Syftet med vår kunskapsöversikt är att kartlägga hur lärares genusrelaterade förväntningar påverkar pojkar och flickor i skolan enligt forskning. Finns det kopplingar mellan dessa förväntningar och elevernas resultat? Vilka följder kan då detta ha för elevernas kommande livsom framtidens samhällsmedborgare? Sökningar på olika databaser har gjort att vi funnit relevant forskning som innefattat vetenskapliga artiklar, jämställdhetsmatriser, stadgar och böcker. Forskningen har lett oss fram till olika perspektiv på lärares omedvetna, men även medvetna genusrelaterade förväntningar på elever. Kunskapsöversikten har mynnat ut i slutsatsen att elever blir påverkade av lärarnas genusrelaterade förväntningar, och att det påverkar eleverna i både nutid och framtid. Forskningen har visat att det finns många tillfällen då elever upplever sig särbehandlade på grund av vilket kön de tillhör, samt att eleverna själva också blir medvetna om vilka förväntningar som åligger dem och andra klasskamrater. I forskningen har det även framkommit att lärarna behöver reflektera kring, bli medvetna om och kritiskt granska genusstereotypa förväntningar för att de inte ska reproduceras. Utbildning inom ämnet har också lyfts fram i samtliga texter som en potentiell lösning på problemet. Med vår kunskaps översikt hoppas vi kunna bidra till mer medvetenhet när det kommer till frågor som rör genusstereotypa föreställningar.

Den svenska sjuksköterskeutbildningen har genomgått flera förändringar under historien. Idag får lärosätena själva utforma utbildningen så länge målen uppfylls. Efter examen förväntas den nyutexaminerade sjuksköterskan ha den kunskap som sjuksköterskearbetet kräver. Sjuksköterskans arbete innebär ett stort ansvar för andra människor i relation till liv och hälsa. Dock har inte nyutexaminerade sjuksköterskor tillräckligt med kunskap för alla situationer de kan förväntas möta. Ett bra stöd kan underlätta övergången. Dock visar forskning att nyutexaminerade sjuksköterskor fortfarande upplever hög arbetsbelastning och stress. Övergången från student till sjuksköterska kan således ses som problematisk. Studenter upplever blandade känslor inför att anta rollen som sjuksköterska. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskestudenters förväntningar inför kommande yrkesroll. Data samlades in genom åtta semistrukturerade intervjuer. Informanterna var sjuksköterskestudenter i termin fem på högskolan i Borås. Intervjuerna analyserade utifrån en innehållsanalys med induktiv ansats. Resultatet presenterades genom två huvudkategorier; Positiva förväntningar och Negativa förväntningar, med sex subkategorier; Mötet med människan, Rollen som sjuksköterska, Utveckling av kunskap, Brist på erfarenhet, Hög arbetsbelastning och Brist på stöd. Resultatet visar att sjuksköterskestudenters förväntningar till stor del stämmer överens med nyutexaminerades upplevelser. De negativa förväntningarna ses kunna bero på omfattande problem avseende sjuksköterskeprofessionen i förhållande till sjuksköterskeutbildningen samt vårdverksamheten. Författarna uppmanar till att stärka forskning om sjuksköterskestudenters förväntningar. Såväl sjuksköterskeutbildningen som vårdverksamheten har ett ansvar för att gemensamt hitta en lösning. Politiker måste också ta sitt ansvar. Sjuksköterskestudenter måste ges optimala förutsättningar för en god hälsa i övergången samt anständiga arbetsvillkor, vilket också kan öka förutsättningarna för en patientsäker vård.

Bakgrund: Efter tre år av studier får den nyutexaminerade sjuksköterskan både en yrkes-och en akademisk examen. Sjuksköterskeyrket är komplext och kräver kompetens i flera olika områden. Den nyutexaminerade sjuksköterskan förväntas att arbeta utifrån de krav som ställs i lagar och författningar samt leda och ansvara självständigt för omvårdnadsarbetet. Sjuksköterskans främsta ansvarsområden är att främja hälsa, förebygga sjukdom, återställa hälsa och lindra lidande. Syfte: Att belysa nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av att börja arbeta inom vården. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats innehållandes elva vetenskapliga artiklar. De vetenskapliga artiklarna hittades genom databassökningar i Cinahl och PubMed, vars kvalitet granskades med hjälp av SBU:s handbok och kvalitetgranskningsmallar. Resultat: Följande huvudkategorier identifierades, Transition, Att vara ny och kollegors betydelse, Tankar om professionen samt Vägen mot upplevd kompetens. Huvudkategorierna bärs upp av tolv olika subkategorier. Konklusion: Yrkesutövningen upplevdes som en svår och utmanande period med blandade känslor såsom förväntan, stress, isolering och rädsla. Mycket på grund av att den nyutexaminerade sjuksköterskan upplevde att det var stor skillnad mellan utbildning och den kliniska verkligheten. Den kliniska erfarenheten i kombination med den teoretiska kunskapen bidrog till ett högre självförtroende och viljan att våga ta plats. Likaså erkännanden och uppmuntran från kollegorna samt positiva upplevelser med patienterna. Den nyutexaminerade sjuksköterskan saknar i början av sin karriär tillräckligt med klinisk erfarenhet och kunskap för att självständigt utöva sin yrkesutövning, och är därmed beroende av stöd från handledare och kollegor.

Syftet med studien är att undersöka hur vårdnadshavare, som för första gången lämnar sitt barn på fritidshemmet, ser på fritidshemmets verksamhet samt vilka uppfattningar och kunskaper de har om de fyra målen i läroplanen. Vi ville även undersöka eventuella likheter och skillnader mellan vårdnadshavarna och läroplanens fyra mål.  För att undersöka detta användes kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sex vårdnadshavare vid två skolor. Resultatet som analyserades utifrån sociokulturell teori visade att barnen tillsammans med andra skulle utveckla sitt lärande inom de olika målen. Språk och kommunikation är ett viktigt verktyg i interaktionen med andra och i de olika aktiviteterna som barnen är delaktiga i på fritidshemmet ansåg vårdnadshavarna. Studien visade på att vårdnadshavarnas förväntningar på fritidshemmets verksamhet stämmer väl överens med vårt uppdrag utifrån läroplanen. Trots att kunskap om läroplanens skrivningar inte fanns hos alla vårdnadshavarna visade resultatet att vårdnadshavarnas förväntningar på fritidshemmets verksamhet stämmer väl överens med fritidshemmets uppdrag.

I denna uppsats presenteras en glimt av upplevelserna och förväntningarna hos förstaårselever på gymnasiet som studerar musik. Syftet med studien är att bidra till en tydligare uppfattning kring hur sångelever ser på sånglektioner i början av deras utbildning samt vad de förväntar sig från deras lektioner och av sångpedagogerna. För att få fram ett material för studien så har elever som går sin första termin på estetiska programmet med inriktning musik intervjuats. Därefter har Interpretative Phenomenological Analysis använts för att analysera materialet. Den fenomenologiska grunden i detta teoretiska ramverk erbjuder ett neutralt perspektiv där förutfattade meningar i så stor utsträckning som möjligt plockas bort. Detta görs i syfte att få en så bred och tydlig bild av elevernas egna tankar och upplevelser som möjligt. Resultatet visar att eleverna är medvetna om sin egen utveckling men att de upplever att de saknar kunskap inom området och att sångpedagogen kan bidra med kompetens och ett kritiskt öga i syfte att underlätta deras utveckling som sångare. De huvudsakliga områdena av undervisningen som eleverna tar upp som viktiga är: feedback, en bra relation till sångpedagogen samt en tydlig struktur på undervisningen där elevernas utveckling och individuella förutsättningar står i fokus.

The focus of this study is to examine how schoolteachers talks about the relation between the level of expectations and the identity construction of school students.  Teachers expectations is a recurring concept in the school world and in the Swedish school law. It is highly recommended in the teaching processes that teachers should have high expectations on their students. Individuals understands and interpret the concept of expectations in different ways according to their own values, standards and norms. The aim in this study is to clarify what discourse is common or used among teachers. Two discourses where identified in the analysis of teachers construction of expectations in relations to students in ground school and also of their social background. Since 2009 results from the Pisa test shows that Swedish schools are progressing a big gap between the students that achieves and those who doesn`t. It also shows that the students who is preforming the worst results are those whom lives and goes to school in a socioeconomic disadvantaged area. Through this study it can be visible how  the grade of a teachers expectations forms by the way a child build his or her own identity towards the world. The data is collected through semi-structured interviews with four teachers. The analyses are based on a discursive psychological analysis. This study shows that teachers speaks and understands different of expectations but a discourse of goals and achivements is clear and a part of a political school discourse.  It also appears that, depending on the students background, the teacher can change the grade of the expectation and refers to pupils from a socio economic disadvantage areas as poorly impaired students.

Syftet med denna kvalitativa undersökning är att få en djupare förståelse om vilka förväntningar som finns mellan lokala HR och första linjecheferna i offentligsektor. Det kommer att belysas utifrån samarbete, deras olika yrkesroller, kommunikation och kompetens. Det har genomförts sex stycken interjuver med olika lokala HR. Det har använts ett godtyckligt urval som är en form av strategiskt urval. Respondenterna fick svara på ett antal frågor från en semistrukturerad intervjuguide. Studien har utgått från teorier om HR-rollens förändring under det senaste decenniet och även teorier om HR-rollen samt chefsrollen. Slutligen har allt knutits samman med teorier om kommunikation, förväntningar och kompetens. Dessa användes sedan för att analysera det empiriska materialet. Undersökningens resultat visade att den stora förväntningen ur ett HR perspektiv på samarbetet med linjecheferna, var att linjecheferna hade ett förtroende för de lokala HR. Men även att de lokala HR hade en möjlighet att vara delaktiga, att det finns en framförhållning i deras arbetssätt, kunna bygga en relation med cheferna samt att ha kontinuerlig kontakt. Den andra delen av förväntningarna var att de lokala HR hade ett behov av tydlighet i sin egen roll men även i chefsrollen för att kunna nå ett bra samarbete. Den tredje delen av förväntningarna var att det fanns en stor kompetensspridning i chefsrollen och att cheferna inte visste hur de skulle använda sig av HR. Men även att HR själva inte förstod chefsrollen fullt ut. Slutligen framkom en förväntning på den organisatoriska kontexten utifrån HR arbetssätt. HR ville arbeta mer proaktivt och ha en tydlig ansvarsfördelningen mellan yrkesrollerna och slutligen nämns det hur organisationen ser på HR.

Bakgrund: The Big Four anses, likt tidigare år, vara en bland de 100 mest attraktiva arbetsgivarna i Sverige vilket indikerar att det fortfarande är av stort intresse att arbeta med revision. Att arbeta med revision innebär att alla anställda arbetar tillsammans, och en revisor kan ses som en länk mellan det företag som de reviderar och företagets intressenter. Titeln auktoriserad revisor är skyddad och kräver dels en teoretisk- och en praktisk utbildning som ges från en ekonomiutbildning samt teoretisk och praktisk erfarenhet på en revisionsbyrå. Tidigare forskning har belyst problematiken mellan olika uppfattningar kring förväntningar från revisionsbyråer och nyutexaminerade ekonomers kompetens. Problemformulering: Vilket gap existerar mellan revisionsbyråers förväntningar och nyutexaminerade ekonomers erhållna kompetens, ställt mot den kompetensen som erhållits från en ekonomiutbildning på kandidatnivå? Syfte: Studien syftar i att utforska hur väl förbereda nyutexaminerade ekonomer är utifrån revisionsbyråernas förväntningar på deras kompetens. Samt om det finns en eventuell avsaknad på den förväntade kompetensen ställt mot akademins utbildning, genom att undersöka om den kompetens som nyutexaminerade ekonomer erhållit från sin utbildning överensstämmer med vad medlemmar i redovisningskollegiet anser att de ska ha erhållit vid examen. Metod: I studien har en kvalitativ metod använts och det empiriska materialet samlades in genom semistrukturerade intervjuer. De intervjuade informanterna representerar tre olika grupper: rekryteringsansvariga, revisorsassistenter samt medlemmar i ett redovisningskollegie på en högskola. Resultat och slutsats: Studiens resultat visar att det finns en förväntan på att de nyutexaminerade ekonomerna ska besitta grundläggande redovisningskunskaper samt att det finns en klyfta mellan vilka färdigheter som ska erhållits vid examination från en ekonomiutbildning på kandidatnivå och vilka som därefter uppnås på revisionsbyråerna. Detta leder fram till att en förändring måste ske, antingen av utbildningsplanen eller av innehållet i utbildningen. / Background: As in previous years is The Big Four considered one of the 100 most attractive employers in Sweden, which indicates that it is still of great interest to work with auditing. Working with auditing means a teamwork, and an auditor can be seen as a link between the company they audit and the company's stakeholders. The Swedish title for certified public accountant is protected and requires both a theoretical and a practical education, in the form of bachelor’s degree in economics and additional theoretical education according with RI studies curricula and practical at an auditing firm. Previous research has highlighted the problem of differing perceptions of expectations from audit firms and the skills of newly graduated economists. Question: What gap exists between the auditing firms expectation and graduate economics view of acquired competence, compared to the competence gained from an bachelor of economics? Purpose: The study aims to explore how well prepared newly graduated economists are based on the auditing firms expectations of their competence. As well as whether there is a possible lack of the expected competence placed against the education of the academy, by examining whether the skills that newly graduated economists obtained from their education correspond to what members of the accounting college believe they should have obtained at the degree. Method: In this study, a qualitative method was used, and the empirical material was collected through semi-structured interviews. The interviewees interviewed three different groups: recruiters, assistant auditors and faculty members of the Accounting College of a university. Results and conclusions: The results of the study shows that there is an expectation, that the newly graduated economists should possess basic accounting knowledge and that there is a gap between the received competences obtained at the examination from the bachelor studies and which are subsequently obtained at the accounting firms. A change needs to be made, either by the educational plan or by the content of the education.

Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskors upplevelse av det interna psykologiska kontraktet under Covid-19 pandemin, samt i vilken utsträckning det psykologiska kontraktet upplevs vara uppfyllt av arbetsgivaren. En kvalitativ metod användes och nio semistrukturerade intervjuer genomfördes med offentlighetsanställda sjuksköterskor på fyra olika arbetsplatser inom vården i mellansverige. Intervjuerna analyserades genom en induktiv tematisk analys vilket resulterade i tre huvudteman med sex tillhörande underteman. Huvudresultatet visade att deltagarna upplevde god kommunikation, autonomi och chefernas stöd som centrala delar i deras psykologiska kontrakt. Rätt förutsättningar såsom arbetsmiljö, utbildning och utrustning var även delar av kontraktet som uppskattades av sjuksköterskorna. De upplevde att deras arbetsgivare generellt levt upp till deras förväntningar men att de ökade kraven som orsakades av Covid-19 pandemin resulterade i ouppfyllda psykologiska kontrakt . Detta påverkade deltagarna negativt och orsakade stress , minskad arbetsglädje, ohälsa och i vissa fall uppsägningar.

The aim of this study was to investigate secondary education students’ experiences of inhabiting and expanding in dance education. The method used was semi-structured interviews and queer phenomenology was the theoretical approach. The results showed that students experience many expectations in dance lessons. The expectations are mainly about being seen (and judged) and about what one's body can do. The results also showed that the dance studio as an arena enables students to physically inhabit and expand in dance education through stable social relationships and a focused and permissive work climate.