Distriktssköterskan ska främja hälsa under hela livet genom att handleda och stödja individer och deras familjer. Nästan alla barn i Sverige besöker BVC med sina föräldrar och en viktig del av barnhälsovårdens arbete är föräldrastöd. BVC når inte alltid båda föräldrarna. Även om familjebilden idag är i förändring där pappor vill vara delaktiga i barnets utveckling så är det fortfarande främst mammor som tar del av föräldrastödet på BVC. Syftet med studien var att undersöka pappors förväntningar på och erfarenheter av BVC eftersom ytterligare kunskap inom ämnet behövs för att kunna stödja pappor i deras föräldraroll. Studien har genomförts som en kvalitativ intervjustudie med semistrukturerad intervjudesign och induktiv ansats. Sju intervjuer gjordes med pappor ifrån Västra Götalands län. Resultatet redovisas i tre kategorier: att delta på BVC, att vara pappa på BVC och BVC som stödjande funktion. Ett övergripande tema för kategorierna framträdde: att vilja vara delaktig och undvika känsla av utanförskap. Papporna prioriterade besöken olika beroende på familjens erfarenheter och behov och kände att de ville visa sitt engagemang i barnet. Ett hinder för fullt utnyttjande av BVCs resurser var att papporna missade information från BVC. De ville vara ett bra stöd för mamman och barnet och behövde hjälp från BVC med detta. Att få en betydelsefull roll minskade känslan av utanförskap i en period där mycket fokus ligger på mamma och barn. Papporna saknar psykologiskt stöd och önskar att BVC initierar samtal kring känsliga frågor med dem. Gruppverksamhet ses som ett bra forum för utbildning och social gemenskap mellan pappor. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot distriktssköterska

Sammanfattning Vad beror det på att vissa anställda erbjuds karriärmöjligheter och andra typer av utvecklingsmöjligheter av sin arbetsgivare på en arbetsplats och andra inte? Att en anställd söker en tjänst internt och besitter en lång erfarenhet eller högre utbildning men en nyligen anställd som nyligen börjat får jobbet, eller att en anställd helt plötsligt inte får stanna kvar på sin arbetsplats utan rimlig förklaring? Dessa händelser är exempel av situationer som uppstår dagligen inom olika organisationer och arbetsplatser, där anställda och arbetsgivare har olika uppfattningar om vilka förväntningar och löften de har gentemot varandra. Syftet med denna studie är att undersöka dessa komplexa förväntningar närmare med utgångspunkt i teoretiska antaganden om så kallade psykologiska kontrakt (även kallad informella och osynliga kontrakt). Dessa kontrakt är motsatsen till formella skriftliga kontrakt där titel, befattning och lön framgår. Psykologiska kontrakt handlar om vilka outtalade löften, åtaganden och förväntningar som finns mellan arbetsgivare och anställd, vad man tror att man är överens om men som forskningen visar att vi oftast inte är. Vad får det för konsekvenser när de psykologiska kontrakten bryts? Psykologiska kontrakt finns i alla relationer, mellan familjemedlemmar, inom vänskapsrelationer, på arbetsplatsen osv. I denna studie fokuserar vi på att undersöka de psykologiska kontrakten ur en arbetstagares synvinkel gällande karriärutveckling och utvecklingsmöjligheter hen upplever sig ha på sin nuvarande, eller hade på en tidigare arbetsgivare. Med hjälp det teoretiska ramverket kring psykologiska kontrakt som utgångspunkt genomfördes åtta kvalitativa intervjuer med yrkesverksamma tjänstemän inom Human Resources (HR). Resultaten visar att flera av respondenterna har haft erfarenheter utav brutna psykologiska kontrakt genom arbetslivet, på både låg och hög nivå. Det visar sig även att våra respondenter har väldigt liknande åsikter om hur deras karriärutveckling leds i första hand personligen av dem själva som högst ansvariga men att det även måste ske med en känsla av trygghet till chefen och dess stöd i en växelverkan. Att chefen håller det hen lovar och att den anställde känner sig rättvis behandlad framhölls av respondenterna som mycket betydelsefullt för deras välbefinnande.

Syftet med studien har varit att utifrån ett kvantitativt och kvalitativt perspektiv synliggöra jämställdhet på förskolan med specifikt fokus på manliga förskollärare som förebilder och pedagoger i förskolans verksamhet. Som metod har det i arbetet använts kvalitativa intervjuer av tre manliga förskollärare. Resultatet visar att det från kollegor finns olika föreställningar om män i förskolan något som inte finns på kvinnor, män och kvinnor har alltså olika förväntningar på sig. De manliga förskollärarna känner att de ska bidra med någonting annat än de kvinnliga förskollärarna. De manliga förskollärarna i studien betonar också att det är den vuxna förebilden i förskolans verksamhet som är viktig ur ett manligt förskollärarperspektiv, inte förebilden utifrån att de är män.

Studien ämnar undersöka mellanchefers förväntningar, rollkonflikter och handlingsstrategier i balansen mellan arbetsliv och privatliv. För att undersöka detta utgår vi från frågeställningarna: Vilka förväntningar upplever mellanchefer på sig själva? Vilka rollkonflikter kan uppstå genom förväntningarna? Hur hanterar mellancheferna rollkonflikterna? Studiens vetenskapliga utgångspunkter grundar sig i konstruktionistisk ontologi och hermeneutisk epistemologi. Studien är av kvalitativ karaktär och studiens tillvägagångssätt har en induktiv ansats med inslag av deduktion. Den teoretiska referensramen etableras på teoretiska begrepp som förväntningar, rollkonflikter, rolldistans, segmentering och integrering. Empirin har samlats in genom semistrukturerade intervjuer. Studiens resultat visar att intervjupersonerna har olika strategier för att hantera rollkonflikterna som uppstår genom förväntningar. I analysen framkom det tre typer av handlingsstrategier, reflektion, prioritering och kommunikation.

<p>Uppsatsens titel: Likt en kameleonts skiftningar</p><p>- en studie om det psykologiska kontraktets förändringar över tid</p><p>Seminariedatum: 2008-05-29</p><p>Ämne/kurs: FEK. Magisteruppsats, Vårterminen 2008</p><p>Författare: Annika Lindeberg, Therese Nilsson</p><p>Handledare: Tommy Jensen</p><p>Nyckelord: Psykologiskt kontrakt, förväntningar, organisationsstrukturer, tid, brott, överträdelser, kommunikation, förtroende</p><p>Studie objekt: 2 företag, ett inom bemanningsbranschen och ett som arbetar stationärt</p><p>Syfte: Vårt främsta syfte med den här studien är att söka en förståelse för hur det psykologiska kontraktet hos medarbetare på företag med olika organisationsstrukturer förändras och utvecklas över tid i en anställning. Ett av våra delsyften är att urskilja likheter eller skillnader av det psykologiska kontraktets utveckling mellan de två studerande företagen. Vårt andra delsyfte är att utröna vilka händelser som bidrar till förändringen av det psykologiska kontraktet hos våra respondenter.</p><p>Metod: Kvalitativa intervjuer med 12 respondenter.</p><p>Teoretisk referensram: Teorier inom ämnesområdena det psykologiska kontraktet, typer och faser av psykologiska kontrakt, det psykologiska kontraktet över tid, det psykologiska kontraktet i olika företag</p><p>Slutsatser: Vår studie indikerar att organisationsstruktur kan vara av betydelse vid överträdelser av det psykologiska kontraktet. Liknande samband gäller vid brott av det psykologiska kontraktet. Respondenters psykologiska kontrakt byggdes initialt upp utifrån information om företagen från vänner och bekanta. Vidare visar vår studie på att olika typer av psykologiska kontrakt förändras över tid. Därav kan det vara av vikt att ta hänsyn till tid vid studier av det psykologiska kontraktet. Det finns fler kombinationer av det psykologiska kontraktet olika typer och faser än vad de befintliga teorierna behandlar.</p>

<p>Syftet med denna studie har varit att undersöka hur anställda inom personlig assistans upplever sin arbetssituation. Arbetsgruppen i denna studie är unik genom att de flesta som arbetar där har varit på samma arbetsplats i flera år. Det unika är att man i andra studier har påvisat den höga personalomsättningen inom personlig assistans. Jag har velat försöka förstå det som respondenterna delgav mig för att se vilka faktorer som bidragit till att de blivit kvar på just denna arbetsplats.</p><p>Detta är en kvalitativ studie med en hermeneutisk forskningsansats. Det respondenterna har delgett mig är deras egna upplevelser och erfarenheter av deras yrke och faktorer som påverkar dem i deras arbetsmiljö. Jag har sedan tolkat det som respondenterna har sagt för att försöka förstå och nå mitt syfte med min studie.</p><p>Resultatet visar på respondenternas upplevelse av hur viktig relationen och samarbetet med övriga i arbetsgruppen är. Respondenterna upplever att kontakten med organisationen är väldigt liten varför man inom arbetsgruppen får fungera som både arbetskamrat, stöd och varandras feedback. Det som upplevs vara det som är centralt och betydelsefullt för deras arbete är de funktionshindrade.</p><p>De vetenskapliga artiklarna har bidragit till en ökad förståelse men dessutom medverkat till en bredare förståelse för den komplexitet som kan finnas inom människovårdande yrken. Dessa artiklar har jag vävt ihop med min resultatdel. Jag har använt mig av teorier som roller, grupper, krav-kontroll-stöd samt motivation som jag väver ihop i min analysdel. Teorierna har bidragit till att öka min förståelse för vad respondenterna har delgivit mig i min studie.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Ämne/Kurs: Kandidatuppsats, Mälardalens Högskola, EFO225</p><p>Författare: Astrid Lindholm, Therese Högberg och Linda Magnusson</p><p>Handledare: Ingemar Haglund, universitetsadjunkt vid Mälardalens Högskola</p><p>Nyckelbegrepp: Förväntningar, intern marknadsföring, personliga behov, Word-of-</p><p>Mouth, tidigare erfarenheter, rederi</p><p>Titel: Vem mönstrar på när Kapten Haddock kliver av? – En studie om</p><p>förväntningar och intern marknadsföring inom rederibranschen.</p><p>Syfte: Syftet med arbetet är att identifiera vilka förväntningar blivande</p><p>sjökaptener och fartygsingenjörer vid de två sjöfartskolorna i</p><p>Sverige har på sina framtida arbetsgivare.</p><p>Frågeställning: Vilka förväntningar har blivande sjökaptener och fartygsingenjörer</p><p>vid Kalmar- och Chalmers sjöfartsskolor på deras framtida</p><p>arbetsplatser?</p><p>Teori: Den teori som används består av sekundärdata i form av böcker</p><p>och artiklar inom ämnena förväntningar, intern marknadsföring</p><p>och marknadsundersökningar.</p><p>Metod: Undersökningen är av kvalitativ karaktär men med en kvantitativ</p><p>insamlingsmetod. Den datainsamlingsmetod som använts för</p><p>undersökningen är strukturerade telefonintervjuer. De studenter</p><p>som tillfrågats och frivilligt valt att delta i undersökningen ringdes</p><p>upp och intervjuades vid en tidpunkt de själva valt.</p><p>Slutsats: Undersökningen visade att studenterna hade högst förväntningar</p><p>på trivsel, sammanhållning, lön och sjöperioder. För att trivas</p><p>ombord förväntar sig respondenterna förmåner och faciliteter som</p><p>gym, Internet och sällskapsrum. Förväntningarna förändras i takt</p><p>med samhällsutvecklingen och både rederierna och skolorna måste</p><p>uppdatera sig för att kunna tillgodose behoven.</p> / <p>Abstract</p><p>Subject/Course: Bachelor Thesis in Marketing EFO225</p><p>Authors: Astrid Lindholm, Therese Högberg and Linda Magnusson</p><p>Tutor: Ingemar Haglund, Lecturer, Mälardalens Högskola</p><p>Keywords: Expectations, internal marketing, personal needs, Word-of-Mouth,</p><p>previous experiences, shipping company</p><p>Title: Who steps up when Captain Haddock steps down? – A study about</p><p>expectations and internal marketing within the shipping industry.</p><p>Purpose: The purpose of this study is to investigate which expectations</p><p>future Sea Captains and Marine Engineers at the two Universities</p><p>of Shipping and Marine Technology in Sweden have on their</p><p>future employers.</p><p>Question formulation: What expectations do future Sea Captains and Marine Engineers at</p><p>the universities of Kalmar and Chalmers have for their future</p><p>workplaces?</p><p>Theory: The theory draws from already existing data such as books and</p><p>articles from the related subject areas, as well as expectations,</p><p>internal marketing and marketing researches.</p><p>Methodology: The study is of a qualitative character but employs a quantitative</p><p>collection method. The method for collecting data that has been</p><p>used for the surveys involves structured telephone interviews. The</p><p>students who have been asked to participate and did volunteer</p><p>were contacted and interviewed at their time of choice.</p><p>Conclusions: The results of the study revealed that students had high</p><p>expectations about their sense of well-being on board, good unity,</p><p>wages and sea periods. To thrive appropriately on board, the</p><p>respondents expect benefits and facilities such as a health centre,</p><p>internet access and lounges. These expectations are undergoing</p><p>changes through time due to societal changes as well as</p><p>technological development, and both shipping companies and</p><p>universities must update benefits they offer in order to meet</p><p>current demands.</p>

<p>Syftet med denna studie var att studera hur arbetslöshet kan påverka människors sociala liv. Studien har inriktat sig på arbetslöshet utifrån arbetslösa individers eget perspektiv. Vår forskningsfråga handlar om att belysa vilka faktorer som synliggörs och påverkar människors sociala liv under deras arbetslöshet. Studien har en kvalitativ ansats och datainsamlingen har skett genom halvstrukturerade intervjuer med personer som varit arbetslösa mellan sex månader och två år. Resultatet visade att de flesta av intervjupersonerna ansåg att arbete förknippades med deras identitet. Det framkom även att ekonomin spelade en central roll i intervjupersonernas liv på många olika sätt och att det begränsade dem i deras sociala liv. Vidare framgick det att intervjupersonerna kände en avsaknad av förståelse från sin omgivning och behovet av socialt stöd visade sig vara mycket individuellt vilket påverkades av en rad olika faktorer. Vidare framkom det även att föreningslivet kan fylla en viktig funktion och det visade sig till viss del kunna fylla de behov som arbetet ger. Resultatet visade slutligen att arbetslösheten ledde till konflikter, missförstånd och känslor av att inte vara en del av samhället. En slutsats som kan dras av denna studie är att arbete är en viktig del för det sociala livet. Arbete ger människor sociala kontakter utanför hemmet och möjliggör för både struktur, självständighet, gemenskap, tillhörighet och för upprätthållandet av en stabil identitet. Familjen har också fått en central roll i de arbetslösas livssituation då den kan skapa både mening och mål i tillvaron för den arbetslöse. En ytterligare slutsats anser vi blir behovet av stöd för att reducera och förebygga de negativa konsekvenserna som arbetslösheten ger individen. Det finns områden som kan förbättras. Vidare belyser studien betydelsen av utveckling av det sociala stödet för att kunna täcka in de brister i stöd som erhålls idag för att hindra att arbetslösheten leder till isolering, utanförskap och känslor av skam och skuld som förhindrar dem från att ha ett bra och fungerande socialt liv.</p><p>Nyckelord: Arbetslöshet, ekonomiska begränsningar, identitet, sociala förväntningar,socialt stöd</p>

No description available.

<p>Bakgrund: För att ett företag ska lyckas i den nya ekonomin krävs bland annat att de tar tillvara på individens kapacitet samt uppmuntrar till lärande och utveckling. Om de anställda har vetskap om de förväntningar som ledningen har på dem kan det bidra till att goda och effektiva reslutat skapas. Företagsledningens förväntningar kommer från många olika intressenter såsom koncernledning, kunder, leverantörer, stat, ägare, anställda med mera. Ledningens uppgift är att hantera och balansera alla förväntningar och påtryckningar från andra intressenter, för att sedan kommunicera dem på ett rättvisande och förståeligt sätt till de anställda.</p><p>Syfte: Syftet med uppsatsen är att identifiera kritiska faktorer som är betydelsefulla för graden av överensstämmelse vad gäller de förväntningar de anställda tror att ledningen har på dem, jämfört med de förväntningar som ledningen i själva verket har.</p><p>Genomförande: Uppsatsen baseras på tillgänglig teoribildning om kommunikation, ledarskap och strategi samt personliga djupintervjuer med ledning och anställda på Telia Nära i Norrköping.</p><p>Reslutat: Studien resulterade huvudsakligen i en modell över företagets kommunikationsprocess som påvisar de, av oss, funna kritiska faktorerna för graden av överensstämmelse hos förväntningarna.</p>