Regeringen vill lägga mer vikt på att stärka möjligheten till kultur och social delaktighet. De belyser vikten av att skapa trygghet och att minska isolering inom grupper som till exempel långtidssjukskrivna och långtidsarbetslösa. Kulturaktiviteter som konst, film, musik och teater har bevisats ha en positiv effekt på hälsan genom bland annat ökad social funktion, ökad livskraft och ökad fysisk hälsa. Det avser både att delta i samt att uppleva utan att delta i kulturen. Syftet med denna studie var att undersöka om kulturaktiviteter kan påvisa en skillnad i återgång till arbete och psykisk ohälsa hos långtidssjukskrivna personer med psykisk ohälsa, samt undersöka vilken påverkan egna förväntningar har på återgång till arbete. Det insamlade materialet kom från enkätdata ur projektet Kultur och hälsa, genomförd av landstingets enhet Kompetenscentrum för hälsa i Västerås stad. Resultatet visade att andelen som åter var i arbete efter deltagande i kulturaktiviteter hade ökat och den psykiska hälsan hade förbättrats, men inga statistiska samband kan fastställas i denna studie. Mer forskning behövs inom området kultur som hjälp för återgång till arbete efter långtidssjukskrivning. / The government wants to put more emphasis on strengthening the ability to culture and social participation. They highlight the need to provide security and to reduce the isolation of groups such as long-term sickness and unemployed. Cultural activities such as art, film, music and theater have proven to have a positive effect on health by, improved social functioning, increased vitality and physical health. It refers both to participation in and to experience without participating in culture. The aim of this study was to investigate whether cultural activities may effect in a difference in the return to work and mental illness among long-term sick people with mental health problems, and investigate the impact of their own expectations on return to work. The collected material was taken from the project Culture and Health, made ​​by Department of public health, Västmanland County council in Västerås. The results showed that the proportion of who was back in work after participating in cultural activities had increased and mental health had improved, but no statistical link could be established in this study. More research is needed in the area about if culture help people to return to work after long term sickness.

Bakgrund: Studier har visat att sjuksköterskors utbildningsnivå har betydelse för patientsäkerheten på kirurgiska vårdavdelningar. I Sverige är rollen som specialist-sjuksköterska inom kirurgisk vård ganska okänd och antalet specialistsjuksköterskor inom denna specialitet är få.Syfte: Syftet var att beskriva vilka förväntningar specialistsjuksköterskor inom kirurgisk vård har på sin yrkesroll samt att ta del av och beskriva deras erfarenheter av att arbeta som specialistsjuksköterskor.Metod: Kvalitativ studie med deskriptiv design. Specialistsjuksköterskor inom kirurgisk vård (n=29) från fem olika sjukhus deltog i studien. Urvalet gjordes med bekvämlighetsurval. För datainsamling användes ett studiespecifikt formulär med öppna frågor. Data analyserades med en kvalitativ innehållsanalys.Huvudresultat: Specialistsjuksköterskornas förväntningar på yrkesrollen var att med sin kompetens kunna vara en tillgång för kollegor och patienter. De beskrev att deras kompetens behövs på vårdavdelningarna, både i det kliniska arbetet och i förbättringsarbeten. Specialistsjuksköterskorna upplevde varierande grad av stöd från chefer och kollegor. De beskrev även att det är viktigt att tydliggöra yrkesrollen.Slutsats: Specialistsjuksköterskors kompetens gör skillnad, både direkt i patientvården och indirekt via förbättringsarbeten. Det är viktigt att fortsätta arbetet med att tydliggöra yrkesrollen till exempel genom en kompetensbeskrivning, och möjlighet att söka tjänster eller förordnanden som specialistsjuksköterska. För att utvecklas professionellt behöver specialistsjuksköterskor en ledning som tror på yrkesrollen och stöd från arbetsgruppen. / Background: Several studies show that nurses’ educational level has impact on patient safety in surgical wards. In Sweden the role of the clinical nurse specialist in surgical care is quite unknown and the numbers of clinical nurse specialists are few.Aim: The aim was to describe the expectations clinical nurse specialists in surgical care have on their professional role and to explore their experiences of their work.Method: A qualitative study with a descriptive design. A convenient sample of clinical nurse specialists in surgical care (n = 29) from five different hospitals participated in the study. A study specific questionnaire with open ended questions was used for data collection. The narrative data was analyzed using a qualitative content analysis.Result: The clinical nurse specialists’ expectations of their professional role were to be able to support and contribute with their competence in clinical practice. They described that their competence is needed in clinical work as well as in the quality improvement work in the surgical ward. Furthermore, the nurses described that they received varying levels of support in their new position from managers and colleagues. The clinical nurse specialists pointed out the importance of clarifying the role.Conclusion: The competence of the clinical nurse specialist makes a difference in patient care and in quality improvement work in the surgical ward. It is important to continue the process to clarify the role and to develop national guidelines. In the professional development the clinical nurse specialist needs to be supported by the managers as well as the colleagues.

Examensarbetets syfte är att studera lärares beskrivningar av arbetet med och betydelsen av pedagogiska relationer.   Studien har tre frågeställningar: Vad anger lärare att de har för uppfattningar om pedagogiska relationer, hur beskriver de sitt arbete för att skapa pedagogiska relationer samt vad har dessa relationer för betydelse för elevernas studieprestationer enligt lärarna.   För att studera hur man som lärare kan arbeta för att skapa pedagogiska relationer och för att få reda på hur dessa relationer påverkar elevernas studieprestationer så används en kvalitativ forskningsmetod. Empirin består av intervjuer med fyra lärare från två olika skolor. För att få en djupare förståelse om ämnet och för att lättare kunna förstå resultatet så hämtas kunskap ur tidigare forskning och bidrag till tolkningen ur olika teorier. Informanterna beskriver pedagogiska relationer och dess innebörd olika. En del av lärarna anser att pedagogiska relationer har med elevernas kunskapsutveckling att göra och hur man som pedagog lär ut denna kunskap. Andra anser att pedagogiska relationer har med det personliga samsepelet mellan läraren och eleven att göra. Resultatet visar att man kan arbeta på olika sätt för att skapa pedagogiska relationer. Samtliga informanter anser att lärarens bemötande och förväntningar påverkar elevernas studieprestationer. / The thesis aims to study teachers' descriptions of the work and the importance of pedagogical relationships.  The study has three questions: What does the teacher that they have for conceptions of pedagogical relationships , how do they describe their work to create educational relationships and what these relationships mean for students' academic performance according to the teachers. To study how teachers can work to create educational relationships and to find out how these relationships affect students' academic performance so used a qualitative research method. The empirical material consists of interviews with four teachers from two different schools. To gain a deeper understanding of the topic and to enhance our understanding of the result to retrieve knowledge from previous research and contributions to the interpretation of the various theories. The informants describe educational relationship and its meaning differently. Some of the teachers believe that pedagogic relationships with pupils' knowledge to do and how you as a teacher teach this knowledge. Others think that the educational relationship is with the personal samsepelet between the teacher and the student to do. The result shows that it can work in different ways to create educational relationship. All the informants believe that the teacher's attitude and expectations affect students' academic performance.

Due to lack of knowledge about motivation in Swedish for adult immigrants (SFI ), I have chosen to write about motivation. Motivation is a complex concept to understand. It has different meanings depending on what context the term is put in. In this study , you will read about the external and internal motivation . But also about integrative and instrumental motivation. The method chosen for this study is qualitative and I have used interviews.  The method has been inspired by hermeneutics as it is interested for the teachers' perceptions . The results have shown that there are methods and practices that can stimulate the students at SFI according to the teachers' perceptions. These approaches are: student participation, student goals , the environment in the classroom. The methods mentioned are simplification of the material , the student's current level , and interest in the task. Furthermore, even the teacher relationship and teacher expectations that are presented as these factors have an impact on student motivation. The results have also shown that through the various work dynasty and working methods , teachers can both stimulate the student's internal and external motivation but also their integrative and instrumental motivation.

Syftet med denna studie var att kvalitativt undersöka vilka förväntningar som finns på HR-funktionen utifrån chefernas perspektiv på en mindre kommun i Sverige. Studien baserades på elva intervjuer och analyserades genom induktiv tematisk analys. Resultatet visade att respondenterna saknade stöd från HR-funktionen samt en tydlig ansvarsfördelning i arbetsuppgifter. Respondenterna upplevde dessutom en otydlighet i vad de kunde förvänta sig av HR-funktionen. Resultatet visade även att respondenterna saknade en grundlig arbetsplatsintroduktion för att klara av sitt arbete som chef inom organisationen. Dessutom upplevde respondenterna att HR-funktionen var underbemannad då de inte upplevde att de fick det stöd de behövde. Förslag till förbättringsområden är att förtydliga vilket stöd som erbjuds från HR-funktionen, förtydliga ansvarsfördelningen mellan HR-funktion och chef samt skapa en välfungerande arbetsplatsintroduktion. Dessutom behöver HR-funktionen förtydliga riktlinjer och policys samt utforma dokument om vad HR-funktionen faktiskt erbjuder inom organisationen.

Något som anglosaxisk forskning har uppmärksammat i mycket större utsträckning än svensk forskning, är så kallade osynliga kontrakt. I Sverige har man stor tillit till sina arbetstagare och många inom handelsbranschen är anslutna till handelsavtalet, vilket skapar ett skyddsnät för både arbetstagare och arbetsgivare. Detta har gjort att de skriftliga anställningskontrakten i Sverige inte är så informationsrika och man specificerar endast det viktigaste såsom lön, anställningsform och semesterersättning. Det ger i sin tur utrymme för - och blir till viss del en nödvändighet - att arbetstagarna själva fyller i luckorna i anställningskontraktet med de mer osynliga och fram för allt oskrivna förväntningar, vilket är det som det osynliga kontraktet fångar upp. Problematiken med det osynliga kontraktet är att det sällan uttalas tydligt och konkret, vilket kan leda till missförstånd och dubbla budskap på arbetsplatser. I handelsyrket har man en bred roll och förväntningar som innefattar allt från att vara hantverkare till säljare - som en utav våra respondenter beskriver sin roll. Därmed kan det finnas en anledning till att skapa medvetenhet kring betydelsen av väl kommunicerade och därmed mer synliga osynliga kontrakt. Syftet med denna studie är att jämföra arbetstagares och arbetsgivares förväntningar på arbetsplatsen utöver det som står i anställningskontraktet. Frågeställningarna uppsatsen ämnar besvara handlar om (1) förväntningar som finns parterna emellan, (2) vad som händer vi kontraktsbrott och (3) hur kommunikation kan förbättra osynliga kontrakt. För att besvara uppsatsens syfte och frågeställning har vi utformat en kvalitativ komparativ studie av den svenska handelsbranschen. Genomförandet baseras på semistrukturerade intervjuer med säljare och chefer från olika företag och butiker. Resultatet visar att förväntningarna skiljer sig åt i vissa områden, exempelvis gällande tillgänglighet och hur man ser på anställningsrelationer. Brustna osynliga kontrakt visar sig leda till förändrade inställningar till arbetet och i två fall till tankar om uppsägning. Detta skulle, enligt respondenterna, kunna undvikas genom goda relationer som grundas i tydlig och öppen kommunikation på arbetsplatsen.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur cellkontor och öppet kontorslandskap påverkar medarbetarna och deras interaktion med kollegorna på arbetsplatsen. Syftet är även att undersöka vilka effekter de olika arbetsplatsutformningarna har på innehållet av det psykologiska kontraktet. För att besvara syftet utfördes sju semi-strukturerade intervjuer med individer som har erfarenhet av båda arbetsplatsutformningarna och som arbetar inom tjänstemannasektorn. Det teoretiska ramverket för studien, grundar sig i teorin om psykologiska kontrakt och Goffmans dramaturgiska teori. Tidigare forskning på området undersöker huvudsakligen hur anställda upplever att arbetsmiljön, tillfredsställelsen och sociala beteende-mönster kopplat till arbetsplatsers utformning förändras när organisationer går från cellkontor till öppet kontorslandskap. Då tidigare forskning som är positionerad nära vårt fält, främst utgörs av kvantitativa metoder, hoppas vi kunna komplettera med nya kvalitativa analyser. Resultatet visar att respondenterna föredrar olika arbetsplatsutformningar och att det i öppet kontorslandskap finns fler störningsmoment som kan påverka trivseln, den sociala interaktionen med kollegor och arbetsprestation negativt. Resultatet visar även att arbetsplatsens utformning påverkar de psykologiska kontrakten, då de förväntningar och åtaganden som finns mellan arbetsgivare och anställda ser olika ut beroende på arbetsplatsutformningen. Vid utformandet av en arbetsplats anser respondenterna att arbetsgivaren bör ta hänsyn till de krav som ställs på arbetsrollen och de arbetsuppgifterna som ska utföras. Resultatets genomgående tema är att de anställda behöver de rätta förutsättningarna, oavsett arbetsplatsutformning, för att på ett optimalt sätt kunna utföra sitt arbete.

Förväntningar är våra egna föreställningar som styr vår perception, vår motivation, våra känslor och även våra handlingar. Därmed kan det tänkas att förväntningar till viss del styr hur den faktiska upplevelsen av någonting kan komma att bli till exempel det kan vara en sommarledighet, en ny regering eller ett nytt jobbsamarbete. Om många människor har samma sorts förväntningar angående något, då kan det vara intressant att veta om de har samma erfarenhet kring saken, eller vad det är som enar dem i denna förväntning. Förväntningar har även visat sig ha stor påverkan inom till exempel markundersökningar, vadslagning gällande sport eller investeringar i aktier. Målsättningen med studien är att undersöka huruvida individer ur de berörda yrkesgrupperna har några förväntningar på det kommande samverkansprojektet på Gotland som de eventuellt ska ingå i. Yrkesgrupperna är poliser, samhällstjänst, fritidsförvaltning, skolor och fristående föreningar. Målet är även att fastställa vilka dessa förväntningar så fall är samt om det kan urskiljas några mönster bland förväntningarna, och i så fall vad dessa vilka antaganden som kan göras av dessa mönster. Den teoretiska referensramen behandlar teman som är viktiga för studien dessa är: samverkan, förväntningar och attityder men även mål och arbetsfördelning. Vi förhåller oss till teorierna och uppsatsen leder fram till en analys av vad respondenterna sa och vad det kan tolkas som med hjälp av teorierna. Metoden för att göra detta är kvalitativ forskningsmetod och semistrukturerade intervjuer, det vill säga inte så uppstyrda intervjuer med minst en individ från varje berörd yrkesgrupp. Resultat som framkom av studien är att i princip alla respondenter har positiva förväntningar och menar på att projektet har alla förutsättningar för att kunna lyckas på Gotland. Resultatet visar även att många av respondenterna ser att det inledningsvis kan bli en stor kostnad för regionen, men menar att det kommer att återbetala sig i framtiden. Vidare framkommer slutsatsen att det finns fler faktorer som kan påverka respondenternas förväntningar än vad som framkom vid första anblicken. / Expectations are our own beliefs that control our perception, our motivation, our feelings and our actions. Thus, it might be possible to think that expectations partly determine how the actual experience of something may be, such as a summer leave, a new government or a new job co-operation. The aim of the study is to investigate whether individuals from the occupational groups concerned have any expectations of the future cooperation project in Gotland that they may be included in. The occupational groups are policemen, community services, recreation, schools, independent associations. The goal is also to determine what these expectations are, and if any patterns can be distinguished from expectations, and if so, what analysis can be assumed from the patterns. The method of doing this is qualitative research method and semi-structured interviews. The results of the study are that, in principle, all respondents have positive expectations and believe that the project has all the prerequisites for success in Gotland.

No description available.

I internationella studier har man sett kopplingar mellan ouppfyllda förväntningar och stress hos adoptivföräldrar, man har även sett kopplingar till depression. Inga liknande studier på adoptivföräldrars förväntningar har gjorts i svensk kontext. Syftet med denna studie är därför att undersöka adoptivföräldrars tankar och förväntningar om föräldraskapet, innan adoptionen, efter adoptionen och i framtiden. Empiri insamlades genom semistrukturerade intervjuer med adoptivföräldrar samt yrkesverksamma som möter dessa föräldrar i en stödjande roll. Slutsatserna man kan dra av studien är att föräldrarna hade generellt sett höga förväntningar och de vars förväntningar inte infriades upplevde tiden efter adoptionen som mycket svår och kände sig idag utbrända samt hade större oro inför framtiden.