Beslutet om att bygga Uppsala Konsert och Kongress har varit ett omdebatterat ämne i Uppsala där kritik har framförts mot bland annat de kalkyler som varit en del av beslutsunderlaget till investeringen. Kritiker uttryckte att om beslutsfattarna hade fått en mer rättvisande bild av intäkterna och kostnaderna, hade beslutet om att uppföra byggnaden aldrig gått igenom. Att det fanns frågetecken kring kalkylerna bekräftades av en kort genomgång av dem, då det visade sig att stora poster i den inte hade specificerats.Med bakgrund av detta är syftet att svara på frågorna på vilket sätt kalkylunderlaget för driftsverksamheten varit bristfälligt samt vad som kan ha legat bakom detta. Materialet som använts för att svara på frågorna har varit en intervju med personen som varit ansvarig för kalkylerna samt dokumenten som haft anknytning till investeringskalkylerna, i form av rapporter och verksamhetsbeskrivningar, som varit en del av beslutsunderlaget.Slutsatsen är att kalkylunderlaget för driftsverksamheten, som presenterades inför beslutet om att bygga Uppsala Konsert och Kongress, har varit bristfälligt på flera punkter och att detta kan ha påverkats av flera faktorer såsom personliga intressen och förväntningar. Detta innebar i sin tur att beslutet om att bygga Uppsala Konsert och Kongress kom att fattas på ofullständiga grunder.

Sammanfattning Ämne/Kurs: Kandidatuppsats, Mälardalens Högskola, EFO225 Författare: Astrid Lindholm, Therese Högberg och Linda Magnusson Handledare: Ingemar Haglund, universitetsadjunkt vid Mälardalens Högskola Nyckelbegrepp: Förväntningar, intern marknadsföring, personliga behov, Word-of- Mouth, tidigare erfarenheter, rederi Titel: Vem mönstrar på när Kapten Haddock kliver av? – En studie om förväntningar och intern marknadsföring inom rederibranschen. Syfte: Syftet med arbetet är att identifiera vilka förväntningar blivande sjökaptener och fartygsingenjörer vid de två sjöfartskolorna i Sverige har på sina framtida arbetsgivare. Frågeställning: Vilka förväntningar har blivande sjökaptener och fartygsingenjörer vid Kalmar- och Chalmers sjöfartsskolor på deras framtida arbetsplatser? Teori: Den teori som används består av sekundärdata i form av böcker och artiklar inom ämnena förväntningar, intern marknadsföring och marknadsundersökningar. Metod: Undersökningen är av kvalitativ karaktär men med en kvantitativ insamlingsmetod. Den datainsamlingsmetod som använts för undersökningen är strukturerade telefonintervjuer. De studenter som tillfrågats och frivilligt valt att delta i undersökningen ringdes upp och intervjuades vid en tidpunkt de själva valt. Slutsats: Undersökningen visade att studenterna hade högst förväntningar på trivsel, sammanhållning, lön och sjöperioder. För att trivas ombord förväntar sig respondenterna förmåner och faciliteter som gym, Internet och sällskapsrum. Förväntningarna förändras i takt med samhällsutvecklingen och både rederierna och skolorna måste uppdatera sig för att kunna tillgodose behoven. / Abstract Subject/Course: Bachelor Thesis in Marketing EFO225 Authors: Astrid Lindholm, Therese Högberg and Linda Magnusson Tutor: Ingemar Haglund, Lecturer, Mälardalens Högskola Keywords: Expectations, internal marketing, personal needs, Word-of-Mouth, previous experiences, shipping company Title: Who steps up when Captain Haddock steps down? – A study about expectations and internal marketing within the shipping industry. Purpose: The purpose of this study is to investigate which expectations future Sea Captains and Marine Engineers at the two Universities of Shipping and Marine Technology in Sweden have on their future employers. Question formulation: What expectations do future Sea Captains and Marine Engineers at the universities of Kalmar and Chalmers have for their future workplaces? Theory: The theory draws from already existing data such as books and articles from the related subject areas, as well as expectations, internal marketing and marketing researches. Methodology: The study is of a qualitative character but employs a quantitative collection method. The method for collecting data that has been used for the surveys involves structured telephone interviews. The students who have been asked to participate and did volunteer were contacted and interviewed at their time of choice. Conclusions: The results of the study revealed that students had high expectations about their sense of well-being on board, good unity, wages and sea periods. To thrive appropriately on board, the respondents expect benefits and facilities such as a health centre, internet access and lounges. These expectations are undergoing changes through time due to societal changes as well as technological development, and both shipping companies and universities must update benefits they offer in order to meet current demands.

I have chosen in my study, to do a comparison between pupils´ expectations of the future, how they would meet adult life or working life after their education. These pupils are ending their programmes during this term. One program is Business and Administration Programme and the other programme is Qualified Vocational Education in Business, which is a post-secondary education and training programme. This investigation is done in Haninge municipality. The purpose of this study has been to investigate if these students´ expectations differ between each other, compared with factors such as age, sex, ethnical origin and different study programmes. Further it has been interested to see how teachers and future employer meet these pupils´ expectations in education or in their planning working life. There have been two other important questions to investigate in this study. One of the questions has been, how these people see pluralism in today´s society. The other question to investigate has been the importance of these programmes in this municipality. Finally it has been interesting to see if theory tells us something about expectations and changes of younger pupils´ choices in school, and if that differs from this investigation. This study is based on an investigation through a questionnaire and it is also based on interview surveys. 25 pupils have filled in a questionnaire. In addition I have interviewed one teacher responsible for each programmes, one headteacher from the programme of Qualified Vocational Education in Business, one pupil from that programme and two future employer. The results of my study show that the expectations of the future do not differ between these pupils. They found it important to put up goals to strive for after ending education. Finally all of the people participating in this investigation think that pluralism is important to society. Key words: Pupils, Expectations, Changes, School, Adult life, Working life, Pluralism, Business and Administration Programme, Programme of Qualified Vocational Education in Business

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur anställda inom personlig assistans upplever sin arbetssituation. Arbetsgruppen i denna studie är unik genom att de flesta som arbetar där har varit på samma arbetsplats i flera år. Det unika är att man i andra studier har påvisat den höga personalomsättningen inom personlig assistans. Jag har velat försöka förstå det som respondenterna delgav mig för att se vilka faktorer som bidragit till att de blivit kvar på just denna arbetsplats. Detta är en kvalitativ studie med en hermeneutisk forskningsansats. Det respondenterna har delgett mig är deras egna upplevelser och erfarenheter av deras yrke och faktorer som påverkar dem i deras arbetsmiljö. Jag har sedan tolkat det som respondenterna har sagt för att försöka förstå och nå mitt syfte med min studie. Resultatet visar på respondenternas upplevelse av hur viktig relationen och samarbetet med övriga i arbetsgruppen är. Respondenterna upplever att kontakten med organisationen är väldigt liten varför man inom arbetsgruppen får fungera som både arbetskamrat, stöd och varandras feedback. Det som upplevs vara det som är centralt och betydelsefullt för deras arbete är de funktionshindrade. De vetenskapliga artiklarna har bidragit till en ökad förståelse men dessutom medverkat till en bredare förståelse för den komplexitet som kan finnas inom människovårdande yrken. Dessa artiklar har jag vävt ihop med min resultatdel. Jag har använt mig av teorier som roller, grupper, krav-kontroll-stöd samt motivation som jag väver ihop i min analysdel. Teorierna har bidragit till att öka min förståelse för vad respondenterna har delgivit mig i min studie.

Syftet med den här uppsatsen är att utifrån intervjuer med män som arbetar på förskolor och daghem undersöka hur dessa ser på sig själva, sitt yrkesval och hur de upplever att det är att arbeta som man på en kvinnodominerad arbetsplats. Studien är av kvalitativ art och bygger på intervjuer med sex män som arbetar inom barnomsorgen. Mot bakgrund av tidigare forskning har vi formulerat ett antal frågeställningar: vilken roll (avsaknad av) spelar homosocialitet för dessa män? På vilket sätt upplever män att de bemöts av motstånd och utmaningar genom sin förflyttning mot traditionellt kvinnokodade arbetsplatser? Vilken typ av motstånd/utmaning upplever de? Upplever dessa män att det finns könskodade förväntningar på dem som män? Upplever de att de representerar en underordnad maskulinitet? Vi har i vår empiri funnit svar på detta då våra respondenter beskrivit en saknad av andra män och samspelet med dessa och därmed homosocialitet. Vidare har männen berättat om vad de kallar för ”tvärtomfördomar” som de har upplevt från sina kollegor samt beskrivit fördomar och förutfattade meningar från omgivningen. Respondenterna redogör även för dilemmat de upplever inför påtvingande traditionsbundna könsroller och hur de ska ta ställning till dessa. Männens utsagor har också visat på hur arbete och identitet är sammankopplat och hur den självupplevda manligheten styrs av prestationer, inte minst inom arbetslivet. Detta leder i sin tur till att män inom ett kvinnligt stämplat yrke hamnar i den underordnade positionen och på grund av detta bryter mot den stereotypa mansbilden och representerar därav en annan sorts manlighet.

The aim of this study is to investigate rules and teachers´ expectations that are described by teachers and documents, what sort of pupils´ disorder that teachers put their attention to, in what way teachers´ are correcting pupils´ misbehaviours as well as how female and male teachers are correcting boys and girls. The study is based on a so called Yo-yo fieldwork in three schools. Three grade seven classes were followed during three periods of the first eight months of the school year 2003-2004. In sum 49 teachers and 74 pupils were observed. The analysis was accomplished by means of procedures influenced by Grounded Theory. According to the results, teachers during start of the semester explain what sort of pupil behaviour they are expecting and not expecting. Teachers and school leaders also describes rules that are to be followed at each one of the schools. The analysis of misbehaviours of pupils that teachers paid attention to could be divided into four categories: disturbing ways of handling oneself, misuse of school materials, odd traits or peculiarities and lack of order in the classroom. The analysis also showed that the teachers were most disturbed by pupils talking out of turn. Teachers’ attention to pupils’ misbehaviours came out as a result of pupils spending time on their own projects during lessons. The analysis of the corrections that the 49 teachers used towards misbehaviours that they paid attention to showed that the most common strategy was appeals to behave better. It was also showed that teachers’ corrections could be divided into two categories: non-verbal signals and verbal measures. Teachers’ corrections were meant to direct the pupils back to work, make the pupils follow collegial agreements and make the pupils show respect for their teacher. According to whether or not pupils´ as well as teachers´ sex mattered I found that both female and male teachers found boys as most disturbing and therefore boys were corrected most often. The results are finally discussed in relation to other research and according to the social psychological, the praxis and the teacher perspective that were used in the study. / Syftet med denna studie är att studera regler och förväntningar som förmedlades av lärare och dokument, vilka elevbeteende som uppmärksammades som störande, hur lärarna korrigerade beteenden som uppmärksammats som störande och eventuella skillnader mellan kvinnliga och manliga lärares uppmärksamhet och korrigeringar av flickor och pojkar. En Yo-yo fältstudie har genomförts på tre skolor. Tre skolår 7 klasser följdes under tre perioder under de åtta första månaderna av läsåret 2003-2004. Sammanlagt observerades 49 lärare och 74 elever. Analysen genomfördes genom procedurer inspirerade av Grounded Theory. Enligt resultatet förklarar lärare vid terminsstart vilka elevbeteenden som är önskvärda och inte önskvärda. Lärare och skolledare förklarar också vilka regler som gäller på de olika skolorna. Analysen av störande beteenden visar att lärare riktar mest uppmärksamhet mot elevers otillåtna prat. Lärarnas uppmärksamhet mot störande beteende kunde delas upp i fyra kategorier: störande aktivitet, störande artefakt, störande egenhet och störande oordning. Orsaken till att lärarna stördes var att eleverna genom fokus på egna projekt kom att avskärma sig från det sociala sammanhanget. Analysen av lärarnas korrigeringar visar att de 49 lärarnas vanligast förekommande korrigering var uppmaningar. Lärarnas korrigeringar av uppmärksammat störande beteende kunde vidare delas upp i två kategorier: icke-verbala eller verbala åtgärder. Lärarnas korrigeringar avsåg att återföra elever till arbetet, att få dem att följa kollegiala överenskommelser eller att få dem att visa respekt för läraren. Sambandet mellan elevernas och lärarnas kön visade att pojkar uppmärksammades som mest störande och följaktligen också korrigerades mest. Resultaten diskuteras avslutningsvis i ljuset av annan forskning i relation till de lärar-, socialpsykologiska och praxisnära perspektiven som använts för studien.

Syfte:Uppsatsens syfte är att ge en bild av fastighetsmäklares syn på förtroendets betydelse under förmedlingsprocessen. Metod: Studien är uppbyggd kring en kvalitativ metod med intervjuer. Teorin grundas på tidigare forskning och litteraturstudier. Resultat & slutsats: Förtroende är ett abstrakt uttryck, som är unikt för varje individ. Kundens förväntningar på den utförda tjänsten är fastighetsmäklarens viktigaste styrredskap i strävan efter nöjda och återkommande kunder. Fastighetsmäklarna i studien är alla väl medvetna om betydelsen av ett förtroendeingivande arbetssätt. Förslag till fortsatt forskning: En idé till fortsatt forskning är att undersöka fastighetsmäklarnas passivitet när det gäller återkoppling efter avslutad affär. Vilka konsekvenser får det? Uppsatsens bidrag: Arbetet ger en bild av förtroendets betydelse i förmedlingsprocessen. Vi har visat att kundens förväntningar är mäklarens viktigaste styrredskap. Nyckelord: Fastighetsmäklare, förtroende, förväntningar, risk, upplevd kvalitet, rykte, rekommendationer, word of mouth.

The purpose with my study was primarily to illuminate the students' expectations on gained knowledge during their studies at the upper secondary school Hotel- and Restaurant program, and to what extent these expectations were fulfilled. Secondarily, the purpose was to compare the students' expected and perceived knowledge with the program goals set by the Swedish government and the knowledge requirements expressed in a pilot study made by the Education council of the Hotel and restaurant business (UHR, 2007).I chose a quantative approach and I used an anonymous group enquiry among students at the Hotel- and Restaurant program at two different upper secondary schools to carry out my study.Tendencies in the result suggested that the students at the Hotel- and Restaurant program expected high knowledge level within the competence areas of Guest reception and communication, Cleaning and hygiene, Cooking of cold and hot dishes and Waiting. The expectations were not big within the areas Computers and Internet and Business economics and management.Fulfillment of expected knowledge tended to be high within the areas where the expectations were big. It might therefore be a good investment for schools to work on the student expectations to increase motivation within the low expectation areas.A confrontation of the tendencies in the result with the program goals and the competence requirements expressed in the UHR study, suggested that the upper secondary Hotel- and Restaurant education might focus some more the areas of Guest reception and communication, Beverages and Organization of banquets. Business economics and management should be given much more weight. / Syftet med min undersökning var primärt att belysa elevernas förväntningar på vilken kunskap utbildningen på Hotell- och Restaurangprogrammet skulle ge dem och i hur stor grad de förväntningarna uppfylldes. Sekundärt syfte var att jämföra elevernas förväntade och upplevda kunskaper med Skolverkets programmål samt med de kompetenskrav som uttrycktes i en pilotstudie (UHR, 2007) som Utbildningsrådet för Hotell- och Restauranger har utfört om företagens behov av kompetens hos nyutexaminerade från Hotell- och Restaurangprogrammet. Jag valde en kvantitativ studieansats och använde en anonym gruppenkät bland elever på Hotell- och Restaurangprogrammet på två olika gymnasieskolor för att genomföra undersökningen. Tendenser i resultatet visade att eleverna på Hotell- och Restaurangprogrammet förväntade sig mest kunskaper inom områdena Bemötande och gästkommunikation, Rengöring och hygien, Matlagning i kall- och varmkök samt Servering. Eleverna förväntade sig inte mycket kunskap inom Datorkunskap och Internet samt Företagande och ekonomi. Uppfyllelsen av förväntningarna på kunskap tenderade att vara hög där förväntningarna var stora. Därför skulle det kanske vara värt för skolan att arbeta med att påverka elevernas förväntningar i positiv riktning och på så sätt höja motivationen inom områden med låga förväntningar. Konfrontation mellan tendenserna i undersökningsresultatet och Skolverkets programmål samt branschens kompetenskrav, indikerade att utbildningen skulle kunna fokusera något mer på kunskapsområdet Bemötande och gästkommunikation, Drycker och Organisering av festmåltider. Området Företagande och ekonomi borde få betydligt större vikt.

BAKGRUND: Kunskap om patienters förväntningar på omvårdnad är av stor vikt för att sjuksköterskor ska ges möjlighet att uppfylla patienternas omvårdnadsbehov. Varje patient är unik och behoven skiljer sig liksom varje patients förväntningar. SYFTE: Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors uppfattningar om vilka förväntningar patienterna har på omvårdnad. METOD: Metoden som användes var kvalitativ och nio sjuksköterskor inom sluten vård intervjuades. RESULTAT: Resultatet gav fyra kategorier; kommunikation, delaktighet, smärtlindring och behov. Kommunikationen där sjuksköterskans uppfattning var att patienterna förväntade sig att sjuksköterskorna skulle lyssna och att ta dem på allvar. Kategorin delaktighet inkluderade uppfattningen om patienternas behov av information om deras sjukdom och behandling. Kategorin smärtlindring innehåller dels smärta orsakat av patienternas sjukdomstillstånd men även smärta som tillfogas genom vårdlidande. Den sista kategorin handlade sjuksköterskorna uppfattningen patienternas allmänna och praktiska behov. DISKUSSION: Resultatet gick isär och deltagarna tog upp många skilda omvårdnadshandlingar om patienters förväntningar. Det tvetydiga resultatet i denna studie kan tyda på att de deltagande sjuksköterskorna inte vet vad patienterna förväntar sig. Det kan även tyda på att sjuksköterskan baserar sin uppfattning på automatik eller tidigare erfarenheter istället för att se till varje patient som en individ med individuella behov. / BACKGROUND: It is of great concern for nurses to focus on patients expectations of nursing care to fulfill their caring needs. Their needs can be characterized from different angles and every patient is unique in his or her own expectations. AIM: The aim of this study was to describe beliefs nurses have on patients´ expectations of nursing care. METHOD: The method that was being used was qualitative and interviews were conducted with nine nurses working within hospital care. RESULT: The result gave four different categories; communication, participation, pain relief and caring needs. Communication between nurse and patient were the patient expected to be listened to. The need for participation to feel secure and safe. Pain relief, dealing with two kinds of pain, the kind of pain caused by the patient´s illness and pain afflicted by the care during treatments and medication. Finally caring needs were that the nurses talked about giving the patients whatever care they asked for. DISCUSION: The result parted and the participants mentioned different kinds of actions involving nursing care. The result could be a consequence of nurses lacking in actual knowledge about patients expectations, or that the nurses act out of experience without acknowledging the patient as an individual with individual needs.

Revisoryrket har under senare år omdiskuterats i samband med skandaler där större amerikanska företag plötsligt gått i konkurs, vilket gjort att revisorns roll ifrågasatts. Därmed finns det ett behov av att återskapa förtroendet till yrket. Somliga menar att det krävs förändringar redan på utbildningsnivå genom en tydligare koppling till den professionella roll som studenterna kommer att inta, samtidigt som andra argumenterar för att det inte är universitetets primära roll att vara yrkesförberedande. Med det som bakgrund är denna uppsats syfte att analysera hur redovisningsstudenter socialiseras in i den professionella yrkesrollen som revisor. För att kunna besvara syftet har vi genomfört intervjuer med redovisningsstudenter vid Uppsala universitet. Undersökningen har även innefattat intervjuer med revisorassistenter med en examen från samma universitet. På så sätt har vi kunnat undersöka vad utbildningen har skapat för förväntningar på yrket och vilka kunskaper som utbildningen har givit studenterna för att hantera arbetet som revisor. Uppsatsen har mynnat ut i en slutsats om att det till största del är på arbetsplatsen som studenternas socialisering in i revisorrollen sker. Även om utbildningen inte är yrkesförberedande bör inte det utesluta en tydligare koppling till den faktiska yrkesrollen, då vi genom vår undersökning fått indikationer på att detta skulle ge studenterna en större trygghet när de intar yrket.