Studien undersöker förskolans pedagogers förväntningar på specialpedagogens uppdrag och yrkesroll. Syftet med studien är att undersöka om förväntningarna stämmer med examensordningen för specialpedagoger. Specialpedagogens yrkesroll formas i mötet med verksamheten.  Förhoppningen är att klargöra vilka förväntningar som ställs på specialpedagogen i det kommande uppdraget. För att få svar på vilka förväntningar som råder så har en kvantitativ metod använts i form av enkät. Urvalsgruppen består av verksamma pedagoger i förskolan. Resultatet visar på att det finns höga förväntningar från pedagogerna i förskolan på specialpedagogens yrkesroll. Förväntningarna gäller dock inte hela bredden av specialpedagogens examensordning.

Problemformulering: Hur har nyanställdas inställning till arbetsgivaren påverkats från tiden innan anställning tills efter en tid i anställning? Syfte: Att kartlägga hur nyanställdas inställning till arbetsgivaren har förändrats genom påverkan av information, erfarenheter, rekryteringsprocess och introduktionsprocess. Metod och teoretisk referensram: Uppsatsen består av en kvalitativ studie med deduktiv ansats. Den teoretiska referensramen som jag har använt mig av innefattar teorier om psykologiska kontrakt och employer branding. Slutdiskussion: I slutdiskussionen presenterar jag förändringen av den nyanställdes inställning till arbetsgivaren genom de olika skeendena; tiden före anställning, rekryteringsprocessen, introduktionsprocessen och efter en tid i anställning. Jag identifierar i vilket skeende inställningen börjar revideras mer tydligt, vilket var i samband med introduktionsprocessen. Jag identifierar vad som påverkar inställningen mest samt orsaker till förändrad inställning. Jag lyfter fram de faktorer som kan leda till eventuell framtida exit. En slutsats utifrån analysen är att trots att inställningen till arbetsgivaren visat sig god kan det finnas underliggande faktorer som verkar demotiverande och senare skulle kunna leda till exit. Genom att både arbetsgivare och anställd tidigt låter outtalade förväntningar bli uttalade och föra en dialog kring dessa ökar möjligheterna att skapa en hållbar relation mellan arbetsgivare och anställd.

Outsourcing av IT innebär att överlåta aktiviteter relaterade till informationsteknologi till en eller flera externa parter och är idag ett utbrett fenomen. Skälen till att outsourca IT varierar och några exempel på vanligt förekommande skäl är att organisationen som outsourcar vill fokusera på sin kärnverksamhet, höja sin kvalitet, sänka riskerna med föråldrad teknologi eller kostnadseffektivisera sin IT genom att köpa kompetens och komponenter från en extern part. När en kund överlåter IT-relaterade aktiviteter till en leverantör ingår de båda parterna i en outsourcingrelation med varandra och båda har förväntningar på och målsättningar för outsourcingrelationen. Förväntningar och målsättningar styr hur kunden och leverantören agerar och spelar en viktig roll för styrkan i outsourcingrelationen. Framgång inom IT-outsourcing kan definieras som att kunden uppnår sina målsättningar med IT-outsourcingen och känner sig nöjd med outsourcingrelationen. En hög andel av de organisationer som outsourcar sin IT uppger sig dock inte vara nöjda. Den outsourcande organisationen uppnår inte sina målsättningar eller upplever outsourcingrelationen som problematiskt. Framgång eller misslyckande inom IT-outsourcing kan förklaras utifrån flera olika faktorer. Syftet med denna uppsats är att analysera IT-outsourcing från kundens och leverantörens perspektiv för att komma fram till vilka kritiska framgångsfaktorer som har påverkat outsourcingens framgång och misslyckande och på vilket sätt. Analysen bygger på en kvalitativ undersökning som har genomförts i form av en fallstudie av en outsourcingrelation mellan en kund och en leverantör, där personer från båda parterna har intervjuats. De kritiska framgångsfaktorer som analyseras är: Val av aktiviteter, Strategi, Val av leverantör, Undvikande av oförutsedda Kostnader, Personal, Avtal, Partnerskap, Styrning av leveransen och Uppföljning av leveransen. Dessa framgångsfaktorer analyseras mot bakgrund av de förväntningar och målsättningar som kunden och leverantören haft i outsourcingrelationen. Resultatet av fallstudien visar att Val av aktiviteter, Strategi, Undvikande av oförutsedda kostnader, Personal, Avtal, Partnerskap och Styrning i hög grad påverkade målsättningarna och Kundens nöjdhet med outsourcingrelationen. Eftersom studien har genomförts på en enda outsourcingrelation går det inte att generalisera slutsatserna till att gälla alla förhållanden, men de bidrar till en ökad förståelse kring interaktionen mellan parterna i outsourcingrelation där båda förhåller sig på sitt sätt till de framgångsfaktorer som nämns i litteraturen kring IT-outsourcing. Ytterligare en möjlig framgångsfaktor som inte nämndes i den genomgångna litteraturen framkom i intervjuerna: Intern styrning hos leverantören.

Syftet med denna studie är att undersöka hur instrumentallärare i kulturskolan uppfattar och tolkar begreppet förväntningar. I bakgrundskapitlet tas tidigare forskning och litteratur som berör området förväntningar upp.  Som metod användes enskilda semistrukturerade fenomenografiska intervjuer med fem informanter. Studiens teoretiska utgångspunkt är fenomenografi.  Resultatet visar att begreppet förväntningar uppfattas på olika sätt men att det också finns likheter mellan informanternas synsätt. Förmågan att anpassa förväntningarna efter elevens ambition och mål är något som samtliga informanter beskriver. Eftersom uppfattningarna är formade utifrån informanternas levda erfarenhet finns det även variationer i deras sätt att beskriva förväntningarnas påverkan. Erfarenhet ses av informanterna som en viktig del i att lära sig att ha rimliga förväntningar på eleverna. Studien visar även att förmågan att anpassa förväntningarna efter situationen är viktigt för att undanröja hinder i undervisningen. Att inspirera eleverna att själva ta kontrollen över sin utveckling ses också som viktigt och kan påverkas av lärarnas förväntningar enligt informanterna. Avslutningsvis diskuteras delar av resultatet i förhållande till tidigare forskning och litteratur inom området förväntningar. / The purpose of this study is to through the lens of phenomenography explore how instrumental teachers in the Swedish music school perceive the concept of expectations. The background chapter describes previous research and literature in the field of expectations. Semi-structured qualitative interviews were used as the method of analysis and five informants were interviewed. Phenomenography was applied as both the theoretical foundation and analytical tool. The result reveals that the concept of expectations is perceived differently, however with certain similarities as well. The ability to adapt the expectations to the student's ambitions and goals turned out to be pertained by all informants. The informants have different ways of describing the impact of expectations, since they are formed based on the informed experience of the informant. According to the informants, experience is seen as an important and part of learning in terms of having reasonable expectations for the students. Furthermore, the study shows that the ability to adapt expectations to the situation is important in eliminating obstacles in teaching. Inspiring students to take control of their development themselves is also seen as paramount. This can be influenced by the teachers' expectations, according to the informants. In conclusion, key-findings are discussed in relation to previous research and psychological literature on expectations.

Bakgrund: ​Tjänstesektorn växer i takt med att svenskar spenderar mer pengar än någonsinpå restaurangbesök. Hur färgsättning i ett servicelandskap påverkar förväntningar av ett restaurangbesök är mindre studerat. Förväntningar på ett restaurangbesök kan skapas genom exempelvis marknadskommunikation såsom sociala medier. Restauranger marknadsförs ofta genom sociala medier där bilder på servicelandskapet florerar. Denna studie ämnar således att undersöka färgsättning av restauranger och dess inverkan på förväntad servicekvalitet, där även skillnader mellan män och kvinnor studeras. Syfte: ​Denna studie syftar till att klargöra skillnaderna mellan förväntningar på en restaurangs servicekvalitet, beroende av färg på interiören som framträder i bildmaterial. Forskningsfrågor: Vilka skillnader ger varm eller kall färgsättning, av interiören i en restaurang, på förväntningar av servicekvalitet? Vilka är skillnaderna mellan män och kvinnors förväntningar på servicekvalitet när färgsättningen av interiören är varm eller kall? Metod: Frågeställningen ligger till grund för det kvantitativa metodvalet. Studien utgår frånen hypotetiskt-deduktiv ansats, där ett antagande om verkligheten presenteras i tre ​hypoteserbaserade på teori. Primärdatan har samlats in genom en webbenkät, där 452 respondenter utgör det empiriska materialet, vilka ligger till grund för dataanalys. Analysen genomfördes i programmet SPSS för att mäta skillnader genom Paired samples T-test samt Anova. Resultat och slutsats: Studiens resultat pekar på att färg påverkar kundens förväntningar av servicekvalitet. Där det finns signifikanta skillnader mellan varm och kall färgsättning av interiören på en restaurang. Vidare kommer en kall färgsättning att skapa högre förväntningar på servicekvalitet än en varm. Resultatet indikerar även en avsaknad av signifikanta skillnader mellan män och kvinnors förväntningar på servicekvalitet vid varierande färger. Teoretiskt och praktiskt bidrag: Studien bidrar med kunskap inom konsumentbeteende, Service Management samt sinnesmarknadsföring genom förståelse för hur färgsättning kan påverka människan. I praktiken kan resultatet från denna studie tillämpas i syfte att stänga gap mellan förväntad och upplevd servicekvalitet. Upplevelsen kan förbättras genom att restaurangägare brukar färgsättning som går i linje med det de kan leverera.

Redovisningsbranschen har utvecklats kraftigt på senare år med hjälp av teknologiska hjälpmedel som möjliggör att en transaktion redovisas samtidigt, eller kort efter den har ägt rum. Detta kommer i sin tur ställa krav på att revisionen anpassar sig till redovisningen genom att vara mer frekvent. Traditionell revision granskar historiska händelser i ett bolag och riskerar att bli förlegad i takt med att redovisningsinformation presenteras i realtid. Syftet med denna studie är att genom ett kvalitativt angreppssätt och ur ett aktörssynsätt skapa förståelse för hur den traditionella revisionsprocessen förväntas påverkas av revision i realtid. Vidare syftar studien till att undersöka vilka skillnader i förväntningarna som finns bland experter inom den svenska revisionsprofessionen. För att uppnå syftet och besvara forskningsfrågorna ”Hur föreställer sig experter inom revisionsprofessionen i Sverige att den traditionella revisionsprocessen kommer påverkas av revision i realtid?” och ”Vilka skillnader i förväntningarna går att urskilja bland experter inom professionen och varför?” har intervjuer genomförts med yrkesverksamma revisorer och med en representant från branschorganisationen FAR. Resultatet visar att experterna förväntar sig att skiftet mot en mer avancerad teknologi kommer att kräva högre IT-kunskap. Stickprovskontroller förväntas försvinna i takt med att hela populationer går att testa. Revisionsberättelsen förväntas tappa sin relevans då information säkerställs löpande under räkenskapsåret. Experterna är dock inte överens om hur vissa processer påverkas av revision i realtid. Det tycks finnas både positiva och negativa förväntningar om huruvida revision i realtid kommer att bli verklighet för den externa revisorn. De negativa förväntningarna tycks grunda sig på föreställningar att realtidsrevidering bör skötas internt inom företaget och således inte påverka den externa revisorn. Detta bedöms vara en av orsakerna till att utvecklingen mot revision i realtid tenderar att gå långsamt men kan även förklaras av en institutionell ovilja till förändring.

Syftet med den föreliggande studien är att öka kunskapen om några förskolepedagogers syn på genus samt synliggöra eventuella skillnader mellan pedagogernas reflektioner om genus och deras bemötande av barnen i förskolan. Det är en kvalitativ studie och det insamlade materialet är i form av intervjuer och observationer. Vi har studerat fem pedagoger på två olika förskolor. Den teori som väglett oss vid analys och bearbetning är feministisk poststrukturalism och dess centrala begrepp. Vårt resultat visar att pedagogernas bemötande av barn kan vara mer eller mindre genusmedvetet. I intervjuerna talade pedagogerna om genus och genusarbete som något viktigt. Det vi kunde se under våra observationer var dock att teori och praktik inte alltid samspelar. Resultatet visar även på faktorer som kan underlätta samt försvåra genusarbetet på förskolan. En av de faktorer som underlättar genusmedvetandet är fortbildning av pedagogerna. En del slutsatser vi kan dra är att pedagogerna vill arbeta genusinriktat men att arbetsrelaterad stress kan försvåra detta.

Bakgrund: Under BB-tiden ska barnets och föräldrars hälsa och välbefinnande främjas och tillgodoses efter familjens behov. Barnmorskan ska stärka föräldraparet i föräldrarollen, samt stödja och främja amningen. Syfte: Att beskriva föräldrars förväntningar och upplevelser av BB-tiden. Metod: En kvalitativ metod användes och datainsamlingen utfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Urvalet bestod av föräldrapar som rekryterats från BB genom ett bekvämlighetsurval. Intervjumaterialet analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Förväntningar hos föräldrapar inför BB-tiden kan utebli eftersom de fokuserar och samlar tankarna inför förlossning. De förväntningar föräldraparen hade var att få praktisk hjälp av vårdpersonalen för att kunna ta hand om sitt barn och känna sig trygga inför hemgång. Majoriteten av föräldraparen upplevde att de fick stöd från vårdpersonalen och att vårdpersonalen var närvarande. Trots det fanns det en önskan från föräldraparen att vårdpersonalen skulle kunna vara ännu mer närvarande. En positiv upplevelse var också att båda föräldrarna hade möjlighet till ett gemensamt ansvar för barnet under de första dygnen och att de upplevde delaktighet. Slutsats: Föräldrapars upplevelse av BB-tiden tyder på att vården är bra gällande vårdpersonalens kompetens och engagemang. När föräldrar ses som unika individer leder det till att vården blir mer familjecentrerad och individanpassad, vilket kan leda till att föräldrapar känner en ökad trygghet i sitt föräldraskap. / Background: During the postnatal care, the health and well-being of the child and parents shall be promoted and catered for according to the needs of the family. The midwife will strengthen the parent in the parenting role, as well as support and promote breastfeeding. The Aim: To describe parents' expectations and experiences of postnatal care. Method: A qualitative method was used, and the data collection was conducted using semi structured interviews. The selection consisted of parents recruited from postnatal care through a comfort check. Interview material was analyzed using a qualitative content analysis. Results: Expectations of parents in the postnatal care can be lost because they focus and collect the thoughts of childbirth. The expectations that the parents had where to get practical help from the healthcare staff to take care of their child and feel safe before returning home. Most of the parents experiences that they were supported by healthcare professionals and that the healthcare staff where present. Nevertheless, there was a wish from the parents that healthcare staff could be even more present. A positive experience was also that both parents had the opportunity to share responsibility for the child during the first few days and that they experienced participation. Conclusion: Parents experience of postnatal care indicates that healthcare is good in terms of the health and safety of the healthcare staff. When parents are seen as unique individuals, care is becoming more family-centered and individual-adapted, which can result in that parents feel more secure in their parenthood.

The aim with this study is to conduct a text analysis of 40 texts from www.skrivbanken.se . The texts were written by fifteen year old boys and girls in the school subject Swedish. The texts were analyzed from a gender perspective. The differences in contents, the use of concepts, attitudes towards the imposed information and formality were examined.. The theoretical background on expectations on gender roles was used to construct a framework for analyzing the text.  The result shows that there were more differences between the individuals in every sex group rather than between the two groups. The texts are very small in size and therefore it is difficult to make a significant generalization based on them. Differences that the analysis shows, is that the girls used I and we more than the boys. The boys were instead better than the girls at summarizing and giving example in their texts. However, they were not as good as the girls at setting up a letter according to established conventions.  The underlying explanation to the differences is most likely due to teaching and other adults in the pupils’ environment having conscious and unconscious expectations on girls and boys. These expectations in turn contribute their acceptance of these roles. Girls are encouraged to write well and correctly and boys to express their opinions in the classroom, with the result that pupils focus on different things when writing texts.

Syftet med studien är att få en förståelse för hur några elever i grundskolan uppfattar det engelska språket och engelskundervisningen. För att kunna besvara dessa frågor har vi valt att använda en kvalitativ metod, och intervjuat fem stycken elever i vardera av grundskolans år 1, 3 och 5. Frågeställningarna vi utgått ifrån är följande; Hur ser några elevers attityder ut till det engelska språket i grundskolan, förändras de och i sådana fall hur? Hur ser några elevers förväntningar ut, finns det skillnader och eller likheter mellan grundskolans år 1, 3 och 5? Vi har kommit fram till att 14 av de 15 intervjuade eleverna ställer sig positiva till ämnet engelska och dess användningsområden. De anser att det är viktigt att kunna engelska om man ska arbeta och eller åka utomlands men också för att kunna kommunicera med människor med ett annat modersmål. Eleverna i år 1 ser fram emot engelskundervisningen, men tror att den kommer att bli svår. Engelskundervisningen i klassrummet är de flesta nöjda med i år 3 och år 5, men de intervjuade eleverna i år 5 tycker att engelskundervisningen har blivit svårare men den är fortfarande rolig.