<p>Syftet med den här uppsatsen är att utifrån intervjuer med män som arbetar på förskolor och daghem undersöka hur dessa ser på sig själva, sitt yrkesval och hur de upplever att det är att arbeta som man på en kvinnodominerad arbetsplats. Studien är av kvalitativ art och bygger på intervjuer med sex män som arbetar inom barnomsorgen.</p><p>Mot bakgrund av tidigare forskning har vi formulerat ett antal frågeställningar: vilken roll (avsaknad av) spelar homosocialitet för dessa män? På vilket sätt upplever män att de bemöts av motstånd och utmaningar genom sin förflyttning mot traditionellt kvinnokodade arbetsplatser? Vilken typ av motstånd/utmaning upplever de? Upplever dessa män att det finns könskodade förväntningar på dem som män? Upplever de att de representerar en underordnad maskulinitet?</p><p>Vi har i vår empiri funnit svar på detta då våra respondenter beskrivit en saknad av andra män och samspelet med dessa och därmed homosocialitet. Vidare har männen berättat om vad de kallar för ”tvärtomfördomar” som de har upplevt från sina kollegor samt beskrivit fördomar och förutfattade meningar från omgivningen. Respondenterna redogör även för dilemmat de upplever inför påtvingande traditionsbundna könsroller och hur de ska ta ställning till dessa. Männens utsagor har också visat på hur arbete och identitet är sammankopplat och hur den självupplevda manligheten styrs av prestationer, inte minst inom arbetslivet. Detta leder i sin tur till att män inom ett kvinnligt stämplat yrke hamnar i den underordnade positionen och på grund av detta bryter mot den stereotypa mansbilden och representerar därav en annan sorts manlighet.</p>

Syftet med denna studie är att studera hur lärare och specialpedagoger ser på specialpedagogens yrkesroll och funktion i skolan samt att studera vad lärare och specialpedagoger har för förväntningar på specialpedagogiska arbetsinsatser. Vi använder oss av en kvalitativ metod och halvstrukturerade intervjuer som datainsamlingsteknik. I vår studie ingår 15 intervjuer med nio lärare och sex specialpedagoger på sammanlagt sex skolor varav fem är kommunala skolor och en är en fristående skola. Som analysverktyg har vi använt oss av de teoretiska utgångspunkterna specialpedagogiska perspektiv, inkludering samt professionell jurisdiktion. Tidigare forskning visar att specialpedagogens roll innefattar många olika svåröverskådliga arbetsuppgifter, då förväntningarna är höga från många håll. Specialpedagogerna förväntas arbeta mer med elever i behov av särskilt stöd samtidigt som det fordras att de ska utföra mycket administrativt arbete. Specialpedagogerna upplevde både brist på tid och brist på stöd från ledningen. Studiens resultat visar att det finns en skillnad i specialpedagogernas och lärarnas syn på specialpedagogernas arbetsuppgifter. Specialpedagogerna uttrycker att de ägnar en stor del av sin arbetstid åt undervisning medan lärarna tycker att de till stor del ägnar sin tid åt administrativt arbete. Båda yrkeskategorierna upplever att de har möjlighet att påverka fördelningen av det specialpedagogiska stödet, däremot är de inte helt överens om huruvida det specialpedagogiska arbetet är inkluderande eller ej. Båda yrkeskategorierna tycker även att samarbetet dem emellan fungerar bra men lärarna har en önskan om att det kan utvecklas mer. När det gäller specialpedagogernas och lärarnas förväntningar på varandra så finns det en samsyn. Som slutsats konstaterar vi att de båda yrkeskategorierna har en samsyn och förståelse för varandras arbetsuppgifter men att den ändå inom vissa områden skiljer sig åt såsom fördelning av och tidsåtgång för specialpedagogiska arbetsuppgifter samt synen på inkludering av elever i behov av särskilt stöd.

SAMMANFATTNING Bakgrund: Att utbilda sig till sjuksköterska är inte bara en utbildning som slutförs och sedan står där en färdig sjuksköterska, det är en process för många och det händer olika saker som också förändrar sjuksköterskestudenten som människa. Vårdandet av den döende patienten förändrar studentens attityd till vårdandet och studenterna önskar att utbildning i palliativ vård bör ligga med i grunden av sjuksköterskeutbildningen. Studenterna skall kunna förstå både patienten och omvårdnadsprocessen vilket är målet med den verksamhetsförlagd utbildning (VFU). Om inte studenten är väl förberedd inför mötet med den döende patienten, finns risken att studenten undviker dessa möten. De beskriver känslor så som ångest och frustration i samband med palliativ vård. För att höja studenternas upplevelse av palliativ vård är det viktigt att få dela med sig av sina känslor, tankar och upplevelser. Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskestudenters förväntningar av att ge palliativ vård, samt hur en kurs inom ämnet palliativ vård förbereder sjuksköterskestudenten inför sin första verksamhetsförlagda utbildning på sjukhus samt sin kommande roll som sjuksköterska. Metod: Data har samlats in genom en kvalitativ metod med induktiv ansats. Data samlades in under december 2014 på ett universitet i Sverige via en fokusgruppsdiskussion samt genom valda delar ur sjuksköterskestudenters reflektionsuppgifter. Deskriptiv studiedesign har använts. Den insamlade data analyserades genom innehållsanalys. Resultat: Den egna erfarenheten, både personlig och yrkesförvärvad, påverkar sjuksköterskestudentens förväntningar på palliativ vård och det ansågs viktigt att samla erfarenhet av palliativ vård. Studenterna förväntade sig ny kunskap inom palliativ vård dock förväntade de sig inte att bli så berörda som de blev. Känslor och tankar väcktes under kursen och rörde sig från sorg och förtvivlan till glädje och kärlek. Förberedande inför döden beskrevs där döden är något fint där oro och ängslan inte finns. Sjuksköterskan måste kunna kommunicera, detta ansågs som grunden i vården, balans mellan medmänsklighet och professionalitet ansågs viktigt. Sjuksköterskan som arbetar med palliativ vård får inte vara rädd för döden utan att döden ska ses som en normal process där livet bejakas. Alla har samma rätt till god palliativ vård oavsett diagnos eller kultur. En kurs i palliativ vård förbereder studenten inför kommande VFU och den kommande rollen som sjuksköterska och anses som en viktig del i utbildningen. Kursen i palliativ vård fångade intresse för ämnet samt befäste ett redan befintligt intresse. Olika utbildningsformer bör blandas, det viktigaste ansåg studenterna vara tid för reflektion samt att få dela erfarenheter. Studenterna reflekterade över den egna döden samt också anhörigas eventuella död, detta ansågs som viktigt och en del i processen och mognaden. Slutsatser: Sjuksköterskestudenterna som deltog i föreliggande studie beskriver att palliativ vård är ett viktigt och intressant ämne där helhet och trygghet är centralt, där livet bejakas och döden ses som en normal process. Att studenterna får möjlighet till reflektion över känslor och ges möjlighet att reflektera över den egna eller anhörigas eventuella död framträder starkt i resultatet. Studenterna beskriver vikten av varierande utbildningsformer, reflektion och delad erfarenhet är de viktigaste i utbildningen. Förväntningarna på palliativ vård handlar om nyfikenhet på mötet med den döende patienten och dennes anhöriga. / ABSTRACT Background: To train as a nurse is not just an education that is completed and when done there is a nurse ready for everything. There is a process for many students and things might happen that changes the student as a person. Caring for the dying patient changes student's attitude towards nursing. Students wish that education in palliative care should be included in the foundation of nursing. Students should be able to understand both the patient and the nursing process which is the goal of clinical training (CT). Unless the student is well prepared for meeting with the dying patient, there is a risk that the student avoids these meetings. Students describes that they have feelings such as anxiety and frustration associated with palliative care. To raise students' experience of palliative care, it is important to share their feelings, thoughts and experience. Aim: The aim of this study was to illuminate nursing students' expectations of giving palliative care and how dose a course in palliative care prepare the student for their first CT in hospitals and their future role as a nurse Method: Data has been collected through qualitative method with an inductive approach. Data were collected during December 2014 from a university in Sweden through a focus group discussion and through selected parts from the nursing students' reflection data. Descriptive study design was used. The collected data were analysed by qualitative content analysis. Results: The own experience, both personal and professional, affecting nursing student's expectations of palliative care. It was considered important to gather experience in palliative care. The nursing student's expected new knowledge. However, they did not expect to be affected as they were. Feelings and thoughts were raised during the course that moved from sadness and despair to joy and love. Preparatory face of death was described in which death is something beautiful where worry and anxiety do not exist. It was considered important as the foundation of care balance between compassion and professionalism and that the nurse must be able to communicate. The nurse working in palliative care should not be afraid of death. Death should be seen as a normal process where life is affirmed. Everyone have the same right to palliative care regardless of diagnosis or culture. A course in palliative care prepares the student for future CT and the future role as a nurse and is considered as an important part of education. The course in palliative care caught some of the student's interest and strengthened an already existing interest. Different forms of education should be mixed for a good result and most importantly in the education is time for reflection and to share experiences. Students reflected about their own death, and also family member's eventual death, this was considered as important and part of the process and the maturity of the students. Conclusions: Nursing students in the present study discloses that palliative care is important and interesting topic where life is affirmed and death is seen as a normal process. Nursing students get the opportunity to reflect on feelings. Given opportunity to reflect on their own or family members' possible death is what emerges strongly in the results. The students describe the importance of varying forms of training where reflection and shared experience is highlighted as the main components of the program. The expectation of palliative care is about curiosity to meet with the dying patient and his relatives.

Sammanfattning I fokus för denna licentiatuppsats är barns och ungdomars bilder av poliser. Syftet är att beskriva dessa bilder och placera dem i en senmodern samhällelig kontext. Vägledande i beskrivningarna är tre meningsbärande begrepp – föreställningar, erfarenheter och förväntningar – vilka har utkristalliserats ur det empiriska materialet. Utgångspunkten är att bilderna är socialt konstruerade, med hänsyn till maktordning, habitus, sociala positioner och symboliskt kapital. För att förstå den betydelse unga tillskriver poliser är ansatsen därtill kulturellt sociologisk.   Studien bygger på ett enkätmaterial med 1 945 barn och ungdomar utan specifik erfarenhet av kriminella handlingar, i åldern 10-22 år. 35 grundskolor och 11 gymnasieskolor har deltagit och svarsfrekvensen är 58 procent i vardera kommunen. Dessutom genomfördes samtalsintervjuer i grupp med sammanlagt 50 deltagare i direkt anslutning till enkätstudien. Analysmetoden är inspirerad av tematisk analys. Materialet visar att barns och ungdomars uppfattning om Polisen som institution är positiv, men att de är något mer kritiska till Polisen som organisation och betydligt mer kritiska till enskilda poliser. Den övervägande andelen av deltagarna har varit i kontakt med poliser, främst i skolan eller när de har ansökt om pass. Förväntningarna på poliser är att de ska rikta sin verksamhet mot vuxna. Den yngre gruppen, 10-12 år är i större utsträckning, positiva till poliser. Den något äldre gruppen, 13-16 år, är mer negativa, medan den äldsta gruppen, 17-22 år, har en betydligt mer nyanserad bild av poliser. Vidare visar det sig att föreställningar, erfarenheter och förväntningar intimt hänger samman. Föreställningar bygger på olika erfarenheter, vilket i sin tur genererar olika förväntningar mot bakgrund av olika förutsättningar i tillvaron. En del bilder är mer generellt förekommande medan andra framställs främst i mer avgränsade kategoriserade grupper med unga. Ungas bilder kan tolkas som en kamp inom fältet där habitus och symboliskt kapital utgör maktmedel. Om vi väljer att se på unga som seismografer kan deras bilder vara tecken på en allmänt hållen bild av poliser även bland vuxna. Det visar sig också finnas en mystik runt poliser. Samtidigt som de kan upplevas vara i vägen är det spännande att se dem agera i skarpt läge. Skrönor spär på mystiken samtidigt som Polisens sätt att vara förtegna om hur de verkar, bidrar till de bilder vi har av dem. / Children´s and young people´s images of the police                    - a study in two local contexts Abstract This licentiate thesis focuses on children´s and young people´s images of the police. The aim is to describe and analyze these images and place them in late modernity. The starting point is taken in a notion that images are socially constructed, based on structures of power, habitus, social positions and a symbolic capital. To understand the importance of what meaning young people put into the police, the approach also is influenced by cultural sociology. Data were collected through a questionnaire to 1 945 children and young people, aged 10-22 years with no specific criminal experiences, in two local contexts; Karlskrona and Landskrona, two municipalities in the Southern part of Sweden. Conversational interviews were conducted in group sessions with in all 50 children and young people. The quantitative material, processed in SPSS, is used in a descriptive manner. For the interviews, a thematic analysis method was used. Regarding the participants’ images three main themes emerged; conceptions, experiences and expectations. Findings show that these children and young people have positive thoughts about the police as an institution but are to some extent more critical with regard to the police as an organization and far more critical when it comes to individual police officers. Almost all the participants have been in contact with police officers, mostly in school or when they have applied for a passport. Regarding expectations they want the police to focus their efforts on adults.  The children, aged 10-12, are more positive about the police while the group of 13-16 year olds are more negative. To some extent the older group, aged 17-22, are more differentiated. Furthermore, it appears that conceptions, experiences and expectations are closely linked. Conceptions are based on various experiences, which in turn generate various expectations in light of different circumstances in life. Some images are more generally occurring while others mainly are produced in groups of young people. Young people´s images can be interpreted as a struggle within the field where the habitus and symbolic capital constitutes a force. If we choose to look at young people as seismographs, their images can be signs of images of the police even among adults. Ultimately it turns out that there seems to be a mystique surrounding the police. For people it is exciting to see the police in action in real life while the police themselves are secretive about how they operate; which also may contribute to the images we create. And in this study it appears not to be differences worth mentioning between the two local contexts.

The purpose of this study is to perform a description of how parents experience their life in a stepfamily and to examine how the parents experience the involvement from their new partner in the children’s upbringing. The issues are: (i) which expectations do the parent has on their new partner in the role as stepparent to the child, (ii) how active does the parent experience their new partners’ step parenting concerning the stepchild and (iii) how does the parent expect the new family to take shape? A qualitative study has been done through interviews. The participants were sex biological parents, of which four were fathers and two mothers. The theoretical approach and design of this study is science of stepfamilies and of the role of stepparent. This study shows that the expectations the parents have on the stepparents’ involvement in the parenting and how actively the new partner is in the role as stepparent to the children is contradictive. The experience is that the stepparents should act as parents, but not in all matters. The parents thought that the stepparents were inactive in their parenting because they do not do activities alone with the stepchildren and active because of their concerns in the everyday care. The conclusion is that a great deal of insecurity lies in the expectations of how to act as a stepparent and although the purpose with the stepfamily is to imitate the nuclear family this is not possible in reality. / Syftet med denna studie är att genomföra en deskriptiv studie om föräldrars erfarenheter av att leva i en styvfamilj samt undersöka hur ursprungsföräldern uppfattar den nya partnerns involvering i styvbarnens uppfostran. Frågeställningarna är: (i) vilka förväntningar har föräldern på sin nya partner i rollen som barnets styvförälder, (ii) hur aktivt anser föräldern att den nya partnern utövar sitt styvföräldraskap i förhållande till styvbarnet och (iii) hur anser föräldern att den nya familjen bör utformas? Metodvalet är kvalitativt och datainsamling har skett med hjälp av intervjuer. Undersökningspopulationen bestod av sex biologiska föräldrar, varav fyra pappor och två mammor. Vägledande för denna studies teoretiska tolkningsram och design har varit forskning om styvfamiljen samt om rollen som styvförälder. Studien visar att föräldrarnas förväntningar på styvförälderns involveringsgrad i föräldraskapet och synen på hur aktivt styvföräldern utövar styvföräldraskapet är motsägelsefullt. Föräldrarna anser att styvföräldrarnas uppgift är att agera som föräldrar, med förbehållet att det finns frågor där ansvaret bör överlåtas till föräldrarna. Föräldrarna menade att styvföräldrarna var passiva i sitt styvföräldraskap genom bristande aktiviteter ihop med styvbarnen, samtidigt som de var aktiva i styvföräldraskapet genom involvering i styvbarnens vardagsomsorg. Slutsatsen av denna studie är att det finns hög grad av osäkerhet i hur en bra styvförälder bör agera i rollen som styvförälder och trots att målet med styvfamiljen är att efterlikna kärnfamiljen är detta inte praktiskt möjligt.

Uppsatsens titel: Likt en kameleonts skiftningar - en studie om det psykologiska kontraktets förändringar över tid Seminariedatum: 2008-05-29 Ämne/kurs: FEK. Magisteruppsats, Vårterminen 2008 Författare: Annika Lindeberg, Therese Nilsson Handledare: Tommy Jensen Nyckelord: Psykologiskt kontrakt, förväntningar, organisationsstrukturer, tid, brott, överträdelser, kommunikation, förtroende Studie objekt: 2 företag, ett inom bemanningsbranschen och ett som arbetar stationärt Syfte: Vårt främsta syfte med den här studien är att söka en förståelse för hur det psykologiska kontraktet hos medarbetare på företag med olika organisationsstrukturer förändras och utvecklas över tid i en anställning. Ett av våra delsyften är att urskilja likheter eller skillnader av det psykologiska kontraktets utveckling mellan de två studerande företagen. Vårt andra delsyfte är att utröna vilka händelser som bidrar till förändringen av det psykologiska kontraktet hos våra respondenter. Metod: Kvalitativa intervjuer med 12 respondenter. Teoretisk referensram: Teorier inom ämnesområdena det psykologiska kontraktet, typer och faser av psykologiska kontrakt, det psykologiska kontraktet över tid, det psykologiska kontraktet i olika företag Slutsatser: Vår studie indikerar att organisationsstruktur kan vara av betydelse vid överträdelser av det psykologiska kontraktet. Liknande samband gäller vid brott av det psykologiska kontraktet. Respondenters psykologiska kontrakt byggdes initialt upp utifrån information om företagen från vänner och bekanta. Vidare visar vår studie på att olika typer av psykologiska kontrakt förändras över tid. Därav kan det vara av vikt att ta hänsyn till tid vid studier av det psykologiska kontraktet. Det finns fler kombinationer av det psykologiska kontraktet olika typer och faser än vad de befintliga teorierna behandlar.

Syfte: Syftet med denna studie är att bland patienter med långvarig smärta, som är remitterade till en smärtmottagning, undersöka förväntningar avseende det första besöket, i vilken utsträckning patienterna anser att dessa uppfylldes samt att undersöka vilka förväntningar patienterna har på den fortsatta vården och kontakten med Smärtmottagningen. Metod: En empirisk studie med kvalitativ deduktiv ansats. Datainsamling skedde genom att tio personer intervjuades på Smärtmottagningen efter deras första besök. Materialet bearbetades med manifest innehållsanalys. Resultat: Patienter vid Smärtmottagningen hade i olika stor utsträckning förväntningar inför det första besöket och den fortsatta vården. Patienterna ansåg i varierande utsträckning att deras förväntningar på det första besöket hade uppfyllts, dock uttryckte alla patienter att minst någon förväntning uppfyllts. Gällande den fortsatta vården förväntade sig patienterna bland annat smärtlindring, stöd samt att upprätta en kontakt med Smärtmottagningen. Slutsats: Patienter vid en smärtmottagning har förväntningar på vården och att känna till dessa kan underlätta mötet med patienten för sjukvårdspersonalen. Föreliggande studie ger en inblick i tio patienters förväntningar och huruvida de blivit uppfyllda och tyder på att det är av värde att fråga patienter om deras förväntningar. Detta är något som smärtmottagningar kan överväga att implementera i vården. / Aim: The aim of this study was to investigate expectations on the first appointment among patients with chronic pain referred to an outpatient pain clinic. The aim was also to investigate to which extent the expectations on the first appointment were fulfilled and to investigate the patients’ expectations on the continuing care and contact with the outpatient pain clinic. Method: An empirical study with qualitative design was used. The data was collected through interviews with ten patients after their first appointment at the clinic. Data was processed using manifest content analysis. Result: The patients had expectations in various extents prior to their first appointment and on the further care. The patients thought that their expectations were fulfilled to various extent, however all patients expressed that at least one expectation had been fulfilled. Regarding the continuing care the patients expected, among other things, to receive functioning pain treatment and support as well as to establish a contact with the outpatient pain clinic. Conclusion: Patients have expectations and awareness of these among the medical staff might facilitate the meeting between the medical staff and the patient. This study provides an insight in ten patients’ expectations and to which extent they have been fulfilled. The study also suggests that it would be of value to ask patients about their expectations, which outpatient pain clinics can consider implementing.

Inom en industri visade det sig i den årliga medarbetamätningen att i påståendet ”Jag är motiverad i mitt arbete” var det en avdelning som hade en stor andel som instämde i påståendet medan på en annan avdelning var det ytterst få som instämde i påståendet. Därför ville företaget få det närmare undersökt vad denna skillnad i motivation kunde bero på. Syftet med studien var att genom en totalundersökning av två arbetsgrupper, ta reda på hur de anställdas inställning till arbete generellt, vilka förväntningar de hade på arbete och hur de såg på det arbete som de har idag för att undersöka om detta kunde förklara skillnader i motivation mellan de två arbetsgrupperna. Data samlades in genom en enkät. Det visade sig att skillnaden i motivation troligen kunde förklaras av uppfyllda förväntningar på arbete och av vilken pliktkänsla de anställda hade. Det fanns ett samband mellan upplevda förväntningar och pliktkänsla där, utifrån teorier, upplevda förväntningar påverkar pliktkänslan.

Bakgrund: I Sverige har sjuksköterskeprogrammet under åren genomgått ett flertal reformer för att anpassas efter de förändrade behoven av hälso- och sjukvård. År 1993 blev sjuksköterskeutbildningen en treårig utbildning som både leder till en kandidatexamen i omvårdnad och en yrkesexamen. Detta har inneburit svårigheter för lärosätena gällande förmågan att kombinera den akademiska skolningen med den yrkesförberedande utbildningen. Tidigare gjorda studier visar att utbildningen ansetts otillräcklig i vissa avseenden vilket har lett till att sjuksköterskestudenter upplevt sig vara oförberedda inför att gå ut i arbetslivet. Syfte: Syftet är att beskriva om sjuksköterskestudenter i termin sex upplever sig förberedda inför arbetslivet som legitimerad sjuksköterska. Metod: Studien är en empirisk intervjustudie med en deskriptiv kvalitativ ansats. Semistrukturerade intervjuer med fem sjuksköterskestudenter i termin sex utgör studiens material. Data har analyserats med en manifest innehållsanalys. Resultat: Under analysprocessen framkom fem kategorier och 14 underkategorier som beskriver sjuksköterskestudenternas upplevelser av utbildningen samt av att snart gå ut i arbetslivet. Kategorierna var; Tidigare erfarenhet, Förväntningar inför arbetslivet, Upplevelsen av att vara förberedd, Styrkor i utbildningen, Svagheter och förbättringar i utbildningen. Studiens resultat visar att sjuksköterskestudenterna upplevde sig förberedda inför arbetslivet men att det finns brister i utbildningen. Klinisk betydelse: Studien är av vikt då den kan öka medvetenheten om hur utbildningen upplevts av sjuksköterskestudenter och därmed resultera i att den vidareutvecklas och förbättras. På det sättet kan sjuksköterskestudenter bli bättre förberedda inför arbetslivet och således besparas onödiga farhågor. / Background: The nurses’-education in Sweden has, over the years, undergone several reformations to adjust to the changing needs of health-care. In 1993 the nurse-education became a three-year course that leads to both a bachelor’s degree in nursing and a professional degree. This has resulted in difficulties for the universities regarding the ability to combine the academic and practical proportions. Studies have shown that the education is considered inadequate in certain aspects which have made the nursing-students feeling ill prepared for the role transition. Purpose: The purpose is to describe if the nursing-students in semester six perceive themselves prepared for the working life as a registered nurse. Method: A descriptive, qualitative approach was used. Semi-structured interviews with five nursing-students in semester six were the material for the study. Data was analyzed using a "manifest content analysis" technique. Results: Five categories and 14 subcategories emerged from the analysis, which described nursing-students' perceptions of the education and the role transition. The categories where: Previous experience, Expectations for working life, the experience of being prepared, Strengths in the education, Weaknesses and improvements in the education. The study shows that nursing-students perceived themselves prepared for working life but that there were certain shortcomings in the education. Clinical significance: The study can raise awareness of how nursing-students’ experience the education and thus result in further developments and improvements. Allowing nursing -students to be better prepared for the working life and therefore spared unnecessary apprehensions.

Bakgrund: Anknytningen underlättas mellan barn och föräldrar om de kan vara tillsammans redan från förlossningen. Teamarbete förbättrar kvalitén och bidrar till helhetsperspektiv i vården. En god arbetsmiljö och ett gott samarbete mellan personal är viktigt för effektiviteten av samvård. Att undersöka personalens förväntningar inför ett nytt arbetssätt är betydelsefullt eftersom det kan avspegla sig i den vård som senare ges.Syftet med studien var att belysa personalens förväntningar inför sammanslagning av olika vårdavdelningar och att samtidigt införa samvård.Metoden var en kvalitativ metod med totalt 14 deltagare i tre fokusgruppsintervjuer. Datainsamlingen analyserades med en kvalitativ innehållsanalys.Resultatet sammanfattades med temat ”Tryggt och välkänt eller nytt och osäkert – förändringsarbetets balansgång” som beskrev personalens känslor inför sammanslagningen. Kategorierna ”Att få en bra miljö för föräldrar och personal”, ”Att samarbeta med familjen i fokus”, ”Att förena två kliniker och kulturer” och ”Att genomgå en arbetsplatsförändring” beskrev de förväntningar och farhågor personalen uttryckte.Slutsatser: Resultatet visade på förväntningar av att vård- och arbetsmiljö skulle förbättras samt att samarbetet mellan klinikerna skulle bli mer effektivt. Det framkom att det var av betydelse att ha fungerande informationsflöden, uppleva delaktighet samt ha en tydlig ledning i en genomgripande organisationsförändring. / Background: The bonding between child and parent is aided when child and parent can be together as soon as possible from delivery. Teamwork improves quality and contributes to a holistic-perspective on nursing. A good work environment and good cooperation between staff is important for the efficiency of family-centered care. It is significant to investigate the expectations of the staff before introducing a new way of working, since it may reflect in the quality of care later given.The aim of this study was to illustrate the staffs’ expectations on the fusion of care units and whilst introducing family-centered care.The method was a qualitative method, with three focusgroup interviews of a total of 14 participants. Data was analyzed using qualitative content analysis.The result was summarized with the theme “safe and common or new and uncertain – the balance of change” that described the feelings of the staff before the fusion. The categories “achieving a good environment for parents and staff”, “to cooperate focusing on the family”, “uniting two clinics and cultures” and “to experience a change in establishment” described the expectations and fears of the staff.Conclusions: Results showed expectations of improved care- and work environment, and that the cooperation between clinics would become more efficient. It was important having a clear flow of information, to feel participant and to have a straight-forward management in order to create a functioning way of work in family-centered care.