom området finner starka kopplingar mellan personalomsättning och employer branding men ofta genom kvantitativ metod. I syfte att komplettera den tidigare forskningen har en kvalitativ fallstudie av ett företags IT-avdelning utförts. Uppsatsen genomfördes genom sju semistrukturerade intervjuer med tidigare medarbetare som på egen begäran sagt upp sig under de senaste 12 månaderna. Uppsatsens teoretiska ramverk är employer branding, arbetstillfredsställelse och social utbytesteorin som används i syfta att förklara varför anställning avslutats. Inom employer branding finns det två centrala aspekter vilka är intern och extern. Nämnda teoretiska ramverk har använts för att undersöka de tidigare medarbetarnas personliga upplevelser av förväntningar på företaget och arbetsrollen samt om de uppfyllts. Resultatet visar på att ingen av intervjupersonerna möttes av marknadsföring riktad till deras IT-kompetens samt att bilden av företaget kan kopplas till vilken högskola de utbildat sig vid eller privata relationer. Vidare tyder resultatet på att majoriteten av de tidigare medarbetarna eftersökte tydlighet i arbetsroll, ledarskap och bättre lön. En del intervjupersoner upplevde att de inte kan se sig själva på företaget igen medan majoriteten har en fortsatt positiv bild av företaget och kan tänka sig arbeta där i framtiden. Vi anser att det är ett relevant forskningsområde som kan bidra till insikt om vad unga medarbetare saknar hos ett företag inom IT-branschen.

The main purpose of this Master’s thesis is to examine what librarians in seven public libraries experience as major change in their work tasks. We are also interested in exploring how these changes influence librarians’ ways of working. In addition to this we want to explore if librarians have experienced change in relation to user’s expectations and demands and if so, how they are met. Finally, we examine if there are work tasks that have not been influenced by change. We have chosen to do qualitative interviews with librarians who have been working since the 1970’s and therefore may be expected to have developed perspectives on change in work tasks. This is complemented with a literature study. The theoretical framework is based on Robert D. Stueart and Barbara B. Moranses theory of how change influences organisations. The theoretical framework is also based on Bo Ahrenfelt’s theory of how an organization accomplishes change. According to our informants, computerization has been the main change in their working tasks. All of the informants experience computerization as a positive factor. However, there are work tasks that have not been affected by computerization, for example providing the library with books.Computerization has facilitated both librarians’ possibilities to satisfy users’ expectations and demands and to carry out their work tasks more efficiently. However, librarians’ experiences are that their work tasks as such have basically remained unchanged. / Uppsatsnivå: D

Marknaden för köpcentrer har i många år ökat och en rad olika handelsplatser etablerar sigrunt om i landet. Konkurrensen mellan de olika affärshusen är stor vilket har gjort det viktigtatt sticka ut i mängden. Historien visar att många handelsplatser och köpcentrer är väldigt likavarandra i upplägg och utformning, vilket gör konkurrensen ännu mer påtaglig. Kritikermenar att även marknadskommunikationen har varit likvärdig mellan olika köpcentrer ochenligt konsumenternas mening är den bristfällig. En del menar att det krävs en förbättring i sinmarknadskommunikation med konsumenterna för att skapa positiva känslor till respektiveköpcenter. Det är av stor vikt att förstå kundens behov för att kunna möta deras förväntningar.Genom marknadskommunikationen kan varumärket styra förväntningarna och på så sätt kanprofilen motsvara den image som varumärket förknippas med.Syftet med studien som gjorts är att skapa en förståelse över hur mindre affärshus kan lyckasatt skapa en positiv profil och image genom sin marknadskommunikation. Vi vill se hurkonsumenterna uppfattar ett specifikt affärshus och om det har någon inverkan på deraslojalitet. Studien har genomförts som en fallstudie genom djupintervjuer, fokusgrupper ochtelefonintervjuer med kunder till ett mindre affärshus och affärshusets marknadsavdelning.Konsumenternas shoppingvanor har genom åren förändrats, det primära är inte längre självaköpen utan det är den totala upplevelsen i samband med konsumerandet. Vi har kommit framtill att handelsplatser fungerar som en mötesplats och social miljö för de flestakonsumenterna. Att besöka ett affärshus är förenat med många olika behov och motiv hoskonsumenten och det gör att kraven även är relativt höga. I en småstadsmiljö såg vi att det varbetydelsefullt för varumärket att det överensstämde med den stadskultur som genomsyradeorten. Vid ett besök av en handelsplats i småstadsmiljö önskade konsumenten bemötas av engemytlig och lugnande miljö, som skilde sig från storstaden. Men det kom även fram att denmarknadskommunikation som affärshuset bedrev skulle motsvara samma känsla ochvärderingar. Kunderna ansåg inte att varumärket gjorde ansträngningar för att uppmärksammalojala kunder eller erbjöd mervärde i form av extra god service eller personifieradeerbjudanden. Det var tydligt att marknadskommunikationen var betydande för företagetsimage och det är även där som lojalitetsarbetet måste börja vilket kan göras genomdirektmarknadsföring och relationsmarknadsföring. Även om inte alla konsumenteruppskattar kundklubbar och individuella erbjudanden så är det många som gör det. Ur ettföretagsperspektiv är det oerhört fördelaktigt att ha information om kundernas beteende ochur ett kundperspektiv är det positivt att få relevanta erbjudanden.

”Ska vi förändra oss nu igen?” Det börjar bli ett ganska medfaret talesätt, men samhället förändras i ett allt snabbare tempo. Omorganisation är ett mångskiftande fenomen i den offentliga sektorn. Jag har i min uppsats studerat en omorganisation inom sjukvårdens serviceverksamhet. Mina frågeställningar om fenomenet omorganisation var; Upplever personal sig delaktiga och känner de att de har fått tillräckligt med information? Har de förväntningar eller farhågor om sin anställningssituation inför den nya förvaltningen? Syftet med denna uppsats var att kartlägga personalens upplevelser inför en omorganisation. Metoden har varit en enkät med frågor som är gjorda som påstående med en femgradig skala. Resultatet visar att tre av fyra inte känner sig delaktig och mer än varannan som inte upplever att de har fått tillräckligt med information. Farhågorna är många fler än förväntningarna. Konsekvensen kan bli att arbetsklimatet utvecklas till det sämre och att det härmed blir en direkt påverkan av effektiviteten, motivation och arbetslust i organisationen som även kan resulterar i en högre sjukfrånvaro. Personalen som gick över visste inte om de skulle få bättre förmåner eller om det skulle bli neddragningar, vilket gjorde att de kanske tänkte ”man vet vad man har men inte vad man får”. Författarna betonar vikten av dialog för ett lyckat förändringsarbete och organisationsutveckling. Ledarna har en viktig uppgift att möjliggöra dialogen som kan skapa förståelse för varandras olikheter som kan bidra till kreativa lösningar och förändringar. / <p>Program: Fristående kurs</p><p>Uppsatsnivå: C</p>

Alla gravida kvinnor i Sverige erbjuds idag ett rutinultraljud kring gestationsvecka 15-20. Trots att teknik inom fosterdiagnostik har utvecklats upptäcks inte alla missbildningar. Cirka 20 % av alla missbildningar upptäcks först i samband med förlossningen. Forskning kring barnmorskors erfarenhet av att möta föräldrar vars barn fötts med synlig oväntad missbildning är knapphändig. Syftet med denna studie var att beskriva barnmorskors erfarenhet av vårdmöten med föräldrar vid förlossningen, när deras barn fötts med synlig oväntad missbildning. Metoden var en kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade intervjuer. Sju intervjuer gjordes med barnmorskor på en förlossningsavdelning i västra Sverige. Textmaterialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkom tre huvudkategorier med tillhörande nio underkategorier. Huvudkategorierna är; Olika strategier hjälper barnmorskor att hantera en oväntad förlossningssituation, Föräldrar är oförberedda på att resultat från fosterdiagnostik inte stämmer och Barnmorskor har insikt om begränsningar i sin egen roll och att föräldrars feedback är utvecklande för dem. Barnmorskor använder sig av olika strategier för att bemöta olika människor och dess olika behov. De upplever att föräldrarna blir invaggade i falsk trygghet på grund av fosterdiagnostik och övriga kontroller. Föräldrars livserfarenhet har betydelse för hur de hanterar förlossningssituationen. Barnmorskor uttrycker en osäkerhet kring hanteringen av förlossningssituationerna då de inte vet om de agerat rätt eller fel. De önskar feedback och professionell handledning för att utvecklas inför kommande oväntade händelser. Erfarenhet ger dem insikter om sin profession som barnmorska. / Program: Barnmorskeutbildning