Sammanfattning Bakgrund: Första gången två personer möts är de främlingar för varandra. Möten innebär samspel mellan de människor som berörs. Mötet styrs av erfarenheter, förväntningar och tolkningar av situationen. Genom att bekräfta, acceptera och vara tillmötesgående närmar sig parterna varandra vilket kan leda till öppenhet och bättre kontakt. Syfte: Syftet med studien var att beskriva patienternas behov och förväntningar i mötet med distriktssköterskan i hemsjukvården. Metod: Studien utfördes med en kvalitativ ansats. Åtta patienter med hemsjukvård intervjuades enskilt i sina hem. Narrativ intervju användes. Materialet analyserades sedan utifrån Lundman och Graneheims kvalitativa innehållsanalys. Resultat: Två teman framkom, Att få känna sig som en värdefull människa på sina egna villkor samt Att få medicinsk vård av en kompetent distriktssköterska. Patienternas behov och förväntningarna i mötet med distriktssköterskan i hemsjukvården är att få hjälp med att behålla sin identitet och sin värdighet som människa. Patienterna vill att distriktssköterskan ska se patienten som en person med känslor och tankar och ta dessa på allvar. Patienterna behöver känna sig sedda och bekräftade, få känna sig som någon inte bara en i mängden. När patienten känner sig sedd och bekräftad skapas förtroende och trygghet. Patienterna har behov av att distriktssköterskan har förmågan att känna till sin egen kompetens och brister. Detta leder till ett förtroende och respekt för distriktssköterskan. Slutsats: Slutsatsen är att man inte kan möta människor efter en speciell mall. Varje möte måste ske individuellt med fokus på den enskilda individens behov och förväntningar. Behovet att få känna sig som en värdefull människa på sina egna villkor är viktigare än att få medicinska insatser gjorda. / Abstract Background: The first time two people meet, they are strangers to each other. Encounters involve interaction between the people involved. The encounter is determined by the experiences, expectations and interpretations of the situation. By confirming, accepting and being courteous to each other there can be transparency and better contacts. Aim: The aim of this study was to describe patients' needs and expectations of the encounter with the district nurse in home care. Method: The study was conducted by using a qualitative approach. Eight patients with home health care were interviewed individually in their homes. Narrative interviews were used for the encounters. The material was then analyzed by applying Lundman and Granheim method for qualitative content analysis. Result: Two themes emerged. The patients feeling of being treated like a valuable human being on their own terms and To get medical care of a qualified district nurse. The patients' needs and expectations of the encounters with a district nurse in home health care are to help them preserve their identity and their dignity as human beings. Patients want the district nurse to recognize the patient as a person with feelings and thoughts and to be taken seriously. Patients need to feel seen and acknowledged, to feel that they are not just one of many. When the patient feels seen and confirmed there is confidence and security. Conclusion: The conclusion is that one cannot meet people using one specific template. Each encounter must be unique with focus on the individual's needs and expectations. The need to feel like a valuable human being, met on their own terms is perceived as being more important than having their medical needs attended.

Parenting is increasingly seen as a profession which requires training and support with the purpose of creating improved interaction. A central question appears to be how the concept of interaction is defined. The aim of this study is to examine how training programs, trainers and parents perceive this concept, whether they define it the same way and whether trainers succeed in reaching parents with the message of what it actually is that will improve in the area of interaction. The study uses a phenomenological approach and a qualitative method. The research subject is the parental training program Komet, a manual-based education program for parents. The goal of the program is to offer families training in methods that have strong scientific support in order to reduce conflicts and to improve the relation and interaction between children and parents. One important result of the study is that parents and trainers viewed the concept of interaction from different perspectives. While the trainers described the interactions based on the parents’ attitudes towards the child, the parents focused on the child’s behavior. This resulted in difficulty for the parents to recognize other changes than changes in behavior.

Title: From preschool to preschool in school – Expectations between parents, teachers and children Author: Maria Rask Gradin Mentor: Niclas Järvklo Term: Spring 2012   Abstract The aim of this study is to draw attention to the expectations between parents, children and teachers at preschools and teachers in the preschool in the school at the transition to preschool in the school. I also want to know how the mission is defined, and how it is met. Two preschools and two preschool in the school are the focus of my investigation. I interviewed teachers and parents, sent surveys to parents, observed children playing school and interviewed children about their thoughts and expectations for the preschool in the school there. The survey results show that all parties, except perhaps the children who did not express an opinion thereon, wants better cooperation between the preschool and school. All teachers expect children to be independent when they start preschool in school. The various examination subjects expectations were in fairly good agreement with each other. When the cooperation is not working desirable between preschool and preschool in the school, it is difficult to convey everyone's expectations and thus difficult to meet them, therefore, greater cooperation is desirable. In summary, the preschools and preschools in the schools in this study needs to develop greater cooperation to make it easier for the children in the transition between the preschool and the school. / Syftet med undersökningen är att uppmärksamma de förväntningar som råder mellan föräldrar, barn och pedagoger på förskolor samt pedagoger i förskoleklassen vid övergång till förskoleklass i skolan. Jag vill också veta hur uppdraget definieras, och hur det uppfylls. Två förskolor och två förskoleklasser är i centrum för min undersökning. Där har jag intervjuat pedagoger och föräldrar, skickat enkätundersökningar till föräldrar, observerat barn som leker skola och intervjuat barn kring deras tankar och förväntningar inför förskoleklassen. Undersökningsresultatet visar att alla parter, utom möjligtvis barnen som inte uttryckte sig om detta, önskar ett bättre samarbete mellan förskola och skola. Alla pedagoger förväntar sig att barnen är självständiga när de börjar i förskoleklassen. De olika undersökningspersonernas förväntningar stämde ganska bra överens med varandra. Då samarbetet inte fungerar önskvärt mellan förskola och förskoleklass är det svårt att förmedla allas förväntningar och därmed svårt att möta dem, därför är ett ökat samarbete önskvärt. Sammanfattningsvis behöver de förskolor och skolor jag har med i min undersökning öka sitt samarbete för att underlätta för barnen i övergången mellan förskola och förskoleklass.

Förväntningar inför föräldrarollen och i vilken utsträckning som dessa infrias har betydelse för anpassningen till föräldraskapet och den nyblivna förälders hälsa. Studiens fokus var oväntade upplevelser i föräldrarollen och hur dessa står i relation till tankar och förväntningar inför rollen. Fyra heterosexuella par som fått sitt första barn för mellan fem månader och två år sedan intervjuades i studien. Det semi-strukturerade intervjuerna transkriberades för att sedan menings-koncentreras och tematiseras. Meningskoncentreringen resulterade i fyra huvudteman: Tid, Prestation, Relationen till barnet och Relationen till andra. Upplevelsen av föräldrarollen kan utifrån studien anses vara kopplad till hur väl deltagarna upplever att de kunde tillgodose barnets behov. Resultatet är trovärdigt utifrån att deltagarna med egna ord kunnat beskriva sin upplevelse av fenomenet, dock har inga generaliseringar gjorts. Ett förslag till fortsatt forskning är att studera likheter och skillnader i förväntningar inför första och andra barnet.

From an investigation by Finansinspektionen and KTH (2009) it is apparent that financial advisors and their clients develop relations, believing that they understand each other, while in fact, they do not. The media tends to notice the conflict of interests between advisors and retirement annuity clients. The aim of this study is to create a greater understanding as to why misunderstandings occur between advisors and clients. This will be accomplished by a quality study of how advisors and trade unions assess how the relationship functions. The theoretical part consists of theories concerning relations and uncertainty. The empiric material consists of six separate interviews with representatives from trade union and Life Insurance Company? The conclusion of this study is that misunderstandings occur due to different anticipations of the advisory service, which in turn occurs due to a complex environment, profit requirements and poor knowledge.

Syftet med denna studie var att studera hur arbetslöshet kan påverka människors sociala liv. Studien har inriktat sig på arbetslöshet utifrån arbetslösa individers eget perspektiv. Vår forskningsfråga handlar om att belysa vilka faktorer som synliggörs och påverkar människors sociala liv under deras arbetslöshet. Studien har en kvalitativ ansats och datainsamlingen har skett genom halvstrukturerade intervjuer med personer som varit arbetslösa mellan sex månader och två år. Resultatet visade att de flesta av intervjupersonerna ansåg att arbete förknippades med deras identitet. Det framkom även att ekonomin spelade en central roll i intervjupersonernas liv på många olika sätt och att det begränsade dem i deras sociala liv. Vidare framgick det att intervjupersonerna kände en avsaknad av förståelse från sin omgivning och behovet av socialt stöd visade sig vara mycket individuellt vilket påverkades av en rad olika faktorer. Vidare framkom det även att föreningslivet kan fylla en viktig funktion och det visade sig till viss del kunna fylla de behov som arbetet ger. Resultatet visade slutligen att arbetslösheten ledde till konflikter, missförstånd och känslor av att inte vara en del av samhället. En slutsats som kan dras av denna studie är att arbete är en viktig del för det sociala livet. Arbete ger människor sociala kontakter utanför hemmet och möjliggör för både struktur, självständighet, gemenskap, tillhörighet och för upprätthållandet av en stabil identitet. Familjen har också fått en central roll i de arbetslösas livssituation då den kan skapa både mening och mål i tillvaron för den arbetslöse. En ytterligare slutsats anser vi blir behovet av stöd för att reducera och förebygga de negativa konsekvenserna som arbetslösheten ger individen. Det finns områden som kan förbättras. Vidare belyser studien betydelsen av utveckling av det sociala stödet för att kunna täcka in de brister i stöd som erhålls idag för att hindra att arbetslösheten leder till isolering, utanförskap och känslor av skam och skuld som förhindrar dem från att ha ett bra och fungerande socialt liv. Nyckelord: Arbetslöshet, ekonomiska begränsningar, identitet, sociala förväntningar,socialt stöd

Utifrån intervjuer med sju mödrar som har återgått till arbetet efter en så kallad ”kort” föräldraledighet, avser den här studien att undersöka hur dessa kvinnor definierar, förhandlar med samt utmanar eller återskapar ideal och diskurser om moderskap respektive faderskap. Min empiri visar hur kvinnorna genomgående jämför moderskap med faderskap och hur de, i många avseenden, implicit uppfattar faderskap som bättre och något som de vill efterlikna. Kvinnorna definierar förväntningar kring moderskap som negativa och beskriver idealen som ”sunkiga” och de skildrar hur moderskap, både enligt dem själva och samhället, ses som något annorlunda i förhållande till faderskap. Kvinnornas utsagor visar hur de ser faderskap som mindre kravfyllt samt enklare att kombinera med arbete än moderskap. Fäders föräldraledighet upplever kvinnorna som mer valfri och de beskriver hur kvinnor uppfattas som huvudansvariga för barn och hur fäder ses som substitut för mödrar. Respondenterna ser dock män som likvärdiga föräldrar som kvinnor och de förklarar hur kvinnor agerar gällande moderskap och föräldraledighet som något som i hög grad beror på samhälleliga normer, värderingar och strukturer. Vissa menar att det som är avgörande är den egna identiteten. En del har många gånger haft dåligt samvete och upplevt skuld på grund av sin tidiga återgång till arbetet, andra har inte det, men samtliga respondenter ser att det finns en koppling mellan begreppen moderskap och skuld. När det gäller jämställdhet är det viktigt för mina respondenter då det direkt och indirekt har spelat in på fördelning av föräldraledighet. En del av respondenterna ”bryr” sig inte om jämställdhet och i dessa kvinnors utsagor har jag funnit indikatorer på en underordning som jag menar på att de är omedvetna om.

<p>BAKGRUND: Kunskap om patienters förväntningar på omvårdnad är av stor vikt för att sjuksköterskor ska ges möjlighet att uppfylla patienternas omvårdnadsbehov. Varje patient är unik och behoven skiljer sig liksom varje patients förväntningar. SYFTE: Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors uppfattningar om vilka förväntningar patienterna har på omvårdnad. METOD: Metoden som användes var kvalitativ och nio sjuksköterskor inom sluten vård intervjuades. RESULTAT: Resultatet gav fyra kategorier; kommunikation, delaktighet, smärtlindring och behov. Kommunikationen där sjuksköterskans uppfattning var att patienterna förväntade sig att sjuksköterskorna skulle lyssna och att ta dem på allvar. Kategorin delaktighet inkluderade uppfattningen om patienternas behov av information om deras sjukdom och behandling. Kategorin smärtlindring innehåller dels smärta orsakat av patienternas sjukdomstillstånd men även smärta som tillfogas genom vårdlidande. Den sista kategorin handlade sjuksköterskorna uppfattningen patienternas allmänna och praktiska behov. DISKUSSION: Resultatet gick isär och deltagarna tog upp många skilda omvårdnadshandlingar om patienters förväntningar. Det tvetydiga resultatet i denna studie kan tyda på att de deltagande sjuksköterskorna inte vet vad patienterna förväntar sig. Det kan även tyda på att sjuksköterskan baserar sin uppfattning på automatik eller tidigare erfarenheter istället för att se till varje patient som en individ med individuella behov.</p> / <p>BACKGROUND: It is of great concern for nurses to focus on patients expectations of nursing care to fulfill their caring needs. Their needs can be characterized from different angles and every patient is unique in his or her own expectations. AIM: The aim of this study was to describe beliefs nurses have on patients´ expectations of nursing care. METHOD: The method that was being used was qualitative and interviews were conducted with nine nurses working within hospital care. RESULT: The result gave four different categories; communication, participation, pain relief and caring needs. Communication between nurse and patient were the patient expected to be listened to. The need for participation to feel secure and safe. Pain relief, dealing with two kinds of pain, the kind of pain caused by the patient´s illness and pain afflicted by the care during treatments and medication. Finally caring needs were that the nurses talked about giving the patients whatever care they asked for. DISCUSION: The result parted and the participants mentioned different kinds of actions involving nursing care. The result could be a consequence of nurses lacking in actual knowledge about patients expectations, or that the nurses act out of experience without acknowledging the patient as an individual with individual needs.</p>

<p>Allt sedan datorer började användas som en resurs i företag har mindre företag sett de höga kostnaderna dessa fört med sig. I slutet av 1990-talet skapas en modell som möjliggör att hyra program från en Application Service Provider, ASP. Med ASP-modellen följer ett flertal förväntningar och fördelar om vad modellen kan tillföra i framförallt mindre företag. De ska till exempel till lägre kostnader få tillgång till program som kan öka deras konkurrensförmåga. Denna rapports fråga är om modellen lever upp till dessa förväntningar hos kunderna.</p><p>Vid intervjuer som genomfördes med fem olika företag framkom bland annat att ASP-modellen kan möjliggöra ett minskat behov av egen IT-personal och att internt kunna ge användarsupport. ASP-leverantören tar istället över denna roll. ASP-modellen kan också hjälpa till att öka ett företags konkurrenskraft gentemot andra företag och sett ur ett helhetsperspektiv sänka företagets kostnader. Användningen av ASP-tjänster anses i flera fall ha levt upp till förväntningarna.</p>

<p>Bakgrund: Varje år satsas stora summor på att förbättra rekrytering och utveckling, när den största utmaningen i själva verket ligger i att behålla medarbetare med framtida nyckelkompetens. Företagens möjligheter att behålla dessa anställda påverkas av stundande kompetensbrist och den ökade rörligheten på arbetsmarknaden. Flera författare menar att företagen inte längre kan arbeta vidare i gamla mönster, utan måste anpassa sig till en ny verklighet med nya krav och behov. </p><p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att analysera hur den nya relationen mellan arbetsgivare och arbetstagare påverkar företagens möjlighet att behålla framtida nyckelkompetens.</p><p>Resultat: Den forna anställningstryggheten har ersatts av trygghet genom anställningsbarhet, där individer skapar sig en portfölj av erfarenheter och färdigheter. För att bemöta de ökade kraven på utveckling bör företagen uppmuntra intern rörlighet och satsa på systematisk reflektion i det erfarenhetsbaserade lärandet. Reflektion tillsammans med en väl fungerande kommunikation kan även hjälpa till att minska de höga förväntningar som anställda med framtida nyckelkompetens ofta har. För att behålla framtida nyckelkompetens är det viktigt att företagen anpassar sig till den nya anställningsrelationen, arbetar mer flexibelt och utgår från individuella preferenser. Kriget om kompetensen vinner den som lär sig spelets nya regler och spelar enligt dessa.</p>