Title: The implied contracts. Nurses experience of psychological contracts.          The purpose of the study was to investigate nurses experience of the psychological contract. An inductive thematic analysis was used where nine semi-structured were conducted with nurses at a hospital in Sweden. The study resulted in six main themes: Clear tasks, Content of the employment relationship, The role of communication, Well-being, Responsiveness and Lack of resources. The working days were regulated by the employment contract, but extra tasks may appear and those were regulated by the psychological contract. The nurses’ expectations in their employment were honesty, responsiveness, and a knowledgeable manager. The communication with the manager was perceived as good, but previous experiences show poor communication. Good well-being in the nurses’ department contributed to the nurses staying, despite considerations about changing employee. They have experienced breach of contract, such as lack of feedback, responsiveness, and broken promises from the employer. They expected more resources such as education and salary. The study can contribute to understand nurturing nurses’ psychological contracts for a functioning employment.

Studiens syfte var att undersöka blivande sjuksköterskor upplevelser av arbetsgivarattraktivitet. En kvalitativ metod användes och åtta semistrukturerade intervjuer genomfördes med sista årets sjuksköterskestudenter i Sverige. Intervjuerna analyserades genom en induktiv tematisk analys vilket resulterade i tre huvudteman och sju tillhörande underteman. Resultatet indikerade att möjligheten till kollegiala relationer, struktur i vardagen och relationen med chefen är tre viktiga aspekter i hur sjuksköterskorna definierar arbetsgivarattraktivitet. Det framkom att ett öppet arbetsklimat och stöd från kollegorna värderades högt. Vidare framhöll respondenterna önskemål om en rimlig arbetsbelastning, vilket kan påverkas av schemats utformning. Vikten av utvecklingsmöjligheter betonades också. Ytterligare framhöll respondenterna en önskan om en chef som visar ett intresse för personalen genom att inneha ett individanpassat ledarskap, vara närvarande samt ha god återkoppling till personalen. Studiens resultat kan bidra till hur arbetsgivare inom vården kan skapa en attraktiv arbetsmiljö för att rekrytera och behålla sjuksköterskor. / The purpose of the study was to investigate the experiences of prospective nurses regarding employer attractiveness. A qualitative method was used, and eight semi-structured interviews were conducted with final year nursing students in Sweden. The interviews were analyzed using an inductive thematic analysis, which resulted in three main themes and seven sub-themes. The result indicated that the opportunity for collegial relationships, daily structure, and the relationship with the employer are three important aspects in how nurses define employer attractiveness. It was found that an open work climate and support from colleagues were highly valued. Furthermore, respondents expressed a desire for a reasonable workload, which can be influenced by the design of the schedule. The importance of development opportunities and feeling valued was also emphasized. Additionally, respondents expressed a desire for a leader who shows interest to the staff through individualized leadership, being present, and providing good feedback to the staff. The study contributes to understanding how healthcare employers can create an attractive work environment to effectively recruit and retain future nurses.

Denna studie undersöker kunders totalt upplevda servicekvalitet gällande enfastighetsmäklare och hans eller hennes tjänster. Syftet är att undersöka det upplevda värdethos privatpersoner som har köpt eller sålt en privatbostad via en fastighetsmäklare. Även hurkunder utvärderar och fattar beslut i ett framtida val av fastighetsmäklare kommer attundersökas. Studien bygger på en så kallad gapanalys som är utformad av Parasuraman et al.(1985). Med hjälp av denna modell kan skillnader mellan förväntningar och den faktisktupplevda servicekvaliteten kunna mätas. Med denna undersökning vill vi identifiera de hinderoch förbättringar som krävs för att främja kompetens och kunskap inomfastighetsmäklarbranschen. Studien är baserad på en kvalitativ forskningsmetod därsemistrukturerade intervjuer har använts. Totalt har tio intervjuer genomförts, fem medsäljare och fem med köpare. Resultatet visade att kunder ville att fastighetsmäklaren blandannat skulle vara kommunikativ, besitta kunskap, ha en personlig kemi, vara professionell,trevlig, ärlig, trygg, tillmötesgående samt ge ett bra första intryck. Resultatet visade även påen markant skillnad i säljarnas respektive köparnas förväntningar där säljarna har mer fokuspå ärlighet, personkemi och bra slutpris, medan köparna lägger mer fokus vidfastighetsmäklarens kunnighet. Slutligen visar studien att det kan uppstå ett så kallat “gap”mellan förväntad och upplevd servicekvalitet beroende på om man har fått en positiv ellernegativ total upplevelse. / This study investigates customers' overall perceived service quality regarding a real estateagent and his or hers services. The purpose is to examine the perceived value amongindividuals who have bought or sold a private residence through a real estate agent. The studyexplores how customers evaluate and make decisions in a future choice of real estate agent.The study is based on a so-called gap analysis developed by Parasuraman et al. (1985). Thismodel allows measuring the differences between expectations and the actual perceivedservice quality. Through this study, we aim to identify the barriers and improvementsrequired to promote competence and knowledge within the real estate brokerage industry.The study is based on a qualitative research method using semi-structured interviews. A totalof ten interviews were conducted, five with sellers and five with buyers. The results showedthat customers wanted the real estate agent to be communicative, knowledgeable, have apersonal chemistry, be professional, friendly, honest, trustworthy, accommodating, and makea good first impression. The results also revealed a significant difference in expectationsbetween sellers and buyers, with sellers placing more emphasis on honesty, personalchemistry, and a good final price, while buyers focused more on the agent's expertise. Finally,the study demonstrates that a "gap" can occur between expected and perceived service qualitydepending on whether one has had a positive or negative overall experience.

This study aims to examine what factors retailers and real estate owners deem important in the process of determining expected rent levels in today's climate within retail where e-commerce is growing at a quick pace. The elements of the research questions stand on the foundation of the theory of rational expectations as well as the theory of anchoring. The method used is of qualitative nature where a case study consisting of two cases have been conducted. One in which interviews with representatives from three geographically distinct selected shopping centres have been carried out and another in which representatives from well-established retail companies have been interviewed. From these two case studies, insights regarding the existing discrepancy between the two parties, retailers and real estate owners, have been gathered. It is concluded that expectations about the future have significant impact in rent negotiations and that differences in expectations might be adding to the existing discrepancy. Moreover, results of the study indicate that retailers and real estate owners might be subject to self-inflicted anchoring in rent negotiations. The study contributes to research in further generalizing two well established theories by providing insights on how the rational expectations' theory as well as the anchoring theory could be applied on rent negotiations. / Denna studie syftar till att undersöka vilka faktorer butiks- och fastighetsägare anser vara viktigast i att bedöma förväntade hyresnivåer mot bakgrund av dagens klimat inom fysisk handel där e-handel tar marknadsandelar. Studien tar avstamp i teorin om rationella förväntningar samt teorin om anchoring. Metoden som har använts är av kvalitativ natur där två fallstudier har utförts. En fallstudie där intervjuer med representanter från tre geografiskt skilda köpcentrum har utförts samt en fallstudie där intervjuer har genomförts med representanter från väletablerade butikskedjor. Genom dessa två fallstudier har insikter gällande den upplevda diskrepansen mellan de två parterna utkristalliserats. Det går att konkludera att förväntningar om framtiden har en betydande påverkan på förväntade hyresnivåer och att en anledning till den ovan nämnda diskrepansen kan vara att förväntningarna om framtiden skiljer sig parterna emellan. Dessutom visar resultaten av studien på att butiks- och fastighetsägare, i vissa fall, kan vara föremål för en självförvållad anchoring-effekt vilket innebär att de blir låsta vid vissa hyresnivåer i samband med hyresförhandlingar. Den här studien bidrar till forskningen i att ytterligare generalisera två väletablerade teorier genom att ge initial vägledning i hur teorin om rationella förväntningar samt anchoring kan tillämpas på hyresförhandlingar.

Syftet med studien är att belysa professionella inom missbruksvården och deras uppfattning om kvinnor i könsblandad behandling avseende könskodade förväntningar, stigmatisering och kvinnligt föräldraskap. Närmare hur professionella resonerar kring könskodade förväntningar på kvinnor i könsblandad missbruksbehandling, hur professionella uppfattar stigmatisering av kvinnor i missbruk och hur professionella uppfattar kvinnligt föräldraskap i missbruk, ger kunskap om kvinnor i könsblandad behandling. Studiens metodologiska utgångspunkt är hermeneutisk med en kvalitativ forskningsansats. Sex stycken semistrukturerade intervjuer har genomförts med yrkesverksamma inom missbruksvården. Studiens resultat har visat att det ställs andra förväntningar på kvinnor än män i missbruk och att kvinnor i missbruk utstår stigmatisering i högre utsträckning än män vilket även visar sig i en könsblandad behandling. Resultatet har även visat att kvinnor med missbruk stigmatiseras i hög grad i sin roll som förälder. Hirdmans genussystem och Goffmans stigmateori har använts för att analysera studiens empiriska data.

Denna studie syftar till att undersöka vad vårdnadshavare och skolledare förväntar sig av högstadieundervisningen i sexualitet, samtycke och relationer. Undersökningen utgjordes av en kvantitativ studie med inslag av kvalitativ analys. Genom webbenkäter undersöktes vilka förväntningar skolledare och vårdnadshavare hade på undervisningen samt om det fanns skillnader mellan dessa. 37 vårdnadshavare och 12 skolledare, besvarade enkäten som sedan analyserades. Resultatet visade att endast en av tolv skolledare har utbildning inom kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer. Ett annat fynd var att endast 2 av 37vårdnadshavare förmodade att undervisningen ingick från årskurs 1. En gemensam förväntan i båda urvalsgrupperna var att undervisningen främst behandlas inom ämnet biologi. Studiens slutsatser visade att vårdnadshavarna generellt sett saknade kännedom om vad som kan förväntas ingå i undervisningen och hade begränsade kunskaper om innehållet i läroplanen och värdegrunden i den. Studien visade även att samverkan mellan yrkesverksamma i skolan och elevens hemmiljö kan främja utvecklingen av en individuell sexualsyn.

Under det senaste decenniet har antalet unga med psykisk ohälsa ökat i Sverige. Det finns ingen säker förklaring av vad denna ökning beror på, men rapporter från bland annat Folkhälsomyndigheten antyder att skolmiljön, skolstress och betygssystemet kan vara bidragande faktorer. Denna uppsats syftar till att undersöka hur skolkuratorer upplever förväntningar på sitt arbete och samverkan med elevhälsans professioner och lärare, och hur det påverkar arbetet. Studien har en kvalitativ ansats och utgår från semistrukturerade intervjuer med sex yrkesverksamma skolkuratorer. Materialet analyseras med tematisk analys. Resultatet visar att skolkuratorerna generellt har en positiv upplevelse av förväntningar och samverkan inom elevhälsoteamet. Förväntningarna från elevhälsoprofessionerna upplevs till stor del stämma överens med den egna bilden av skolkuratorns yrkesroll och arbetsuppgifter. Däremot är de mindre nöjda med samverkan och förväntningar från lärare. Samtliga skolkuratorer ger exempel på orimliga förväntningar som de upplevt, men dessa går inte att knyta till en viss profession. Hur väl förväntningar och samverkan speglar skolkuratorns yrkesroll påverkas av flera organisatoriska faktorer, däribland elevhälsans ledning och skolkuratorns anställningsform. Tydliggörande av yrkesrollen konstateras viktigt för att öka skolkuratorns handlingsutrymme och bidra till förväntningar som stämmer bättre överens med skolkuratorns egen bild. Skolkuratorerna upplever att de inte kan arbeta främjande och förebyggande i den utsträckning som de önskar, vilket uttrycks som en konsekvens av både orimliga förväntningar och bristande samverkan.

Lärare är hårt belastade på arbetet och den vanligaste orsaken till långvarig sjukdom bland lärare är psykiska sjukdomar som reaktion på svår stress. Kvinnliga lärare upplever mer stress än sina manliga kollegor. Föreliggande studies syfte har varit att skapa förståelse för hur kvinnliga högstadielärare upplever sin arbetsplats och vidare undersöka vilka genuskodade skillnader och förväntningar de upplever i sitt arbete. Studiens metodologiska utgångspunkt är hermeneutik med en kvalitativ ansats, där vi genomförde semistrukturerade intervjuer med sju kvinnliga högstadielärare. För att analysera insamlad empiri har vi utgått från Karasek och Theorells (1990) krav, kontroll- och stödmodell samt Ackers (1990) begrepp könade organisationer. Resultatet visar att kvinnliga högstadielärare upplever höga och ohanterliga arbetskrav, vilket genererar obalans mellan komponenterna krav, kontroll- och stöd i sitt arbete. Detta leder till en ohälsosam stressnivå som gör att lärarna inte upplever arbetstillfredsställelse på sin arbetsplats. Resultatet visar också att kvinnliga högstadielärare uttrycker olika genuskodade förväntningar och skillnader. Det framkom att elever uppför sig olika mot manliga eller kvinnliga lärare där de manliga lärarna blir bemötta med mer respekt. De kvinnliga högstadielärarna förväntas ha ett mer omhändertagande arbetssätt. Dessa karaktärsdrag är kompetenser som inte uppmärksammas på samma sätt som hos en manlig lärare utan de ses vara naturligt medfödda hos kvinnorna.

Dagligen sker flera vårdmöten mellan patient och akutsjuksköterska. Det åligger akutsjuksköterskan att bedöma och prioritera patienterna som söker vård på akutmottagningen. Det sker vanligtvis i triage och de patienter som bedöms som icke akuta kan i många fall hänvisas och få vård på annan vårdinstans. Denna studie ämnar undersöka hur vårdmötet påverkas av att akutsjuksköterskan hänvisar patienter ifrån triage. Syftet var att utforska tillgänglig evidens om hur hänvisningar av patienter påverkar vårdmötet med akutsjuksköterskan i triage på akutmottagningen och hänvisningens konsekvenser. Metoden som användes för att besvara syftet är en integrativ litteraturstudie. Tillgänglig forskning som svarade mot syftet inhämtades ur databaserna Cinahl, PubMed och Scopus. Efter urval kvalitetsgranskades 11 artiklar som inkluderades i studien. Data analyserades och resulterade i fyra subteman och två teman. Temat Närvaro i vårdmötet med två subteman Utmaning för akutsjuksköterskan att hjälpa patienten till rätt vård och Patientsäkerhet samt temat Tillgänglig vård med två subteman Förväntningar vid vårdmötet och Förutsättningar att få tillgång till vård. Vårdmötet har en stor betydelse för både patienten och akutsjuksköterskan och påverkar både fortsatt vård och akutsjuksköterskans möjlighet att ge vård. Det är viktigt att möta varje enskild patient och utgå ifrån en personcentrerad vård för att möjliggöra bra vård för patienten men även för att hänvisa patienter på ett bra sätt där vårdmötet inte blir påverkat negativt. Akutsjuksköterskan behöver ha tid för att kunna genomföra ett bra patientmöte. Genom att hänvisa icke akuta patienter så kan tid och resurser frigöras vilket kan resultera i mer resurser för varje patient, minskad belastning för personalen, säkrare vård och kortare väntetider för patienterna.

Detta examensarbete bygger på en studie av årskurs 9 elevers prestationer i matematik relaterade till deras förväntningar. Syftet med studien var att se om förväntningar om uppgifters svårighet kan påverka elevernas resultat och om denna påverkan skiljer sig åt mellan elever med olika betyg. Studien som gjordes var en experimentell och kvantitativ jämförelsestudie mellan två klasser på en medelstor skola i södra Sverige. Klasserna fick göra exakt samma prov men fick innan olika information om provets svårighet för att ge dem olika förväntningar. De olika klassernas resultat jämfördes och analyserades med hjälp av SPSS. Resultatet tyder på en viss skillnad mellan grupperna relaterat både till förväntningar om svårighet och till elevernas förkunskap i matematik. De elever som hade högre betyg i matematik presterade i större utsträckning bättre när de förväntades ha svåra uppgifter medan de med lägre betyg presterade bättre när de trodde att uppgifterna var lätta.