Följande kunskapsöversikt innefattar forskning kopplat till förväntningar samt språkliga och sociala aspekter i relation till elevers prestationer inom de naturvetenskapliga ämnena med fokus på grundskolenivå. Översikten syftar till att sammanställa forskning inom valt problemområde. Texten har delats in i språkbruk, social klass, engagemang och maktperspektiv då vi värderat dessa som avgörande kopplat till betydelsen för den språkliga kunskapsutvecklingen i NO-undervisning. Frågeställningarna berör även lärarens förväntningar på elever samt vilken betydelse det kan ha för elevers prestationer. Metoden som applicerats är en systematisk datainsamling som består av vetenskapliga texter. Resultatet grundar sig i en analys av ett flertal vetenskapliga artiklar som berör ovan aspekter. Resultatet implicerar att det finns faktorer som inverkar på elevers prestationer och har en avgörande betydelse för den språkliga kunskapsutvecklingen. För lärarprofessionen är det viktigt att vara medveten om denna betydelse samt hur undervisningsinnehållet ska planeras och genomföras för att gynna elevers språkliga kunskapsinhämtning. Slutsatsen påvisar en komplexitet i förhållandet mellan förväntningar, språkliga och sociala aspekter och elevers prestationer. Trots problematiken detta för med sig tycks forskning peka på att om ämnesinnehållet arbetas på ett medvetet och stöttande vis, kommer det påverka elevernas prestationer på ett fördelaktigt vis.

Studien bygger på problemformuleringar som ämnar undersöka hur elevers socioekonomiska bakgrund påverkar lärares arbete, samt vad lärarna gör och vilka möjligheter de upplever att de har att arbeta utifrån skolans kompensatoriska uppdrag. Studien syftar till att få fram samhällskunskapslärares subjektiva erfarenheter och upplevelser, därav bygger studien på en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer utgör empirin. Teorierna som används till analysen är Bourdieus habitus och kapitalformerna, samt Vygotskijs sociokulturella teori med fokus på mediering, språk och läraren som verktyg. Resultatet visar att lärarna upplever att de påverkas i sitt arbete av sina elevers socioekonomiska bakgrund i viss mån, främst när det kommer till planeringen och undervisningen i samhällskunskapsämnet. Resultatet lyfter även metoder och arbetssätt lärarna använder sig av i det kompensatoriska arbetet, där relationsbyggande och språkutvecklande arbete är framträdande. Avslutningsvis går det att se att samtliga lärare använder sig själva som verktyg i det kompensatoriska arbetet, för att i så stor utsträckning som möjligt väga upp för elevernas olika socioekonomiska bakgrund. Även stöd från kollegor och skolledning visar sig vara en viktig aspekt för lärarna när det kommer till vilka möjligheter de upplever att de har att arbeta kompensatoriskt.

Syftet med denna studie var att bidra med en ökad förståelse för vad män uppfattas bidra med i arbetet med barnen och i arbetslaget, och därigenom synliggöra normer om män i förskolan. Studien är kvalitativ och utfördes genom att intervjua fem kvinnliga förskollärare och två kvinnliga barnskötare från sex förskolor, varav fem kommunala och en privat förskola, i mellersta Sverige. Uppsatsen utgår från genusteori med ett konstruktionistiskt perspektiv om att göra genus. Resultatet visade att i vissa hänseenden kan det finnas särskilda förväntningar på män i arbetet med barnen och i arbetslaget, och i vissa hänseenden inte. Variationen i förväntningarna på män i arbetet med barnen handlade om att män kan vara förebilder genom att agera normbrytande och inte bli låsta i stereotyper, samt att engagera sig på ett mer fysiskt sätt i aktiviteter. Vidare presenteras förväntningar om att ett arbetslag kan kompletteras med mäns sätt att se på saker och ting, samt att män förväntas kommunicera på ett sätt som kan bidra en till bättre arbetsmiljö. Med fler män i förskolan är det möjligt att specifika förväntningar på och föreställningar om män skulle kunna omförhandlas och successivt minimeras, då en större individuell mångfald skulle kunna bidra till en högre grav av variation bland de män som representeras i förskolan / <p>2019-12-20</p>

Introduktion: Möten mellan patienter och sjuksköterskor sker dagligen och i många olika sammanhang: i patientens hem, på sjukhus, äldreboende, vårdcentral. Att förstå betydelsen av ett vårdmöte är avgörande för hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Syfte: att belysa patienters upplevelser av vårdmöten med sjuksköterskor. Metod: En allmän litteraturöversikt användes som metod för att svara på studiens syfte. Litteraturstudien genomfördes systematiskt i nio steg enligt Polit och Beck (2012). Databaserna CINAHL Plus with Full Text, PubMed och Medline användes för artikelsökningar. Resultatet grundade sig på femton vetenskapliga originalartiklar. Utifrån analysen av artiklarna framträdde ett vårdmöte som ett komplext fenomen med flera olika nyanser, karakteristiska egenskaper och dimensioner och patienters förväntningar av vårdmöten. Detta delades in fyra kategorier: Närvaro i vårdmöten, Mångfald i vårdmötet, Anhöriga som en del i vården och Gör rätt i rätt ögonblick. Slutsats: Det respektfulla bemötandet vid vårdmöten var ett av grundkraven på en patientfokuserad hälsooch sjukvård. Studien visade vikten av att se till helheten i den unika personen i varje vårdsituation, att vara närvarande och uppmärksam mot patienternas behov. Empati, förståelse och lyhördhet till patienten och även till samtliga runt patienten hade haft många positiva effekter och ansågs av patienter vara viktiga förmågor hos sjuksköterskan och ett önskvärt förhållningssätt.

Masskonsumtion har lett till att konsumenter idag står inför många fler val än vad de någonsin har gjort. Eftersom det finns så mycket att välja mellan uppstår ibland “choice paralysis” eller analysförlamning, vilket innebär att en konsument avstår från ett köp på grund av för många valmöjligheter. Enligt Nilsson (2016) har intresset för konsumenters beslutsfattande och beteende ökat i ett par decennier, inom forskningen.Syftet med arbetet var att genomföra ett experiment för att förklara om rekommendationer kan minska risken för analysförlamning. Det finns enligt författarna ett gap mellan människors ökade valmöjligheter och förmågan att hantera dem som kan fyllas med rekommendationer. Det är relevant att bevisa om rekommendationer påverkar människors beslutsamhet när de gör ett val. I detta fall isolerades rekommendationerna och det kontrollerades om de är en bidragande faktor till ett val. Metodologiskt innebar detta att det var av vikt att genomföra ett experiment som kunde mäta rollen av rekommendationer i relation till analysförlamning. Arbetet var explorativt eftersom det hade en undersökande form. En hypotetisk-deduktiv abstraktionsnivå användes för uppsatsen för att pröva teoriers riktighet efter utförandet av experimentet. För datainsamling samt analys av experimentets resultat valdes en kvantitativ metod. Författarna sökte att fånga, inte bara människors handlingar, utan även tolka dessa handlingars innebörder.Resultatet från arbetet visade att människor anser att ett val är lättare att göra genom att använda sig av rekommendationer, vilket leder till en förminskad risk till analysförlamning eftersom rekommendationer kan skapa vissa gränser samtidigt som de tillåter “gränslösa” valmöjligheter. Rekommendationerna kan “ge människor ett antal meningsfulla alternativ”. Genom avgränsning, som exempelvis med hjälp av människors preferenser eller snittbetyg, kan de meningsfulla alternativen anpassas för varje människa samtidigt som det totala antalet valmöjligheter förblir detsamma. Resultatet visade även på att rekommendationer i form av betyg påverkar människors val. Vid användning av rekommendationer blir människor påverkade av vad andra människor tycker och anpassar sig, medvetet eller omedvetet, till vad andra tycker.Nyckelord: rekommendationer, analysförlamning, valmöjligheter, konsumtion, konformitet, ansvar och förväntningar. / Mass consumption has led consumers to face many more choices than they ever have. Since there is so much to choose from, it sometimes can happen that "choice paralysis" occurs, which means that a consumer refrains from a purchase due to too many choices. According to Nilsson (2016), interest in consumer decision-making and behavior has increased for a couple of decades, in the research field.The purpose the work was to conduct an experiment to explain whether recommendations can reduce the risk of choice paralysis. The authors believe that there is a gap between people's increased choices and the ability to handle those choices. This lead to the belief that this gap can be filled with recommendations. It is relevant to prove whether recommendations affect people's ability to choose when making a choice. In this case the authors wanted to isolate recommendations and control whether they can be a contributing factor to a decision between choices. Methodologically, this means that it was important to carry out an experiment that could measure the role of recommendations in relation to choice paralysis. The study had an exploratory form where the goal was to explore the field of choice paralysis and recommendations. The Hypothetico-deductive abstraction level was used for our essay to test the correctness of theories after the experiment. For both data collection and analysis of the result from the experiment, a quantitative method was chosen. The authors sought to capture, not only human actions, but also to interpret the meaning of these actions.The results of the research showed that people feel that a decision is easier to make using recommendations, which lead to a conclusion that recommendations reduced the risk of choice paralysis because they create certain boundaries while allowing "boundless" choices. Recommendations can "give people a number of meaningful alternatives". By delimiting, for example, using human preferences or average grades, the meaningful options can be customized for each person, while the total number of choices remains the same. The results indicate that recommendations in terms of grades affect the choices of people. With the use of recommendations, people are influenced by what other people think and adapt, consciously or unconsciously, to what others think.Keywords: recommendations, choice paralysis, choices, consumption, conformity, responsibility and expectations.

Globalization in today's societies has resulted in many individuals around the world being able to identify themselves as world citizens. However, Sweden's different locations and regions are both what individuals take for granted as well as what most Swedes call home. Identity development is something that is constantly happening in humans as an active actor, but what it is that influences a certain type of development is not as obvious. Often there is a link between who you are as an individual and where this individual has grown up, which indicates a reciprocity between location and identity development. One requires the other. A geographic location can be a nation, region, city, or neighborhood. Geographical locations also contribute to a sense of identity, such as property, ownership and community that defines the individual or group's identity in the form of a sense of belonging. Identifying with a certain geographic location can produce a certain perception of the location that in turn may affect how individuals develop their own identity. The aim of the study was to investigate: "How geographical locations are understood in relation to identity creation and identity development in Luleå Municipality". From this point of view, four research questions are derived; “What is the connection between an individual's identity and its place of residence?” “What influences individuals' choice of residence? “What are the conditions and expectations for different geographical locations?” “How do respondents discuss culture, norms and values regarding different geographical locations?” The study has a qualitative approach where women between 20-30 years of age have been interviewed to find out their opinion about the study. The geographical location common to the respondents in this study is Luleå county, half of the respondents have grown up in Luleå while the rest have moved up from another geographical location to Luleå to study at the University of Technology in Luleå. The results based on current theoretical frameworks and empiricism show that the place where the interviewees have grown up is something that has contributed to their identity development. What all the interviewees described as important to their identity was that they feel that they have a sense of belonging with the place and the locals. As well as they feel that they can both be accepted as well as spurred to develop their identity. The interviewees who had experienced that their expectations and circumstances have not been considered at their geographical location have moved to other places, which shows how important the place is for identity. / Globaliseringen i dagens samhälle har resulterat i att många individer världen över kan identifiera sig som världsmedborgare. Dock är Sveriges olika platser och regioner något som individer tar förgivet likväl som att det är något som de flesta bosatta i Sverige kallar för hem. Identitetsskapande och identitetsutveckling är något som ständigt sker hos människan som en aktiv aktör, men vad det är som influerar en viss typ av utveckling är inte lika självklart. Ofta finns det en koppling mellan vem man är som individ och var denna individ har vuxit upp, vilket tyder på en ömsesidighet mellan plats och identitetsutveckling. Det ena kräver det andra. En geografisk plats kan vara en nation, region, stad eller stadsdel. Geografiska platser bidrar även till en känsla av identitet, som egendom, ägande och gemenskap som konkret definierar individen eller gruppens identitet i form av en känsla av tillhörighet. Att identifiera sig med en viss geografisk plats kan frambringa en viss uppfattning av platsen, som i sin tur kan komma att påverka hur individer utvecklar sin identitet. Studiens syfte är att undersöka: ”Hur geografiska platser förstås i relation med identitetsskapande och identitetsutveckling i Luleå kommun”. Från detta syfte härleds fyra forskningsfrågor: ”Hur ser kopplingen ut mellan en individs identitet och dess bostadsort?” ”Vad är det som influerar individer vid val av bostadsort?” ”Vad finns det för förutsättningar och förväntningar för olika geografiska platser?” ”Hur resonerar intervjupersonerna kring kultur, normer och värderingar avseende olika geografiska platser?” Studien har ett kvalitativt angreppssätt där kvinnor mellan 20–30 år har blivit intervjuade för att ta reda på deras uppfattning kring studiens ämne. Den geografiska plats som är gemensam för intervjupersonerna i denna studie är Luleå kommun. Hälften av intervjupersonerna har vuxit upp i Luleå medan resterande har flyttat till Luleå från en annan geografisk plats för att studera vid Luleå tekniska universitet. Resultatet visar på att platsen som intervjupersonerna har vuxit upp på är något som har bidragit till deras identitetsutveckling. Det som samtliga intervjupersoner beskrev var viktigt för deras identitet var att de upplever att de har en tillhörighet till staden och lokalbefolkningen på platsen samt att de känner att de både kan bli accepterade likväl som sporrade att utvecklas. De intervjupersoner som upplevt att deras förväntningar och förutsättningar inte har beaktats på en geografisk plats har sökt sig till andra platser som tillåter detta vilket visar på hur viktig platsen är för identiteten.

I flertalet situationer på förskolan kan det urskiljas ett spänningsfält utifrån vad vårdnadshavare förväntar sig av förskolans olika delar kontra vad förskollärarens uppdrag omfattas av. I vår kvalitativa studie är vårt syfte att kartlägga och utforska detta spänningsfält. Vi har nischat vår studie och särskilt valt att fokusera på de dagligt förekommande måltidssituationerna. Empirin är insamlad genom en kvalitativ undersökningsmetod där vi genomfört åtta semistrukturerade intervjuer med fyra vårdnadshavare och fyra förskollärare. Studien utgår från förskollärares erfarenheter och vårdnadshavares förväntningar. I intervjuerna har respektive grupps perspektiv lyfts fram. Empirin har analyserats utifrån ett interaktionistiskt perspektiv med centrala begrepp som omsorg, delaktighet och inflytande. I resultatet framkom det att förskollärares och vårdnadshavares förväntningar flertalet gånger verkar ha fallerat på grund av att det brustit i förskolans resurser på olika sätt. Med utgångspunkt i vår frågeställning om vilka dilemman som kan uppstå i spänningsfältet mellan vårdnadshavares förväntningar och förskollärares faktiska uppdrag har vi bland annat kunnat urskilja ett etiskt ställningstagande som förskollärare frekvent ställs inför.

Dagligen möts cirka 2 miljoner elever och en kvarts miljon vuxna på Sveriges största arbetsplats som är skolan. Skolans uppdrag är att skapa trygghet och studiero, vilket också tydligt framgår av skollagen. Definitionen av studiero enligt Skolverket innebär att fokusområdet riktas mot undervisningens syfte och att minimera störmoment under lektion. Tidigare forskning visar att skolklimat påverkas av olika faktorer samt att hälsosamma, säkra och positiva skolmiljöer ger elever möjlighet till lärande och bra akademiska resultat. Eftersom flera olika rapporter har påvisat brister i elevernas trygghet och studiero är det viktigt att öka kunskap kring detta problemområde. Det övergripande syftet med denna studie var att utveckla en förståelse om studiero, där lärarnas och fritidspedagogernas uppfattningar, orsaker, och arbete kring studiero lyftes fram och analyserades. Följande frågor besvarades• Vad innebär studiero enligt lärarnas och fritidspedagogernas uppfattning?• Vilka är orsakerna till studiero enligt lärarnas och fritidspedagogernas upplevelser?• Vilka faktorer bidrar till en ökad studiero enligt lärare och fritidspedagoger? Studien bygger på semistrukturerade kvalitativa intervjuer och fenomenologisk metodansats som valdes för att nå pedagogers upplevelser. Sammanlagt valdes 22 deltagare ut, varav 11 personer besvarade frågorna, en biträdande rektor, två fritidspedagoger och åtta lärare. De besvarade frågorna analyserades och kodades, där nyckelord plockades ut och analyserades vidare samt kategoriserades. Detta kategoriseringsarbete resulterade i ett antal huvudteman, som presenteras i resultatkapitlet.Resultaten av studien visade att arbetet för att skapa studiero handlar om det förebyggande arbete, med tydliga regler och förväntningar. Vidare belystes även vikten av ledarskap, tydlighet och goda relationer eftersom detta kan ha en god inverkan på studieron i klassrummet. För att lyckas är det viktigt att motivera eleverna, vilket kan leda till bättre studiero som leder vidare till ökad måluppfyllelse. Sammanfattningsvis konstaterades att det som lärarna och fritidspedagogerna tar upp som viktiga aspekter för att skapa studiero, ligger i linje med det som har belysts av tidigare forskning.

Med förhoppningen att främja arbetet med skönlitteratur i skolan syftar studien till att undersöka gymnasieelevers förväntningar på litteraturundervisning, syn på skolkanon och dennas påverkan på likvärdighet mellan olika gymnasieutbildningar. Materialet samlades in genom två fokusgruppsintervjuer med elever som går första året på gymnasiet och analyseras utifrån fenomenografins ramar och Kathleen McCormicks teorier om allmänna och litterära repertoarer. Med hjälp av dessa teorier analyseras de resultat som framkom under fokusgruppsamtalen och visar att elever eftersträvar litteraturundervisning som bland annat innefattar meningsfulla textmöten. Analysen påvisar även vilken litteratur och vilka arbetsmoment som kan generera flest utmaningar för verksamma lärare och understryker vikten av att lärare är medvetna om elevers repertoarer. Diskussionen innefattar fortsättningsvis lärarens roll, vilken eleverna legitimerar genom att exempelvis framhålla förtroende för lärares förmåga att skapa likvärdig undervisning. Slutligen tar eleverna avstånd från en eventuell skolkanon och efterfrågar alternativet att få vara med och välja vilken skönlitteratur de ska få läsa i samråd med läraren.

Spädbarnsnutrition är en global och individuell angelägenhet med gemensamt framtagna rekommendationer utifrån omfattande forskning. Enligt rekommendationerna bör ett barn ammas exklusivt i sex månader och kompletterande till annan kost i ytterligare två år eller mer. Genom att följa dessa rekommendationer skulle barnadödligheten kunna minskas markant världen över. Amningen bidrar även med hälsofördelar för det lilla barnet i form av minskad risk för infektioner, främjande av neurologisk utveckling, minskade risker för vissa hjärt- och kärlåkommor, minskade risker för att utveckla övervikt senare i livet liksom reducerad risk för att utveckla diabetes typ 2 och vissa former barncancer. Även hos kvinnor ses hälsofördelar med amning så som minskad risk för vissa typer av cancer och minskad förekomst av övervikt. Stora utmaningar finns inför att leva upp till framtagna målsättningar och riktlinjer gällande amning. Kunskapsbristerna rörande spädbarnsnutrition är utbredda över alla samhällets nivåer och lagstiftning liksom arbetsliv är sällan anpassade för att verka amningsfrämjande. I Sverige lyder vård och omsorg kring kvinnor och barn bland annat under Hälso- och sjukvårdslagen och verksamheten kring amning inom mödravården utgår från riktlinjer framtagna av Socialstyrelsen, och utförs till stor del av barnmorskor. I barnmorskans kunskapsbeskrivning ingår att äga kunskaper om amning, amningsproblematik liksom strategier för att främja amningen. Omfattande forskning har utförts inom området för amningsfrämjande interventioner i den industrialiserade delen av världen med mycket varierande och inte alltid positiva resultat. Utifrån den rika vetenskapliga motiveringen bakom främjandet av amning, liksom barnmorskans uppdrag att arbeta för detta behöver kunskaperna om mekanismer som påverkar familjer val av spädbarnsnutrition vidgas. Syftet med detta arbete var att beskriva upplevelser av, och inställningar till spädbarnsnutrition och amning hos kvinnor i industrialiserade länder. Som metod genomfördes en litteraturöversikt som inkluderade 15 kvalitativa studier utförda i industrialiserade länder. Artiklarna analyserades med integrativ innehållsanalysmetod och presenterades i översiktens resultat som en ny helhet utifrån fyra övergripande teman: ”När förväntan möter verklighet”, ”Att fatta beslut”, ”Stöd och bemötande” samt ”Kroppen och ansvaret”. Studiernas deltagare beskrev ofta förväntningarna på amningen som orealistiska och idealiserade och den reella upplevelsen som kantad av bland annat externt och internt skuldbeläggande liksom upplevelser av att misslyckas. Kvinnorna beskrev vidare erfarenheter av bristfälligt stöd från hälso- och sjukvården både antenatalt och i eftervården. Detta kunde resultera i problem vid hantering av amningssvårigheter liksom känslor av sorg och skam. Att fatta beslut kring spädbarnsnutrition upplevdes som en process där många faktorer togs i beaktande. Kvinnor upplevde utsatthet och stigma kring den egna kroppen, både i relation till hälso- och sjukvårdens ständiga krav på tillgång samt kring samhällets normer och sexualiseringen av kvinnokroppen, i samband med amning. Sammanfattningsvis upplever kvinnor brister kopplade till skuldbeläggning och idealiserande av amning i mötet med hälso- och sjukvården både antenatalt och i eftervården. Detta leder till negativa upplevelser och svårigheter att hantera problem i anslutning till spädbarnnutrition. Samhällsnormer, kvinnans egna sociala kontext liksom hennes informella stöd i form av närstående påverkar beslut kring matning av barnet samt vilka möjligheter att följa rekommendationer som finns. Kvinnor tar ett omfattande ansvar för spädbarnsnutritionen, dess problem liksom hur utförandet av denna kan påverka den nära omgivningen och allmänhetens uppfattningar i det offentliga rummet. / Infant nutrition is an important topic and a global as well as a personal concern with recommendations from international organizations, substantiated by extensive research. According to official guidelines an infant should be exclusively breastfed the first six months following birth and continuously breastfed complementary to other nutritional sources for another two years or more. By following these guidelines global child mortality rates could be decreased significantly. Health benefits from breastfeeding, concerning the infant, include reduced risk of contracting infections, promotion of neurological development, lowered risks of certain cardiovascular diseases, reduced risk of developing certain forms of child cancer, a decrease in the probability of developing obesity as well as type two diabetes later in life. Documented health benefits for the mother include reduced risk of developing certain types of cancer as well as a decreased prevalence of obesity among breastfeeding mothers. Challenges towards goal achievement regarding the guidelines for breastfeeding are many and widespread knowledge gaps on breastfeeding in all community levels are present. This is further complicated by the fact that laws and workplaces rarely adapt regulations to suit breastfeeding women. In Sweden, healthcare for women and children is governed by the Swedish healthcare law and work regarding breastfeeding in maternal care follows guidelines by the Swedish national board of health and welfare. Majority of this work is carried out by midwives. Detailed knowledge of breastfeeding, knowledge of complications as well as strategies to promote breastfeeding are a central part of the midwives’ job description. Extensive research concerning the subject of promoting breastfeeding, has been executed in the industrialized part of the world, although not always with positive outcomes. In addition to the scientifically documentation on advantages of breastfeeding, and in conjunction with the midwives’ work on the subject the knowledge on the mechanisms that affect families choices regarding infant nutrition is something that needs to be further explored. The aim of this thesis is to describe the views on, and experiences regarding infant nutrition and breastfeeding among women in industrialized countries. This study uses a literature review of 15 qualitative studies, carried out in industrialized countries, as a method of research. These articles were analysed with an integrative content analysis and presented in this this thesis’ result as an amended form, categorized in the following four overarching themes: “When expectation meets reality”, “To make a decision”, ”Support and conduct” and “The body and the responsibility”. The studies’ participants often described expectations of breastfeeding as unrealistic and idealized whereas the perceived reality often instead brought experiences of failure and both external and internal blame. Additionally, the women in the studies described a lack in support from healthcare both antenatal and in postnatal care. This could result in problems handling difficulties with breastfeeding as well as feelings of sorrow and shame. The decision making regarding infant nutrition was perceived as a process where many factors needed to be taken into account. Women also felt exposed and a stigma regarding their own body. This in relation to the constant demands of physical availability from healthcare as well as regarding the social views and norms and the sexualisation of the female body in the context of breastfeeding. Conclusively women felt inadequate and perceived feelings of guilt due to the idealization of breastfeeding in both pre and postnatal healthcare. This in turn leads to negative experiences and difficulties handling problems concerning infant nutrition. Social norms, women’s individual social context as well as her support from close relations affect decisions regarding infant nutrition and the possibilities and predisposition to follow existing guidelines. Women take an extensive responsibility regarding infant nutrition, its difficulties as well as how the implementation of these decisions affects their close environment as well as the public opinion.